Krishanteringsplan för Karolinska skolan/rudbecksskolan Karolinska skolan/rudbecksskolans krisledningsgrupp Gymnasieenhetschef Thomas Gustafsson 019-21 65 01, 076-5511150, 070-6572020(priv) Skolsköterska Gunilla Werme Olsson 019-21 65 72 Kuratorer Pernilla Jennervall 019-21 65 15 Ing-Marie Schiege 019-21 65 70 Rektor Ingela Bergman Persson 019-21 65 64 Rektor Magnus Wistrand 019-21 65 62 Rektor Per Sundelius 019-21 63 33 Rektor Annika Kronwall 019-21 63 98 Vaktmästare Torbjörn Larsson 019-21 65 06, 0705-67 18 15 Kanslist Åsa-Karin Söderlund 019-21 65 03 Rutiner för: krishantering Ansvarig: Gymnasieenhetschef Handlingsplanen fasställd av gymnasieenhetschefen på Karolinska skolan/rudbecksskolan Reviderad: 2010-07-01-1 -
Innehåll Karolinska skolan/rudbecksskolans krisledningsgr. 1 Krisplanens syfte 3 Krisledningsgruppens arbete 3 Krisledningsgruppens ansvarsuppgifter 4 Krisinformation 5 Uppföljning de närmaste dagarna 6 Handlingsplan vid kriser 6 Krisreaktioner 7 Första hjälpen 7 Resor 8 Anhöriglista 8 Viktiga telefonnummer 9 Rutiner vid bombhot 10 Rutiner vid hot och våld 10 Rutiner vid utrymningslarm Olaigatan 11 Rutiner vid utrymningslarm Markurell 12 Rutiner vi utrymningslarm i Rudbecks lokaler 13-2 -
Krisplanens syfte Syftet med krisplanen är att man vid en krissituation som berör skolans verksamhet, personal och elever ska kunna hantera situationen på ett sådant sätt att alla drabbade och berörda får ett psykiskt, fysiskt och socialt omhändertagande på bästa sätt. Krisplanen ska träda i funktion vid händelser där skolans ordinarie verksamhet inte är tillräcklig för att hantera situationen och där resurser utöver det normala behöver sättas in för att bemästra situationen. Krisledningsgruppens arbete När en händelse som kan orsaka en krissituation blir känd av någon i krisledningsgruppen kontaktar denne gymnasieenhetschefen, som sammankallar gruppen. Om händelsen blir känd av någon annan person tar denne kontakt med någon i krisledningsgruppen. Gruppen sammankallas per telefonsamtal, sms. Om ej annat angetts är samlingsplatsen gymnasieenhetschefen rum. Händelser som kan orsaka en krissituation kan t ex vara: svåra olyckor, självmord, övergrepp, bombhot, våld, allvarliga sjukdomar, brand mm. En kris kännetecknas av följande: beslut måste fattas som involverar många aktörer besluten måste fattas under svår tidspress det existerar en känsla av osäkerhet aktörerna står hela tiden inför nya situationer insatser av många aktörer måste koordineras tillgången till information om vad som har hänt är till en början begränsad improvisation och flexibilitet är nödvändigt medierna kan vara involverade i krisförloppet Gymnasieenhetschefen är sammankallande och har huvudansvaret för krisledningsgruppens arbete. Huvudansvaret för utbildning och träning ligger hos denne. - 3 -
Krisledningsgruppens ansvarsuppgifter Krisgruppen ska samman träda minst en gång per år, lämpligen i början av varje läsår. Då görs en genomgång och uppdatering av ansvar, ansvarsfördelning och ev. revideringar gällande gruppens uppdrag. Gymnasieenhetschefens ansvarsområde att krisplan, organisation och erforderliga kompetenser finns sammankalla krisgruppen beskrivning av risker i samband med händelsen leda och fördela det operativa arbetet information internt och externt vid behov kalla in samarbetspartners/extra resurser avveckling av krisgruppens arbete Arbetsuppgifter att fördela inom krisledningsgruppen kontinuerlig information och kommunikation på hemsidan ta fram rutiner och checklistor ta fram underlag för och kontinuerlig genomföra utbildning och träning svara för utvärdering och återkoppling i organisationen tillse att personlig säkerhetsutrustning finns vid behov ansvara för att finna lämplig ledningsplats ta fram aktuella persondata vid behov ansvara för att första hjälpen-material finns och hur det ska användas ansvara för att få fram mat och dryck vid behov ansvara för transporter ansvara för lokaler - 4 -
Krisinformation Information och kommunikation vid en krissituation är av största vikt. Bristfällig eller frånvaro av information kan leda till ryktesspridning och desinformation. 1. Den som först får information om händelsen ska klarlägga skadebilden och anteckna vad som har hänt, vilka som är drabbade samt hur och var skedde det? 2. Oavsett vem som får vetskap om det inträffade skall denne informera gymnasieenhetschefen eller någon annan i krisledningsgruppen. Gymnasieenhetschefen sammankallar krisledningsgruppen. 3. Gymnasieenhetschefen ansvarar för att rektor, mentor, klassföreståndare och övrig personal informeras om det inträffade. 4. Ansvarig rektor ansvarar för att berörda elever informeras. 5. Kontakter med media ska alltid gå via gymnasieenhetschefen. Bedömning görs i krisledningsgruppen om vilken information som lämnas externt och internt. 6. Information om ev händelse ska ske på lämpligt sätt t ex via hemsidan och/eller anslås på intern-tv, dörrar eller tavlor. 7. Intern information i krisgruppen dokumenteras i en gemensam S: mapp. För gemensam kommunikation används gruppmail, sms eller andra lämpliga former. 8. Kontakt med anhöriga vid allvarlig händelse tas av utsedd person ur krisledningsgruppen tillsammans med annan, för händelsen, mest lämpad person. Om anhöriga redan är underrättade - se till att få bekräftelse av dem vilken information som får föras vidare. 9. Vid dödsfall skall ett utrymme iordningställas med ljus, blommor, bibel/koranen, musik, papper och penna. Dit kan personal och elever gå för att uttrycka sin sorg. (Dessa saker ligger i en krislåda som finns i gymnasieenhetschefens rum.) Ordna lokal med förtäring samt annan aktivitet än lektioner för berörda elever/personal. 10. Vid dödsfall hålls minnesstund i ett klassrum, i aulan eller på annan lämplig plats. 11. Efter gemensam genomgång av den aktuella händelsen är det också viktigt att praktiskt uttrycka sina känslor exempelvis genom dikter, brev eller samtal. När den första bearbetningen känns klar återgår man till så normala aktiviteter som möjligt. 12. Efter dagens slut samlas krisledningsgruppen för genomgång av det inträffade och för planering inför det fortsatta arbetet. Uppföljning de närmaste dagarna 1. Krisledningsgruppen träffas och utvärderar samt ansvarar för att tillfälle till samtal och bearbetning av händelsen ges till personal, elever och anhöriga. 2. Vid behov ges lägesinformation till personal, elever och anhöriga av krisledningsgruppen. 3. Lärare bör vara särskilt observant på om någon/några av eleverna är särskilt starkt berörda och i så fall söka upp dessa individuellt. Lärare bör även uppmuntra elever att ta kontakt med kurator eller skolsköterska om de behöver prata ytterligare. - 5 -
Handlingsplan vid kriser 1 Se till att utsatt personal/elever inte lämnas ensamma 2 Samla alla som på något sätt är berörda av det som hänt på en trygg och avskild plats så snart som möjligt (innan arbetsplatsen lämnas). Låt gruppen prata om det som hänt, ventilera känslor och stötta varandra. Informera personal/elever om vad som hänt, t.ex hur olyckan gått till, vilka som skadats och hur de mår. Var tydlig och saklig. Undvik att leta efter syndabockar. Informera om vanliga krisreaktioner (se tidigare), både muntligt och skriftligt. 3 Låt var och en ta kontakt med familjemedlemmar eller annan närstående. Se till att alla har en vuxenkontakt vid hemkomsten och att de får hjälp att ta sig hem. 4 Ge omsorg och värme (mat, dryck, filtar etc). Ge extra omsorg till dem som behöver det. 5 Ingen bör gå hem innan mötet är avslutat. 6 Bestäm tid och plats för uppföljning nästa dag,. Ha nya uppföljningar efter två till tre dagar, efter en månad och efter tre månader. 7 Vid allvarliga händelser, t.ex vid våld och hot ska företagshälsovården eller annan kunnig personal kopplas in för debriefing. Detta innebär att man för en systematisk genomgång av gruppens tankar, reaktioner och känslor. Detta genomförs tidigast ett dygn efter en allvarlig händelse och har som syfte att skapa ett bättre grepp om händelsen, förebygga efterverkningar, stimulera gruppstöd, normalisera känslor, sätta ord på känslor och stimulera en snabbare återgång till vardagen. 8 Det kan vara bra att stanna kvar i eller snabbt återgå till arbetet men viktigt då är att arbetet är anpassat efter förhållandena. 9 Olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet ska anmälas till Försäkringskassan. 10 Allvarliga händelser och olyckor ska följas av åtgärder för att förhindra att det sker igen. Råd vid bemötande av människor i kris Försök inte trösta Ord som du kommer snart över det blir till hån i denna situation. Hjälp den drabbade att sörja istället för att trösta. Var närvarande och lyssna aktivt. Visa att du finns, att du deltar. Lyssna är ofta bättre än att tala. Var inte rädd för gråten. Det är kroppens eget sätt att uttrycka en känsla. Håller man tillbaka den stoppar man också känslan och då dyker den ofta upp senare, ibland efter många år. Sök gärna kroppskontakt. När man inget kan säga räcker det långt med att hålla om personen eller hålla en hand. Återkoppla En sorg är inte klar med ett samtal. Tag själv ansvaret för att höra efter hur det är den närmaste tiden. Ge det tid När den sörjande upprepade gånger berättar samma sak är han inte hjälpt av att höra: det där har jag redan hört. En del av bearbetningen består just i att älta det som skett. När det är klart upphör upprepningarna och personen kan gå vidare i sitt sorgearbete. Var dig själv Försök inte vara kurator, präst eller psykolog. Det som är viktigt att förmedla är medmänsklighet, medkänsla och omsorg. Det gör du bäst som en medmänniska till en annan. - 6 -
Krisreaktioner Reaktioner efter en krischock brukar grovt sett följa fyra faser: 1. Chock. Denna fas kan ibland vara i några dagar och kännetecknas av att man förnekar verkligheten, vilket ibland kan misstolkas av omgivningen som oberördhet. Det är viktigt att komma ihåg att människor reagerar på olika sätt och att det inte finns rätt eller fel sätt i detta sammanhang. I denna fas är det inte meningsfullt att ge omfattande information den drabbade kommer inte att ha förmågan att komma ihåg den. Om information ändå måste ges är det viktigt att kontrollera att den uppfattats. 2. Reaktion. Den drabbade börjar inse vad som skett och starka känslor tränger ofta fram. Frågan varför återkommer ideligen. Vanligt är att människor här drabbas av skuldkänslor och försöker finna en syndabock. Man kan också drabbas av fysiska stressreaktioner såsom hjärtklappning och sömnsvårigheter. Reaktionsfasen kan vara upp till några månader. 3. Bearbetning. Den drabbade arbetar mentalt med problemet vilket kan ta upp till ett år. Intresset för omgivningen ökar och försvarsmekanismer och andra stressreaktioner börjar avta. 4. Nyorientering. De psykiska skadorna är hjälpligt läkta och obehagliga känslor har bearbetats. Nyorienteringsfasen har inget slut utan den drabbade fortsätter att leva vidare med de ärr som alltid kommer att finnas kvar. Första hjälpen Första hjälpen är de åtgärder som vid olycksfall och akut sjukdom omedelbart måste vidtas på plats för att återställa eller upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner eller hindra vidare skadeutveckling. I detta sammanhang behöver åtgärder vidtas för att så snabbt som möjligt få den skadade eller sjuke under medicinsk vård. Ring 112. I varje skolbyggnad finns en förstahjälpen-vägg med blodstoppande förband. - 7 -
Resor Vid skolresor/utflykter ska följande göras som ett led i att förebygga oklarhetssituationer som kan uppstå vid eventuella olyckor/kriser på annan ort där elever och personal kan vara inblandade. För att minimera onödiga spekulationer är det viktigt att skolan har kunskap om var skolans personal/elever befinner sig och när de är där. Utse ansvarig på resan/utflykten. Rapportera till kansliet vem denne är. Personen ifråga är ansvarig för att rutinerna följs. Ansvarig ser till att uppgifter lämnas till kansliet om ressätt, fordon, boende, restider etc. Reseblankett med deltagarlista fylls i. Eventuelle förändringar, såväl före som under resan, meddelas kansliet. Ansvarig ska själv ringa skolledningen snarast om något allvarligt inträffat. De som kan bör ringa hem och berätta vad som hänt. Ring inte anhöriga med allvarliga besked. Detta ombesörjs av polis eller präst. Anhöriglista På kansliet finns en pärm med information angående närmast anhörig. Det är elevens ansvar att fylla i den och uppdatera den om så behövs. Denna information är viktig för skolan i den mån vi behöver kontakta någon av elevens anhöriga vid incident/olycka på skolan eller vid skolresa. - 8 -
Viktiga telefonnummer Polis, brådskande 112 Polis, ej brådskande 11414 Akutmottagningen, USÖ 602 10 00 BUP, USÖ 602 57 00 Ambulans 112 Brandkår/räddningstjänst 112 Socialjouren 21 41 05 Socialförvaltningens jourbyrå 14 93 50 Taxi 12 43 00 Jourhavande präst 112 Brottsofferjouren 12 14 44 SPES (Svenska organisationen för Prevention och EfterlevandeStöd), för anhöriga till människor som begått självmord 08-34 58 73 Säkerhetsansvarig Örebro kommun 21 25 52 Tolkservice 602 31 55 Teckentolk 12 27 77 Företagshälsovård, Haluxa 603 61 00-9 -
Rutiner vid bombhot Om ett bombhot tas emot via telefon, lyssna noga hur den som pratar låter. Försök bestäm ålder, kön, brytning, upprördhet, bakgrundsljud etc. Informera närmaste chef Ring 112, begär polislarm Informera telefonväxeln Utvärdera hotet i samråd med polisen. Polisen kan fatta beslut om utrymning. Även om polisen inte gör det kan arbetsledare på skolan själv besluta att utrymma. Samla och informera all personal. Observera att de som särskilt berörts av hotet behöver prata om vad som hänt och hur de reagerat. Rutiner vid hot och våld. En separat handlingsplan vid hot och våld är under utarbetande. Här nedan anges endast övergripande rutiner. Om ett hot uppstår under ett undervisningstillfälle bör undervisningen avbrytas. Någon i klassrummet hämtar närmaste arbetsledare eller annan vuxen person för hjälp med klargöranden; vad som gjorts och sagts i den uppkomna situationen. Alla hot ska bedömas som allvarliga. Hoten ska anmälas till polismyndigheten så snart som möjligt. Anmälan görs av den drabbade eller av någon av skolledarna. När någon utsätts för hot skall vederbörande så snabbt som möjligt få stöd och hjälp från närmaste chef eller motsvarande. Skyddsombudet ska underrättas. Klassföreståndare/mentor och kurator skall så snabbt som möjligt underrättas för att delta i efterarbetet. Tillbudsrapport ska skrivas fvb till gy-en-chef. Uppföljning med de inblandade skall alltid ske. En bedömning måste dock alltid göras om det är lämpligt att föra samman den hotade och den som hotat på en sådan uppföljning. - 10 -
Rutiner vid utrymningslarm Olaigatan Alla elever och all personal ska känna till utrymningsvägarna från de lokaler som de vistas i. Utrymningsvägarna finns anslagna i varje klassrum och varje lokal i skolan. Återsamlingsplatsen är i Slottsparken mellan Kanslibron och Länsmuséet. Det är varje lärares ansvar att informera eleverna om allt detta. Utrymning Utrymning ska ske tyst och lugnt, för att inte skapa onödig panik/oro I första hand används ordinarie väg ut. Om en utrymningsväg är blockerad av rök och hetta tas en annan väg ut. Hissar får ej användas. Vid mindre rökutveckling i trappor och korridorer går man hukad eller kryper Vid kraftig rök- eller värmeutveckling i utrymningsvägarna gäller: - stanna kvar i klassrummet - stäng dörren mot korridoren - invänta brandkåren för eventuell utrymning över stegar Återsamling Vid utrymning går läraren sist ut. Alla går i samlad grupp till Slottsparken. Där samlas alla gruppvis och läraren kontrollerar närvaron. Läraren rapporterar omedelbart till rapporteringsstället vid Kanslibron. Detsamma gäller de elever som ej haft gruppundervisning: återsamling på Slottet, på yttre borggården, för avprickning. Alla elever stannar ovillkorligen kvar på återsamlingsplatsen tills ansvarig skolledare meddelar annat. Detta gäller i lika hög grad vid övningsutrymning. - 11 -
Rutiner vid utrymningslarm Markurell Utrymning Brandlarmet märks som ringande klockor och ett blinkande sken i teater- och danssalarna. Om larmet går beger du dig lugnt men snabbt ut ur huset. Gör undervisande grannar uppmärksam på faran. Har du elever måste du naturligtvis se till att få med dig dom du ansvarar för. Är ni flera lärare/personal hjälps ni åt så inga missförstånd uppstår. Använd huvudtrappan i första hand. Använd inte hissarna. Är det omöjligt att gå i huvudtrappan så använd någon av de övriga utrymningsvägarna. Tag med brandpärmen till återsamlingsplatsen. Pärmen står vid postfacken. Återsamling Återsamlingsplatsen är parkeringen i hörnet Fredsgatan och Klostergatan, framför Myrorna. Det är ytterst angeläget att det går att samla dom som är i huset för att kunna avgöra om någon saknas. Lärare/personal på Kulturskolan och Karolinska skolan hjälps åt att samordna utrymningen. Avvakta besked från brandkåren om ni kan återgå till huset. Rapportering Lärare/personal på återsamlingsplatsen samlas och går igenom om någon saknas. En av lärarna/personalen utses att möta och informera brandkåren utanför huvudentrén vid Teaterhuset Markurell (Fredsgatan 14) om någon saknas och var det brinner. Informera även brandkåren om återsamlingsplatsen och att besked från dom väntas. Lärare/personal rapporterar även till sin skolledning: Karolinska skolan: Annika Kronwall. Kulturskolan: Daniel Eriksson. Om de personerna inte är anträffbara ska rapport ske till skolans kansli. Respektive skola är sedan skyldig att informera varandra om situationen. Åtgärder Rädda först dem som är i uppenbar fara. Larma 112 Adressen är Teaterhuset Markurell, Fredsgatan 14. Varna övriga som hotas. Släck branden om det bedöms möjligt. Stäng dörrar. Återsamlas på parkeringen framför Myrorna. Tag med utrymningspärmen! Möt brandkåren med information. Avvakta besked. CHECKLISTA: Har du gått samtliga utrymningsvägar med eleverna och informerat om utrymningsrutinerna? Har du studerat utrymningsplanen? Om nödutgången är blockerad, ingriper du då? Vilken typ av släckare finns, vad innehåller de och hur ska de användas? - 12 -
Rutiner vid utrymningslarm på Kungsgatan ( Rudbecks lokaler ) Varje larm skall alltid förutsättas vara riktigt! Då larmet går ska den sektion (det/de hus) som larmas utrymmas. Man skall alltid förutsätta att larmet är riktigt - bombhot varken hörs, syns eller luktar. Endast brandkåren har rätt att stänga av larm! Alla elever och all personal ska känna till utrymningsvägarna från de lokaler som de vistas i. Utrymningsvägarna finns anslagna i varje klassrum och varje lokal i skolan. Återsamlingsplatsen är på Kungsgatan, utanför Borgens huvudentre. Det är varje lärares ansvar att informera eleverna om allt detta. Utrymning Utrymning ska ske tyst och lugnt, för att inte skapa onödig panik/oro I första hand används ordinarie väg ut. Om en utrymningsväg är blockerad av rök och hetta tas en annan väg ut. Hissar får ej användas. Vid mindre rökutveckling i trappor och korridorer går man hukad eller kryper Vid kraftig rök- eller värmeutveckling i utrymningsvägarna gäller: - stanna kvar i klassrummet - stäng dörren mot korridoren - invänta brandkåren för eventuell utrymning över stegar Återsamling Vid utrymning går läraren sist ut. Alla går i samlad grupp till Kungsgatan. Där samlas alla gruppvis och läraren kontrollerar närvaron. Läraren rapporterar omedelbart till rapporteringsstället vid Kungsgatan. Alla elever stannar ovillkorligen kvar på återsamlingsplatsen tills ansvarig skolledare meddelar annat. Detta gäller i lika hög grad vid övningsutrymning. - 13 -