krishantering Rudbecksskolans krisledningsgrupp Rutiner för:

Transkript

1 Rutiner för: Krishantering Gäller från: 2006 Ansvarig: GyC Antagen av: Ledningsgrupp Reviderad Utfärdad av: Krisledningsgrupp Borttaget: GyC Handlingsplan för krishantering Rudbecksskolans krisledningsgrupp Gymnasieenhetschef Administrativ chef Skolsköterska Skolkurator Skyddsombud Vaktmästare Mats Kempinsky Agneta Waineby Ingela Bergman Persson Inger Lindberg Gunilla Muhr Göran Stenbeck Gunilla Werme Olsson Ing-Marie Schiege Tommy Lundqvist Bosse Kihlgård

2 Syfte Syftet med denna plan för krishantering är att underlätta, vid en eventuell krissituation, för personal, elever (samt vårdnadshavare) på Rudbecksskolan,. En kris kännetecknas av att: beslut måste fattas som involverar många aktörer besluten måste fattas under svår tidspress det existerar en känsla av osäkerhet aktörerna står hela tiden inför nya situationer insatser av många aktörer måste koordineras tillgången till information om vad som hänt är till en början begränsad improvisation och flexibilitet är nödvändigt medierna är i hög grad involverade i krisförloppet Riskbeskrivning Följande situationer är de mest sannolika för Rudbecksskolan: brand bombhot trafikolycka allvarlig skada eller akut sjukdomsfall hos personal/elever i större omfattning Krisledningsgruppens arbete Krisledningsgruppen samlas, vid krissituation, på Rudbecksskolans expedition i gymnasieenhetschefens rum. Vid händelse av att gymnasieenhetschefs rum ej är tillgängligt gäller konferensrum i personalrummet. Vad har hänt? Bedöm krisens omfattning och hur den påverkar skolan. Kontrollera om räddningstjänsten är kontaktad. Om en kris inträffar Krisledningsgruppens samling Gymnasieenhetschef eller ställföreträdare, administrativ chef, är sammankallande och har huvudansvaret för krisgruppens arbete. Vid uppkommen krissituation skall krisgruppen snarast samlas för att analysera läget och initiera lämpliga åtgärder. Krisgruppen skall också besluta om den information som skall lämnas vid den akuta situationen och vid krisarbetets olika efterföljande faser. Krisarbetets organisering Krisarbetet utgår från krisledningsgruppen som leder och fördelar arbetet. Gruppen kan i sin tur engagera stödgrupper beroende på krisarbetets omfattning och inriktning. Trygghet för den enskilde I en krissituation är det viktigt att man ser till den enskildes trygghet. Skicka aldrig hem någon som befinner sig i chocktillstånd. Glöm ej basala behov av mat och dryck för att höja blodsockernivån så att kroppen orkar hantera chocktillståndet. Värme är centralt då många fryser i ett chocktillstånd. Om det är möjligt, kontakta någon som har genomgått utbildning i första hjälpen. 1

3 Krisinformation Information vid ev händelse skall ske på lämpligt sätt t ex via skolans hemsida och/eller anslås på lämpliga dörrar/tavlor beroende på typ av situation. Vid en krissituation kan frånvaro av information leda till ryktesspridning och desinformation. Kontakter med massmedia skall alltid gå via gymnasieenhetschef och säkerhetshandläggare. Var noga med vilken information som ges, till vem och hur den framförs. Programkansliets informatör samt Stadskansliets informatörer kan användas som extra resurser. Utbildning och träning Huvudansvaret för utbildning och träning ligger hos gymnasieenhetschef. Krisledningsgruppen skall sammanträda minst en gång per termin för att uppdatera och konsolidera sig. Beredskapsläge krisledningsgruppens ansvarsuppgifter Funktion Gymnasieenhetschef Mats Kempinsky Arbetsuppgifter att fördelas inom krisledningsgruppens Ansvarsområde att krisplan, organisation och erforderliga kompetenser finns sammankallar krisledningsgruppen beskrivning av risker i samband med händelsen leder och fördelar det operativa arbetet information internt och externt vid behov kalla in samarbetspartners/extra resurser avveckling av krisledningsgruppens arbete förbereder för kontinuerlig kommunikation, hemsida, telefonnummer mm rutiner och checklistor tas fram tar fram underlag för kontinuerlig utbildning och träning samt föreslår hur och när sådan genomförs svara för utvärdering och återkoppling i organisationen tillser att personlig säkerhetsutrustning vid behov finns ansvara för lämplig ledningsplats utifrån förberedda alternativ aktuella persondata tas fram vid behov ansvar för att första hjälpen finns och hur den skall användas ansvar för att få fram mat och dryck vid behov ansvar för transporter ansvar för lokaler information och stöd till berörda Kontinuerlig avstämning görs efter träning eller verklig händelse 2

4 1 Första hjälpen på arbetsplatsen Med första hjälpen avses i detta sammanhang: De åtgärder som vid olycksfall och akut sjukdom omedelbart måste vidtas på plats för att återställa eller upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner eller hindra vidare skadeutveckling. De åtgärder som behöver vidtas för att så snabbt som möjligt få den skadade eller sjuke under medicinsk vård. Ring 112 Med krisstöd avses i detta sammanhang: Det psykiska och sociala omhändertagandet som behöver vidtas i samband med olyckor, akuta krissituationer och liknande allvarliga händelser som kan utlösa krisreaktioner. 2 Krisstöd på arbetsplatsen Situationer där kriser kan inträffa inom ansvarsområdet Akut sjukdomsfall Allvarlig skada hos arbetskamrat Arbetsolycka/färdolycka Brand Dödsfall Våld eller hot om våld Självmord Tillbud Uppsägningar, omstruktureringar Personliga kriser, ex, nära anhörigs svåra sjukdom eller bortgång, skilsmässa Krisreaktioner Reaktioner efter en krischock brukar följa fyra faser: 1. Chock. Kan vara i några dagar och kännetecknas av att man förnekar verkligheten, vilket ibland kan misstolkas av omgivningen som oberördhet. Det är viktigt att komma ihåg att människor reagerar på olika sätt och att det inte är några rätt eller fel. Eftersom man är i ett stadium av förnekelse är det inte meningsfullt att ge omfattande information i detta skede. Om informationen ändå måste ges är det viktigt att kontrollera att den uppfattas. 2. Reaktion. Den drabbade börjar inse vad som skett och starka känslor tränger därför fram. Frågan varför återkommer ideligen. Vanligt är att man drabbas av skuldkänslor och försöker finna en syndabock. Man kan också drabbas av fysiska stressreaktioner så som hjärtklappning och sömnsvårigheter. Reaktionsfasen kan vara upp till några månader. 3. Bearbetning. Den drabbade arbetar mentalt med problemet vilket kan ta upp till ett år. Intresset för omgivningen ökar och försvarsmekanismer och andra stressreaktioner börjar avta. 4. Nyorientering. De psykiska skadorna är läkta och obehagliga känslor har bearbetats. Nyorienteringsfasen har inget slut utan man lever vidare med ärr som alltid kommer att finnas kvar men som inte hindrar en från att fortsätta leva. 3

5 Handlingsplan vid kriser Närmaste chef/arbetsledare ska: 1. Se till att utsatt personal/elever inte lämnas ensamma 2. Samla alla som på något sätt är berörda av det som hänt på en trygg och avskild plats så snart som möjligt (innan arbetsplatsen lämnas). Låt gruppen prata om det som hänt, ventilera känslor och stötta varandra. Informera personal/elever om vad som hänt, t.ex hur olyckan gått till, vilka som skadats och hur de mår. Var tydlig och saklig. Undvik att leta efter syndabockar. Informera om vanliga krisreaktioner (se tidigare), både muntligt och skriftligt. 3. Låt var och en ta kontakt med familjemedlemmar eller annan närstående. Se till att alla har en vuxenkontakt vid hemkomsten och att de får hjälp att ta sig hem. 4. Ge omsorg och värme (mat, dryck, filtar etc). Ge extra omsorg till dem som behöver det. 5. Ingen bör gå hem innan mötet är avslutat. 6. Bestäm tid och plats för uppföljning nästa dag,. Ha nya uppföljningar efter två till tre dagar, efter en månad och efter tre månader. 7. Vid allvarliga händelser, t.ex vid våld och hot ska företagshälsovården eller annan kunnig personal kopplas in för debriefing. Detta innebär att man för en systematisk genomgång av gruppens tankar, reaktioner och känslor. Detta genomförs tidigast ett dygn efter en allvarlig händelse och har som syfte att skapa ett bättre grepp om händelsen, förebygga efterverkningar, stimulera gruppstöd, normalisera känslor, sätta ord på känslor och stimulera en snabbare återgång till vardagen. 8. Det kan vara bra att stanna kvar i eller snabbt återgå till arbetet men viktigt då är att arbetet är anpassat efter förhållandena. 9. Olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet ska anmälas till Försäkringskassan. 10. Allvarliga händelser och olyckor ska följas av åtgärder för att förhindra att det sker igen. 4

6 Råd vid bemötande av personer i kris Var inte rädd att säga fel saker. Du behöver inte säga så mycket. Lyssna är ofta bättre än att tala. Var delaktig Låt gärna bli kommentarer som du kommer snart över det. Respektera smärtan och sorgen. Var inte rädd för gråt. Erbjud gärna praktisk hjälp. Visa att du finns men låt den som sörjer bestämma hur er kontakt ska vara. Kom ihåg att det är vanligt att en person som befinner sig i kris isolerar sig. Erbjud dig att ställa upp och lyssna om du känner att du vill. Hör av dig då och då och fråga hur det är. 3 Resor Vid resor ska följande göras som ett led i att förebygga oklarhetssituationer som kan uppstå vid eventuella olyckor/kriser på annan ort där skolans elever och personal skulle kunna befinna sig i samband med resa. För att minimera onödiga spekulationer och oro är det viktigt att skolan har kunskap om var och när skolans personal/elever befinner sig. Utse och rapportera ansvarig på resan. Denne är ansvarig för att rutinerna följs. Ansvarig ser till att uppgifter lämnas till expeditionen om resesätt, fordon, boende restider etc. Reseblanketten samt deltagarförteckning fylls i. Sätt reseblanketten i original i särskild resepärm. Kopia på blanketten medtages på resan. Eventuella förändringar, såväl före som under resan, meddelas till expeditionen. Ansvarig skall ringa skolledningen snarast om något allvarligt inträffat. De som kan bör själva ringa hem och berätta vad som hänt. Ring inte anhöriga med allvarliga besked. Detta ombesörjs av polis eller präst! 5

7 4 Bombhot Det har förekommit flera bombhot mot arbetsplatser i Örebro. Hoten har varit falska, avsikten har inte varit att utlösa någon bomb. Trots detta måste varje hot tas på allvar! Förebygg genom information och lättillgängliga minneslistor. Utrymning planeras och övas som vid brandlarm. Vid bombhot per telefon Ställ frågor utifrån särskild checklista. Anteckna svaren på checklistan. Bryt ej samtalet, använd en annan telefon och ring 112- begär polislarm. Meddela ditt telefonnummer, samtalet kan spåras Gör därefter följande: Informera närmaste chef. Informera säkerhetsansvarig i Örebro kommun, David Sundberg, Minneslista för Gymnasieenhetschef/rektor vid bombhot Gymnasieenhetschef/rektor utvärderar hotet i samråd med polisen. Visa checklistan om samtalet. Polisen kan fatta beslut om utrymning men även om polisen bedömer hotet som falskt kan Gymnasieenhetschef själv besluta om utrymning! Gymnasieenhetschef ansvarar för larmning.. Personkontroll sker dessutom grupp/klass/avdelningsvis på angivna samlingsplatser. Telefonväxeln skall informeras! Samråd med polisen om när personal och elever kan återgå till sina arbetsplatser. Samla och informera all personal och samtliga elever! Låt särskilt berörda personer prata om vad som hänt och hur de reagerat. Skriv en kort sammanfattning av händelsen, bedömningar och åtgärder. Skicka kopior av sammanfattningen och checklistan till : David Sundberg, Stadskansliet Säkerhet, Box , Örebro. Vill du fråga om något eller samtala om hotet, ring David Sundberg, telefon

8 5 Krisledningsgruppen vid Rudbecksskolan Tfn arb Tfn hem E-postadress Gymnasieenhetschef Mats Kempinsky Administrativ chef Agneta Waineby Ingela Bergman Persson Inger Lindberg Gunilla Muhr Göran Stenbeck Skolsköterska Gunilla Werme Olsson Skolkurator Ing-Marie Schiege Skyddsombud Tommy Lundqvist Vaktmästare Bosse Kihlgård Företagshälsovård Jan Lenell, Haluxa Övriga viktiga telefonnummer Christer Engrup, personalsekreterare Tolkservice Akutmottagningen USÖ Polis, brådskande 112 Polis, ej brådskande Polis, centralt Räddningstjänst 112 Jourenheten Vid bombhot 112, begär polislarm Säkerhetsansvarig, Örebro kommun Nikolai församling, Tomas Rådehed alt , Kommunfastigheter Örebro Myndigheter och organisationer Arbetsmiljöverket Ekelundsvägen Solna Tfn Fax Svenska kyrkans kriscentrum Stiftelsen Vårsta Diakonigård Box Härnösand Tfn Räddningsverket Karlstad Tfn Socialstyrelsen Rålambsvägen Stockholm Tfn Svenska Röda Korset Box Stockholm Tfn Krisberedskapsmyndigheten Box Stockholm Tfn