Vuxenutbildningen 2011-02-28 Jim Thorstensson Rektor Direkttel: Direktfax: E-postadress: 0456-82 27 60 0456-82 27 54 Jim.thorstensson@solvesborg.se VUXENUTBILDNINGEN KVALITETSREDOVISNING År 2010 Postadress Telefon Telefax Organisationsnr Postgiro Bankgiro E-post Storgatan 69 A 0456-822750 0456-822754 222000-1222 414 34 64-8 5574-1433 vuxenutbildningen@vux.bromolla.se 295 35 Bromölla
Sida 2 av 32 Innehåll KVALITETSREDOVISNING... 1 INLEDNING... 4 Flexibilitet och anpassningsbarhet... 4 Social och fysisk miljö... 4 Den lokala skolplanens mål... 4 Vuxenutbildningens mål... 4 Stöd i lärprocessen... 4 Vägledning... 5 Validering... 5 Samordning över studieformer och studieverksamheter... 5 Integration och samverkan... 5 Att stödja och handleda... 6 Gemensamt utvecklingsarbete... 6 Vuxenutbildningens värdegrunder... 6 Delaktighet... 6 Verksamhetsmålen... 7 Tillvägagångssätt vid sammanställningen... 7 VUXENUTBILDNING OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK... 7 Det lokala näringslivet... 7 Arbetsmarknadsfrågor... 8 Definitioner... 8 SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE (SFI)... 9 Elevantal historik... 10 Sfi elevernas bakgrund... 11 Läraryrket... 11 Utmaningar... 12 Kursen Samhällsinformation... 12 Bakgrund... 12 Kursmål... 12 Tillvägagångssätt... 12 Kursinnehåll (hade följande avsnitt)... 12 Utvärdering... 13 VUXENUTBILDNINGEN FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA (SÄRVUX)... 14 Verksamhetsberättelse för Särvux.... 14 GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING... 16 GYMNASIAL VUXENUTBILDNING... 17 LÄRCENTRUM SOM ETT NAV I HJULET... 18 Bromölla Lärcentrum... 18 YRKESHÖGSKOLAN... 19 UPPDRAGSUTBILDNING... 19 INTERKOMMUNALT... 19 STUDERANDERÅDET... 19 GRÄNSLÖST... 20 Samverkan... 20 SKÅNE NORDOST... 21
Sida 3 av 32 Samverkan... 21 UTVECKLINGSOMRÅDE... 21 VUXENUTBILDNINGENS VERKSAMHET I SIFFROR... 22 Elever 2010... 22 SFI... Fel! Bokmärket är inte definierat. Gymn/Grund... 22 Särvux... 22 Betygsstatistik Uppnådda nationella målen... 23 Personalbemanning... 24 UTVÄRDERING AV VUXENUTBILDNINGEN HT-10... 25
Sida 4 av 32 INLEDNING Flexibilitet och anpassningsbarhet Utvecklingen av vuxenutbildningarna i Bromölla och Sölvesborg har resulterat i att kommuninvånarna fått tillgång till en vuxenutbildning som är flexibel och som ständigt anpassas efter den studerandes behov och önskemål. Verksamheten har ett uppdrag att hantera människor i omställning. Tillsammans med samhällets andra aktörer skall Vuxenutbildningen hitta de bästa och mest effektiva lösningarna för att individen skall få den utbildning som krävs för att få eller återgå i anställning. Social och fysisk miljö Stora insatser har gjorts för att skapa en vuxenutbildning som i tilltalande, ändamålsenliga lokaler kan erbjuda en social och fysisk miljö där man som studerande kan tillbringa hela sin arbetsdag om man så önskar. Med resurserna samlade under ett tak har Vuxenutbildningen också fått möjligheter till en mer flexibel organisation, samt en egen personalstyrka som enbart fungerar som vuxenlärare. Genom detta har ökade möjligheter till det vuxenpedagogiska utvecklingsarbetet vuxit fram. Naturliga övergångar och kombinationer av utbildningsmöjligheter har skapats då inte bara den grundläggande- och gymnasiala vuxenutbildningen utan även Sfi, Särvux, Yrkeshögskolan och Uppdragsutbildning ingår som integrerade verksamheter i olika kombinationer. Den lokala skolplanens mål Skolan är en plats för växande och kreativ utveckling. Varje individs speciella förutsättningar och behov utgör grunden för all verksamhet. Eleven är vår viktigaste resurs, vilken vi skall stödja och hjälpa så att han eller hon kan fullfölja sina studier. Vuxenutbildningens mål Varje studerande skall erbjudas individuell studievägledning och utifrån kursutbudets möjligheter ställa samman sin egen studieplan. Verksamheten skall sträva efter att anpassa undervisningens arbetsformer efter den studerandes behov av stöd i sitt lärande. Begreppet god utbildning skall innebära att den studerandes möjligheter till flexibilitet och stöd i sitt lärande garanteras. Stöd i lärprocessen Ingen människa är den andra lik och därför måste Vuxenutbildningen anpassa sig efter varje individs individuella lärande. I denna process skall Vuxenutbildningen medverka till att varje studerande tar ett större ansvar för sitt eget lärande. Vuxenutbildningen ska vara ett stöd för individen i lärprocessen och erbjuda den hjälp som individen efterfrågar i största möjliga mån.
Sida 5 av 32 Under året har Vuxenutbildningen utvecklat sitt arbete med att utöka möjligheterna till flexibla studier antingen på distans eller i andra former och genom detta arbete har de studerande fått ytterligare valmöjligheter. Utvärderingar visar att våra studerande anser, till övervägande del, att de får den hjälp de behöver av sina lärare och även personalen gör bedömningen att skolan i stor omfattning erbjuder de studerande det stöd och flexibilitet som de behöver. Vägledning Målet är att vägleda individen till den studieform som passar dennes personliga förutsättningar bäst men också på effektivaste sätt snabbt nå fram till uppsatta mål. Alla som så önskat har erhållit individuell vägledning och utvärderingarna visar att de studerande är nöjda med den vägledning de erhållit. Då kursutbudet styrs av de sökandes efterfrågan sker en ständig förändring av de utbildningar Vuxenutbildningen genomför och kan erbjuda. Validering Trots det stöd som finns för den vuxnes lärande, finns ändå de som har svårt att klara sina studier i den höga takt som krävs för att bli berättigad till ekonomiskt studiestöd. Denna målgrupp skall Vuxenutbildningen fortsätta arbeta intensivt mot. Vägledningen skall hitta vägar att få hjälp med studieteknik och aktualisering av tidigare erhållna kunskaper (validering) samt en mjukare ingång i studier. Samordning över studieformer och studieverksamheter Genom att ha samtliga skolformer på ett ställe uppstår stora samverkansvinster inte bara för personalen utan även för de studerande. Genom att arbeta i ämnesblock kan den pedagogiska personalen samarbeta mellan de olika ämnena och får därigenom en större förståelse för varandras arbete. De studerande kan på ett betydligt enklare sätt kombinera studier på olika nivåer eller slussas vidare från den ena studieformen/verksamheten till den andra. Integration och samverkan Både från studerande- och personal anser man att man kan dra nytta av den lärande organisationens möjligheter. Genom att integrera de olika skolformerna inom Vuxenutbildningen med varandra drar verksamheten också nytta av det naturliga samspel som utvecklas och de studerande lär och stödjer varandra på ett sätt som för lärprocessen framåt för alla som blir involverade.
Sida 6 av 32 Att stödja och handleda Vuxenutbildningen är öppen för alla studerande under hela dagen och erbjuder lokaler för både enskilt studerande och för studerande i grupp samt datorarbetsplatser. Vuxenutbildningen vill att skolan skall vara en samlingspunkt för allt lärande, även för den så viktiga sociala samvaron och tillhörigheten som har stor betydelse för studiernas resultat. De utvärderingar som gjorts visar att även de studerande upplever detta positivt. Det har skett en övergång från mer traditionella lektioner till en mer stödjande och handledande funktion, som har förändrat lärarrollen. Lärarnas tillgänglighet för eleverna har ökat i och med att övnings- och handledningstiden utökats på schemat, detta medför att man vistas i större utsträckning bland eleverna men ställer samtidigt större krav på flexibilitet hos personalen och eleverna. Förutsättningarna för att varje studerande ska erbjudas just det stöd den behöver har ökat med detta arbetssätt, men samtidigt måste den studerande ta ett större ansvar för sitt eget lärande. Gemensamt utvecklingsarbete Förutsättningarna för att Vuxenutbildningen ska utvecklas är att all personal engagerar sig, samverkar och tar aktiv del och ansvar för utvecklingsarbetet. I den återkommande uppdragsdialogen ges varje anställd tillfälle att diskutera sin egen kompetensutveckling och arbetssituation. Samtalet ger härigenom också möjlighet till inflytande över arbetssituationen. Vuxenutbildningen strävar efter ett tydligt ledarskap kopplat till tydliga ansvarsområden för alla anställda. Vuxenutbildningens värdegrunder Verksamheten inom Vuxenutbildningen ska präglas av en öppen dialog och ett demokratiskt förhållningssätt och värna om allas välbefinnande Alla ska känna trygghet på arbetsplatsen Alla (studerande och personal) ska främja jämställdheten mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling Delaktighet Genom de utvärderingar Vuxenutbildningen genomfört bland studerande ges en tydlig signal om att värdegrunderna också är utmärkande för hur man upplever sin arbetsmiljö. I stort sett alla menar att man blir bra eller mycket bra bemött av både övriga studerande och personal. Att någon utsätts för någon form av kränkande behandling sker sällan eller aldrig. De studerande uppger också att de blir respekterade av sina lärare.
Sida 7 av 32 Verksamhetsmålen All personal uppger att verksamhetsmålen är klart formulerade och kända av alla. Flertalet anser också att alla tar sitt delansvar och bidrar till en ständigt förbättrad arbetsmiljö i ett arbetsklimat som präglas av vi-känsla, delaktighet och samverkan. All personal har varit aktivt delaktiga i arbetet att ta fram verksamhetens handlingsplaner och måldokument såsom arbetsplaner, krisplan, likabehandlingsplan, värdegrunder med flera. Kompetensutbildning för alla anställda har getts inom fördjupningsområden för den enskilde anställde. Gemensam kompetensutbildning i läroplanen, integration(gemensam studiedag med Gränslöst). Skolformen sfi har haft gemensam kompetensutbildning med både Gränslöst och Skånenordost. All personal har också tillgång till en ABC-pärm på nätet i Vuxenutbildningens hemkatalog, där bl.a. alla aktuella handlingsplaner och måldokument finns tillgängliga och ständigt hålls aktuella. Skolan har också uppmuntrat personalens friskvårdsinsatser genom att även bereda möjlighet till friskvård under arbetstid. Tillvägagångssätt vid sammanställningen Genom enkäter och diskussioner i arbetsgrupper, på konferenser och på studiedagar samt i den ständigt återkommande uppdragsdialogen har framför allt lärargruppen och de studerande bidragit till utvärderingsarbetet på skolan. Utvärdering har skett kontinuerligt och på olika nivåer. Dels på kursnivå och dels på ett övergripande plan. Utvärderingarna har kopplats till skolans lokala arbetsplan och värdegrunder. VUXENUTBILDNING OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK Kommunernas arbetsmarknadsenheter ingår som en del i det ständiga arbetet att hitta alternativa vägar för människor att ställa om. Det kan handla om en kombination av praktik och utbildning eller andra insatser som stärker individen i sin motivation och handlingsberedskap. Vuxenutbildning och arbetsmarknadsfrågor ligger nära varandra och bör i framtiden beredas möjlighet till ett närmare samarbete. Vi har fördelen att ha arbetsmarknadsenheten/integrationsenheten på plats på vuxenutbildningen, där vi löser många frågor dagligdags. Det lokala näringslivet Under året har Vuxenutbildningen på olika sätt arbetat för att även koppla näringslivet till vår verksamhet. Vuxenutbildningen har fortsatt sin aktiva medverkan i Arbetsmarknadsråden, Utvecklingsrådet samt andra grupperingar där företagarna är representerade. Vuxenutbildningen har även besökt och informerat ute på företag och i kommunernas övriga verksamheter.
Sida 8 av 32 Arbetsmarknadsfrågor Förutom det inre pedagogiska arbetet, som ständigt måste utvecklas, kommer mycket av Vuxenutbildningens framtida arbete att handla om samverkan. Under året 2010 har Vuxenutbildningen arbetat för att ytterligare stärka samverkan med kommunernas arbetsmarknadsenheter, arbetsförmedlingarnas projekt för arbetslösa ungdomar, individoch familjeomsorg, försäkringskassan, näringslivet med flera. Definitioner Inskriven elev = Innebär att eleven någon gång under terminen/året varit registrerad hos oss. Eleven kan vara registrerad både vår- och hösttermin och på så sätt räknas in i antalet elever under både vår- respektive hösttermin. Vi räknar inte personer/namn utan bara antalet som är registrerade, inte heller hur mycket man läser. Gör eleven avbrott i någon kurs, så är eleven ändå med i antalet inskrivna(om eleven har fler kurser) men finns sedan med i avbrottsstatistiken som redovisas. Registrerad elev = Innebär att man sökt kurs/utbildning hos oss och blivit registrerad som sökande. Innebär inte med automatik att man börjat kurs/utbildning. På detta sätt räknas elev som inte kommer till upprop/tackar nej, som ett avbrott i statistiken. Dessa definitioner är viktiga att ha i åtanke, när man läser avbrottsstatistiken för de olika skolformerna.
Sida 9 av 32 SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE (SFI) Svenskundervisning för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket. Varje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds de personer som saknar grundläggande kunskaper i det svenska språket som utbildningen avser att ge. Detta gäller från och med andra halvåret det år de fyller sexton år. Kommunerna är huvudmän för sfi och bestämmer hur utbildningen ska organiseras. Detta gäller t.ex. undervisningsintensiteten och val av utbildningsanordnare. Kommunerna Bromölla och Sölvesborg har gett uppdraget till Gymnasieförbundet Bromölla- Sölvesborg.
Sida 10 av 32 Elevantal historik 300 250 200 241 258 150 100 50 0 160 71 25 44 2001 2003 2005 2007 2009 2010 Kursplanen för sfi består av tre olika studievägar och vardera två kurser. Sfi 1 består av kurs A och B, sfi 2 består av kurs B och C och sfi 3 består av kurs C och D. Två av kurserna finns således på två studievägar. Beroende på studieväg kan var och en av dessa kurser, kurs B och kurs C, vara antingen nybörjarkurs eller fortsättningskurs är kursmålen desamma, men kursen får till stor del olika utformning beroende på elevens kunskaper i svenska vid kursstarten och vald studieväg. Kursplanen är utformad för att bättre kunna möta individer med olika utbildningsbakgrund, förutsättningar och studiemål. I sfi 1 är målen anpassade till invandrare som är analfabeter eller kortutbildade. sfi 2 och 3 har snabbare studietakt och mer avancerade mål. Enligt kursplanen bör sfi för analfabeter kombineras med läs och skrivinlärning. Detta sker på vår skola. Kursplanen för sfi är sedan 2009 en mer renodlad språkkursplan. Det ingår även samhällsinformation för flyktingarna och läs- och skrivinlärningen som tidigare skedde inom grundläggande vuxenutbildning ska numera ske inom ramen för sfi. För ungdomar i åldrarna 16-19 år kan sfi kombineras med studier på ett individuellt program i gymnasieskolan. Inom grundläggande vuxenutbildningen finns en påbyggnad till sfi, kursen Svenska som andraspråk. SFI-undervisningen bedrivs fem dagar i veckan(15 timmar), antingen förmiddag eller eftermiddag beroende på vilken grupp eleven går i. Vi har även kvällsundervisning en kväll i veckan för de elever som förvärvsarbetar dagtid. 2010 var 258 personer inskrivna på sfi hel eller del av termin. Se statistik överst på sidan.
Sida 11 av 32 Samverkan med Socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsenheten, Individ- och familjeomsorgen samt Arbetsmarknads- och integrationsenheten Yrkeskurser/praktik Kontinuerlig undervisning under året (fyra veckors sommaruppehåll) Kvällskurs Enskild stödundervisning Personal: 7 lärare Sfi elevernas bakgrund Irak 47 Island 4 Polen 41 Jordanien 4 Thailand 32 Litauen 4 Somalia 24 Armenien 3 Rumänien 17 Storbritannien 3 Turkiet 8 Ungern 3 Statslös 7 Övriga 39 Bosnien-Herzegovina 6 Filippinerna 6 Totalt 258 USA 5 Antal Länder 47 Kosovo 5 Läraryrket Sfi lärare är i första hand pedagoger och språklärare. Fokusera på språket Inte vara psykolog, arbetsförmedlare, socialarbetare etc.
Sida 12 av 32 Utmaningar Invandrares kompetenser och kunskaper måste tas till vara Ställer krav på validering, individanpassning av insatser och verksamheter. Kräver en strategisk samverkan på regional/kommunal nivå. Kursen Samhällsinformation Bakgrund Integrationssamordnarna ansåg att nykomna flyktingar, parallellt med sfi-studier, omgående borde få information och kunskap om det svenska samhällssystemet för en förbättrad integrationsprocess. Kursmål utarbetades och vuxenutbildningen fick i uppdrag att genomföra en kurs i samhällsinformation läsåret 2009-2010. Från och med 1 december 2010 tas ansvaret över av kommunerna, enligt den nya lagen(2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare som en obligatorisk del av nyanländas etableringsplan. Kursmål Att ge en fördjupad inblick och kunskap om det svenska samhället. Att spegla samhällets mångfald. Att få deltagaren att känna större delaktighet i det nya hemlandet. Att öka förståelsen för andra tankesätt och för ny kultur och miljö. Att tillfälle ges till ökad förståelse för varandra i en ny livssituation. Tillvägagångssätt Fast schemalagd tid. Information genom inbjudna företrädare och studiebesök där så var möjligt. Förberedelser genom att på SFI-lektioner arbeta med specifika ord inför varje tillfälle. Av ekonomiska skäl utnyttja de duktigaste eleverna, företrädesvis på D-nivå, som tolkar. Kursinnehåll (hade följande avsnitt) Bromölla bibliotek Svenska kyrkan om tro och högtider Besök i Ivetofta kyrka och på kyrkogården Hembygdsföreningen besök i Brukshusen Industrimuseet Lagunen boende för äldre med stora hjälpbehov PRO Hälsoringen Hälsa och friskvård föreläsning Valjevikens Aktivitetscenter
Sida 13 av 32 Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Skatteverket Migrationsverket Polisen Ivetofta Sparbank Länsförsäkringar Kommunal om facklig verksamhet Barns utveckling och lärande i ett historiskt perspektiv. 3 kurstillfällen. Gymnasieskolan information LB-Hus IFÖ Sanitär IFÖ Electric Idéforum Kristianstadsbladet Sveriges Radio i Kristianstad Böckmans Bowling Utvärdering Förarbetet med specifika ord inför varje kurstillfälle har gett deltagarna ett utökat ordförråd i svenska och av föreläsare upplevts vara till stor hjälp. Efter givna förutsättningar har kursen gett ett gott resultat enl. uppsatta mål.
Sida 14 av 32 VUXENUTBILDNINGEN FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA (Särvux) Särvux, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, syftar till att ge kunskaper och färdigheter motsvarande de som ges i den obligatoriska särskolan (grundsärskolan respektive träningsskolan) och på nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan. Särvux har egna kursplaner och timplaner. Skolformen vänder sig till vuxna utvecklingsstörda som vill komplettera sin utbildning. Utbildningen bedrivs i form av fristående kurser och eleverna väljer att studera en enda kurs eller kombinationer av kurser. Timplanen i särvux anger endast riktvärden. En elev kan behöva mer eller mindre tid för att nå ett utbildningsmål och har alltid rätt att fullfölja kursen. Förutsättningen är dock att eleven bedöms ha förmåga att nå ett bestämt utbildningsmål. Verksamhetsberättelse för Särvux. Särvux är en frivillig skolform. Just att man har valt att studera här gör eleverna motiverade och de ser fram emot att komma hit ett tillfälle i veckan och de elever som har önskat att gå i skolan två gånger i veckan har fått utökad tid till det. Vi tycker att det är positivt och ser att eleverna gör större framsteg. Särvux har egna skolplaner och man kan läsa på olika nivåer; Träningsskolenivå, Grundsärnivå och Gymnasiesärnivå. Detta gör att arbetet varierar beroende på vilken nivå man undervisar i. Eleverna är gruppindelade efter nivåer, men även efter förutsättningar och behov. Eleverna har individuella studieplaner för varje ämne de läser. De arbetar i mindre grupper och man utgår från erfarenheter och intressen som eleverna själv har. Utmaningen är att hitta ett vuxet material och därför gör vi mycket material själv. Vi lägger upp arbetet så att det blir struktur, kontinuitet och trygghet. Studieplanerna utvärderas och revideras allteftersom eleven gör framsteg. Efter avslutad kurs får eleven betyg eller intyg. Särvux är speciellt för att det handlar om vuxna och deras lärande, och vi poängterar att det är vuxenutbildning och att alla på skolan respekterar eleverna för det. Särvux görs delaktiga i alla gemensamma aktiviteter som skolan genomför och särvux har representanter som sitter med i studeranderådet. Under vårterminen hade vi 20 elever på en heltid + 80 % lärartjänst, och under höstterminen hade vi 17 elever. Av dessa har två elever haft enskild undervisning tillsammans med läraren. Under året som har gått har vi förutom traditionellt arbete enligt de olika kursplanerna arbetat temainriktat med bland annat: På träningsskolenivå har 8 elever arbetat visuellt med bild, konst, matlagning, musik, dans och rörelse. Vi har dokumenterat med foto och återknutit till lärandesituationer. Vi har synliggjort elevernas kunskaper och resultat i form av utställningar på skolan vilket har gjort att eleverna har känt sig stolta och delaktiga. Vi arbetar kontinuerligt med verklighetsuppfattning och att eleverna ska få kunskap som de kan använda i vardagliga situationer. Eleverna på träningsskolenivå gjorde en pärm som innehöll fakta och foton om dem själv, sitt boende, arbete, fritid mm.
Sida 15 av 32 Eleverna på grundsärnivå har arbetat med att forska om länder och konst. De har tagit reda på fakta och kultur i ett eget valt land. Arbetet resulterade i både muntlig och skriftlig redovisning. De har skrivit och arbetat med olika former av dikter och även fått dem publicerade i tidningen. De har målat tavlor och haft en konstutställning i skolans café. Vi har gjort en upplevelserunda på Humleslingan och elevernas foto och text redovisades i en powerpointpresentation på skolans Intern TV. Vi har gjort konstrundor i både Bromölla och Sölvesborg. Vi har tittat på konstverk som finns runt omkring oss på offentliga platser och pratat om de olika verken och konstnärerna. På vårterminen hade vi en filmkväll med våra elever och som uppföljning på lektion gjorde vi en filmanalys. Vi har varit på Särskolans musik och dansföreställning på Bokelundskolan. Vi har gjort en vårutflykt bland vitsipporna i Valje. Vi har haft två elever som studerat på gymnasiesärnivå. De läser helt individuellt efter de kurser de har valt. Det har varit Datorkunskap och Engelska. Eleven som läste Datorkunskap har gjort powerpointpresentationer om sitt arbete och sitt hem. De har själv valt att göra studiebesök på Kreativum i Karlshamn och Brio museum i Osby.
Sida 16 av 32 GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING Antal elever under året: Bromölla Vt 2010 37 Sölvesborg Vt 2010 42 Malmö Vt 2010 1 80 Bromölla Ht 2010 45 Sölvesborg Ht 2010 38 Malmö Ht 2010 1 Kristianstad Ht 2010 1 Göteborg Ht 2010 1 86 Under året har 59 elever gjort någon form av avbrott. Avbrotten fördelar sig på 21 elever under vårterminen och 38 elever under höstterminen. Grundläggande Vux har fortlöpande/kontinuerlig intagning som gynnar eleverna då de inte behöver vänta in ett visst datum utan kan starta direkt med sina studier. Under året 2010 var utbudet engelska, matematik, svenska, svenska som andra språk och samhällskunskap. Dessutom finns det möjlighet att studera biologi, kemi, fysik, historia geografi samt hem- och konsumentkunskap. De kurser som vi inte själva har möjlighet att ge kan läsas i några av våra grannkommuner. Vi har även gett orienteringskurser till elever som inte riktigt vet vad de skall studera eller vilken nivå de befinner sig på. Många elever som studerar på gymnasienivå och Lärcenter vänder sig till grundläggande arbetslaget för att få stöd och tekniskt support. Arbetslaget lägger cirka tio timmar per vecka på denna arbetsuppgift. Vi har haft ett nära samarbete med jobbcoacher och individ- och familjeomsorgen i bägge kommunerna. En inte alltför liten andel på grundläggande vuxenutbildning är också sådana studenter som inte når upp till de nationella målen, bara de individuella målen som är nog så viktiga för dessa studenter.
Sida 17 av 32 GYMNASIAL VUXENUTBILDNING Antal elever under året: Bromölla Vt 2010 67 Sölvesborg Vt 2010 99 166 Bromölla Ht 2010 62 Sölvesborg Ht 2010 59 Lund Ht 2010 1 122 Under året har 238 elever gjort någon form av avbrott. Avbrotten fördelar sig på 116 elever under vårterminen och 122 under höstterminen. Merparten av dessa är elever som blivit antagna till utbildning/kurs men som aldrig kom till uppropet. Dessa platser tillsattes med reserver. Under vårterminen hade vi nöjet att skriva ut nio stycken slutbetyg. Och under höstterminen fem stycken slutbetyg. Verksamhetens utbud inom förbundet har under 2009 varit: Datorkunskap, ECDL, Engelska A, B och C, Etik och Livsfrågor, Företagsekonomi A och B, Historia A och B, Matematik A, B, C, D och E, Naturkunskap A och B, Programhantering, Psykologi A och B, Religion A och B, Rättskunskap, Samhällskunskap A och B, Svenska som andraspråk A och B, Svenska A, B och C, Webbdesign. En del av dessa kurser har gått som flexundervisning, vilket är en blandning av distans och vanlig undervisning. Lärare och elev/er kommer överens om upplägget på kursen. Under året har yrkesvux(utbildning inom vuxenutbildningen med gymnasiala yrkeskurser) fortsatt. Under hösten 2009 sökte vi yrkesvuxplatser för 2010 i samarbete med Gränslöst och SkåneNordOst. Vår tilldelning blev 59 yrkesvuxplatser och 14 platser för behörighetsgivande teoretiska kurser. Dessa platser fördelar sig på 35 platser yrkesvux och 8 platser behörighetsgivande teoretiska kurser inom Gränslöst. Inom SkåneNordOst blev fördelningen 24 platser yrkesvux och 6 platser behörighetsgivande teoretiska kurser. Vi har även fått del i en extra tilldelning av yrkesvuxplatser samt en omfördelning av platser(överblivna platser från kommuner som inte gjort sin tilldelade fördelning, har omfördelats till behövande kommuner). Det har gjort att ett 130- tal elever har kunnat få påbörja en yrkesutbildning antingen hos oss eller hos externa utbildare. Största delen av yrkesvux har varit inom vård- och omsorgssektorn men även inom industri, bygg-, fordon-, el-, restaurang- och handelssektorn har vi yrkesvuxstuderande.
Sida 18 av 32 LÄRCENTRUM SOM ETT NAV I HJULET Då Gymnasieförbundets bägge medlemskommuner har en förhållandevis liten andel invånare med utbildning på högskolenivå känner Vuxenutbildningen ett stort ansvar för att motivera kommuninnevånarna till högre studier. För att skapa nya möjligheter för studier på denna nivå finns ett Lärcentrum med sin verksamhet förlagd till Vuxenutbildningens lokaler. Ett antal högskolestuderande har fått hjälp med genomläsningar, kopiering m.m. samt att lärcenter i många fall fungerat som en hjälpstation för de som studerar på gymnasievux Genom detta avdramatiseras ingången i högskolestudier samt skapas möjligheter för dem som har arbete, är geografiskt bundna och i annat fall kanske aldrig studerat vidare på denna nivå. Lärcentrum har även använts för en utveckling av gymnasiala studier på distans. För den studerande innebär denna satsning att man vid Vuxenutbildningen nu kan läsa hela vägen från grundläggande utbildning till högskolestudier. Genom placeringen får verksamheten ett naturligt samspel mellan de olika skolformerna vilket också ska motivera fler gymnasiestuderande att gå vidare till högskolan. Detta arbete har skett i samverkan med övriga kommuner i Skåne Nordost, kommunerna i västra Blekinge och Kronoberg (Gränslöst), den nationella organisationen Nitus (Nätverket för kommunala lärcentra) samt lärosätena. Lärcentrat har besök av kontinuerligt ca 15 högskolestuderande från olika lärosäten i Sverige. Vi har under året medverkat i utbildningsmässor i Kristianstad. Bromölla Lärcentrum Utvecklingen av Bromölla Lärcentrum har under året 2010 koncentrerats på distansutbildningar och funktionen som Mäklare, Motor och Mötesplats för kompetensutvecklingsbehov hos kommunens företag. Vi har under året också gjort en utredning om behovet av kompetensutvecklingsbehov fram till 2019. Detta har vi gjort för att möta behov av utbildningsbehov i samband med pensionsavgångar och ge kommunerna möjlighet till att kompetensutveckla sin personal Vi har också ökat tillgängligheten med ett öppet WLAN i infoteket för att tillgodose elevernas behov att använda sin egen bärbara på Lärcentrum.
Sida 19 av 32 YRKESHÖGSKOLAN Under våren 2009 sökte vi en utbildning inom den nya yrkeshögskolan, Industritekniker med inriktning Svets och plåt, 45 veckor. I början av juni fick vi reda på att vi fått 25 platser inom utbildningen med start den 3 augusti. Tiden var mycket knapp för att hinna sätta igång denna utbildning, även om vi förberett så mycket vi kunde. Vi startade med 15 elever och efter två avbrott så har vi nu 13 elever kvar som tog sin examen i juli 2010. Varje elevplats ger 65.000SEK i statsbidrag och under hösten 2009 har vi fått bidrag som sträcker sig fram till februari 2010, därefter kommer en ny utbetalning för resterande statsbidrag. Beslutet om att få starta denna utbildning inom YH innebar att vi fått godkännande att starta två utbildningar. Vi startade den andra utbildningen i september. Tyvärr så fick vi inte in många ansökningar. Tretton elever antogs, nio tackade ja och började utbildningen. Utbildningens slutar september 2011. UPPDRAGSUTBILDNING Uppdragsutbildning är en ren köpa/sälja affärsmässig verksamhet. På grund av mycket arbete med övriga verksamheter/skolformer inom Vuxenutbildningen har uppdragsutbildningen fått stryka lite på foten. Vi har genomfört utbildningar inom Hett Arbete, konversationsengelska och teknisk engelska med externa deltagare. Inom förbundet har vi tre stycken som får utbilda och certifiera inom Hett Arbete. INTERKOMMUNALT Vi har under året skickat elever till utbildningar i andra kommuner, inom kurser som inte vi själva kan tillgodose. Vi har dessutom skickat elever till yrkesutbildningar inom framförallt Vård och Omsorg, måleri, VVS, snickeri och ellära. Merparten av dessa elever är inom yrkesvux och finansieras genom specialdestinerat statsbidrag. STUDERANDERÅDET Studeranderådet består av rektor, sekreterare, elevombud från särvux, grundvux, gymnasievux och sfi. Studerande rådet har haft möten under året med stort engagemang och varit delaktiga i bland annat arbetsmiljön på skolan. Inflytandet från studeranderådet märks bl.a. i inskaffandet av lättlästa böcker, lexikon, utbudet i cafeterian.
Sida 20 av 32 GRÄNSLÖST Gränslös samverkan Syftet med Gränslöst är: Att skapa nätverk och en utbildningsplattform där skolledare, lärare, administratörer, studie- och yrkesvägledare och IT-handledare/tekniker från samverkande kommuner deltar för att utveckla verksamheten inom vuxenutbildningen Att det finns kompetens för att bedriva kurser genom flexibelt lärande i varje kommun Att det flexibla lärandet ska vara kommunöverskridande så att det inte spelar någon roll i vilken kommun deltagaren bor eller vilken kommun som bedriver kursen Att de inblandade medarbetarna får nödvändig kompetensutveckling för undervisning och handledning vid kurser som bedrivs enligt flexibelt lärande Att varje kommun utvecklar en organisation som underlättar en regional samverkan vad gäller administration, information och kursutbud Att stimulera så att nya grupper söker sig till vuxenutbildningen Samverkan Under året har arbetet med samverkan av distansstudier fortgått mellan regionens kommuner. Arbetet inom Gränslöst (Karlshamn, Olofström, Tingsryd, Bromölla och Sölvesborgs kommuner) har hittat sina former. Kommunerna har också tillsammans arbetat fram en arbetsgång för hur hanteringen av de studerande och administrationen kring distansstudierna ska ske. Studie- och yrkesvägledarna jobbar tillsammans. Vi har gjort gemensam ansökan för Yrkesvux.
Sida 21 av 32 SKÅNE NORDOST Projektgruppen för Kompetensutveckling, livslångt lärande bildades under våren 2001 på initiativ av styrelsen för Samarbetskommittén Skåne Nordost och fick uppdraget att höja Skåne Nordost:s attraktivitet och profil genom insatser på områdena kompetensutveckling livslångt lärande e-learning. Hässleholm och Osby varit fadderkommuner sedan starten. Samverkan Inom Skåne Nordost fortskrider samverkan kring regionens Lärcentrum både när det gäller högskolestudier och gymnasiala studier. En gemensam ramhandbok har arbetats fram tillsammans med Högskolan Kristianstad. Ramhandboken skall vara ett levande dokument som reglerar högskolans och Lärcentrums ansvarsområden gentemot de studerande. Lärcentrum har också under året tillhandahållit bildningsseminarier åt kommuninvånarna genom telebildsändningar från Högskolan Kristianstad samt tillsammans med övriga Lärcentrum i Skåne Nordost marknadsfört högskoleutbildningar på distans. Den regionala samverkan kring distansutbildningar som sker redan nu kommer att fortsätta förstärkas och implementeras hos de olika vuxenutbildningarna i regionen (Gränslöst och Skåne Nordost). Vi har gjort gemensam ansökan för Yrkesvux. UTVECKLINGSOMRÅDE För att försöka höja de nationella målen/nyckeltalen i kurserna genomförde vi under 2010 en försöksverksamhet med kärnämnen, A kurser på två terminer för att stödja och hjälpa dem som behöver längre tid. Trots att SYV och lärare pratat med och erbjudit denna möjlighet till studerande, har vi inte fått sökande. Vi kommer att ta bort försöksverksamheten, eftersom vi inte kan hålla kurser med 1-4 studerande. Däremot så ger vi inte upp att försöka höja de nationella målen/nyckeltalen, vi kommer att försöka göra förändringar i schemat och kursutbudet, så att vi kan lägga in mer obligatoriska lektioner i schemat, lärarledda.
Sida 22 av 32 VUXENUTBILDNINGENS VERKSAMHET I SIFFROR Elever 2010 SFI Vt 10 Ht 10 Betyg 32 Betyg 33 Elever 222 34 avhopp Elever 208 50 avhopp Länder 47 Gymn/Grund Vt 10 Ht 10 Betyg 430 Betyg 318 Elever 246 137 avhopp Elever 208 160 avhopp Särvux Vt 10 Ht 10 Betyg 0 Betyg 7 Elever 19 Elever 17
Sida 23 av 32 Betygsstatistik Uppnådda nationella målen G, Vg, Mvg % IG % Nyckeltal ADM1205 Information och layout A 0/12=0 % 100 % DAA1201 Datorkunskap 6/40=15 % 85 % DAA1202 Desktopp 0/12=0 % 100 % DAA1203 Programhantering 5/10=50 % 50 % DAA1503 Europeiskt Datakörkort, ECDL 16/28=57 % 43 % DTR1205 Operativsystem 0/12=0 % 100 % DTR1210 Webbdesign 7/13=54 % 46 % EN1050 Engelska, grund 0/8=0 % 100 % EN1201 Engelska A 11/37=30 % 70 % EN1202 Engelska B 8/32=25 % 75 % EN1203 Engelska C 4/11=36 % 64 % FE1202 Företagsekonomi A 5/21=24 % 76 % FE1203 Företagsekonomi B 0/14=0 % 100 % HI1201 Historia A 13/35=37 % 63 % HI1202 Historia B 0/3=0 % 100 % MA1050 Matematik, grund 0/16=0 % 100 % MA1201 Matematik A 8/40=20 % 80 % MA1202 Matematik B 5/30=17 % 83 % MA1203 Matematik C 8/8=25 % 75 % MA1204 Matematik D 5/11=45 % 55 % MA1205 Matematik E 4/8=50 % 50 % NK1201 Naturkunskap A 6/22=27 % 73 % NK1202 Naturkunskap B 3/23=13 % 87 % PS1201 Psykologi A 8/30=27 % 73 % PS1202 Psykologi B 3/15=20 % 80 % RE1201 Religionskunskap A 10/25=40 % 60 % RE1202 Religionskunskap B 6/23=26% 74 % RK1203 Rättskunskap 14/37=38 % 62 % SH1050 Samhällskunskap, grund 0/13=0 % 100 % SH1201 Samhällskunskap A 7/28=25 % 75 % SH1202 Samhällskunskap B 0/4=0 % 100 % SOMS1201 Etik- och livsfrågor 4/23=17 % 83 % SV1050 Svenska, grund 0/3=0 % 100 % SV1201 Svenska A 6/15=40 % 60 % SV1202 Svenska B 14/32=44 % 56 % SV1205 Svenska C - muntlig och skriftlig kommunikation 1/4=25 % 75 % SVA1050 Svenska som andra språk 0/6=0 % 100 %
Sida 24 av 32 SVA1201 Svenska som andraspråk A 6/17=35 % 65 % SVA1202 Svenska som andraspråk B 4/11=36 % 64 % Totalt 191/741=26 % 74 % Flertalet av de kurser som har lågt nyckeltal, är kurser där det sker många avhopp. Betyg IG sätts i alla fall enligt de föreskrifter som finns för betygssättning. Ett genomsnittsnyckeltal på 74 %, två tredjedelar av eleverna få minst betyget G, får anses som ett bra resultat. Enligt Skolinspektionen skall måluppfyllelsen vara 100 %, vilket får anses som en utopi inom vuxenutbildningen. Personalbemanning Personal Administration Pedagogisk personal Våren 2010 4,75 17,92 Hösten 2010 4,75 18,52
Sida 25 av 32 Utvärdering av Vuxenutbildningen ht-10 Fråga 1 Vilket kön är du? Antal besvarade formulär: 160 st Man 56 35.00 Kvinna 104 65.00 Obesvarade: 0 Fråga 2 Jag studerar på: Grundläggande nivå, Orienteringskurs eller både grundl.- och gymnasial nivå 36 22.22 Gymnasial nivå 51 31.48 Svenska för invandrare (SFI) 66 40.74 Särvux 9 5.56 Obesvarade: 0 Fråga 3 Får du den service du efterfrågar av studievägledarna? Ja 81 53.64 Nej (om nej, vad kan förbättras?) 3 1.99 Ej haft kontakt 67 44.37 Obesvarade: 9
Sida 26 av 32 Fråga 4 Får du tillräckligt med hjälp med CSN-frågor? Ja 53 35.33 Nej (om nej, vad kan 4 2.67 förbättras?) Ej haft kontakt 93 62.00 Obesvarade: 10 Fråga 5 Får du den hjälp du behöver av administrationen? Ja 77 49.68 Nej (om nej, vad saknar 6 3.87 du?) Ej haft kontakt 72 46.45 Obesvarade: 5 Fråga 6 Hur upplever du caféet? Bra 101 63.52 Tillfredsställande 28 17.61 Ej tillfredsställande 4 2.52 Vet ej 26 16.35 Obesvarade: 1
Sida 27 av 32 Fråga 7 Hur upplever du att varuautomaterna fungerar? Bra 50 32.47 Tillfredsställande 35 22.73 Ej tillfredsställande 37 24.03 Vet ej 32 20.78 Obesvarade: 6 Fråga 8 Har du fått kunskaps/utvecklingssamtal med dina lärare, under kursens gång? (Ha i beaktande att de som avböjer och INTE vill ha samtal, kryssar i NEJ-rutan. Alltså att de inte haft samtal). Ja 123 79.35 Ja i några ämnen 23 14.84 Nej 9 5.81 Obesvarade: 5 Fråga 9 Om ja, hur upplever du dem? Bra 127 87.59 Tillfredsställande 14 9.66 Ej tillfredsställande 4 2.76 Obesvarade: 15
Sida 28 av 32 Fråga 10 Har du haft betygssamtal med dina lärare som utgår från betygskriterierna? (Ha i beaktande att de som avböjer och INTE vill ha samtal, kryssar i NEJ-rutan. Alltså att de inte haft samtal). Grundläggande vuxenutbildning har ständigt nya som kommer in i kursen och då prioriterar vi ju inte betygssamtal i början av en kurs, för att inte skrämma bort dem alldeles. Därför många svar med ikryssat nej från grundläggande vuxenutbildning angående frågan om man haft betygssamtal. Ja 101 65.16 Ja i några ämnen 19 12.26 Nej 35 22.58 Obesvarade: 5 Fråga 11 Om ja, hur upplever du dem? Bra 104 87.39 Tillfredsställande 14 11.76 Ej tillfredsställande 1 0.84 Obesvarade: 41 Fråga 12 Har du haft möjlighet att diskutera lektionernas upplägg med dina lärare? Ja 120 77.92 Ja i några ämnen 26 16.88 Nej 8 5.19 Obesvarade: 6
Sida 29 av 32 Fråga 13 Om ja, hur upplever du den? Bra 108 75.00 Tillfredsställande 35 24.31 Ej tillfredsställande 1 0.69 Obesvarade: 16 Fråga 14 Finns det tillräckligt med datorer på skolan för dina skolarbeten? Ja 137 87.82 Nej 19 12.18 Obesvarade: 4 Fråga 15 Hur upplever du undervisningen? En samlad bedömning av helheten. Bra 133 84.71 Tillfredsställande 22 14.01 Ej tillfredsställande 2 1.27 Obesvarade: 3
Sida 30 av 32 Fråga 16 Hur upplever du städningen av lokalerna? Bra 112 70.89 Tillfredsställande 39 24.68 Ej tillfredsställande 7 4.43 Obesvarade: 2 Fråga 17 Hur upplever du städningen av toaletterna? Bra 91 58.71 Tillfredsställande 39 25.16 Ej tillfredsställande 25 16.13 Obesvarade: 5 Fråga 18 Finns det tillräckligt med studieutrymme för grupparbete/läxläsning mm? Ja 141 89.81 Nej 16 10.19 Obesvarade: 3
Sida 31 av 32 Fråga 19 Hur upplever du miljön i klassrummen? Bra 130 82.28 Tillfredsställande 27 17.09 Ej tillfredsställande 1 0.63 Obesvarade: 2 Fråga 20 Har du under denna termin på Vuxenutbildningen känt dig: Mobbad 2 1.36 Diskriminerad 1 0.68 Utfryst 0 0.00 Trakasserad 2 1.36 Nej, inget av det 142 96.60 Obesvarade: 3 Fråga 21 Om ja på ovanstående fråga, på grund av vad? Vilket kön du är 2 28.57 Födelseland/Ursprungsland 2 28.57 Religion eller annan trosuppfattning 2 28.57 Handikapp 0 0.00 Sexuell läggning 0 0.00 Ålder 1 14.29 Obesvarade: 153
Sida 32 av 32 Fråga 22 Om ja på fråga 20, beskriv hur? Fråga 23 Om ja på fråga 20, av vem? Elev 7 50.00 Lärare 2 14.29 Övrig personal 5 35.71 Obesvarade: 146 Fråga 24 Trivs du på Vuxenutbildningen? Ja 146 97.99 Nej (om nej, varför 3 2.01 inte?) Obesvarade: 11 Fråga 25 Övriga kommentarer du vill lämna: Elever har haft möjlighet att kommentera varje fråga, samt helt egna kommentarer. I det fall det förekommit något negativt mot någon personal, så har jag analyserat det och haft samtal med vederbörande. I tjänsten Jim Thorstensson Rektor