Sune Carlsson och Sara Houshi med Dan Stjernlöf och Alfred Maultasch som ersättare

Kommunfullmäktige 29 april 2004 1 (32) Plats och tid: Lesjöfors, Stålvallaskolans aula, kl 18.15-22.35 Ajournering 19.35-19.45, 21.05 21.15 Beslutande: Anita Widman ordf. Bengt-Olov Persson Ers. Göran Andersson Per Gruvberger Jan-Erik Floryd Rolf Wennerlöf Helene Larsson-Saikoff Anders Nilsson Gudrun Henriksson Patrik Fornander Lars Björklund Lena Vikehult Kerstin Hugosson Olle Engström Hans Karlsson Solveig Andersson Sara Houshi Benny Persson Monica Iversen Dan Stjernlöf Peter Johansson till 21.05 Sune Frisk Marianne Andersson Claes-Eric Ericsson Bo Olsson Harry Johansson Sune Carlsson Michael Helmersson Owe Karlsson Kjell Tellin Roland Björkman Hans Nahlbom Einar Örnberg Alfred Maultasch Christina Persson Övriga deltagande: Bo Forsberg, sekreterare Claes-Hultgren, kommunchef Utses att justera: Sune Carlsson och Sara Houshi med Dan Stjernlöf och Alfred Maultasch som ersättare Justeringens plats och tid: Kommunstyrelsens kansli torsdagen den 6 maj 2004 kl. 15.00 Underskrifter: Sekreterare Bo Forsberg Paragrafer: 19-34 Ordförande Anita Widman Justerande Sune Carlsson Sara Houshi ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 29 april 2004 Anslagsdatum: 6 maj 2004 Datum för anslags nedtagande: 27 maj 2004 Förvaringsplats Kommunstyrelsens kansli Underskrift Annika Jansson

Kommunfullmäktige 29 april 2004 2 Kf 19 Dnr/ Allmänhetens frågestund Under frågestunden aktualiseras frågeställningar beträffande förändringsarbete i kommunen, sjukvårdsfrågor i Lesjöfors, badplatsen vid Lesjöbyn och Stålvallens idrottsplats. I frågedebatten deltar Per Gruvberger och Rolf Wennerlöf.

Kommunfullmäktige 29 april 2004 3 Kf 20 Dnr/81/2004 Motion ang. lågstrålande zoner i Filipstads kommun I motion 20 april 2004 anför Kerstin Hugosson följande: I de flesta europeiska nationer är det folkliga motståndet nu stort, med massdemonstrationer och nedsågade master som resultat och deras tidningar är dagligen fyllda av dessa händelser. Men i Sverige är tystnaden nära nog total, eftersom massmedia verkar ha en tyst överenskommelse om att inte störa elektronikbranschen. Du får alltså inte reda på vare sig hälsoriskerna eller hur det kokar hos allmänheten i andra länder. Nu har Telia-Sonera släppt på strålningen i sina 3G-master och de strålar dygnet runt över 75 % av Sverige. I Morgon-Ekot P1 den 9 mars intervjuades en taleskvinna om nyttan av 3G-telefonin, när marknaden rusar fram med idel nya uppfinningar som t ex att ta kort och t o m filma med mobilen. Vad är vitsen med 3G? frågade reportern. Ja, med 3G kan du surfa och prata i telefonen samtidigt, svarade hon. En ingenjör sa: Vi uppfinner sakerna, sedan får allmänheten visa, om det finns någon efterfrågan. Behöver vi surfa och prata i telefon samtidigt eller är vi lättlurade offer för smarta reklammakare och teleindustrin? Aldrig i världshistorien har vi utsatts för så mycket strålning på alla våglängder som nu. Jag är inte framstegsfientlig, men när det finns forskning som visar på hur skadligt detta är- speciellt för barn- kan jag inte tiga. Strålning från masterna upphör aldrig. Den pågår dygnet runt år efter år. Man kan undra om regeringen tycker det är hälsosamt att helkroppsbestråla barn, ungdomar och vuxna. Rysslands strålskyddskommission har mycket strängare regler än Sverige. De anger att ingen vuxen ska tala i en mobil längre än 3 minuter. Därefter måste man vänta minst 15 minuter innan ett nytt 3- minuters samtal bör ske. Barn och ungdomar under 16 år, havande kvinnor och människor med sömnsvårigheter eller minnestörningar ska aldrig använda mobiltelefon. I Paris har operatörerna fått montera ner många basantenner eftersom man upptäckt områden med för höga värden. I Saint Cyr i Frankrike har 8 barn drabbats av cancer. Gemensamt för dessa barn är att de går i samma skola, vilken befinner sig ca 150 m från en GSM-mast. Sändarna har nu stängts av.

Kommunfullmäktige 29 april 2004 4 I Filipstad har kommunfullmäktige sagt, att det som beslutas även ska ses ur ett barnperspektiv. Tänk på barnen, när ni beslutar om tillåtelse att bygga master i kommunen! Den pågående 3G-utbyggnaden måste anses som ett hot mot våra barns hälsa. Barn som använder mobiltelefonen flitigt är en mycket utsatt grupp. De har tunnare skallben än vuxna. Artikel 36 i FN:s konvention om barnens rättigheter säger, att staterna skall se till att barn får skydd mot sådant som kan skada dem i något avseende. Skolsköterskor, lärare och andra har på senaste tiden slagit larm om att barn och ungdomar drabbats av huvudvärk, koncentrationsproblem, nervositet och oro blir alltmer stressande. Ett samband kan finnas mellan dessa symtom och den alltmer intensiva elektriska/elektroniska miljön. Lysrör, lågenergilampor, datorer i skolan, trådlösa interna kommunikationssystem, mobiltelefoner i nästan allas fickor och väskor, digitaltelefoner, mikrovågsugnar, videoapparater, moderna elektronikspäckade TV-apparater och allehanda övriga elektronikprylar i hemmen, bilar som blir alltmer elektroniskt utrustade, basstationer och sändare överallt. Ingen slipper undan. Men människan är ingen robot. Hon är en levande biologisk varelse. Hjärnan och nervsystemet tål inte hur mycket som helst. I skolan bör man mäta den sammantagna strålningen, speciellt i datasalarna. I skolan befinner sig våra barn dagligen -de ska bli vårt lands framtid. Det förekommer demonstrationer i Sverige också. Vid ett 3G-protestmöte på Mynttorget i Stockholm sa Eva Flyborg, folkpartiet: Vi inom folkpartiet stöder alla krav på en kritisk utvärdering av 3G och finner de alltfler hälsonegativa forskningsrapporterna mycket oroande. Lotta Nilsson-Hedström, språkrör för miljöpartiet sa: Miljörörelsen fick rätt när det gällde DDT, asbest, amalgam, neurosedyn. Nu gäller kampen mot el-smog och 3G. Lennart Bergelin, Björn Borgs gamle tränare ansluter sig till 3Gkritikerna: Hur kan man dra igång ett så stort projekt där hela befolkningen utsätts för intensiv och ständig bestrålning? Jag tycker det är hänsynslöst av politikerna att tillåta det, innan vi vet mer om effekterna. Södertälje kommun går i täten för skapandet av lågstrålande zoner. Nyligen blev mätningarna klara. Vi är den första kommunen i landet som mätt upp strålningen på ett sådant vis, att vi har belägg för att lågstrålande zoner verkligen kan bli en fristad för dem, som hunnit bli känsliga. Jerker Idestam-Almqvist miljönämndens ordförande i Södertälje säger:

Kommunfullmäktige 29 april 2004 5 Stoppa utbyggnaden till vi fått klarhet. Det är skandal att 3G industrin fått dra igång sin utbyggnad utan att befintlig miljölagstiftning en har använts. Miljöbalkens försiktighetsprincip har inte tillämpats trots att den ska användas vid användning av ny osäker teknik. Men nu vaknar alltfler kommunalpolitiker och ställer kravet, att miljöbalken ska användas. Mitt förslag är: 1. Mät upp strålningen i skolorna, speciellt i datasalarna. 2. Avsätt en zon som är lågstrålande i Filipstads kommun. Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Ks

Kommunfullmäktige 29 april 2004 6 Kf 21 Dnr/ 82/2004 Motion ang. fjärrvärme i Lesjöfors och Nykroppa I motion 22 april 2004 anför Benny Persson, Peter Johansson och Gudrun Henriksson följande: Sedan ett antal år är flera fastigheter i Filipstads tätort uppvärmda via fjärrvärme. Ett uppvärmningssystem som har flera fördelar, inte minst ur miljösynpunkt. Det är nu dags att utreda möjligheten till att bygga fjärrvärmeanläggningar i Lesjöfors och Nykroppa. I Lesjöfors kan en tänkbar plats för en fjärrvärmeanläggning vara det gamla sågverksområdet. Tänkbara fastigheter som kunde få fjärrvärme är bland annat Centrumhuset, Folkets Hus, skolan, konsum och givetvis även egna hem. Beträffande Nykroppa kan bland annat Åhrlundsgården, skolan, konsum och även här egna hem anslutas till en fjärrvärmeanläggning. Med hänvisning till ovanstående anförda föreslår vi att kommunen utreder möjligheten till fjärrvärme i Lesjöfors och Nykroppa. Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Ks

Sammanträdesdatum Blad Kommunfullmäktige 29 april 2004 7 Kommunstyrelsen 14 april 2004 2 Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 april 2004 2 Ks 38 Kf 22 Au 13 Dnr 53/2004 Ej besvarade motioner Enligt av fullmäktige antagen arbetsordning skall kommunstyrelsen jämlikt 29 årligen till kommunfullmäktiges april- och oktobersammanträden redovisa de motioner vilkas behandling ännu ej slutförts. Den redovisning som skall presenteras för fullmäktige i april avges enligt följande: Yvonne Arvidssons motion ang. bokslut för funktionshindrades situation. Motionen behandlades i kommunfullmäktige 31 maj 2001. Motionen har behandlats vid kommunfullmäktiges sammanträde 25 oktober 2001 och därvid återemitterats till samtliga nämnder för kompletterande utredning. Miljö- och byggnadsnämnden har avgivit svar 12 december 2001, Socialnämnden 25 mars 2003 och den för samtliga förvaltningen gemensamma ekonomgruppen 6 juni 2003. Motionen har behandlats vid kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde 29 september 2003 och därvid återemitterats till Service- och tekniknämnden och Barn- och utbildningsnämnden för kompletterande synpunkter. Barn- och utbildningsnämnden har avgivit svar 14 oktober 2003. Bengt Sjöbergs motion ang. hantverksutbildning med riksintag i Filipstad. Motionen har behandlats vid kommunfullmäktiges sammanträde 30 januari 2003. Motionen har varit remitterad till Barn- och utbildningsnämnden som avgivit svar 16 september 2003. Motionen förväntas bli besvarad vid dagens sammanträde. Michael Helmerssons motion ang. alkolås på fordon i kommunal drift har behandlats vid kommunfullmäktiges sammanträde 27 maj 2003. Motionen är remitterad till Service- och tekniknämnden för yttrande. Bengt Sjöbergs mfl motion ang. information och demokrati har behandlats vid kommunfullmäktiges sammanträde 23 oktober 2003. Motionen har av kommunstyrelsen remitterats till kommunchefen för beredning i kommunledningsgruppen. Kommunfullmäktige har vid sammanträde 28 oktober 1999, 89, beslutat att respektive beredningsorgan skriftligt eller muntligt vid fullmäktigesammanträdet skall redovisa sin beredning av motionerna och ange beräknad tid för sitt yttrande.

Kommunfullmäktige 29 april 2004 8 Kommunstyrelsen 14 april 2004 3 Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 april 2004 3 Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta att lägga motionsredovisningen till handlingarna att delge den samma till de instanser och befattningshavare som ännu ej besvarat motionerna samt att notera att kommunallagens stadgar att en motion bör beredas så att kommunfullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta enligt arbetsutskottet Vid sammanträdet ges en redovisning beträffande beredningen av motion 1 och 3 av Service- och tekniknämndens ordförande. Michael Helmersson yttrar sig i debatten utan att säryrkande framställes. Kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. SOT KC

Kommunfullmäktige 29 april 2004 9 Kommunstyrelsen 14 april 2004 4 Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 april 2004 4 Kommunfullmäktige 30 januari 2003 14 Ks 39 Kf 23 Au 14 Kf 28 Dnr 19/2003 Motion angående hantverksutbildning med riksintag i Filipstad I motion 28 januari 2003 anför Bengt Sjöberg följande: Sverige behöver minst 100 000 nya hantverkare inom en nära framtid. Många äldre målare, golvläggare, rörmokare och snickare med flera går snart i pension. Filipstad har många duktiga hantverkare och en god tradition inom detta område. Om vi ska klara en värdig vård och omsorg och en bra skola i vår region även i framtiden, krävs bättre förutsättningar för företagande. Vi behöver fler företag och vi behöver växande företag i regionen och inte minst i vår kommun. Det är viktigt med en genomtänkt strategi för att främja arbete och tillväxt. Till denna strategi hör en utökad och breddad utbildningssatsning. Vi vill också utveckla praktik och lärlingssystemet för ungdomar, så att möjligheterna att komma in på arbetsplatser ökar. Det är dags att uppvärdera det praktiska kunnandet. Vi måste skapa utbildningsvägar för de som inte vill läsa vid en akademisk högskola. Vi kristdemokrater vill därför införa lärlingsutbildningar på gymnasiet som sedan kan följas av en yrkeshögskola. Det ger möjlighet för de praktiskt sinnade eleverna att utvecklas och få del i det livslånga lärandet. Kristdemokraternas vision är att Filipstad skall bli känt i hela Sverige som kommunen som satser på hantverksutbildning, lärlingssystem m m. Vi är medvetna om att flera av dessa frågor måste få en bred lösning genom förslag i riksdag och regering. Det kan till exempel handla om att satsa på lärlingsutbildning och att förbättra de ekonomiska villkoren för småföretagare. Vi finner det även mycket viktigt att BUN tar upp detta med en bred hantverksutbildning med olika samverkansgrupper inom gymnasieskolan och med olika verkstadsföretag, näringsidkare och hantverkare.

Kommunfullmäktige 29 april 2004 10 Kommunstyrelsen 14 april 2004 5 Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 april 2004 5 Kommunfullmäktige 30 januari 2003 15 Vi känner till att en utredning arbetar med att se över möjligheterna att i samverkan med olika livsmedelsföretag i regionen starta ett livsmedelsprogram på gymnasiet. Kan man få svenskt näringsliv att ta tag i denna stora utmaningoch om vi i Filipstad håller oss framme och lägger väl underbyggda förslag och arbetar med en vision om att Filipstad skall bli ett hantverkscentrum, då har vi kommit en bra bit på väg till att få nytt liv, nya företag och ny optimism till vår gamla hantverksstad. Vi föreslår därför Att kommunfullmäktige ger BUN i uppdrag att skyndsamt utreda de förutsättningar som finns för att starta en hantverksutbildning med riksintag till Filipstad. Patrik Fornander meddelar vid sammanträdet att samtliga partier i Alternativet ställer sig bakom motionen. Kommunfullmäktige beslutar Remiss BUN att remittera motionen till kommunstyrelsen. Barn- och utbildningsnämnden har vid sammanträde 16 september 2003, 58, behandlat ett förslag till yttrande i ärendet som upprättats av rektor för Spångbergsgymnasiet enligt följande: Det finns all anledning att Filipstads kommun arbetar kontinuerligt med en anpassning av utbildningsutbudet med hänsyn till elevens, näringslivets, kommunens och regionens behov. Många yrkesområden signalerar om brist på utbildad arbetskraft nu eller inom en snar framtid. Det är mycket viktigt att näringsliv och skola marknadsför sig på ett sådant sätt att unga människor lockas att utbilda sig inom områden med jobbpotential. Tyvärr kan en allt för stor fokusering på upplevelse och lust leda många till utbildning som ger liten eller ingen möjlighet till jobb. Hantverksutbildning De flesta yrkesområden täcks av gymnasiets 17 nationella program. Spångbergsgymnasiet har sex program varav fyra är

Kommunfullmäktige 29 april 2004 11 Kommunstyrelsen 14 april 2004 6 Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 april 2004 6 yrkesförberedande, Barn- och Fritidsprogrammet BF, Byggprogrammet BP, Elprogrammet EC och Industriprogrammet IP. I motionen nämns hantverksutbildning. Det är väldigt lätt att det uppstår en begreppsförvirring p.g.a skillnad i dagligt tal och definitioner inom utbildningsväsendet. Ex. målare, snickare och plåtslagare är yrkesområden som vi utbildar i dag. Det är utbildningsinriktningar inom byggprogrammet BP. Helt riktigt nämns rörmokare som ett yrke med brist på utbildad arbetskraft. Man kan utbilda sig till rörmokare inom ramen för hantverksprogrammet HV. Hantverksprogrammet HV finns inte på Spångbergsgymnasiet. De i motionen nämnda yrkesområdena kan rymmas inom de nationella programmen. En del av utbildningarna finns redan idag på Spångbergsgymnasiet men dock inte allt. Riksintag Det finns en stor restriktion från Skolverkets sida att godkänna riksintag. Utbildningen måste då på något sätt erbjuda något av verkligt riksintresse. Satsningar på Spångbergsgymnasiet I motionen nämns om nödvändig utveckling av praktik och lärlingssystem. Spångbergsgymnasiet har tillsammans med Wasabröd AB, OLW och Hellefors Bryggeri, utvecklat en gymnasial livsmedelsutbildning med ett mycket stort inslag av lärande i arbete. Utbildningen kan också tänkas utökas till KY-utbildning (Kvalificerad yrkesutbildning) Livsmedelsutbildningens praktiska inslag och inriktningen mot den industri vi har i regionen ser vi som en riktig satsning. Utbildningen planeras starta 2004. Övriga utvecklingsområden som vi f.n. arbetar med är idrottsprofil, lärande i arbete inom verkstadsindustrin m m. Jag ser motionen som en del av en ständig process att ifrågasätta vad vi har idag och vad vi behöver göra för att möta framtidens behov. Det är mycket positivt om vi kan ha kontinuitet i den processen, dock ser jag små möjligheter att just nu styra om vårt utvecklingsarbete, enligt motionen, av det enkla skälet att vi redan har så många utvecklingsprojekt igång. Barn- och utbildningsnämnden har beslutat att med ovanstående skrivelse anse motionen besvarad.

Kommunfullmäktige 29 april 2004 12 Kommunstyrelsen 14 april 2004 7 Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 april 2004 7 BUN Bengt Sjöberg Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta att motionen med Barn- och utbildningsnämndens yttrande får anses besvarad. Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta enligt arbetsutskottet. Kjell Tellin tackar å Bengt Sjöbergs vägnar för svaret på motionen. Kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag.

Kommunfullmäktige 29 april 2004 13 Kommunstyrelsen 14 april 2004 8 Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 april 2004 8 Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 oktober 2002 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 8 maj 2002 15 Au 15 Kf 24 Au 101 Ks 40 Au 48 Dnr 88/2002 Utredningsrapport om Museet Kvarnen-Hissinstallation I rapport 2002-04-23 redovisar den arbetsgrupp som tillsatts för ändamålet resultatet av den förstudie som föreningens Museet Kvarnens vänner beviljats medel till från Växtkraft mål 3 Värmland. Målet för förstudien var att undersöka möjligheter på ett Ferlin Museum och därmed åstadkomma en stabil lösning för Museet Kvarnens framtid. Under de diskussioner som förts under senhösten 2001 och vintern 2002 har en grundidé växt fram för att kombinera ett Ferlinmuseum med en galleri- verksamhet i Museet Kvarnen. Kravet på hög kvalité i den kommande verksamheten, samt nödvändigheten av ett aktivt och levande museum, har understrukits av alla de deltagande föreningarna och organisationerna. Vid de externa kontakter som tagits har grundidén med ett kombinationsmuseum fått brett stöd. Förslaget innebär att Museet Kvarnen med sina fyra plan disponeras om och används som ett kulturhotell för - en permanent Ferlinutställning och olika former av aktiviteter kopplade till utställningen - en permanent konstutställning med Filipstads konstnärer kombinerat med separata konstutställningar - programverksamhet och entreprenörsverksamhet inom kultursektorn - caféverksamhet Sammanfattningsvis föreslår arbetsgruppen att kommunen med hänvisning till det idéunderlag och de förslag som arbetsgruppen presenterat fattar beslut som - medger fortsatt drift av Museet Kvarnen i avvaktan på att föreslagna utvecklingsåtgärder förbereds och genomförs - i princip godkänner föreslagna byggnadstekniska anpassningar - ger ett uppdrag åt kultur- och turismenheten och tekniska kontoret att i samverkan med de berörda föreningarna utarbeta ansökningar om stöd från bland annat Boverket, olika kulturfonder, EU Mål 2, Sparbanksstiftelsen Alfa och andra tänkbara finansiärer - i princip godkänner att kommunen förutsätts medverka till finansiering av

Kommunfullmäktige 29 april 2004 14 Kommunstyrelsen 14 april 2004 9 Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 april 2004 9 Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 oktober 2002 11 Kommunstyrelsens arbetsutskott 8 maj 2002 16 de anpassning- och utvecklingsåtgärder som arbetsgruppen föreslår ett principgodkännande från kommunen till förslaget om ett kulturhotell - anmodar föreningsalliansen att förbereda ett övertagande av verksamhetsdriften. Arbetsutskottet beslutar att med förstudien/rapporten som grund uttala ett principiellt stöd för att genomföra tanken med ett kulturhotell. att i avvaktan på att diverse utvecklingsåtgärder förbereds och genomförs medge fortsatt drift av Museet Kvarnen till 31 oktober 2002. att bidragsansökningar till tänkbara finansiärer utarbetas före 1 oktober 2002 att föreningsalliansen före 1 oktober 2002 redovisar förslag till övertagande av verksamhetsdriften samt att ärendet återredovisas av arbetsgruppen till kommunstyrelsens arbetsutskott i oktober 2002. Kulturföreningen Kulörta Lyktor i Filipstad redovisar i skrivelse daterad i oktober 2002 sina synpunkter på Museet Kvarnens framtid. Skrivelsen upptar rubrikerna Verksamhetens inriktning, Installation av hiss, Kommunal stöttning och Uppbyggnadsplan. Arbetsutskottet beslutar att ställa Museet Kvarnens lokaler hyresfritt till kulturföreningens förfogande varvid kommunen svarar för fastighetsunderhåll och uppvärmning

Kommunfullmäktige 29 april 2004 15 Kommunstyrelsen 14 april 2004 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 april 2004 10 att medverka till att byggnaden handikappanpassas under förutsättning att befintliga bidragsmöjligheter tillvaratas och att verksamhet kontinuerligt bedrives samt att övriga utvecklingssteg får tas i den takt som befinnes lämpligt, d v s varje del behandlas som projekt med egen finansiering. Kulturför. KTC BUN Fastighetsenheten meddelar i skrivelse 1 mars 2004 att med anledning av kommunstyrelsens ovan redovisade beslut inlämnades i september 2002 en ansökan om stöd för hissinstallation i Museet Kvarnen. Bostadsstyrelsen har i beslut 19 februari 2003 beviljat bidrag med 130 tkr. Redovisad produktionskostnad för projektet, 338 tkr, har i dag ökat med ca 3000 kronor ansökan om utbetalning av bidraget ska inges efter det att projektet är genomfört och senast 19 februari 2005. Eftersom Museet Kvarnen är byggnadsminne har antikvarie Lena Magnusson, Värmlands Museum, yttrat sig i ärendet och Länsstyrelsen har gett tillstånd till hissinstallation. Hissen kommer att nå samtliga 4 plan. Hissens placering framgår av till ärendet tillhörande ritning. Det som främst styr placeringen är de bärande bjälkarna och snedtaket i vindsutrymmet. Tidigare diskussioner har förutsatt att innan beslut om utförande sker skall föreningen presentera i vilken omfattning som verksamheten kommer att bedrivas. Omfattningen redovisas i verksamhetsplan daterad 11 februari 2004 för föreningen Kulörta Lyktor och projektbeskrivning för utställning om Nils Ferlin daterad februari 2004 och som upprättats av Ferlingruppen. Finansiering: 130 tkr bidrag Boverket 211 tkr investering kommunen Summa: 341 tkr Fastighetsenheten föreslår att installation av hiss sker samt att 211 tkr anslås till investeringen.

Kommunfullmäktige 29 april 2004 16 Kommunstyrelsen 14 april 2004 11 Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 april 2004 11 Kulturför. Fastighetsenh. Per Gruvberger och Patrik Fornander yrkar bifall till Fastighetsenhetens förslag. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta att bifalla Fastighetsenhetens förslag om installation av hiss i Museet Kvarnen för en total investeringskostnad av 341 tkr varav 130 tkr erhålles som bidrag från Boverket. Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta enligt arbetsutskottet. Kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag.

Kommunfullmäktige 29 april 2004 17 Kommunstyrelsen 14 april 2004 12 Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 april 2004 12 Kf 25 Ks 41 Au 16 Dnr 16/2002 Försäljning av fastighet-storbrohyttan 2:11 Filipstads kommun har genom anbudsinfodran haft fastigheten Storbrohyttan 2:11 (fd Vägverkets fastighet) ute för försäljning. Fastighetsenheten meddelar därför i skrivelse 9 mars 2004 att preliminär överenskommelse har träffats med Värmlands Maskin och Transport Konsult AB, Filipstad, om försäljning av fastigheten. Föreslagen köpare har ingivit högsta anbud på fastigheten och hyr för närvarande lokaler i fastigheten. Köpeskillingen uppgår till 710 tkr och villkor i övrigt framgår av köpekontrakt daterat av köparen 2 mars 2004. Fastighetsenheten förslår att fastigheten Storbrohyttan 2:11 försäljs till Värmlands Maskin och Transport Konsult AB på de villkor som överenskommits i tecknat köpekontrakt. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta att i enlighet med högst avgivet anbud försälja fastigheten Storbrohyttan 2:11 till Värmlands Maskin och Transport Konsult AB för en köpeskillning av 710 tkr och på villkor i övrigt enligt köpekontrakt daterat av köparen 2 mars 2004. Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta enligt arbetsutskottet. Kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Fastighetsen.

Kommunfullmäktige 29 april 2004 18 Kommunstyrelsen 14 april 2004 13 Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 april 2004 13 Kf 26 Ks 42 Au 17 Dnr 55/2004 Inköp av traktor Fastighetsenheten noterar i skrivelse 24 mars 2004 att Stiftelsen Filipstadsbostäder för utförande av fastighetsskötsel i Lesjöfors innehar en traktor typ Willy av årsmodell 1991. Med anledning av den nya organisationen inom fastighetsenheten, enhetens förvaltning av stiftelsens fastigheter och att stiftelsens personal överförs till kommunen har styrgruppen föreslagit att Filipstads kommun köper traktorn av Stiftelsen Filipstadsbostäder. Föreslaget förvärvspris 118.230 kronor motsvarar det bokförda värdet. Nypriset för motsvarande maskin uppgår till ca 500.000 kronor. Fastighetsenheten föreslår kommunfullmäktige besluta att Filipstads kommun av Stiftelsen Filipstadsbostäder inköper traktorn, Willy -91, för 118.230 kronor. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta att bifalla Fastighetsenhetens förslag om att kommunen förvärvar en traktor Willy -91 av Stiftelsen Filipstadsbostäder för bokfört värde motsvarande 118.230 kronor. Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta enligt arbetsutskottet. Kommunfullmäktige beslutar Fastighetsenh. att bifalla kommunstyrelsens förslag

Kommunfullmäktige 29 april 2004 19 Kommunstyrelsen 14 april 2004 14 Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 april 2004 14 Kommunstyrelsen 10 mars 2004 4 Kommunstyrelsens arbetsutskott 1 mars 2004 4 Au 18 Kf 27 Ks 30 Ks 43 Au 7 Dnr 27/2004 Försäljning av fastighet Östra Filipstad 1:237 Fastighetsenheten föreslår i skrivelse 23 februari 2004 att fastigheten Östra Filipstad 1:237 försäljs. Köpeskillingen uppgår till 100 tkr köpare Göran och Anna Persson. Fastighetsenheten föreslår att försäljningen godkänns enligt preliminärt tecknat köpekontrakt. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att försälja ett markområde med ca 3500 m2 av Östra Filipstad 1:237 med befintliga byggnader till Göran och Anna Persson för en köpeskillning av 100 tkr och villkor i övrigt enligt preliminärt tecknat köpekontrakt daterat 23 februari 2004 av köparen. Efter föredragning av ärendet yrkar under den på följande överläggningen Sune Carlsson med instämmande av Michael Helmersson, Peter Johansson och Patrik Fornander att ärendet återemitteras till fastighetsförvaltningen för en värdering av fastigheten av extern resurs. Därtill yrkar Jenny Lövgren att fastighetsvärdering utföres av extern resurs vid framtida fastighetsförsäljningar. Kommunstyrelsen beslutar att återemittera ärendet till fastighetsförvaltningen. Fastighetsenheten redovisar närslutet sitt remissvar 26 mars 2004 det värdeutlåtande avseende fastigheten som upprättats av Värderingsinstitutet i Värmland AB daterat 25 mars 2004. Av intyget framgår att fastigheten värderas till 75 tkr +/ - 10 tkr.

Kommunfullmäktige 29 april 2004 20 Kommunstyrelsen 14 april 2004 15 Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 april 2004 14 Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta att försälja ett markområde om ca 3500 m2 av östra Filipstad 1:237 med befintliga byggnader till Göran och Anna Persson för en köpeskilling av 100 tkr och på villkor i övrigt enligt preliminärt tecknat köpekontrakt daterat 23 februari 2004 av köparen. Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta enligt arbetsutskottet. Kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Fastighetsenh.

Kommunfullmäktige 29 april 2004 21 Kommunstyrelsen 14 april 2004 16 Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 april 2004 16 Ks 44 Kf 28 Au 19 Dnr 61/2004 Årsredovisning 2003 Den nu föreliggande årsredovisningen för 2003 inleds med att kommunstyrelsens ordförande och kommunstyrelsens 2:e vice ordförande ger sin bild på 2003 års resultat samt en betraktelse över vad vi har framför oss. Därtill består årsredovisningen av förvaltningsberättelse, koncernredovisning med resultat- och balansräkning, resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys för kommunen, redovisningsprinciper, noter, resultaträkning för affärsmässig verksamhet, drift- och investeringsredovisning i sammandrag, personaloch miljöredovisning, verksamhetsberättelser per nämnd samt tillhörande bilagor. Årets resultat För 2003 redovisar kommunen ett negativt resultat med 3,8 mkr. Avstämning av balanskravet visar att det underskott på 4,3 mkr som uppstod 2001 ej kunnat återställas. Ekonomienheten förslår kommunfullmäktige att godkänna 2003 års redovisning och konstaterar att underskottet från bokslut 2001 på 4,3 mkr skall täckas så snart det kan ske. Vidare skall uppkommet underskott för 2003 täckas senast i samband med beslut av budget för 2005. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta att täckning av underskott för 2001, 4,3 mkr, skall ske snarast att täckning av underskott för 2003, 3,8 mkr, sker i 2005 års budget samt att i övrigt godkänna 2003 års redovisning. Kommunstyrelsen förslår fullmäktige besluta enligt arbetsutskottet

Kommunfullmäktige 29 april 2004 22 Kommunstyrelsen 14 april 2004 17 Kjell Tellin meddelar till protokollet att han ej deltager i beslutet. Kommunrevisionens revisionsberättelse för 2003 daterad 16 april 2004 föredras av förste vice ordföranden Valborg Nilsson. Kommunrevisionen föreslår att årsredovisningen godkännes med det tillägget att resultatutredningen kompletteras med att det är ytterligare 3 846 tkr för verksamhetsåret 2003 ( 7 684 tkr) som ska återställas senast 2005. Kerstin Hugosson instämmer i kommunrevisionens förslag och yrkar att resultatutredningen kompletteras med att det är ytterligare 3 846 tkr för verksamhetsåret 2003 som skall återställas senast 2005. Hugosson utvecklar i skrivelse 29 april 2004 motiven för sitt yrkande. Harry Johansson och Alfred Maultasch instämmer i Kerstin Hugossons tilläggsyrkande. Det belopp revisorerna föreslår ytterligare skall återställas utgör den realisationsvinst som uppkommit vid försäljningen av aktierna i det helägda Filipstads Energinät AB till det likaledes helägda Filipstads Stadshus AB och som i förvaltningsberättelsen särskilt redovisats som en förutbetald intäkt. Med hänvisning härtill och den bakgrund till åtgärden som framgår av skrivelse 20 april 2004 från revisorn i Filipstads Stadshus AB föreligger i praktiken synnerliga skäl enligt kommunallagen 8:5 till att ej reglera det ytterligare återställningsbehov som påtalats av revisorerna varför Per Gruvberger föreslår att kommunfullmäktige med bifall till kommunstyrelsens förslag fastställer återställningsnivån till 3 838 tkr. Harry Johansson, Alfred Maultasch, Michael Helmersson, Peter Johansson och Patrik Fornander yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Sedan överläggningen förklarats avslutad framställer ordföranden först kommunstyrelsens förslag under proposition. Sedan propositionerna besvarats förklarar sig ordförande anse kommunstyrelsens förslag antaget. Därefter ställes Kerstin Hugossons med fleras tilläggsyrkande under särskild proposition. Tilläggsyrkandet förklaras ej antaget. Kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag inkl. bilagd Personalekonomisk redovisning.