Krisledningsplan och program för räddningstjänst

Krisledningsplan och program för räddningstjänst 2009-01-22 (reviderad 2011-08-26)

Länsstyrelsen Västernorrland 2009-01-22 Sid 2(15) Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte...3 2 Länsstyrelsens ansvar...3 2.1 Geografiskt områdesansvar...4 2.2 Räddningstjänst och sanering efter utsläpp från kärnteknisk anläggning... 5 2.3 Övertagande av ansvar för kommunal räddningstjänst... 5 2.4 Medverka i hanteringen av utbrott av epizootiska sjukdomar... 5 3 Mål för verksamheten... 6 3.1 Övergripande mål... 6 3.2 Verksamhetsmål... 6 4 Inriktning och syfte för länsstyrelsens krisledning... 6 4.1 Följa läget... 6 4.2 Samordna... 6 4.3 Leda... 6 5 Krisledningsorganisation... 7 5.1 Ordinarie organisation... 7 5.2 Anpassad organisation... 7 6 Uppgifter... 7 6.1 Avdelningarnas uppgifter... 7 6.1.1 Ledningsstaben... 7 6.1.2 Avdelningen för förvaltning och verksamhetsstöd... 8 6.1.3 Avdelningen för miljö- och natur... 8 6.2 Uppgifter till krisledningsorganisationen... 8 6.2.1 Länsledningen... 8 6.2.2 Tjänsteman i Beredskap... 8 6.2.3 Beslutsgruppen... 9 6.2.4 Räddningsledare... 9 6.2.5 Krisledningsstaben... 9 6.2.6 Informationsfunktionen... 11 7 Rutiner för larmning och etablering av krisledning... 12 7.1.1 TiB:s åtgärder efter larm... 12 7.1.2 Beslutgruppens åtgärder... 12 7.1.3 Larmning av övriga krisledningsorganisationen... 12 7.1.4 Etablering av krisledning... 13 8 Iordningställande av lokaler... 13 9 Stabsrutiner... 13 9.1.1 Stabsorientering... 13 9.1.2 Avlösning... 13 9.1.3 Lägesuppföljning... 14 9.1.4 Diarieföring/arkivering... 14 9.1.5 Ekonomi... 14 10 Kommunikationsutrustning, signalskydd och IT-stöd... 14 11 Avveckling av krisledning... 15 12 Utbildning och övning... 15 13 Andra planer... 15 Bilagor 1 Instruktion för Tjänsteman i Beredskap (TIB) 2 Intervjumall för larmmottagare 3 Initialt bedömande 4 Föredragning för beslutsgruppen 5 Beslut i stort 6 Första stabsorientering 7 Stabsorientering 8 Bemanningsplan 9 Telefonlista 10 Dukning och inkoppling av samband 11 Rutiner för dokumentation 12 Meddelande till allmänheten

Länsstyrelsen Västernorrland 2009-01-22 Sid 3(15) 1 Inledning och syfte Denna plan ersätter tidigare Program för räddningstjänst och andra allvarliga krissituationer dnr 450-15765-02. Planen gäller då länsstyrelsen verkar som områdesansvarig myndighet och då länsstyrelsen leder räddningstjänst eller sanering efter kärnteknisk olycka samt då länsstyrelsen övertagit ansvaret för kommunal räddningstjänst. Planen utgör också grunden för länsstyrelsens planering för höjd beredskap. Syftet med planen är att den ska utgöra ett stöd för krisledningsorganisationens arbete genom att visa hur arbetet ska organiseras i stort. Följande styrdokument ligger till grund för planeringen: - Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion - Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap - Lag (2003:778) om skydd mot olyckor - Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor - Samhällets krisberedskap Inriktning för verksamheten till och med 2011, (Krisberedskapsmyndigheten Planeringsprocessen 2007:2) - Regeringens proposition (2001/02:158), Samhällets säkerhet och beredskap - Regeringens proposition (2005/06:133), Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle - Regeringens proposition (2007/08:92), Stärkt krisberedskap för säkerhets skull - Epizootiförordning (1999:659) - Epizootilag (1999:657) Planen har innan fastställande remitterats till länets kommuner och räddningstjänstförbund, landstinget, länspolismyndigheten, Kustbevakningen, Försvarsmakten och SOS Alarm. Planen revideras minst en gång/år så att personallistor och telefonnummer hålls aktuella och andra mindre justeringar görs. Vid behov av större förändringar tas en helt ny plan fram och remitteras innan den fastställs. 2 Länsstyrelsens ansvar Länsstyrelsen har för fredstida krishantering flera roller: geografiskt områdesansvarig myndighet på regional nivå leder räddningstjänst och sanering efter utsläpp från kärnteknisk anläggning möjlighet att ta över ansvaret för kommunal räddningstjänst medverkar i hanteringen av utbrott av epizootiska sjukdomar

Länsstyrelsen Västernorrland 2009-01-22 Sid 4(15) 2.1 Geografiskt områdesansvar Det geografiska områdesansvaret regleras dels i länsstyrelseinstruktionen, dels i krisberedskapsförordningen. Länsstyrelseinstruktionen I länsstyrelseinstruktionen anges när det gäller länsstyrelsens roll som geografiskt områdesansvarig myndighet att länsstyrelsen: ska ha en tjänsteman i beredskap och omgående vid en allvarlig kris kunna upprätta en ledningsfunktion för bl.a. samordning och information. före, under och efter en kris ska verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas. ansvarar för att en samlad regional lägesbild sammanställs vid krissituationer. Krisberedskapsförordningen I krisberedskapsförordningen regleras att länsstyrelsen inom sitt geografiska område under en kris ska vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, exempelvis kommuner, landsting och näringsliv, samt verka för att: nödvändig samverkan inom länet och med närliggande län sker kontinuerligt, under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter, informationen till allmänheten och företrädare för massmedia under en kris samordnas och efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande. Exempel på händelser där vi kan behöva utöva vårt geografiska områdesansvar är: extrema väderhändelser som berör stora delar av länet, t.ex. kraftiga stormar och snöoväder omfattande elavbrott eller störning i elektroniska kommunikationer stora olyckor, t.ex. flyg- eller tågolyckor omfattande utsläpp av farliga ämnen naturolyckor, t.ex. omfattande översvämningar, höga flöden eller ras/skred stora utbrott av smittsamma sjukdomar terrorattentat Vid de typer av kriser som anges ovan beslutar länsledningen vid behov om aktivering av krisledningsorganisationen.

Länsstyrelsen Västernorrland 2009-01-22 Sid 5(15) 2.2 Räddningstjänst och sanering efter utsläpp från kärnteknisk anläggning Länsstyrelsen ansvarar enligt lagen om skydd mot olyckor för att leda räddningstjänsten vid utsläpp eller överhängande fara för utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning och för sanering efter sådana utsläpp. De kärntekniska anläggningar som ligger närmast vårt län är Forsmark i norra Uppland och Olkilouto i sydvästra Finland. Vår bedömning är att det pga. avståndet till dessa anläggningar är mindre sannolikt att det skulle behövas räddningsinsatser i vårt län, t.ex. i form av utrymning. Däremot är det mer troligt med sanering efter nedfall av radioaktiva ämnen över vårt län. Länsstyrelsen har utsett presumtiva räddningsledare från den kommunala räddningstjänsten som ska kunna leda eventuella räddningsinsatser i länet efter en kärnteknisk olycka, dessa kan vid behov förordnas som räddningsledare av länsledningen. Det finns även saneringsledare vid länsstyrelsen, som vid behov av sanering utses till att leda saneringsarbetet i länet. För sanering finns en särskild plan. Krisledningsorganisationen utgör ledningsstöd till räddningsledare/saneringsledare. 2.3 Övertagande av ansvar för kommunal räddningstjänst Om det erfordras omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst har länsstyrelsen enligt lagen om skydd mot olyckor möjlighet att ta över räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatsen. Ett övertagande innebär att man tar över ansvaret för all räddningstjänst, inte bara för den aktuella insatsen som föranleder övertagandet. Om det samtidigt pågår statlig räddningstjänst ska länsstyrelsen se till att insatserna samordnas. För att vi ska besluta om att ta över räddningstjänsten anser vi att det ska finnas ett tydligt behov av att åstadkomma en bättre ledning och samordning vid händelser som berör flera kommuner/räddningstjänster. Det skulle exempelvis. kunna vara vid dammbrott eller omfattande skogsbränder där beslut som berör större geografiska områden eller prioritering av kritiska resurser kan behöva fattas. Beslut om övertagande av kommunal räddningstjänst fattas av länsledningen som då även utser en räddningsledare som kan nyttja krisledningsorganisationen som ledningsstöd. Ett sådant beslut föregås alltid av samråd med aktuella kommuner/räddningstjänster. Så snart länsstyrelsen i samråd med berörda kommuner/räddningstjänster bedömer att ansvaret för räddningstjänsten kan återgå till det normala fattar länsledningen ett sådant beslut. 2.4 Medverka i hanteringen av utbrott av epizootiska sjukdomar I händelse av misstänkt eller konstaterat fall av epizootisk sjukdom inom länet ska länsstyrelsen stödja de nationella myndigheterna i deras arbete med att minimera effekterna av utbrottet. Vi kan då få ansvaret för smittspårning och bekämpning utifrån delegationsbeslut som fattas av Jordbruksverket. Detta arbete leds av länsveterinären enligt en särskild epizootiberedskapsplan, länsstyrelsens krisledningsorganisation kan då utgöra ledningsstöd för länsveterinären

Länsstyrelsen Västernorrland 2009-01-22 Sid 6(15) 3 Mål för verksamheten 3.1 Övergripande mål Länsstyrelsen ska ha en god förmåga att - samordna verksamhet och information vid allvarliga händelser - leda och samordna räddningstjänst och sanering - sammanställa och förmedla en regional lägesbild 3.2 Verksamhetsmål Länsstyrelsen ska inom: - 10 minuter efter larm kunna initiera och påbörja begränsad ledning och samordning - 4 timmar efter larm kunna leda och samordna insatser - 4 timmar efter larm kunna informera allmänhet och media om läget i länet 4 Inriktning och syfte för länsstyrelsens krisledning Inriktningen är att länsstyrelsen genom tjänsteman i beredskap (TiB) tidigt ska kunna påbörja krisledning i begränsad omfattning och därefter anpassa organisationen beroende på situationens art. Organisationen ska dimensioneras för att kunna verka dygnet runt under minst sju dagar. Beroende på händelsens art och länsstyrelsen roll bedrivs krisledning med olika syften enligt nedan. 4.1 Följa läget Vid mindre allvarliga händelser bedrivs krisledning i syfte att följa händelseutvecklingen. Det sker inom ordinarie organisation, i första hand med TiB och medarbetarna inom arbetsområdet Krisberedskap och skydd mot olyckor. 4.2 Samordna Vid allvarliga kriser i länet bedrivs krisledning i syfte att samordna verksamhet och information, sammanställa en lägesbild och efter regeringsbeslut prioritera och inrikta resurser. Organisationen anpassas då genom att hela eller delar av krisledningsorganisationen bemannas. Beslut om anpassning av organisationen fattas av länsledningen efter föredragning av beslutsgruppen eller TiB. 4.3 Leda När länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst eller sanering efter utsläpp från en kärnteknisk anläggning eller har övertagit ansvaret för kommunal räddningstjänst bedrivs krisledning i syfte att leda och samordna operativ verksamhet. Organisationen anpassas då genom att hela eller delar av krisledningsorganisationen bemannas. Beslut om anpassning av organisationen och förordnande av räddningsledare eller saneringsledare fattas av länsledningen efter föredragning av beslutsgruppen eller presumtiv räddningsledare/saneringsledare.

Länsstyrelsen Västernorrland 2009-01-22 Sid 7(15) 5 Krisledningsorganisation 5.1 Ordinarie organisation Länsstyrelsens ordinarie organisation för krisledning består av Tjänsteman i beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt. Under kontorstid finns också medarbetarna vid arbetsområdet för Krisberedskap och skydd mot olyckor. 5.2 Anpassad organisation Länsstyrelsens särskilda krisledningsorganisation består av krisledningsstab och informationsfunktion. Krisledningsorganisationen leds av länsledningen och biträds av en stabschef och en informationschef. Då länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst eller sanering utses en räddningsledare/saneringsledare som på uppdrag av länsledningen leder det operativa arbetet med stöd av krisledningsorganisationen. Räddningsledare/ saneringsledare Länsledning Beslutsgrupp Tjänsteman i Beredskap Krisledningsstab Informationsfunktion 6 Uppgifter 6.1 Avdelningarnas uppgifter 6.1.1 Ledningsstaben - Ansvarar för övergripande planering av övningar och utbildningar för krisledningsorganisationen. - Ansvarar för att krisledningsorganisationen och Tjänsteman i beredskap är bemannad samt utbildad och övad. - Utser presumtiva räddningsledare. - Reviderar årligen krisledningsplanen. - Ansvarar för att efter behov ta fram planer för hantering olika typer extraordinära händelser.

Länsstyrelsen Västernorrland 2009-01-22 Sid 8(15) 6.1.2 Avdelningen för förvaltning och verksamhetsstöd - Ansvarar för att tele- och IT-system för krisledningsorganisationen fungerar. - Ansvarar för drift och underhåll av ledningsplatsen. - Upprättar avtal för bemanning av växeln i ledningsplatsen och utanför ordinarie tider. - Ansvarar för kontorsservice, transporter och förplägnad till krisledningsorganisationen. 6.1.3 Avdelningen för miljö- och natur - Utser presumtiva saneringsledare. - Ansvarar för att program för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning upprättas. 6.2 Uppgifter till krisledningsorganisationen 6.2.1 Länsledningen - Beslutar om aktivering av hela eller delar av krisledningsorganisationen. - Beslutar om inriktningen av länsstyrelsens krisledning. - Beslutar om övertagande av kommunal räddningstjänst. - Utser räddningsledare/saneringsledare då länsstyrelsen har ansvaret för räddningstjänst eller sanering efter en kärnteknisk olycka eller har övertagit ansvaret för kommunal räddningstjänst. - Beslutar om ingrepp i annans rätt i samråd med räddningsledare/saneringsledare. - Beslutar i frågor som kan medföra höga ekonomiska kostnader eller få andra betydande konsekvenser. 6.2.2 Tjänsteman i Beredskap Tjänsteman i beredskap (TiB) ska ständigt vara nåbar via personsökare och mobiltelefon. TiB larmas av SOS Alarm enligt avtal. TiB uppgifter i stort: - Tar emot larm från SOS Alarm. - Gör ett initialt bedömande av länsstyrelsens roll. - Informerar länsledningen/beslutsgruppen om gjord bedömning. - Påbörjar larmning av krisledningsorganisationen efter beslut av länsledningen. Om läget så kräver kan TIB påbörja larmning utan beslut från länsledningen. Instruktion för TiB finns i Bilaga 1. Om beslut tas om att krisledningsorganisationen ska aktiveras övertas TiB:s uppgifter av Vakthavande tjänsteman i krisledningsstaben.

Länsstyrelsen Västernorrland 2009-01-22 Sid 9(15) 6.2.3 Beslutsgruppen Beslutsgruppen består av länsledningen och stabscheferna i krisledningsstaben. Gruppen kan vid behov utökas med expert, t ex räddningsledare, informationschef, länsveterinär eller jurist. Beslutsgruppens uppgift är att bedöma vilken roll länsstyrelsen ska ha och beslutar om aktivering av hela eller delar av krisledningsorganisationen. 6.2.4 Räddningsledare Länsstyrelsen kan vid behov utnyttja personal från den kommunala räddningstjänsten som har den kompetens som krävs för att kunna förordnas som länsstyrelsens räddningsledare då länsstyrelsen har ansvaret för räddningstjänsten. Räddningsledaren disponerar då krisledningsorganisationen i samråd med länsledningen. Räddningsledaren: - Leder länsstyrelsens räddningsinsats. - Fattar beslut om ingrepp i annans rätt. - Fattar beslut om tjänsteplikt. - Begär utsändning av varningsmeddelande (VMA), se Bilaga 12. - Fattar beslut om att avsluta räddningsinsatsen. 6.2.5 Krisledningsstaben Stabschef Vakthavande tjänsteman Lednings-/ analysgrupp Lägesgrupp Expeditions-/ servicegrupp Mätgrupp Bemanningsplan enligt Bilaga 8.

Länsstyrelsen Västernorrland 2009-01-22 Sid 10(15) Stabschef - Planerar, leder, samordnar och följer upp stabens arbete utifrån ledningens Beslut i stort (BIS). - Ser över beslut och initierar omfallsplanering. - Leder orderarbetet. - Föredrar för länsledningen i frågor som inte är delegerade. - Fattar beslut enligt delegation. - Leder samverkan med andra aktörer. - Leder stabsorienteringar enligt Bilaga 7. - Samverkar med informationschefen kring informationsinsatser. - Begär utsändning av myndighetsmeddelande eller informationsmeddelande (VMA), se Bilaga 12. - Planerar för avlösningar. - Säkerhetsansvarig. Vakthavande tjänsteman - Biträder stabschefen i ledning av stabens interna arbete. - Fördelar inkomna meddelanden till rätt befattningshavare i staben. - Informerar beslutsgruppen om viktigare lägesförändringar. - Föredrar lägesrapport vid stabsorienteringar. Lednings- och analysgrupp - Inhämtar och bearbetar underrättelser. - Genomför analys och bedömandearbete som underlag för beslut. - Omsätter beslut till uppgifter och åtgärder. - Leder och upprätthåller samband med egna och samverkande resurser. - Bereder juridiska frågeställningar. - Samverkar med andra berörda myndigheter. - Genomför omfallsplanering. - Utvärderar insatser och det interna stabsarbetet. Lägesgrupp - Ansvarar för att upprätthålla en ständigt aktuell lägesbild. - Dokumenterar inkomna rapporter, vidtagna åtgärder och beslut (WIS, kartor, tablåer mm). - Samverkar med informationsfunktionen. - Sammanställer lägesrapporter. Expeditions-/servicegrupp - Betjänar sambandsutrustning (växel, fax, radio, signalskyddsutrustning). - Ansvarar för ekonomisk redovisning. - Ansvarar för IT-stöd och drift av ledningsplatsen. - Ansvarar för förplägnad åt krisledningsorganisationen.

Länsstyrelsen Västernorrland 2009-01-22 Sid 11(15) Mätgrupp Bemannas då länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst eller sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. - Är rådgivare till länsledning och räddningsledare avseende strålskydd. - Initierar strålningsmätningar i kommunerna. - Tar emot och sammanställer rapporter efter utförda strålningsmätningar för vidare befordran till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). - Samverkar med SSM och andra expertmyndigheter avseende strålskydd. Experter och samverkanspersoner Vid behov knyts interna/externa experter till krisledningsstaben för att stödja länsstyrelsens krisledningsarbete. Vid behov kallas samverkanspersoner från andra myndigheter till krisledningsstaben för att underlätta samverkan. Alternativt skickar länsstyrelsen samverkanspersoner till andra myndigheters staber. 6.2.6 Informationsfunktionen Ledning/ extern samordning Intern kommunikation/ omvärldsbevakning Upplysning/ insamling Mediakontakter/ webbinformation Dokumentation/ intern information Bemanningsplan enligt Bilaga 8. Ledning och extern samordning - Leder informationsarbetet. - Bevakar att informationsarbetet prioriteras. - Ger råd till ledningen informationsfrågor. - Samverkar med stabschefen kring informationsinsatser. - Samordnar vid behov information med andra myndigheter. - Begär i samverkan med stabschef/räddningsledare utsändning av myndighetsmeddelande, se Bilaga 12. Intern kommunikation och omvärldsbevakning - Sköter kommunikationen med krisledningsstaben/lägesgruppen. - Håller informationsgruppen uppdaterad om läget. - Följer medias information om händelseutvecklingen via bl. a. TV, radio och Internet.

Länsstyrelsen Västernorrland 2009-01-22 Sid 12(15) Upplysning och insamling - Svarar på frågor från allmänheten och andra intressenter. - Sammanställer frekventa frågor och svar för vidare publicering på webben. - Samverkar vid behov med telefonväxeln. Mediakontakter - Skriver och skickar ut/publicerar pressmeddelanden. - Bjuder in till och anordnar presskonferenser och intervjuer. - Uppdaterar den externa webbsidan med aktuell krisinformation. - Upprättar vid behov presscentrum. Dokumentation och intern information - Dokumenterar fortlöpande hela informationsfunktionens arbete. - Publicerar information om läget på LISA. - Svarar på frågor från anställda. 7 Rutiner för larmning och etablering av krisledning Larm TiB Beslutsgrupp Följa läget/samordna/leda TiB-grupp 7.1.1 TiB:s åtgärder efter larm Tar reda på så detaljerat som möjligt vad som har hänt enligt intervjuformulär i Bilaga 2. Gör ett initialt bedömande enligt Bilaga 3. Informerar beslutsgruppen, föredragning enligt Bilaga 4. 7.1.2 Beslutgruppens åtgärder Beslutar om vilken roll länsstyrelsen ska ha och vilka delar av krisledningsorganisationen som ska aktiveras efter TiB:s föredragning. 7.1.3 Larmning av övriga krisledningsorganisationen Efter beslut av beslutsgruppen påbörjas larmning av nyckelpersonal (stabschef, informationschef, räddningsledare, lägesgrupp, eventuell expert och vid behov växeln) av TiB. Efterhand som personal börjar anlända hjälper de till med vidare larmning.

Länsstyrelsen Västernorrland 2009-01-22 Sid 13(15) 7.1.4 Etablering av krisledning 1. Parallellt med larmningen påbörjas lägesuppföljning, inledningsvis genom TiB:s försorg. 2. Övriga inblandade myndigheter, Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kontaktas och informeras om länsledningens beslut. 3. Information om länsledningens beslut läggs också ut på hemsidan och intranätet samt skickas ut som pressmeddelande. Vid behov av snabb information till allmänheten begärs utsändning av VMA eller myndighetsmeddelande. 4. Så snart som möjligt hålls en första stabsorientering varefter stabsarbete påbörjas enligt länsledningens inriktning. 8 Iordningställande av lokaler Respektive grupp ansvarar för att egna lokaler iordningställs. Expeditions-/servicegruppen har huvudansvaret för att sambandsutrustning och IT-stöd iordningställs samt att ledningsplatsen vid behov tas i Skyddsdrift Krisledningsorganisationens lokaler iordningställs enligt Bilaga 10. I Pärm B, som finns på ledningsplatsen, finns utförliga instruktioner för hur sambandsutrustning och IT-stöd kopplas in samt hur ledningsplatsen tas i Skyddsdrift. För signalskyddsutrustningen finns en särskild signalskyddsplan. 9 Stabsrutiner 9.1.1 Stabsorientering Så fort krisledningsorganisationen är samlad hålls en första stabsorientering. Den leds av stabschefen och följer dagordningen enligt Bilaga 6. Därefter hålls stabsorienteringar efter behov och vid varje avlösning. Den följer dagordningen enligt Bilaga 7. 9.1.2 Avlösning Avlösning av bemanning i krisledningsorganisationen planeras av stabschefen. Avlösning bör ske senast efter 8 timmar. Avlösning sker enligt följande: 1. Stabsorientering 2. Funktionsvis överlämning under minst 30 minuter. Den funktionsvisa överlämningen inleds med att den som ska träda in i sin funktion får en redogörelse av vad som pågår. Därefter får den som träder in ställa frågor. Avslutningsvis utför den som träder in uppgifter under övervakning av den som avslutar sitt pass.

Länsstyrelsen Västernorrland 2009-01-22 Sid 14(15) 9.1.3 Lägesuppföljning Lägesgruppen (inledningsvis TiB) dokumenterar fortlöpande läget i det webbaserade informationssystemet WIS. All relevant lägesinformation ska alltid meddelas lägesgruppen oavsett vem som får den först. Detta arbete sker i nära samarbete med lednings- och analysgruppen samt informationsfunktionen. Rutiner för WIS finns i Bilaga 11. 9.1.4 Diarieföring/arkivering WIS används för diarieföring. När händelsen är över ska aktuella dagboksflikar avlutas, skrivas ut och lämnas till arkivet. 9.1.5 Ekonomi Allt som rör en specifik händelse ska redovisas separat i ekonomisystemet för att i efterhand kunna följas upp. Expeditions-/servicegruppen lägger upp en ny kontering för varje ny händelse. 10 Kommunikationsutrustning, signalskydd och IT-stöd Expeditions-/servicegruppen har huvudansvaret för detta område. Länsstyrelsen disponerar följande kommunikationsutrustning: - Telefonisystem: ordinarie växelförbindelser och reservmöjligheter via separata växelförbindelser, separata huvudabonnemang och Försvarets telenät (FTN). - Radiosystem: RAKEL med ordinarie och reservanslutningsmöjligheter. - Anslutningsmöjligheter via yttre antenn för radiostationer, scanners och mobiltelefoner. - Minicall. - KTV-anläggning för radio- och TV-mottagning via marknät och satellit. - Videkonferensutrustning. För möjlighet till krypterad förbindelse har länsstyrelsen signalskyddsutrustning i form av kryptofax, krypto-pc och kryptotelefon för överföring av hemlig information. För hantering av information som är skyddsvärd i övrigt har vi tillgång till filkrypteringsprogramvara. På ledningsplatsen finns ett antal datorer som utnyttjas av krisledningsstaben och informationsfunktionen. För inkoppling av kommunikationsutrustning, signalskydd och IT-utrustning se Bilaga 10. I Pärm B, som finns på ledningsplatsen, finns utförliga instruktioner för hur sambandsutrustning och IT-stöd kopplas in samt hur ledningsplatsen tas i Skyddsdrift. För signalskyddsutrustningen finns en särskild signalskyddsplan.

Länsstyrelsen Västernorrland 2009-01-22 Sid 15(15) 11 Avveckling av krisledning När läget är så att det bedöms att krisledning inte längre behöver bedrivas beslutar länsledningen att avveckla krisledningen. 1. Övriga inblandade myndigheter, Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kontaktas och informeras om länsledningens beslut. 2. Information om länsledningens beslut läggs också ut på hemsidan och intranätet samt skickas ut som pressmeddelande. 3. Lägesuppföljningen avslutas och all dokumentation arkiveras. 4. Lokalerna återställs. 5. Snarast möjligt genomförs en utvärdering av krisledningens genomförande. Ansvariga för detta är stabschefen och informationschefen. 12 Utbildning och övning Krisledningsorganisationen ska få regelbunden utbildning och övning för att kunna lösa sina uppgifter. Behovet av övning och utbildning analyseras årligen och en flerårig utbildnings- och övningsplan upprättas årligen av arbetsområdet Krisberedskap och skydd mot olyckor. Inför varje nytt verksamhetsår upprättas en detaljerad plan för det kommande året. Varje övning ska utvärderas så att erfarenheter tas till vara och inarbetas i övnings- och utbildningsplanen. 13 Andra planer Nedanstående planer utgör komplement till krisledningsplanen: Program för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning Epizootiberedskapsplan Regional oljeskyddsplan Beredskapsplan dammbrott Ljungan Operativ plan för skogsbrandbevakning