Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten

Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades under 1980 och 1990-talet och är i huvudsak dimensionerad utifrån en olycka i svenska eller utländska kärnkraftverk. En viss anpassning till andra nödsituationer har skett under senare tid.

Sex tänkbara nödsituationer med radioaktiva ämnen. 1. Svensk nödsituation kärnteknisk anläggning olycka Olycka eller risk för en olycka där situationen medför en risk för utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen. 2. Svensk nödsituation kärnteknisk anläggning avsiktlig händelse Medvetet agerande, t.ex. terrorangrepp, stölder, intrång eller liknande, där risken finns för att ett utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen kan realiseras. 3. Svensk nödsituation annan radiologisk nödsituation olycka T.ex: olycka på arbetsplats, transportolycka, olycka i sjukvården (hantering, dosering), olycka i forskningslaboratorier samt oavsiktlig spridning. 4. Svensk nödsituation annan radiologisk nödsituation avsiktlig händelse T.ex: medveten spridning av radioaktiva ämnen i ont uppsåt, exempelvis smutsig bomb och konsekvenser av medvetet användande av radioaktiva ämnen i ont uppsåt t.ex. den så kallade polonium-affären. 5. Utländsk nödsituation påverkar svenskt territorium Nödsituation i annat land som kan vara både i form av olycka eller avsiktlig händelse, t.ex. efter en kärnteknisk olycka där radioaktiva ämnen sprids över svenskt territorium. Kan även vara utsläpp från atomdrivna ubåtar eller nedfallande satelliter. 6. Utländsk nödsituation påverkar svenska medborgare i annat land Denna kan innefatta både olycka och avsiktlig händelse i annat land där svenska medborgare behöver hjälp för att kunna ta sig tillbaka till Sverige och eventuellt få vård om så krävs.

Lagar som berör beredskapen Ett 50-tal lagar, förordningar, föreskrifter mm berör beredskapen för att styra detta system. Några som kan nämnas är: Strålskyddslagen Atomansvarighetslagen Lag om skydd mot olyckor Lag om kärnteknisk verksamhet Förordning om krisberedskap och höjd beredskap

Räddningstjänst Enligt lagen om Skydd Mot Olyckor är räddningstjänst de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska ansvara för vid en olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller i miljö. För att stat och kommun ska vara ansvariga för att göra en räddningsinsats är följande fyra kriterier av betydelse: Behovet av ett snabbt ingripande Det hotade intressets vikt Kostnader för insatsen Omständigheter i övrigt som kräver en statlig eller kommunal insats

Statlig räddningstjänst Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning är statlig räddningstjänst och länsstyrelsen är utpekad ansvarig myndighet för räddningstjänsten enligt Förordningen Skydd mot olyckor

Är det alltid statlig räddningstjänst?

Länsstyrelsen ansvarar för att upprätta ett program för sin räddningstjänst Programmet ska innehålla: Organisation och ledning Samband Strålningsmätning Information till allmänheten Personella och materiella resurser i länet Saneringsmetoder Andra frågor av betydelse för beredskapen För län med kärnkraftverk skall programmet även innehålla: alarmering, utrymning, utdelning av jodtabletter och bistånd till andra länsstyrelser.

Räddningsledare Till räddningsledare i räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning får endast den utses som har behörighet att vara räddningsledare i kommunal räddningstjänst och som har erfarenhet av att leda stora räddningsinsatser, eller den som har motsvarande kvalifikationer.

Vad gäller för oss andra? 7 En statlig myndighet eller en kommun är skyldig att med personal och egendom delta i en räddningsinsats på anmodan av räddningsledaren och vid sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen på anmodan av den myndighet som ansvarar för saneringen. En sådan skyldighet föreligger dock endast om myndigheten eller kommunen har lämpliga resurser och ett deltagande inte allvarligt hindrar dess vanliga verksamhet.

9 Kommunerna är skyldiga att delta i planeringen av räddningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar och att medverka vid övningar i sådan räddningstjänst. Kommunerna är även skyldiga att medverka i planering och övningar för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar.

Varför är detta så viktigt?????

Samverkan vid länsstyrelse Det är av stor vikt att alla råd och rekommendationer från centrala expertmyndigheter går till regional nivå för hantering. De regionala förutsättningarna (geografiska förutsättningar, väder och vind mm) påverkar i så stor grad vilka åtgärder man ska vidta. Därför är det mycket viktigt att inte frångå närhets-, likhets- samt ansvarsprincipen.

Strålningsmätning Vid en olycka använder Länsstyrelserna sin mätorgansiation där kommunala resurser kan tas i anspråk för att genomföra mätningar. Resultaten skickas sedan till SSM för analys.

Alarmering vid en svensk olycka Kärnkraftverk Höjd beredskap Haverilarm Länsstyrelse med Kärnkraftverk SOS Alarm SSM Berörda myndigheter IAEA EU Grannländer

Allmänheten

RDS mottagare

Tyfoner

MEDIA

Information Ansvaret för information till allmänheten ligger hos länsstyrelsen enligt förordningen skydd mot olyckor All information som ej är av rent allmän karaktär måste kanaliseras via länsstyrelsen för att minska riskerna för motstridiga/felaktiga uppgifter Stöd till samordning av information kan ges av MSB (MSB samordnar alltså ej informationen)

Människors krav på krisinformation - Visa vad som har hänt och vad jag ska göra! - Ge mig riktig information som stämmer! - Dölj ingenting! - Ge mig möjlighet att själv kriskommunicera! - Jag vill inte ha motsatta, olika besked! - Upplys mig om vem som ansvarar för vad! - Gör det tydligt vart jag ska vända mig!

Sanering enligt LSO Med sanering avses: Åtgärder som staten ska vidta för att göra det möjligt att återanvända mark, vatten, anläggningar och annan egendom som förorenats av utsläpp av radioaktiva ämnen. Skyldigheten för staten att vidta sådana åtgärder föreligger endast i den utsträckning det med hänsyn till följderna av utsläppet, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheter i övrigt är påkallat att staten ansvarar för åtgärderna. (Det gäller alltså inte personsanering) Länsstyrelsen är ansvarig för saneringen och utser en saneringsledare.

Stöd för sanering Nationell Expertgrupp för Sanering (NESA) Allmänt råd för sanering (MSB) Handbok för sanering (MSB)

Vilka deltar i beredskapen?! Länsstyrelsen Kommunen Landstinget Polis Försvarsmakten Kärnkraftverken SOS Alarm Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, TV4 AB, kommersiella radiokanaler Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) Socialstyrelsen (SoS) Jordbruksverket (SJV) Livsmedelsverket (SLV) Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Rikspolisstyrelsen (RPS) Arbetsmiljöverket (AV) Kustbevakningen (KBV) Sjöfartsverket (SjöV) Tullverket Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) Frivilligorganisationerna Lokala säkerhetsnämnden Andra nationer, EU och FN.

Utbildning

Hur ser det ut i erat län?

Vårt mandat Vi tar inte över ansvaret från andra aktörer. Vi möjliggör och stödjer. Vi hjälper andra att fungera och agera.

Vad säger förordningen? 7 myndigheten ska ha förmågan att bistå med stödresurser i samband med allvarliga olyckor och kriser samt stödja samordningen av berörda myndigheters åtgärder vid en kris Myndigheten ska se till att berörda aktörer vid en kris får tillfälle att; 1. Samordna krishanteringsåtgärderna 2. Samordna information till allmänhet och media 3. Effektivt använda samhällets samlade resurser och internationella förstärkningsresurser, och 4. Samordna stödet till centrala, regionala och lokala organ i fråga om information och lägesbilder

Samordning vid en allvarlig händelse Nationell samverkanskonferens: Nationell samverkanskonferens kan genomföras vid händelser som berör flera län, sektorer och som kan ha konsekvenser på samhällsviktig verksamhet. Behovet av nationell samverkanskonferens kan även finnas om det bedöms föreligga risk för sådana händelser. Samverkanskonferenser bör av effektivitetsskäl alltid ha ett tydligt och avgränsat syfte. Exempel på syften kan vara lägesbild, konsekvenser eller behov av resurser.

Krisinformation.se Krisinformation från svenska myndigheter, länsstyrelser, kommuner och andra ansvariga före, under och efter en kris. En myndighetsgemensam webbplats Information om händelser, råd, länkar, och fakta Förmedlar varningar till allmänheten Omvärldsbevakning och medieanalys Sociala medier, Twitter och Facebook