Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus. Slutmaterial Oktober 2015

Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus Slutmaterial Oktober 2015

Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus Sverige sju universitetssjukhus har för första gången genomfört ett gemensamt arbete för att ta fram jämförbara indikatorer kring produktion, personal, ekonomi och vårdkvalitet. Syftet har varit att lära av varandras situation och utmaningar, initiera en dialog mellan sjukhusen och belysa universitetssjukhusens förutsättningar. Materialet utgör ett underlag för utveckling av verksamheten vid respektive sjukhus som nu har möjlighet att arbeta vidare med utgångpunkt i ett faktaunderlag som är relevant för universitetssjukhusens unika förutsättningar Studien har tagit fram en metodik för att strukturerat jämföra sjukhusens data utifrån gemensamma mätetal och definitioner. Arbetet har tagit utgångspunkt i det arbete som Karolinska universitetssjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Skånes universitetssjukhus genomförde 2013, med omfattning och metodik anpassad efter samtliga sju sjukhus. Analysen har genomförts under vår och sommar 2015 Universitetssjukhusens uppdrag är tredelat; att bedriva avancerad sjukvård och samtidigt leverera uppdragen kring forskning och utbildning. Denna jämförelse fokuserar i första hand på vårduppdraget. Samtliga sju universitetssjukhus har deltagit i studien; Karolinska universitetssjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset, Skånes universitetssjukhus, Akademiska sjukhuset, Universitetssjukhuset i Linköping, Norrlands universitetssjukhus och Universitetssjukhuset Örebro 1

Innehåll Den svenska universitetssjukhusvården i ett internationellt perspektiv Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus 2

DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Universitetssjukvård definieras som de delar av vården som har forskning, utbildning och utveckling som kärnverksamhet tillsammans med vårdproduktion Universitetssjukvård bedrivs till största del inom sju av Sveriges regioner och landsting, med majoriteten av vården förlagd vid våra universitetssjukhus Den del av hälso- och sjukvården som utformas med särskild hänsyn tagen till forskningens och utbildningens behov [ ] betecknas universitetssjukvård och är en gemensam angelägenhet för berörda landsting och universitet. Universitetssjukhusen har en central roll för dagens kliniska forskning och utbildning och är av stor betydelse för universitetssjukvården - ALF-avtalet, 2014 KÄLLA: ALF-avtalet, september 2014 3

DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Universitetssjukhusen bedriver sjukvård som på flera sätt skiljer sig från övriga svenska sjukhus Universitetssjukhusens verksamhet kännetecknas av närhet till forskning och aktiv utbildning Universitetssjukhusen svarar för merparten av respektive landstings kliniska forskning och utbildning resurskrävande och tekniskt avancerad vård Universitetssjukhusen är ensamma att inneha flertalet högavancerade diagnostiska och terapeutiska hjälpmedel samling av kompetens kring ovanliga sjukdomar, mindre volymer av vård Universitetssjukhusen är ensamutförare av avancerad sjukvård inom flera kliniska områden tidig introduktion av ny metodik och arbetssätt Universitetssjukhusen skall följa den internationella utvecklingen inom medicinsk forskning, utbildning och hälso- och sjukvård, samt bidra till en evidensbaserad hälso- och sjukvård genom att överföra egna och andras forskningsresultat till praktiskt vård och fortlöpande utvärdera etablerade och nya metoder samt associeras ofta med begreppet högspecialiserad vård Högspecialiserad vård används ofta i relation till universitetssjukhusvården, men saknar en tydlig definition Läkartidningen. 2015;112:DFDD Nya Karolinska Solna mål och verksamhetsinriktning. Rapport mars 2011; LS 1103-0541 4

DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Ur ett internationellt perspektiv har Sverige god tillgång på universitetssjukhusvård, och svarar för en relativt stor del av sjukvårdsbudgeten Övriga sjukvårdskostnader Kostnad för universitetssjukvård Kostnad för universitetssjukhusvård som del av total sjukvårdskostnad per capita SEK 28.205 23.420 28.617 36.387 1 32.006 = 100% 22% 12% 13% 10% 6% Miljoner invånare per universitetssjukhus 1,4 2,0 2,6 2,1 2,3 KÄLLA: Eurostat, Sjukhusens årsredovisningar 5

DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Den stora andelen universitetssjukhusvård spelar med stor sannolikhet en roll i Sveriges goda kvalitetsutfall Kostnad och kvalitet i sjukvården; 2014 Länders sjukvårdskostnader i andel av BNP 1 Procent 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6-0,12-0,10-0,08-0,06-0,04-0,02 0 0,02 0,04 0,06 0,08 0,10 0,12 0,14 Länders placering i kvalitetsindex Index 1 Totala sjukvårdsutgifter i relation till ländernas bruttonationalprodukt. Senast tillgängliga siffror. 2 Kvalitetsindex efter att effekten av tre folk hälsoindikatorer har tagits bort. Indikatorn är residualen vid en multipel regression där kvalitetsindex är beroende variabel och fetmaförekomst, alkoholkonsumtion, rökning är oberoende variabler. KÄLLA: OECD, WHO och EU, sammanställt av SKL 2015-06 6

DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Vård vid universitetssjukhus är mer resurskrävande Ersatt poängpris utan Kostnadsytterfall1 2013, tusen kronor SVENSKT EXEMPEL; INDIKATIVT ~47 ~37 +29% Universitetssjukhusvårdens resursbehov drivs av flera faktorer, bland annat: Stor diversitet Hög kompetensnivå Mer avancerad utrustning och lokaler Stor andel kostnadsytterfall Merkostnad för forskning och utbildning Akutsjukhus/ länssjukhus Universitetssjukhus 1 Beräknat utifrån totalersättning enligt bokslutsdata delat med vårdvolym (grund-drg) enligt VAL KÄLLA: Bokslutsdata, HSF 7

DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Samtidigt utför universitetssjukhusen en stor andel icke högspecialiserad vård EXEMPEL FRÅN SVENSKT LANDSTING Låg volym Hög komplexitet DRG-vikt: >2 poäng Volym: <300 vårdtillfällen Högre volym Lägre komplexitet DRG-vikt: 1-2 poäng Volym: >300 vårdtillfällen Hög volym Låg komplexitet DRG-vikt: <1 poäng Volym: >300 vårdtillfällen 30 37 34 8 47 46 Andelen icke högspecialiserad vård vid universitetssjukhusen förklaras av: Största delen av forskning och utbildning sker i den basala vården Huvuddelen av universitetssjukhusens uppdrag avser fortsatt basal akut- och elektiv vård Universitetssjukhus Akutsjukhus/ länssjukhus KÄLLA: Produktionsdata 8

DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Sammanfattningsvis står universitetssjukhusvården inför ett antal gemensamma utmaningar Bästa möjliga kompetensmix och bemanningsmodell Universitetssjukhusens utmaning ligger i att Leverera balansen av ledande högspecialiserad vård och rätt mängd ickehögspecialiserad vård Samtidigt upprätthålla högsta kvalitet vad gäller kliniskt utfall, forskning, utbildning och utveckling Rätt nyttjande av dyr utrustning och lokaler Kostnadseffektiv basvård för akut och elektivt omhändertagande samt för forskning och utbildning av högsta kvalitet Hitta arbetssätt där kostnaden för den icke högspecialiserade vården kan bedrivas med minsta möjliga merkostnad Hitta rätt nivå av finansiering för universitetssjukhusens merkostnader Förbättra kostnadsredovisningen så att forskning, utbildning, utveckling samt kostnader för högspecialiserad vård inte felaktigt redovisas som kostnader för basal vård 9

Innehåll Den svenska universitetssjukhusvården i ett internationellt perspektiv Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus Ekonomi och verksamhetsvolymer Personal och produktivitet Kvalitet och vårdresultat Forskning och utbildning 11

VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI Genom åren har samtliga universitetssjukhus uppvisat negativa resultat Resultat inklusive finansnetto; procent avvikelse från budget >0% 0%-(-)2% <-2% 2011 2012 2013 2014 0.4% 0.2% -0.1% -3.5% 0.1% 0.9% -0.1% -0.3% -2.6% -3.4% -0.3% -1.5% 1-2.7% -2.3% -2.9% -4.4% -3.9% -3.5% -1.4% -3.2% 2-2.6% -2.9% -3.0% -3.0% -2.8% -1.0% -3.1% -1.8% 1 Inkl. förvaltningsinterna transaktioner (hälsoval) 2 För NUS redovisas budgetavvikelse för somatiska enheter som hör till NUS 2011-2013 KÄLLA: Sjukhusspecifik ekonomidata från Sveriges sju universitetssjukhus 12

VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI 2014 visar samtliga universitetssjukhus negativt ekonomiskt resultat och kostnadstillväxten varierar mellan 1-7% per år XX% Intäkter och kostnader totalt Årlig procentuell utveckling 2011-2014 +3.2% +3.2% +1.8% +3.8% +6.1% N/a +4.1% Intäkter Miljarder kronor 16,16 13,79 10,92 2 7,78 5,59 4,44 3 3,87 Total kostnad inkl. finansiella poster Miljarder kronor +4.5% 16,72 +3.0% +1.4% 1 +4.3% +5.8% +7.2% +3.7% 13,83 11,05 2 8,12 5,77 4,57 3,94 Resultat exkl. finansiella poster Procent -3,2% -0,2% -1,1% -3,7% -3,2% -3,0% -1,1% Resultat inkl. finansiella poster Procent -3,5% Karolinska -0,3% SU -1,5% Skåne -4,4% Akademiska -3,2% Linköping -3,0% NUS -1,8% Örebro 1 +1.8% inklusive justeringar för organisationsförändringar 2 Exkl. VO primärvård som integrerats i organisationen från år 2014 3 Externa intäkter (patientavgifter, såld vård etc.) plus NUS andel av landstingets skatter och statsbidrag KÄLLA: Sjukhusspecifik ekonomidata från Sveriges sju universitetssjukhus 13

VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI Universitetssjukhusens kostnadsökningar lägre än utvecklingen i verksamhetsvolymer, med trendbrott 2014 Utveckling för totalkostnad och DRG-volymen för samtliga universitetssjukhus Indexerat, år 2011 = 100 103 DRG-produktion Årlig procentuell utveckling 2011-14 Totalkostnad justerad för LPI +0,8% 102 +0,7% 101 100 0 2011 12 13 2014 LPI har för aktuell tidsperiod varit ~3,0% per år 1 1 Årlig procentuell utveckling 2011-2014 för LPI exklusive läkemedelskostnader NOT: Exkluderar NUS öppenvård då den inte rapporterades 2011. Metodiken för LPI har uppdaterats vilket leder till siffran 3%, vilket är något högre än tidigare metodik för LPI KÄLLA: SKL KPP-data och Sjukhusspecifik ekonomidata från Sveriges sju universitetssjukhus 14

VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI För NUS har kostnaderna sedan 2012 ökat kraftigt, medan produktion avtagit något Utveckling av totalkostnad och DRG-produktionen för NUS Indexerat, år 2012 = 100 105 104 Totalkostnad justerad för LPI DRG-produktion Årlig procentuell utveckling 2012-14 2,3% 103 102 101 100 99 98 97 0 2011 12 13 2014-1,3% LPI har för aktuell tidsperiod varit ~3,0% per år NOT: Öppenvårdsrapportering saknas för 2011 varför perioden 2012-2014 redovisas KÄLLA: SKL KPP-data och Sjukhusspecifik ekonomidata från Sveriges sju universitetssjukhus 15

VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI Befolkningstillväxten är omkring 0.5% per år i större delen av Sverige, men högre i Stockholm och lägre i Norrland Sjukvårdsregion Stockholm + Gotland Västra + Delar av Halland Universitetssjukhus Karolinska SU Åldersfördelning bland befolkningen, 2014; 100% = antal invånare 100% = 2 255 299 33.9% 21.6% 23.7% 17.0% 100% = 1 813 086 32.1% 20.5% 22.4% 19.9% 3.9% 5.1% Befolkning; miljoner inv. 2,07 2,26 2,40 1,74 1,81 1,92 Årlig befolkningstillväxt 1 2011-2013 2013-2020E 1.1% 0.5% 1.1% 1.0% Södra 100% = 1 761 784 + Blekinge, Kronoberg, delar av Halland Uppsala-Örebro Skåne 20.4% 22.1% 100% = 2 013 046 31.7% 20.4% 5.4% 1,69 1,76 1,87 0.5% 1.0% + Värmland, Västmanland, Gävleborg, Dalarna, Sörmland Akademiska Örebro 31.2% 19.8% 21.1% 22.3% 5.6% 1,96 2,01 2,07 0.4% 0.5% Sydöstra + Jönköping, Kalmar Linköping 100% = 1 021 965 20.0% 21.6% 31.2% 21.5% 5.8% 1,00 1,02 1,04 0.4% 0.4% Norra + Norrbotten, Västernorrland, Jämtland NUS 100% = 882 175 31.1% 18.9% 21.1% 23.0% 5.8% 0,88 0,88 0,89 0.1% 0.2% Sverige totalt 100% = 9 747 355 20.4% 22.2% 32.1% 20.3% 5.1% 9,34 9,75 10,20 0.6% 0.8% 0-17 18-34 35-59 60-79 80+ 2009 2014 2020E 1 Årlig procentuell utveckling KÄLLA: SCB; Tillväxtanalys 16

VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI Sjukhusens somatiska DRG-produktion utgör ett mått på sjukhusens inbördes storlek, men utgör endast en del av den totala verksamheten Sjukhusvårdtillfällen somatisk vård, Slutenvård + Öppenvård 2011-2014, innerfall och ytterfall Verksamhetsinnehåll: Öppenvård + Slutenvård 2014 DRG poäng, tusen +1.9% 217 XX% Årlig procentuell utveckling 2011-2014 +0.4% -1.5% Mottagning 69 170 157 43 Dagvård 27 17 47 12 +1.3% 89 25 +1.6% 72-0.9% -0.8% Slutenvård 121 110 98 5 60 17 57 8 13 47 4 16 2 47 4 2 40 27 Karolinska SU Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro 1 Ingen öppenvårdsdata för 2011, Årlig procentuell utveckling 2012-2014 2 Beräknade DRG-ekvivalenter, antaget samma snittvikt som medeltal för Linköping och NUS fördelat på läkarbesök/dagvård resp. övriga besök/dagvård NOT: Endast somatisk vård inkluderad i DRG-volymen Källa: SKL KPP-data 17

VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI En gemensam trend är att samtliga sjukhus skiftar somatisk slutenvård mot öppenvård, vilket ger ökad vårdkomplexitet och minskat antal vårdtillfällen Sjukhusvårdtillfällen somatisk slutenvård 2011-2014, innerfall och ytterfall Verksamhetsinnehåll: Slutenvård 2014 DRG poäng, tusental Tillväxt Procent Vårdtillfällen 2014 Antal, tusen 84 10 90 7 95 97 Tillväxt Procent -1,1% -2,7% XX% Innerfall Ytterfall Årlig procentuell utveckling 2011-2014 Karolinska 108 13 121 +1,7% 76 7 83-1,1% 41 4 45-3,0% SU 101 9 110-1,0% 34 3 36 +1,6% 28 2 31-1,7% Skåne 89 8 98-0,8% 26 2 28-3,4% -1,7% Akademiska 54 5 60-0,7% Vårdkomplexitet 2014 CMI (genomsnittlig DRG-vikt/vårdtillfälle) Tillväxt Procent Linköping 44 3 47 +2,5% 1.28 +2,8% NUS Örebro 37 3 40 25 2 27-1,1% -3,1% 1.13 1.17 1.31 1.29 +1,7% +0,3% +2,4% +0,9% Då DRG-systemet inte utgör underlag för SU s ekonomiska ersättning är sjukhusets registrering bristfällig. Om korrekt registrering hade utförts bör såväl CMI som volymer rimligen ligga högre än befintlig data visar -0,1% 0.95 1.30 +0,5% +0,4% 1.20 +1,6% NOT: Endast somatisk vård inkluderad i DRG-volymen Källa: SKL KPP-data 18

VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI Inom den somatiska öppenvården ökar också vårdkomplexiteten, medan trenden vad gäller volymer varierar mellan sjukhusen Somatisk öppenvård 2011-2014, innerfall och ytterfall Verksamhetsinnehåll: Öppenvård 2014 DRG poäng, tusental Tillväxt Procent Besök i öppenvården 2014 Antal, tusen 1,515 58 1,573 876 56 933 Tillväxt Procent +2.8% +2.0% XX% Innerfall Ytterfall Årlig procentuell utveckling 2011-2014 Karolinska 94 4 98 +2.9% 1,030 55 1,085-3.0% 489 34 522 +4.2% SU 56 3 60 +3.4% 395 23 418-1.8% 354 19 373 +0.3% Skåne 58 3 61-1.3% 373 +0.7% +0.7% Akademiska 28 2 30 +5.9% Vårdkomplexitet 2014 CMI (genomsnittlig DRG-vikt/besök) Tillväxt Procent Linköping 24 1 25 +0.9% 0.062 +0.1% 1 NUS 17 16 +0.7% 2 0.056 0.064 +1.4% +1.8% 0.057 +1.6% Örebro 20 2 +1.6% 0.061 +2.7% 0.046 +0.4% 1 +2.0% 0.055 2 +0.9% 1 Ingen öppenvårdsdata för 2011, Årlig procentuell utveckling 2012-2014 2 Beräknade DRG-ekvivalenter, antaget samma snittvikt som medeltal för Linköping och NUS fördelat på läkarbesök/dagvård resp. övriga besök/dagvård Ø 0.057 +1.5% NOT: Endast somatisk vård inkluderad i DRG-volymen Källa: SKL KPP-data 19

VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI Kostnad per producerad DRG varierar mellan 55-59 000 SEK, med en årlig tillväxttakt som på total nivå uppgår till +4,0% Kostnad per DRG enligt KPP, somatisk vård, tusentals kronor, 2011-2014 XX% Årlig procentuell utveckling 2011-2014 Kostnad per DRG-poäng 2014 SEK, tusen Tillväxt 2011-14 Procent Vårdkomplexitet i Slutenvården 2014 CMI (genomsnittlig DRG-vikt/vårdtillfälle) Vårdkomplexitet i Öppenvården 2014 CMI (genomsnittlig DRG-vikt/besök) Karolinska 59 +2,2% 1.28 0.062 SU 56 +3,4% 1.13 0.064 Skåne 59 +4,9% 2 1.17 0.056 Akademiska 4 Linköping 55 +3,9% 1.29 0.061 NUS 59 +7,3% 3 1.30 0.046 Örebro 4 +4,0% 1 1 Inkluderar jämförbara sjukhus med tillgänglig data för samtliga år 2 Utv. 2013-2014 redovisas då metod för KPP-allokering förändrats under mättiden vilket påverkar jämförbarhet 3 Årlig procentuell utveckling 2012-2014 4 Örebro och Akademiska redovisar inte öppenvårds- DRG NOT: Endast somatisk vård inkluderad i DRG-volymen Källa: SKL KPP-data 20

VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI Uppsala och Örebro län följer endast DRG för slutenvården Kostnad per DRG enligt KPP, somatisk vård, tusentals kronor, 2011-2014 BACKUP Kostnader som inkluderas i KPPredovisning för SUS tycks skilja sig mycket över åren varför utveckling över tid bör tolkas med försiktighet Slutenvården: Kostnad per DRG-poäng 2014 SEK, tusen 56 62 65 Tillväxt Procentenheter +1.3% +3.8% +6.5% X% Årlig procentuell utveckling 2011-2014 61 +4.1% Kostnad per DRG-poäng 2014 SEK, tusen Tillväxt Procent 55 57 +3.5% +6.2% 59 2.2% 62 +5.5% 56 59 3.4% 4.9% 61 +4.0% 55 3.9% Öppenvården: Kostnad per DRG-poäng 2014 1 SEK, tusen Tillväxt Procent 59 7.3% 52 +4.0% 56 +2.6% 58 +4.0% 54 +5.4% 56 63 +4.6% +3.9% 2 54 +4.7% 2 1 KPP-data från Öppenvård från Akademiska och Örebro har för dålig kvalitet för att inkluderas i jämförelsen 2 Årlig procentuell utveckling beräknad för perioden 12-14 NOT: Endast somatisk vård inkluderad i DRG-volymen Källa: SKL KPP-data 21

PERSONAL OCH PRODUKTIVITET Personalkostnaden växer för samtliga sjukhus och andelen frånvarotid är större vid de större sjukhusen Total personalkostnad, psykiatri och somatik, miljarder kronor, inklusive sociala avgifter, 2014 Total personalkostnad enligt resultaträkning X % Årlig procentuell utveckling 2011-2014 Frånvaro Närvaro +4,7% +4,2% +0,7% 1 +4,9% +5,6% +4,8% +4,2% 9,35 18% 8,31 16% 6,18 (6,51) 2 82% 84% 15% 85% 4,57 16% 84% 3,15 17% 83% 2,76 16% 84% 2,07 13% 87% Karolinska SU Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro 1 Årlig procentuell utveckling 1.8% justerad för organisationsförändringar, exklusive personal i andra förvaltningar 2 Justerad för organisationsförändringar, inklusive personal i andra förvaltningar KÄLLA: Sjukhusspecifik personaldata från Sveriges sju universitetssjukhus 23

PERSONAL OCH PRODUKTIVITET Skillnaden i antal sjuksköterskor, undersköterskor och vårdadministratörer i förhållande till läkare skiljer sig markant mellan sjukhusen Personal somatisk produktion 2014, närvaro Personalmix Exempel akutsjukhus 2 Antal SSK och USK/ läkare USK SSK 2,6 0,9 1,7 3,1 1,2 1,9 3,0 1,2 1,9 3,0 1,3 1,7 3,3 1,2 2,0 3,5 2,8 1,0 1,0 2,5 1,8 3,9 1,1 2,8 SSK/ USK: 1,9 1,6 1,6 1,4 1,6 1,8 2,4 2,4 0,36 0,40 0,36 Antal vårdadminstratör / läkare 1 0,21 0,15 0,25 0,26 Karolinska SU Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro 1 Medicinska sekreterare och övrig vårdnära administrativ personal 2 Anger antal anställda jmf heltidsekvivalenter KÄLLA: Sjukhusspecifik personaldata från Sveriges sju universitetssjukhus 24

PERSONAL OCH PRODUKTIVITET Andel ST och AT-läkare i förhållande till det totala antalet läkare skiljer sig 2014, total personal, anställda med >10% sysselsättningsgrad ST-läkare/vik. efter leg. per sjukhus Andel av totalt antal läkare, procent AT-läkare/vik. innan leg. per sjukhus Andel av totalt antal läkare, procent Antal STläkare Antal ATläkare Antal läkare totalt Karolinska 27 776 7 196 2902 SU 24 538 8 185 2202 Skåne 23 418 9 155 1788 Akademiska 25 257 7 75 1008 Linköping 24 228 9 88 1 970 NUS 36 244 12 79 682 Örebro 29 218 8 62 745 NOT: Inkluderar både visstidsanställda och tillsvidareanställda med >10% sysselsättningsgrad 1 AT-läkare ingår ej i Linköpings personalregister utan kostandsförs centralt, manuell justering med +58 AT-läkare för 2014 KÄLLA: Sjukhusspecifik personaldata från Sveriges sju universitetssjukhus 25

PERSONAL OCH PRODUKTIVITET Antal vårdtillfällen, besök och vårddygn i relation till personalmassa är högre för SUS än snittet för gruppen 2014, produktion, närvaro, helårsarbetare Produktivitetsmått Vårdtillfällen/ Heltidsekvivalent närvaro totalt 8,4 n/a 1 11,9 (11,3) 2 9,6 9,2 9,5 10,9 Ø 9,9 Besök/ Heltidsekvivalent närvaro totalt 139,3 155,2 (146,8) 2 106,1 142,4 110,7 114,5 Ø 128,0 n/a 1 Vårddagar / SSK & USK heltidsekvivalent närvaro 81,0 n/a 1 108,4 (108,1) 2 94,2 76,2 91,4 94,4 Ø 90,9 Karolinska SU Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro 1 Nyckeltal ej redovisat då Sahlgrenskas data för arbetade timmar ej kunnat kvalitetssäkras 2 Siffror inom parantes justerat för organisationsförändringar, inklusive personal i andra förvaltningar 3 Beräknade DRG-ekvivalenter, antaget samma snittvikt som medeltal för Linköping och NUS fördelat på läkarbesök/dagvård resp övriga besök/dagvård KÄLLA: Sjukhusspecifik personaldata, SKL KPP-data 26

PERSONAL OCH PRODUKTIVITET Skillnaden i produktivitet med urval akut/länssjukhus och ett urval akut/länssjukhus är ca 15 procent Vårdkomplexitet slutenvård Vårdkomplexitet öppenvård DRG/årsarbetare Universitetssjukhus 1.20 0.06 19.3 Akut/länssjukhus 0.94 0.07 22.5-22% +19% +17% KÄLLA: Teamanalys, universitetssjukhusen, SLL benchmarking 27

KVALITET OCH VÅRDRESULTAT Enligt Öppna jämförelser är universitetssjukhusens kvalitet något bättre än riksgenomsnittet Karolinska Genomsnittligt indexvärde 1 Riksgenomsnitt är satt till värdet 0,5 Värde: 0.48 n = 79 Områden klart bättre än rikssnitt Genomsnittligt indexvärde 0.75 Cancer Områden klart sämre än rikssnitt Genomsnittligt indexvärde 0.25 Graviditet/förlossning /neonatal Hälsoinriktad sjukvård Kirurgisk vård Ortopedisk vård SU Värde: 0.56 n = 81 Diabetesvård Kirurgisk vård Skåne Värde: 0.58 n = 77 Hjärtsjukvård Akademiska Värde: 0.59 n = 80 Cancer Diabetesvård Intensivvård Hälsoinriktad sjukvård Strokevård Linköping Värde: 0.62 n = 79 Ortopedisk sjukvård Strokevård Kirurgisk vård NUS Värde: 0.73 n = 77 Ortopedisk sjukvård Diabetesvård Hjärtsjukvård Kirurgisk vård Kvinnosjukvård Strokevård Örebro Värde: 0.49 n = 78 Diabetesvård Graviditet/förlossning /Neonatal Kirurgisk vård Hälsoinriktad sjukvård 1 Riksgenomsnittet definierat som index 100. Indexvärde inom intervallet 99-101 har givits indexvärdet 0.5 (prestationen ligger på samma nivå som rikssnittet). Parametrar med bättre index har givits indexvärde 1, de med sämre index har givits indexvärde 0. 2 Indexvärde för rikssnitt ligger på 0.57, vilket beror på att index är baserat på medelvärdet för parametern, medan indexvärdet är diskret och baserat på 3 poängsättningar (0, 0.5, 1) KÄLLA: Öppna Jämförelser 2014 29

KVALITET OCH VÅRDRESULTAT Den övergripande trenden visar nedgång i vårdrelaterade infektioner Förekomst av vårdrelaterade infektioner 1 %, 2008-14, Årlig procentuell utveckling 08 09 10 11 12 13 14 17 17 14 14 1412 13 11 14 14 13 14 13 13 13 12 11 12 13 12 11 11 11 10 12 10 10 11 11 11 11 10 10 10 10 10 10 11 11 10 10 9 9 8 9 8 8 10 9 Karolinska SU Skåne 2 Akademiska Linköping NUS Örebro Fem av sju sjukhus har förbättrat sina resultat från 2008 till senaste mätningen VT 2014 i en mätning som generellt indikerar en positiv utvecklingstrend NUS och Karolinska visar de mest konsekventa förbättringsresultaten i mätningen med stabil förbättring över åren 1 Baserat på HT mätningar för 2008-12, genomsnitt av HT och VT mätningar 2013 och VT mätning för 2014 2 För 2008-12 baserat på genomsnittet för Lund och Malmö KÄLLA: SKL, punktprevalensmätning VRI 30

KVALITET OCH VÅRDRESULTAT Som mest uppgår andelen patienter som har trycksår under inneliggande vård till 16 procent Andel med kategori 2 till 4 som allvarligaste trycksåret Andel med kategori 1 som allvarligaste trycksåret Fördelning av patienter med trycksår kategori 1-4 vid universitetssjukhusen Andel patienter med trycksår kategori 1-4 vid punktprevalensmätning april 2015, % av totalt antal patienter 16.4% 15.0% 12.5% 12.8% 13.1% 14.0% 12.9% 10.4% 5.1% 7.4% 6.0% 6.9% 6.6% 6.8% 5.9% 6.2% 8.9% 7.7% 6.3% Karolinska 1 Sahlgrenska 2 Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro 1 För Karolinska presenteras bara aggregerad data 2 Sammanvägd data, baserat på de 6 områden som rapporterar vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset KÄLLA: SKL, punktprevalensmätning av trycksår, april 2015 31

KVALITET OCH VÅRDRESULTAT Patienterna anger liknande helhetsintryck för samtliga sjukhus undantaget akutmottagningarna där variationen är stor Resultat i nationella patientenkäten 2014 eller 2013 Dimension helhetsintryck % medelvärde per sjukhus Slutenvård 2014 Öppenvård 2014 Akutmottagningarna 2014 Barnsjukvården 2013 Slutenvård XX Bättre än genomsnittet Förändring i procentenheter från 2 år tidigare Barnsjukvården 2013 Öppenvård Karolinska 77 +1 80 +1 67 0 75 +2 78 0 SU 77 +1 79 N/A 67 +1 79 0 80 0 Skåne 78 +1 81 +1 68 +2 75-2 78 0 Akademiska 77 0 79 +1 64-1 79 +3 76-2 Linköping 80 0 80 0 73 +3 79 +3 74-4 NUS 78 0 80 0 76 +5 81 +3 78-1 Örebro 81 +1 81 +1 68-1 67 +3 74-5 Ø 79 Ø 80 Ø 70 Ø 76 Snittet för akutmottagningar ligger generellt lägst, men har även förbättrats mest sedan föregående patientenkät Samtliga sjukhus levererar goda resultat för helhetsintryck över samtliga områden Barnsjukvården är den enda dimension där resultaten generellt har försämrats sedan föregående enkätundersökning Ø 77 KÄLLA: Nationella Patientenkäten 2014 och 2012 Not: Genomsnittet baserat samtliga kliniker i mätningen (n=80) 32

KVALITET OCH VÅRDRESULTAT Skillnaden i följsamhet till nationella vårdgarantin och kömiljarden är stor sjukhusen emellan 0-30 dagar Följsamhet mot den nationella vårdgarantin, mätning December 2014 Jämförelse av tillgänglighet för respektive sjukhus Följsamhet mot vårdgarantin 31-60 dagar 61-90 dagar Nybesök i den specialiserade vården inom 90 dagar Andel i procent Operation/Åtgärd inom 90 dagar efter beslut Andel i procent Karolinska 64 22 8 93 42 26 15 83 SU 31 23 15 68 33 21 15 69 Skåne 38 28 14 80 24 23 16 63 Akademiska 34 29 18 81 40 28 18 86 Linköping 50 31 13 93 53 30 11 95 NUS 33 27 19 78 25 25 15 65 Örebro 31 30 19 80 29 26 17 73 Rikssnitt: 87% Rikssnitt: 85% KÄLLA: SKL Väntetider i vården, mätning December 2014 33

KVALITET OCH VÅRDRESULTAT Sex av sju sjukhus reducerar antalet vårdplatser Disponibla vårdplatser, 2014, Somatisk vård XX% Årlig procentuell utveckling 2011/13-2014 -4% 1.245 2% 1.367-5% 1.190-6% 675 0% 432-1% 441-3% 462 NOT: Exkluderar Intensivvård och förlossningsvård; NUS, K och Örebro 2011-2014, Akademiska och Sahlgrenska 2012-2014, Linköping 2013-2014 KÄLLA: Sjukhusspecifik beläggningsdata från Sveriges sju universitetssjukhus 34

KVALITET OCH VÅRDRESULTAT Samtliga universitetssjukhus uppvisar en trend av stigande beläggningsgrad Beläggningsgrad, 2014, Somatisk vård, Procent XX Genomsnittlig årlig förändring +1,8% +0,7% +2,8% +1,8% +0,7% +1,5% +0,8% 101,6 95,4 93,7 97,4 93,2 95,3 91,0 90 1 1 Socialstyrelsen (2012) har sammanställt rapporter som visar att vid 90% beläggningsgrad minskar risken för överbeläggning och produktiviteten ökar NOT: Exkluderar Intensivvård och förlossningsvård; NUS, K och Örebro 2011-2014, Akademiska och Sahlgrenska 2012-2014, Linköping och Skåne 2013-2014 KÄLLA: Sjukhusspecifik beläggningsdata från Sveriges sju universitetssjukhus 35

KVALITET OCH VÅRDRESULTAT Sverige har det lägsta antalet vårdplatser per invånare, men istället betydligt mer sjukvårdspersonal per vårdplats Vårdplatser samt sjukvårdspersonal per vårdplats, 2013 Vårdplatser/ Läkare/ Sjuksköterskor/ Medelvårdtid 1 000 invånare 1 vårdplats 2 vårdplats 3 (dagar) 5 13.3 0.2 0.8 30.6 8.3 0.5 1.6 9.1 6.3 0.5 1.5 4 10.1 6.3 0.5 1.5 7.9 4.9 0.6 2.7 10.8 4.7 0.9 3.7 8.7 3.9 1.1 4.3 6.1 2.9 0.9 3.8 4 6.1 2.8 1.0 3.0 7.1 2.6 1.5 4.3 5.8 Ø 5.6 Ø 0.8 1 USA: 2012 2 Japan, USA och Sverige: 2012 3 Danmark, Finland, Japan, Belgien, Sverige: 2012 4 Siffrorna avser professionellt aktiva ssk/läk, vilket inkluderar de utövande men även de som arbetar i sjukvården som chefer, forskare, lärare etc. (detta lägger till 5-10%) 5 Frankrike, Belgien, Sverige: 2012, USA: 2011 Ø 2.7 Ø 10.2 KÄLLA: OECD Health Statistics 2015 36

Forskning och utbildning Universitetssjukhusens uppdrag är tredelat; att bedriva avancerad sjukvård och samtidigt leverera uppdragen kring forskning och utbildning. Forskningen bedrivs i samarbete mellan universitetssjukhus och universitet, och ett stort antal forskare har delade tjänster mellan forskning och klinisk verksamhet För att rättvist analysera sjukhusens forskningsproduktion behöver de publikationer som tillskrivs sjukhusen, snarare än universiteten, jämföras. Att identifiera och analysera dessa har visat sig vara mycket arbetskrävande för respektive sjukhus, som därmed gemensamt kommit överens om att inte fokusera på forskningsresultat inom ramen för detta arbete Som bakgrund till utfall kring ekonomi, produktion och vårdkvalitet kan man konstatera att Sverige håller mycket hög internationell nivå inom medicinsk forskning, och den stora majoriteten av denna forskning utförs vid Sveriges universitetssjukhus Tidigare jämförelser, bland annat Vetenskapsrådets underlag för ALF-fördelning, pekar på att Karolinska universitetssjukhuset har den största forskningsproduktionen och även håller högst nivå vad gäller citeringar och tidskriftsimpact Övriga sjukhus håller en jämn, hög nivå på såväl volym som kvalitet inom forskningsproduktionen och tillväxttakten inom såväl fältnormerad citeringsgrad som fältnormerad tidskriftsimpact växer snabbare än sjukhusens vårdproduktion Där man tidigare publicerat en stor mängd forskning i universitetssjukhusens namn, väljer sedan ett par år tillbaka att i allt större utsträckning att publicera arbeten endast i universitetens namn, också i de fall sjukhuset medarbetare stått för en väsentlig del av arbetet. För att rättvist återspegla universitetssjukhusens forskningsproduktion behöver sjukhusen därför själva årligen följa upp och redovisa sin forskningsproduktion 38

FORSKNING OCH UTBILDNING I en internationell jämförelse på landsnivå av medicinsk forskning placerar sig Sverige över genomsnittet på flera indikatorer Vetenskapliga indikatorer för medicinsk forskning i ett urval av länder, 2014 Citeringar per dokument 1 Citerbara dokument/ 100 000 invånare Citeringar/ 100 000 invånare Vetenskaplig produktivitet och effekt h index 2 1.04 76 90 439 0.99 132 150 397 0.94 107 116 552 0.94 107 113 466 0.93 72 74 355 0.91 141 148 497 0.84 91 94 323 0.82 69 69 749 0.77 40 36 598 0.74 47 41 616 0.73 52 45 1,135 0.58 3 2 189 0.45 25 13 458 0.41 4 2 274 Ø 0.79 Ø 69 Ø 71 Ø 503 1 Genomsnittligt antal citeringar per dokument (inklusive artiklar, recensioner och konferenspapper) som publicerats under året 2 H-index är en kvantitativ mätare som beskriver forskares publiceringsaktivitet och publikationernas betydelse. Siffran uttrycker en tidskrifts antal artiklar (h) som har fått åtminstone h citeringar. Måttet används ursprungligen för att beskriva individuella forskare men har anpassats för att kunna göra jämförelser mellan länder. KÄLLA: The SCImago Journal & Country Rank; United Nations Population Division 39

FORSKNING OCH UTBILDNING Förändringen i antal avlagda doktorsavhandlingar i klinisk medicin varierar mellan -12,3 till +8,3% mellan de tre senaste åren XX% Antal doktorsexamina inom klinisk medicin vid respektive universitet, 2014 helår Årlig procentuell utveckling, 2011-2014 Antal doktorsexamina Förändring Procent Karolinska 144-1.1% SU Skåne 89 97 8.3% 8.0% Akademiska 52 1.3% Linköping NUS 26 31-9.4% -12.3% Örebro 9-3.5% 64 0.8% KÄLLA: Universitetskanslersämbetet 40

FORSKNING OCH UTBILDNING Antal nybörjare vid yrkesexamensprogrammen har ökat med ~1.5-2.5% per år sedan 2011, och samtliga universitet har förhållandevis jämnstora intag Antal nybörjare vid yrkesexamensprogrammen vid respektive universitet, 2014 helår XX% Årlig procentuell utveckling, 2011-2014 Läkarexamen Tillväxt Procent Sjuksköterskeexamen Tillväxt Procent Spec. sjusköterska 1 Tillväxt Procent Karolinska 323 2,4% 296-1,7% 570 1,3% SU 257 1,7% 227 6,3% 265 15,9% Skåne 235-0,3% 392 2 0,3% 214 2-7,1% Akademiska 218 5,4% 263 7,8% 185 0,9% Linköping 222 5,5% 273-3,9% 125 4,7% NUS 226-3,0% 328 3,6% 202 5,9% Örebro 128-1,3% 212 9,2% 102-5,8% 230 1,5% 284 2,4% 238 2,5% Karolinska Institutet har förhållandevis stort antal utbildningsplatser för specialistsjuksköterskeutbildning i förhållande till övriga universitetssjukhus Lunds universitet har förhållandevis få nybörjarplatser för sjuksköterskor En förhållandevis jämn fördelning av utbildningsplatser indikerar ett relativt större utbildningsuppdrag på de mindre universitetssjukhusen 1 Inkl. Barnmorskeexamen och Röntgensjuksköterskeexamen 2 Lunds universitet och Malmö högskola KÄLLA: Universitetskanslersämbetet 41