Fritt fram En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar Statistik från Agenda PR:s Kommunspegel December 2014
Inledning Gång- och cykelvägar som är framkomliga vintertid är viktigt för många. Det är viktigt för att kunna öka cykelns andel av transporterna vintertid, det är viktigt för personer med funktionsnedsättningar, fotgängare på väg till och från kollektivtrafik och för gångtrafikanter med barnvagn. Det är även viktigt för bilister som vid dåligt snöröjda gång- och cykelvägar riskerar möta gångar och cyklister på vägar främst avsedda för biltrafik. De kommuner som vill göra en insats för miljö, trafiksäkerhet och ett tillgängligt samhälle har mycket att vinna på att prioritera gång- och cykelvägar framför bilvägar när snö ska röjas. Cykelfrämjandet har därför, för fjärde året i rad, valt att vända sig till kommunerna för att ta reda på hur dessas strategier kring snöröjning ser ut. Denna gång genomförs studien tillsammans med omsorgsföretaget Humana, vilkas kunder ofta får sin rörelsefrihet kraftigt inskränkt när gång- och cykelvägar inte snöröjs effektivt. Undersökningen visar att kommunerna har blivit allt bättre på att prioritera snöröjning av gång- och cykelvägar framför bilvägar, även om många kommuner fortfarande kan höja prioriteringen. Valet av metoder att följa upp att snöröjningen verkligen sker effektivt skiljer sig åt, och många kommuner bör utveckla uppföljningsarbetet betydligt. Studien har genomförts av Agenda PR på uppdrag av Cykelfrämjandet och Humana.
Sammanfattning Undersökningen visar att drygt fyra av tio granskade kommuner prioriterar snöröjning av gång- och cykelvägar framför snöröjning av bilvägar i sina instruktioner för snöröjning. Drygt hälften prioriterar de båda delarna lika högt och endast fyra procent prioriterar bilvägar högst. Även om det skett en förbättring över tid har alltså nästan sex av tio kommuner fortsatt anledning att prioritera gång- och cykelvägar högra än idag om de fördelar som Cykelfrämjandet och Humana ser ska uppnås. Cykelfrämjandets och Humanas erfarenhet är att snöröjningen många gånger genomförs på ett bristfälligt sätt och därför har kommunerna frågats om detta. Studien visar att stickprovskontroller är vanligast förekommande metod för uppföljning. Fyra av tio har bristanmälningstjänst och nästan lika många använder sig av GPS för att flöja upp snöröjningen. 25 kommuner uppger att ingen uppföljning alls sker. Fler kommuner bör överväga att använda sig att fler metoder utöver stickprovskontroller för att säkerställa snöröjningens kvalitet. På frågan om cyklingens andel av transporterna vintertid har ökat svarar tre av fyra kommuner att de saknar statistik på området. Bland de få som har statistik är det dock en överväldigande majoritet som anger att cyklingens andel av transporterna vintertid har ökat. Granskningen bygger på en enkät som 230 av landets 290 kommuner besvarade.
Resultat De flesta prioriterar gång- och cykelbanor minst lika högt som huvudvägar Fler än fyra av tio granskade kommuner har instruktioner som anger att snöröjning och halkbekämpning av gång-och cykelvägar ska prioriteras före kommunens prioriterade huvudvägar. Över hälften av kommunerna anger att gång- och cykelbanor och huvudvägar ska åtgärdas samtidigt, medan färre än fyra procent av de granskade kommunerna har som rutin att åtgärda bilvägar före gång- och cykelvägar. Detta innebär att fler än nio av tio kommuner prioriterar gång- och cykelvägar lika högt eller högre som viktiga huvudvägar. För att säkerställa god framkomlighet för cyklister, för gående i allmänhet och många med funktionsnedsättning i synnerhet, är det önskvärt att alla kommuner snöröjer prioriterade gång- och cykelvägar först. 229 kommuner har svarat på frågan. 119 svarade ja, 101 svarade nej (gång- och cykelbanor är högre prioriterade) och nio kommuner svarade att de prioriterar bilvägar högre.
Varierande sätt att följa upp snöröjningen Kommunerna använder olika metoder för att följa upp att snöröjningen sker på ett bra och effektivt sätt. Fler än sju av tio granskade kommuner genomför stickprovskontroller. Nästan fyra av tio granskade kommuner har någon form av bristanmälningstjänst för medborgarna och nästan lika många har GPS-registrering av utförd snöröjning. Stickprovskontroller är sällan tillräckligt och därför bör fler överväga användning av GPS teknik eller andra kompletterande metoder. 25 kommuner uppger att det inte sker någon som helst systematisk utvärdering av snöröjning. Bland de kommuner som uppger att de använder andra insatser ryms bland annat metoder som dagliga ronder, snömöten med allmänhet, cykelspanare och egenkontroll. 2. Vilka av följande insatser använder sig kommunen av för att följa upp att cykel- och gångvägar snöröjs på ett bra och effektivt sätt? 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 73,2% 37,3% 39,5% 23,7% 11,0% 20,6% 0,4% Stickprovskontroller av genomförd snöröjning GPS som registrerar fordonsrörelser och utförd snöröjning Bristanmälningstjänst för medborgare, t ex via mobilapplikation Återkommande medborgarenkäter Ingen systematisk uppföljning av snöröjning sker Andra insatser, nämligen: Vet ej Procent Antal Stickprovskontroller av genomförd snöröjning 73,2% 167 GPS som registrerar fordonsrörelser och utförd snöröjning 37,3% 85 Bristanmälningstjänst för medborgare, t ex via mobilapplikation 39,5% 90 Återkommande medborgarenkäter 23,7% 54 Ingen systematisk uppföljning av snöröjning sker 11,0% 25 Andra insatser, nämligen: 20,6% 47 Vet ej 0,4% 1 Svarande 228
Bristande statistik kring vintercykling I riksdagen så väl som i de flesta kommuner finns bred politisk samsyn kring målsättningar om att öka cyklingens andel av alla persontransporter. För att nå dessa målsättningar är det viktigt att cyklingens andel av transporterna ökar också vintertid. På frågan om cykelns andel av persontransporterna i kommunen vintertid ökat under de senaste åren uppger nästan tre av fyra kommuner att de saknar statistik på området. Cykelfrämjandet menar att statistik kring cykling ofta är nödvändigt för att kunna utveckla kommunal verksamhet så den uppmuntrar fler att välja cykeln framför bilen. Bland de kommuner som har statistik är det en överväldigande majoritet som uppger att vintercyklingens andel av persontrastransporterna ökat under de senaste åren. 224 kommuner på frågan. 50 svarade ja, 9 svarade nej och 165 svarade att kommunen inte har någon sådan statistik.
Metod Agenda PR:s Kommunspegel bygger på en enkät som skickats ut till landets 290 kommuner. Enkäten skickades till respektive kommuns officiella e-postadress med uppmaning om att vidarebefordra respektive enkät till den person som är ansvarig för frågorna på aktuell förvaltning. Ansvarig på förvaltningen gavs sedan möjlighet att vidarebefordra frågorna till annan ansvarig inom kommunen. Respondenterna upplystes om att deras svar anses representera kommunens svar på frågorna. Enkäten (distribuerad genom det webbaserade undersökningsverktyget Easy Research Professional Edition) skickades via mejl 20/11 2014. Den 8/12 skickades påminnelse ut till alla respondenter som ännu inte svarat och möjligheten att svara stängdes den 12/12. 230 kommuner har svarat på enkäten. Det motsvarar 79 procent av landets kommuner. Inga specifika gemensamma nämnare har identifierats mellan de kommuner som inte svarat på enkäten. Någon granskning av huruvida kommunens svar stämmer överens med verkligheten har inte gjorts. Svaren har tolkats med utgångspunkt ifrån att kommunerna givit en korrekt verklighetsbeskrivning.