Projektplan 2010-2014 (preliminär)

1 (22) Bilaga 1. Coco Dedering/Projektplan beslutad av styrgrupp 2010-06-09, kompletterad och reviderad 2011-11-28 Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt Projektplan 2010-2014 (preliminär) Emåns mynning där Kungsådran fortfarande kan upplevas i landskapet :) Foto: Coco Dedering

2 (22) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Beställare... 3 1.1 Intressenter... 3 2 Bakgrund, syfte och mål... 3 2.1 Bakgrund... 3 Figur som sammanfattar de tre delprojekten och tidplanen.... 4 2.2 Övergripande syfte och mål... 5 3 Mål och krav... 5 3.1 Delprojekt 1 - Förstudie (obs: slutfört 2010)... 5 3.1.1 Effektmål... 6 3.1.2 Produktmål... 6 3.1.3 Resultat... 6 3.2 Delprojekt 2 HARO-översikter (pågår februari 2011-mars 2012)... 7 3.2.1 Effektmål... 7 3.2.2 Produktmål... 7 3.2.3 Övrigt... 7 3.3 Delprojekt 3 Strategisk kunskapsuppbyggnad... 8 Effektmål hela delprojekt 3... 8 3.3.1... 8 3.4 Delprojekt 3A (2012)... 9 3.4.1 Produktmål... 9 3.5 Delprojekt 3B-C (2013-2014)... 10 3.5.1 Produktmål... 10 4 Samarbeten och parallella projekt... 11 4.1 Samarbeten... 11 4.1.1 Internt inom Södra Östersjöns vattendistrikt... 11 4.1.2 Andra vattendistrikt... 11 4.1.3 Riksantikvarieämbetet och andra centrala myndigheter... 11 4.1.4 Övriga samarbetspartners... 12 4.2 Parallella projekt och aktiviteter... 12 5 Tidplan och genomförande... 14 5.1 Delprojekt 1 (slutfört)... 14 5.2 Delprojekt 2 (pågår)... 14 5.3 Delprojekt 3A... 16 5.4 Delprojekt 3B-C... 17 6 Organisation och bemanning... 18 6.1 Projektorganisation: projektledning, styrgrupp och arbetsgrupp... 18 6.2 Utförare Delprojekt 1... 19 6.3 Utförare Delprojekt 2... 19 6.4 Utförare Delprojekt 3... 19 7 Kostnader, resurser och finansiering... 20 7.1 Delprojekt 1... 20 7.2 Delprojekt 2... 20 7.3 Delprojekt 3A-C 2012-2014... 22

3 (22) 1 Beställare Beställare är Vattenmyndighetens kansli, Södra Östersjöns vattendistrikt, kontaktperson Vattenvårdsdirektör Dea Carlsson. 1.1 Intressenter De huvudsakliga intressenterna är länsstyrelserna inom Södra Östersjöns vattendistrikt, d.v.s. Gotland, Östergötland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Blekinge och Skåne län, i det integrerade arbetet med vattenförvaltning, kulturmiljövård och biotopvård. Andra berörda parter är Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten (från och med 2011), kommuner, vattenråd, föreningar och intresseorganisationer inom kulturmiljövård m.m. samt övriga vattendistrikt. 2 Bakgrund, syfte och mål 2.1 Bakgrund I den första sexårscykeln inom vattenförvaltningsarbetet i Södra Östersjöns vattendistrikt har planeringsunderlag med uppgifter om vattnens status, ur naturvetenskaplig synvinkel, och en översiktlig påverkansanalys tagits fram inför åtgärdsarbetet. Underlaget saknar uppgifter om kulturmiljön, vilket behövs, särskilt i områden som kommer att beröras av åtgärderna. Det kan finnas målkonflikter mellan att å ena sidan bevara kulturmiljövärden samt å den andra att återställa vattendrag till ett ur hydrologiskt och biologiskt bättre tillstånd. Det handlar om åtgärdande av vandringshinder (dammar) som ofta enskilt eller som beståndsdel i en kulturmiljö har kulturhistoriska värden. Det handlar om återställning av fysiskt påverkade vattendrag där rensningar och andra kulturspår kan ha kulturhistoriska värden och därför bör sparas. Även anläggande av beskuggande kantzoner (träd och buskar) kan vara olämpligt ur ett kulturmiljövårdande perspektiv, till exempel i fornlämningsmiljöer och vid madängar. Exemplen visar att avvägningar mellan intressen behövs, och erfarenheterna visar att det ofta är möjligt att hitta kompromisslösningar. Vattenförvaltningsarbetet ska bedrivas tvärsektoriellt och för att kunna göra avvägningar mellan intressen behövs tillräckligt täckande planeringsunderlag ur olika aspekter. Befintliga underlag för kulturmiljön har stora brister och kulturmiljöinventeringar av vattendrag saknas som regel. Det försvårar myndigheternas arbete. Länsstyrelsen i Kalmar län har vid flera tillfällen framfört behovet av resurser till planeringsunderlag för kulturmiljön. I Norra Östersjöns vattendistrikt samt i Bottenvikens vattendistrikt startade sådana satsningar under 2009, i huvudsak finansierade av Vattenmyndigheten och/eller länsstyrelsens vattenförvaltning. I januari 2010 hölls ett möte på Länsstyrelsen i Kalmar för att diskutera en motsvarande satsning för Södra Östersjöns vattendistrikt. Vattenvårdsdirektör Dea Carlsson ansåg att arbetet borde inledas med en förstudie.

4 (22) Därefter har uppdraget breddats till att ta fram en projektplan för, och genomföra, ett större projekt. Det skulle innehålla flera steg, från förstudie till färdiga planeringsunderlag för alla avrinningsområden, framtagna av alla berörda länsstyrelser. Arbetet genomförs i tre delprojekt, varav delprojekt 1 är slutfört och delprojekt 2 pågår. Se figur nedan. Förstudie: Gemensam metod för HARO-översikter med kulturmiljö- och vattenförvaltningspersp ektiv Länsstyrelsen i Kalmar i samarbete med övriga berörda lst Delprojekt 1 mars 2010 jan 2011 Översiktliga planeringsunderlag: Länsstyrelserna tar fram HARO-översikter: Befintlig kunskap sammanställs, bristanalys och förslag på prioriteringar och inriktning för fortsatt kunskapsuppbyggnad per HARO Alla länsstyrelser Delprojekt 2 feb 2011 mars 2012 Detaljerade planeringsunderlag: Fältarbete och insamling av ny kunskap, enligt prioritering framtagen i Delprojekt 2 Alla länsstyrelser Delprojekt 3 A-C april 2012-2014 Delprojekt 3A: 2012 Delprojekt 3B: 2013 Delprojekt 3C: 2014 Figur som sammanfattar de tre delprojekten och tidplanen. Under 2011 har arbetet med Åtgärd 20 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram påbörjats. Åtgärd 20 har formulerats på följande sätt: Riksantikvarieämbetet behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har ett särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. (Åtgärdsprogram Södra Östersjöns vattendistrikt 2009-2015, sid 12). Den 20 oktober 2011 ordnade Riksantikvarieämbetet ett nationellt möte med anledning av denna uppgift.

5 (22) 2.2 Övergripande syfte och mål Det övergripande syftet för alla tre delprojekten är att effektivisera och kvalitetssäkra åtgärdsarbetet ur ett kulturmiljö- och vattenförvaltningsperspektiv. Med bättre planeringsunderlag kan rätt prioriteringar av fortsatt åtgärdsarbete och kunskapsuppbyggnad göras onödig tillämpning av försiktighetsprincipen undvikas och avvägningar mellan intressen göras snabbare och på en säkrare grund möjligheten att uppfylla statliga mål för både kulturmiljön och vattenkvaliteten ökas handläggningen på länsstyrelserna rationaliseras, i samband med prövning av olika slag Det övergripande målet är att sammanställa och utveckla ett bra planeringsunderlag för kulturmiljön. Med bra avses i detta sammanhang i första hand bra i förhållande till de anspråk och behov som vattenförvaltningen har. Underlagen ska naturligtvis även kunna användas för kulturmiljövårdens egna prioriteringar av vård- och informationsåtgärder för det vattenanknutna kulturarvet. 3 Mål och krav 3.1 Delprojekt 1 - Förstudie (obs: slutfört 2010) Delprojekt 1 påbörjades och slutfördes 2010 och finansierades av Vattenmyndigheten Södra Östersjöns vattendistrikt, samt av länsstyrelserna i form av egen tid i projektet. Målet var att i samverkan med övriga länsstyrelser inom distriktet: Ta fram en modell för att sammanställa avrinningsområdesvisa kunskapsöversikter för vattenanknutna kulturmiljöer i Södra Östersjöns vattendistrikt. Översikterna ska utgå från befintliga planeringsunderlag, redovisa brister och föreslå inriktning på fortsatt, strategisk kunskapsuppbyggnad i förhållande till vattenförvaltningen och därtill framtagna åtgärdsprogram. Ta fram en kravspecifikation för de insatser som behövs för respektive länsstyrelses egna arbete med avrinningsområdesvisa kunskapsöversikter för kulturmiljön. Kravspecifikationen ska utgå från den framtagna modellen/metoden och, så långt möjligt är, garantera en likformighet över hela distriktet. Eftersom befintliga planeringsunderlag skiljer sig mellan län kan översikterna inte bli identiska. Det är heller inte meningen, eftersom de ska utgå från respektive avrinningsområdes specifika kunskapsläge, förutsättningar och aktuella åtgärder i förhållande till vattenförvaltningens behov. Undersöka vilka planeringsunderlag kopplat till vatten som finns var inom distriktet och huruvida de är digitaliserade eller på andra sätt lätt tillgängliga Undersöka intresset hos länsstyrelserna för att själva arbeta med HARO-översikter. Beräkna tidsåtgång och kostnad för framtagande av HARO-översikterna.

6 (22) 3.1.1 Effektmål En för vattendistriktet gemensam och inom länsstyrelserna förankrad modell och kravspecifikation för avrinningsområdesvisa kunskapsöversikter. Nätverksbyggande och samarbete mellan olika kompetensområden, bl a kulturmiljö- och vattenförvaltning inom och mellan länsstyrelser är ytterligare en effekt som eftersträvades. 3.1.2 Produktmål En inledande workshop med deltagare från länsstyrelsen i Kalmar/Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns distrikt, Riksantikvarieämbetet och berörda länsstyrelsers kulturmiljöenheter och beredningssekretariat, samt övriga vattendistrikt. Vid behov genomförs ytterligare en workshop. En engagerad referensgrupp och dito styrgrupp som ger projektledaren kontinuerlig input och feedback. En listning av för ändamålet relevanta planeringsunderlag för kulturmiljön som finns inom distriktet, samt vilka underlag som är digitaliserade. En modell i form av goda exempel samt en kravspecifikation för hur en avrinningsområdesvis kunskapsöversikt bör se ut. Information på vattenmyndighetens webbsida och en sharepoint för projektet. En rapport i digital form. 3.1.3 Resultat Delprojekt 1, förstudien, är alltså slutförd. Samtliga effekt- och produktmål är uppfyllda. Samtliga sju länsstyrelser har engagerat sig i delprojekt 1 på ett bra sätt och samtyckte till att gå vidare med delprojekt 2. Två workshops hölls under 2010. Samarbetet över sektors- och länsgränser har varit uppskattat. En gemensam metod för HARO-översikterna har tagits fram, se vidare Förstudie. Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt. inkl. bilagor (Vattenmyndigheten Södra Östersjöns vattendistrikt/länsstyrelsen Kalmar län, författare Coco Dedering). Inom ramen för förstudien har projektet även utvecklat och definierat t.ex. beröringspunkterna mellan kulturmiljö och vattenförvaltning, exempel på länsgemensamma kunskapsbehov, kulturhistoriska teman kopplat till vatten, definition av vattenanknutna kulturmiljöer och s.k. ansvarsmiljöer inom distriktet. Dessutom har en listning av sällsynta/unika limniska kulturmiljöer påbörjats. Se även projektets sharepoint, där dokumentation och dokument är samlade och löpande uppdateras: http://vms.intra.lst.se/sodra_ostersjon/arbetsgrupper/kultur_vatten/default.aspx Under 2010 utvecklades även ett nära samarbete med VaKul (Vattenförvaltning och Kulturmiljö), ett motsvarande projekt i Västerhavets vattendistrikt som startade hösten 2010. Det övergripande syftet med projekten är identiska. Projektledarna för båda projekten deltar i varandras referensgrupper och har löpande kontakt för samordningsvinster.

7 (22) 3.2 Delprojekt 2 HARO-översikter (pågår februari 2011-mars 2012) Delprojekt 2 påbörjades i februari 2011, med finansiering från Vattenmyndigheten Södra Östersjöns vattendistrikt (1 miljon), Riksantikvarieämbetet (550 000 kr), och länsstyrelserna (450 000 kr). Behov av ytterligare medel för slutförande under 2012 finns, motsvarande 500 000 kronor. Målet är att berörda länsstyrelser ska ta fram avrinningsområdesvisa kunskapsöversikter, i enlighet med framtagen länsgemensam metod och kravspecifikation. 3.2.1 Effektmål Länsstyrelserna ska, för samtliga huvudavrinningsområden och kustområden, ha en översiktlig kunskap om de vattenanknutna kulturmiljövärdena utifrån befintliga underlag, samt ha identifierat brister och strategisk kunskapsuppbyggnad i förhållande till både vattenförvaltningens statusunderlag och därmed behov av åtgärder samt kulturmiljövårdens egna prioriteringar. Ytterligare en effekt som eftersträvas är ett fortsatt utvecklat samarbete mellan olika kompetensområden, bl.a. kulturmiljö- och vattenförvaltning inom och mellan länsstyrelser. 3.2.2 Produktmål 74 översiktligt kartlagda huvudavrinningsområden och kustområden (avrinningsområdesvisa kunskapsöversikter) framtagna av respektive länsstyrelse eller i samverkan mellan länsstyrelser. HARO-översikterna innehåller förslag på prioriteringar inför fortsatt kunskapsuppbyggnad. Kunskapssammanställningarna redovisas i skriftliga rapporter med status arbetsmaterial inkl kartbilagor. Rapporterna inkl kartbilagor har tillgängliggjorts via hemsidor och portaler och kopplas till VISS. Två workshopar med samtliga medverkande länsstyrelser. Regelbundna onlinemöten/telefonmöten med arbets- och styrgrupp. Skriftlig utvärdering av delprojekt 1 och 2, bl.a. baserad på enkät till länsstyrelserna. Publik broschyr om projektet. 3.2.3 Övrigt För varje HARO har en länsstyrelse utsetts som huvudansvarig för framtagande av respektive kunskapsöversikt. För länsöverskridande avrinningsområden svarar huvudansvarig för den obligatoriska samverkan med övriga berörda länsstyrelser. Fördelning av huvudansvar har skett enligt tidigare fastställt så kallat delområdesansvar (med viss modifikation beroende på tillgång på personal). För mer information kring avgränsningar, användningsområden, prioriterade kunskapsunderlag, analys etc för HARO-översikterna hänvisas till Förstudie. Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt inkl. bilagor.

8 (22) (Vattenmyndigheten Södra Östersjöns vattendistrikt/länsstyrelsen Kalmar län, författare Coco Dedering). Inom delprojekt 2 har samarbetet med VaKul i Västerhavets vattendistrikt fördjupats, bl.a. samordningsvinster med gemensam lastbrygga för utbyte av digital information 3.3 Delprojekt 3 Strategisk kunskapsuppbyggnad Delprojekt 3 innebär kunskapsuppbyggnad och fältarbete och kommer av nödvändighet att behöva bedrivas som ett flerårigt projekt, enligt nuvarande planering som ett 3 årigt projekt, med benämningen 3A (2012), 3B (2013) och 3C (2014). Delprojekt 3 genomförs av respektive länsstyrelse och innefattar inhämtande av ny kunskap genom fältarbete, tillvaratagande av lokal kunskap och vid behov arkivstudier. Samordningen över distriktet består bl.a. i gemensamma ansökningar om finansiering, kontinuerligt erfarenhetsutbyte och samverkan i fältarbetet för länsgemensamma avrinningsområden. Målet för hela delprojekt 3 är att: utifrån HARO-översikterna (delprojekt 2) fortsätta kunskapsuppbyggnaden per avrinningsområde och vattenförekomst utifrån de där framtagna förslagen på inriktningar och prioriteringar. erhålla aktuella och förbättrade kunskaps-/planeringsunderlag för kulturmiljö och vattenförvaltning. Observera följande: i och med slutförandet av delprojekt 2 finns prioriteringar för kunskapsuppbyggnad i fält, för varje huvudavrinningsområde. Prioriteringarna kan skilja sig mellan avrinningsområden, bl.a. beroende på vattnets status, omfånget av planerade åtgärder och kunskapsläget. Det finns dock gemensamma utgångspunkter för prioriteringen av kunskapsuppbyggnaden i förhållande till vattenförvaltningens behov, t.ex. vattenförekomster som har dålig eller otillfredsställande ekologisk status, vattenförekomster med problem med kontinuitet samt områden/objekt där åtgärder planeras inom en snar framtid för att förbättra vattenkvalitet, fiske- och biotopvård. 3.3.1 Effektmål hela delprojekt 3 Länsstyrelserna ska ha mer detaljerade kunskaps-/planeringsunderlag för kulturmiljö och vattenförvaltning. Det innebär även bättre kunskap om kulturhistorisk värdering av vattenanknutna kulturmiljöer, ett arbete som är direkt relaterat till Åtgärd 20 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram (se Bakgrund 2.1). Detta leder till ökad kvalitet och effektivitet i vattenförvaltningsarbetet med avseende på hänsyn till kulturmiljövärden vid åtgärdsarbete i sötvatten, och vice versa. Kulturmiljö behöver inte tillämpa försiktighetsprincipen i samma utsträckning och kostsamma kulturmiljöutredningar inför åtgärder kan begränsas. Ytterligare ett effektmål är ett förbättrat tvärsektoriellt arbete generellt, inom planering och genomförande av åtgärder, men även insatser inom information, rådgivning, kontakter med vattenråd och liknande.

9 (22) 3.4 Delprojekt 3A (2012) Delprojekt 3A startar i april 2012 och finansiering söks från Riksantikvarieämbetet (1 miljon kr), Havs- och vattenmyndigheten (2 miljoner kr) samt Vattenmyndigheten Södra Östersjöns vattendistrikt (300 000 kr för projektledning och dess omkostnader). Därtill är ambitionen att medverkande länsstyrelser ska bidra med egen finansiering, någon summa är inte i nuläget möjlig att specificera. Genomförande sker enligt följande utgångspunkter: Medverkande länsstyrelser genomför fältarbete inkl förberedelser och efterarbete, i genomsnitt 6 månader/län. I huvudsak förläggs arbetet till perioden augusti-december. Prioritering av fältarbete görs av respektive län med utgångspunkt i de avrinningsområdesvisa kunskapsöversikterna och efter ytterligare samråd med vattenförvaltningen och fiske-/biotopvård. Projektet avser även att arbeta vidare med generella gemensamma prioriteringsgrunder och strategiska val för kunskapsuppbyggnad. Det är varje enskilt läns ansvar att utifrån faktorer såsom kunskapsläge och behov avgöra vilken inventerings-/fältmetodik som ska användas. Samverkan kring gemensam fältmetodik ska ske i största möjliga mån. Riksantikvarieämbetet är en viktig samarbetspart i detta sammanhang. I detta syfte genomförs under våren en länsgemensam fältvecka, där flera olika fältmetoder testas och utvärderas. På så vis kan bra, kostnads- och tidseffektiva metoder identifieras och ge input till det detaljerade upplägget av höstens fältarbete. Det finns även starka önskemål om länsgemensam kompetensutveckling avseende exempelvis flottningslämningar i södra Sverige, samt om att genomföra en länsgemensam och tvärsektoriell exkursion, med fokus på goda exempel avseende samverkan och synergier mellan kulturmiljö-, naturvård- och vattenförvaltning i det praktiska åtgärdsarbetet. Avsikten är även att fortsätta samarbetet med VaKul (Västerhavets vattendistrikt) under 2012, bl.a. kring följande: medverkan i varandras referensgrupper, GIS och teknik (t.ex. lastbryggan), förfining av prioriteringsgrunder för fortsatt kunskapsuppbyggnad, utveckla listning av unika/sällsynta limniska kulturmiljöer, VaKul deltar i Södra Östersjöns vattendistrikts fältvecka med test och utvärdering av inventeringsmetoder fältpersonal (vid behov, om möjligt) 3.4.1 Produktmål Förfinade prioriteringsgrunder för fältarbetet i delprojekt 3 Länsgemensam test och utvärdering av olika fältmetoder, bl.a.: - KulturAqua-modellen som har arbetats fram av Länsstyrelsen Jönköpings län,

10 (22) - den inventerings- och värderingsmetod som har tagits fram inom Norra Östersjöns vattendistrikt där framför allt kulturmiljöer vid vandringshinder inventerats, - Blekinge-modellen som har använts vid dokumentation av fyra vattendrag i Blekinge Länsgemensam kompetensutveckling och tvärsektoriell exkursion, 2 tillfällen Länsstyrelsernas utförande av fältarbetet, i egen regi eller genom konsult Tillgängliggörande av den nya kunskapen i GIS och eventuellt, beroende på vald metod, i rapportform Skriftlig utvärdering av 3A som underlag för förändringar och utveckling inom ramen för delprojekt 3B-C. 3.5 Delprojekt 3B-C (2013-2014) Se 3.3-3.4: Upplägget av år 2013-2014:s arbete planeras ske med samma årliga ambition avseende finansiering och tid inom projektledning, samverkan mellan länsstyrelser, samverkan med andra vattendistrikt och medverkande länsstyrelsers egna, operativa arbete. Erfarenheter, utvärdering och eventuella utvecklade prioriteringsgrunder inom delprojekt 3A tas givetvis till vara i det fortsatta arbetet. 2014 räknar vi med att ha fått mycket ny, värdefull kunskap och erfarenheter, inte bara om natur- och kulturmiljöer vid vattendrag, utan även från den långvariga, länsöverskridande och tvärsektoriella process som projektet innebär. Detta ska förmedlas till andra ute i landet genom en avslutande konferens, som kan vidgas att omfatta fler intressenter än dem som anges i 1.1., t.ex. universitet och politiker. Konferensen ska även förmedla hur den nya kunskapen implementeras och används i dagliga verksamheten på länsstyrelserna och av andra intressenter. 3.5.1 Produktmål Länsgemensamma aktiviteter utifrån behov (specificeras under 2012) Länsstyrelsernas utförande fältarbete, i egen regi eller genom konsult Tillgängliggörande av den nya kunskapen i GIS och eventuellt, beroende på vald metod, i rapportform Skriftlig utvärdering och slutrapport (2014) Avslutande konferens riktad till en bredare målgrupp

11 (22) 4 Samarbeten och parallella projekt 4.1 Samarbeten 4.1.1 Internt inom Södra Östersjöns vattendistrikt Som framgår av hela denna projektplan är Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för södra Östersjöns vattendistrikt i sig ett stort samarbetsprojekt, med sina sju medverkande länsstyrelser och en vattenmyndighet, sin tvärsektoriella prägel och ambitiösa projektorganisation. Det är viktigt att framhålla att projektet även innebär en intensiv samverkan mellan olika sektorer på varje enskild länsstyrelse. Personal inom kulturmiljö, vattenförvaltning, naturvård, biotopvård och fiskevård berörs. Innan projektet startade var kontakterna mellan kulturmiljö och vattenförvaltning svagt utvecklade i de flesta län. 4.1.2 Andra vattendistrikt VaKul, Vattenförvaltning och Kulturmiljö i Västerhavets vattendistrikt, är en viktig samarbetspart sedan hösten 2010, då VaKul startade (ungefär 6 månader efter detta projekt). Projektledarna sitter i varandras referensgrupper, och syften, bakgrund, beröringspunkterna kulturmiljö vattenförvaltning m.m. i projekten är i stort sett identiskt formulerade. Projekten delar bl.a. en distriktsgemensam lastbrygga för utbyte av digital information mellan länen. Samverkan mellan dessa båda syster-projekt är mycket betydelsefull, eftersom länen Skåne, Kronoberg och Jönköping ligger i båda distrikten. Vi kommer att fortsätta och troligen fördjupa samverkan om de både projekten får fortsatt finansiering för kommande år. Samarbete finns även med Norra Östersjöns vattendistrikts Inventering och klassificering av vattenanknutna kulturmiljövärden inom Norra Östersjöns vattendistrikt, vars projektledare är med i vår referensgrupp. Det är en värdefull samarbetspartner inför delprojekt 3, bl.a. eftersom de redan jobbat med fältinventeringar i ett antal pilotområden. Vi samarbetar dock med representanter inom kulturmiljö från alla vattendistrikt, bl.a. har ett gemensamt möte hållits hösten 2011 för att diskutera distriktsgemensamma behov i samband med Åtgärd 20 i vattendistriktens åtgärdsprogram (se mer nedan). 4.1.3 Riksantikvarieämbetet och andra centrala myndigheter Riksantikvarieämbetet är naturligtvis en mycket viktig samarbetspart, inte minst mot bakgrund av Åtgärd 20 (se 2.1). Projektledningarna inom både Södra Östersjöns och Västerhavets distrikt hade ett möte med Riksantikvarieämbetet våren 2011, med anledning av Åtgärd 20. Projektledaren deltog även i viss planering m.m. av det nationella möte som Riksantikvarieämbetet arrangerade 20 oktober 2011 och har även medverkat i planering och genomförande av Riksantikvarieämbetets Landskapshistorisk utbildning, regional fördjupningskurs i Kalmar län 16 18 maj 2011 Tema: Vattenanknutna lämningar, i Kalmar län. Det senare skedde dock inte på projektets bekostnad. Denna typ av samarbeten kommer naturligtvis att fortsätta och troligen även intensifieras under kommande år. Det skulle även vara

12 (22) önskvärt och naturligt att utveckla ett samarbete med Havs- och vattenmyndigheten. Denna myndighet fanns dock inte när projektet startade. 4.1.4 Övriga samarbetspartners Under 2012 och kommande år kommer länsstyrelserna att behöva bredda sina kontaktytor, även utanför myndighetssfären. Det är exempelvis viktigt att sprida resultaten av delprojekt 2 (HAROöversikterna) till kommuner och andra intressenter, så att sammanställningarna kan komma fler till nytta. Inom delprojekt 3 kommer sannolikt även intresseföreningar, vattenråd m.m. att beröras eftersom arbetet sker i fält och det är värdefullt att tillvarata lokal kunskap, kännedom och engagemang. Detta kan dock variera mellan länen, beroende på vilket upplägg man väljer. 4.2 Parallella projekt och aktiviteter Nedan listas ett antal projekt och aktiviteter som pågår 2010-2011 och som är av intresse i sammanhanget (några har redan omnämnts ovan). I den första versionen av denna projektplan beslutades att erfarenhetsutbyte med dessa projekt och satsningar eftersträvades i möjligaste mån. Så har också skett och ambitionen kvarstår för 2012-2014, då säkerligen fler projekt och aktiviteter tillkommer. Projektet VaKul (Vattenförvaltning och Kulturmiljö i Västerhavets vattendistrikt) startade hösten 2010 och har mycket gemensamt med Södra Östersjöns vattendistrikt, jämför ovan. VaKul har bl.a. gjort distriktsomfattande GIS-analyser av fornminnesregistret, bebyggelseregistret, riksintressen m.m. och under 2011 genomförs ett antal pilotprojekt. Bland annat har flottningslämningar inventerats i ett vattendrag, vilket gett värdefull, ny kunskap. Projektet Vattendragen i sydöstra Götaland vägar till en hållbar utveckling av kultur- och naturmiljön, genomförs hösten 2010-2011 och finansieras med medel från RUS/Miljömålsrådet. Projektägare är Länsstyrelsen i Blekinge län, och länsstyrelserna i Kalmar respektive Kronobergs län medverkar i referensgruppen Projektets syfte är bland annat att ta fram ett nationellt underlag för hur man når en hållbar utveckling av både natur- och kulturmiljön i våra vattendrag. Tillägg/kommentar 2011-11-24: projektet vilar för närvarande på grund av personalbrist. Projektet Inventering och klassificering av vattenanknutna kulturmiljövärden inom Norra Östersjöns vattendistrikt, genomfördes 2009-2010 och finansieras av Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt. Projektet huvudsyfte är att ta fram ett kunskaps- och inventeringsunderlag av vattenanknutna kulturmiljövärden inom Norra Östersjöns vattendistrikt. I det ingår att karaktärisera, översiktligt beskriva, inventera och bedöma vattendragens kulturhistoriska betydelse samt att exemplifiera de vanligaste kulturspåren i och vid vattendrag och sjöar. Men syftet är också att undersöka hur dessa kulturspår kan beröras av eventuella fiske- och naturvårdsrestaureringsåtgärder och föreslå hur dessa kan genomföras med hänsyn till och beaktande av kulturmiljövärdena som en resurs. Tillägg/kommentar 2011-11-24: slutrapport är under utarbetade och ytterligare ett seminarium planeras. 2011 genomförs även ett projekt om med fokus på historiskt fiske.

13 (22) Projektet Identifiering av värdefulla flottleder i Norrbottens län. Genomförs av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Projektet syftar till att ta fram ett underlagsmaterial som möjliggör utpekande av vattendrag/ delar av vattendrag som utgör helhetsmiljöer med särskilt höga kulturhistoriska värden. Materialet ska även kunna användas vid urval av eventuella kulturreservat. Projektet Identifiering och klassificering av vattenanknutna kulturmiljöer i Västerbottens län genomförs 2010 i Länsstyrelsen i Västerbottens regi. Projektet syftar bland annat till att skapa ett regionalt kunskapsunderlag som möjliggör urval av vattendrag med höga kulturhistoriska värden. Tillägg/kommentar 2011-11-24: insatser har även gjorts 2011. Riksantikvarieämbetet planerade för 2010 tre seminarier på tre platser i landet, för att diskutera vattenanknutna fornlämningar och kulturlämningar och deras status. Tillägg/kommentar 2011-11-24: ett av seminarierna genomfördes våren 2011 i Kalmar län. Ytterligare ett, i norra Sverige, planeras 2012. I augusti 2011 genomförde RAÄ, SKS och Länsstyrelsen och länsmuseet i Jönköping en tredagarskonferens Kulturarv vid vatten. Tillägg/kommentar 2011-11-24: fem av sju länsstyrelser i Södra Österjöns vattendistrikt medverkade och projektledaren medverkade med ett föredrag om SÖVD-projektet. Regleringsbrev Uppdrag 70. Länsstyrelserna ska tillsammans med Riksantikvarieämbetet utarbeta ett program för hur ett fördjupat och samordnat arbete mellan myndigheterna ska bidra till att stärka det offentliga kulturmiljöarbetet. I uppdraget ingår bland annat att redovisa hur myndigheterna avser att förbättra de nuvarande gemensamma arbets- och samarbetsformerna samt lämna förslag till nya samarbetsformer om sådana behövs. Arbetet ska slutrapporteras i juni 2010. Tillägg/kommentar 2011-11- 24: slutrapport är klar, implementering sker löpande. Projektet Uppföljning av kulturmiljövärdens bevarande vid sjöar och vattendrag hur användbara är kunskapsunderlagen för miljömålsuppföljning? drevs av Länsstyrelsen i Kalmar, och genomfördes tillsammans med Länsstyrelsen i Västerbotten. Rapport tryckt 2011. Innehåller en utförlig utvärdering av befintliga kunskapsunderlag och argumentation för satsning på nya kunskapsunderlag. Tillägg/kommentar 2011-11-24: samma projektledare som för detta projekt. Resultaten har kommunicerats till länsstyrelserna i Södra Östersjöns vattendistrikt och tas tillvara i SÖVD-projektet. Projektet KulturAqua system för identifiering och kulturvärdebedömning av sjöar och vattendrag, Länsstyrelsen i Jönköpings län 2010-2011. Syftet är bl.a. att identifiera, dokumentera och klassificera kulturobjekt och kulturmiljöer i anslutning till sjöar och vattendrag inom del av Emåns avrinningsområde i Jönköpings län. Tillägg/kommentar 2011-11-24: återkoppling sker löpande till SÖVD-projektet. Metoden är en av dem som ska testas gemensamt under 2012. Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelserna i Kalmar resp Västerbottens län ordnade 2009 ett vattensamtal för länsstyrelserna kulturmiljöenheter med fokus på sjöar och vattendrag. Ambitionen är att under 2010 genomföra ytterligare ett vattensamtal där även sakområdena fiske-, naturvård och vattenförvaltning deltar. Tillägg/kommentar 2011-11-24: åtgärden blev inte av under 2010.

14 (22) 5 Tidplan och genomförande 5.1 Delprojekt 1 (slutfört) Förstudien omfattade tre månaders arbetstid för projektledaren och fördelade sig huvudsakligen på följande aktiviteter: - Förberedelser, genomförande och dokumentation av två workhops med representanter från de sju berörda länsstyrelsernas kulturmiljövårdsenheter och vattenförvaltningar samt styr- och referensgrupp. - Insamling av uppgifter om befintliga kunskapsunderlag från länsstyrelserna - Framtagande av metod och kravspecifikation för avrinningsområdesvisa kunskapsöversikter, i samarbete med berörda länsstyrelser - Löpande kontakter med styr- och referensgrupper - Löpande omvärldsbevakning och samverkan med parallella projekt - GIS-relaterade frågor - Rapportarbete Medverkande länsstyrelser uppskattas ha lagt minst 1 vecka vardera på delprojekt 1/förstudien (medverkan i möten, läsa underlag, synpunkter och samverkan). Tidplan Delprojekt 1 2010 2011 Månad mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan Projektplan x Projektstart x Workshop x x Referensgruppsmöte x x Styrgruppsmöte x x x x Rapportarbete x x x x x x 5.2 Delprojekt 2 (pågår) Projektledningen omfattar fyra månaders arbetstid för projektledaren och fördelar sig huvudsakligen på följande aktiviteter: - Förberedelser och genomförande av två workhops med representanter från de sju berörda länsstyrelsernas kulturmiljövårdsenheter och vattenförvaltningar samt styr- och referensgrupp. - Löpande förfining och justering av metod avrinningsområdesvisa kunskapsöversikter - Löpande samordning och stöd till medverkande länsstyrelsers personal

15 (22) - Löpande kontakter med styr-, referens- och arbetsgrupper - Information om projektet externt, föredrag - Löpande omvärldsbevakning och kontakter med parallella projekt/aktiviteter - Utvärdering - Rapportarbete - Publik broschyr - GIS-relaterade frågor, samordning Medverkande länsstyrelsers operativa arbete: - I GIS och i text översiktligt sammanställa befintliga kunskapsunderlag inkl förslag på prioritering av kunskapsuppbyggnad för varje huvudavrinningsområde och kustområde och redovisa detta i skriftliga rapporter med status arbetsmaterial inkl kartbilagor, i enlighet med framtagen gemensam metodik = framtagande av HARO-översikter - Medverka i interna och projektgemensamma möten och aktiviteter. Tidplan Delprojekt 2 2011 mars 2012 2011 2012 Månad feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan feb mars Projektstart x Workshop x x Arbetsgruppsmöten (löpande, online) Referensgruppsmöte x x Styrgruppsmöte x x x x x HARO-översikter x x x x x x x x x x x praktiskt genomförande, länsstyrelserna: Östergötland Jönköping Kalmar Gotland Kronoberg Blekinge Skåne Leverans HAROvisa x rapporter inkl kartbilagor till projektledningen Utvärdering x x x x Publik broschyr x Slutredovisning x

16 (22) 5.3 Delprojekt 3A Projektledningen omfattar tre månaders arbetstid för projektledaren och fördelar sig huvudsakligen på följande aktiviteter: - Förberedelser och genomförande av länsgemensamma aktiviteter - Löpande samordning och stöd till medverkande länsstyrelser - Löpande kontakter med VaKul, styr-, referens- och arbetsgrupper - Information om projektet externt, föredrag - Löpande omvärldsbevakning och kontakter med parallella projekt/aktiviteter - Utvärdering - Ev. rapportarbete Medverkande länsstyrelsers operativa arbete: - Kunskapsuppbyggnad och fältinventering, i genomsnitt 6 mån/län - Medverka i interna och projektgemensamma möten och aktiviteter. Se även 3.4. Exakt hur resurserna för fältarbetet ska fördelas mellan medverkande länsstyrelser är inte klarlagt. Tidplan Delprojekt 3A 2012 Månad mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Planering/projektstart x Länsgemensam test av olika x x inventeringsmetoder Länsgemensam kompetens- x Utveckling 1 dag Länsgemensam tvärsektoriell x Exkursion 1 dag Fältarbete inkl för-/efterarb x x x x x x praktiskt genomförande, länsstyrelserna: Östergötland Jönköping Kalmar Gotland Kronoberg Blekinge Skåne Styrgruppsmöten x x x x Arbetsgruppsmöten Löpande, online Utvärdering 3A, ev rapport x

17 (22) 5.4 Delprojekt 3B-C Tidplan, upplägg och genomförande under 2013-2014 kommer i huvudsak att överensstämma med 2012 års arbete. Projektledning-/samordning kan förväntas minska i takt med att projektet mognar. Å andra sidan kommer slutrapport och avslutande konferens att ta en del tid i anspråk. Medverkande länsstyrelser genomför det operativa arbetet. Det länsöverskridande samarbetet består i en gemensam paraplyorganisation och baseras på de behov som tidigare framkommit och som framkommer under hand. En slutrapport och en avslutande konferens, riktad till en bredare målgrupp planeras äga rum i slutet av 2014.

18 (22) 6 Organisation och bemanning 6.1 Projektorganisation: projektledning, styrgrupp och arbetsgrupp Projektet berör sju län och länsstyrelser; Gotland, Östergötland, Kalmar, Jönköping, Kronoberg, Blekinge och Skåne. Projektet har både en styrgrupp, en referensgrupp och en mer operativ arbetsgrupp. Grupperna har hittills på ett föredömligt sätt bidragit till projektet. I styrgruppen ingår vattenvårdsdirektör Dea Carlsson, miljödirektör Ola Broberg (Länsstyrelsen Jönköpings län), länsantikvarie Thomas Romberg (Länsstyrelsen Skåne), länsantikvarie Kjell- Håkan Arnell (Länsstyrelsen Kalmar län) och antikvarie Charlotte Hamilton, Riksantikvarieämbetet. Länsrådsposten är för närvarande vakant. I referensgruppen ingår cirka tjugo kontaktpersoner från länsstyrelserna i Skåne, Blekinge, Kronoberg, Jönköping, Kalmar, Östergötland, Gotland och Västra Götaland, med kompetens inom kulturmiljö-, natur-, fiske- och vattenförvaltning. Dessutom medverkar Jan Magnusson, projektledare för VaKul i Västerhavets vattendistrikt samt Kerstin Fogelberg, projektledare för kulturmiljö-vattenförvaltningsprojektet i Norra Östersjöns vattendistrikt. Under 2011 bildades en arbetsgrupp med de personer som på länsstyrelserna jobbar mest operativt med utförandet av delprojekt 2. Projektledare är Coco Dedering, antikvarie vid Naturskyddsenheten, Länsstyrelsen Kalmar. Projektledare Coco Dedering, antikvarie Länsstyrelsen Kalmar Styrgrupp - Vattenvårdsdirektör Dea Carlsson H - Länsråd (fn vakant, tidigare: Charlotta Kabo Stenberg K) - Miljödirektör Ola Broberg F - Länsantikvarie Thomas Romberg M - Länsantikvarie Kjell-Håkan Arnell H - Antikvarie Charlotte Hamilton, RAÄ Arbetsgrupp De som jobbar mer operativt inom projektet Referensgrupp Cirka 20 kontaktpersoner, samtliga län i distriktet representerade, samt två andra vattendistrikt Illustration av projektorganisationen.

19 (22) På varje enskild länsstyrelse finns dessutom en projektledare eller motsvarande, för genomförande av de egna delarna av projektet. Inom delprojekt 2 har i varierande grad interna, tvärsektoriella arbetsgrupper bildats på länsstyrelserna för att stödja den/dem som arbetar mer operativt med kunskapsöversikterna. Samverkan mellan länen är intensiv med täta kontakter. Det handlar om att tillgängliggöra länsspecifika och lokala kunskapsunderlag för varandra, läsa varandras texter, enas om prioriterade områden för kunskapsuppbyggnad m.m., särskilt för de länsgemensamma huvudavrinningsområdena. Den vattensamordnande chefsgruppen i Södra Östersjöns vattendistrikt får kopior på minnesanteckningar från styrgruppsmötena, och vid behov muntlig information vid sina ordinarie möten. 6.2 Utförare Delprojekt 1 Utförare var Länsstyrelsen i Kalmar, i samverkan med övriga berörda länsstyrelser. Projektledare/-utförare var Coco Dedering, antikvarie vid Naturskyddsenheten, Länsstyrelsen i Kalmar. 6.3 Utförare Delprojekt 2 Distriktsövergripande projektledning och samordning: Länsstyrelsen i Kalmar i egenskap av vattenmyndighet. Projektledare Coco Dedering, antikvarie vid Naturskyddsenheten, Länsstyrelsen i Kalmar. Framtagande av avrinningsområdesvisa kunskapsöversikter: Länsstyrelsen Kalmar län, Länsstyrelsen Kronobergs län, Länsstyrelsen Blekinge län, Länsstyrelsen Gotlands län, Länsstyrelsen Jönköpings län, Länsstyrelsen i Skåne och Länsstyrelsen Östergötland. Arbetet utförs av personal anställd vid länsstyrelserna, vilket har varit en förutsättning då arbetet innebär täta kontakter och samarbeten mellan flera av länsstyrelsernas sakområden och för utvecklingen av tvärsektoriella arbetssätt. 6.4 Utförare Delprojekt 3 Distriktsövergripande projektledning och samordning: Länsstyrelsen i Kalmar i egenskap av vattenmyndighet. Projektledare Coco Dedering, antikvarie vid Naturskyddsenheten, Länsstyrelsen i Kalmar. Kunskapsuppbyggnad och fältarbete: Länsstyrelsen Kalmar län, Länsstyrelsen Kronobergs län, Länsstyrelsen Blekinge län, Länsstyrelsen Gotlands län, Länsstyrelsen Jönköpings län, Länsstyrelsen i Skåne och Länsstyrelsen Östergötland. Arbetet utförs av personal som är anställda/anställs vid länsstyrelserna, och/eller av konsulter. Personal kan komma att delas mellan län/distrikt.

20 (22) 7 Kostnader, resurser och finansiering 7.1 Delprojekt 1 Resurser och kostnader 2010 Delprojekt 1 Förstudie Resurs Tid Kostnad, kr Projektledare/-utförare inkl omkostnader för GIS-stöd, workshop, resor o.dyl 3 mån 220 000 Referensgrupp (9 lst), uppskattad tid 7 veckor Egen finansiering Styrgrupp 6 pers a 3 dagar, uppskattad tid 3,5 veckor Egen finansiering 220 000 + cirka 150 000 egen Totalt finansering Projektet genomfördes med finansiering från Vattenmyndigheten Södra Östersjöns vattendistrikt 220 000 kronor, samt finansiering från medverkande länsstyrelser i form av tid. Observera att länsstyrelsernas medfinansiering i form av tid var betydande och uppskattas till 150 000 kronor. 7.2 Delprojekt 2 Resurser och kostnader Delprojekt 2 HARO-översikter Resurs Tid Kostnad, kr Projektledning/-samordning inkl Omkostnader för GIS-stöd, workshops, resor etc 4 mån 300 000 Länsstyrelsernas arbete med HARO-översikter Varierar mellan län 2 050 000 Publik broschyr, layout och tryck 150 000 Styrgrupp 6 pers a 3 dagar, uppskattad tid 3,5 veckor Egen finansiering Totalt 2 500 000 + Egen finansiering tid styrgrupp o likn