VUXENUTBILDNINGEN KVALITETSREDOVISNING

Transkript

1 Vuxenutbildningen Jim Thorstensson, Rektor Direkttel alt Direktfax E-postadress VUXENUTBILDNINGEN KVALITETSREDOVISNING År 2015 Postadress Telefon Telefax Organisationsnr Postgiro Bankgiro E-post Storgatan 69 A vuxenutbildningen@vux.bromolla.se Bromölla

2 Sida 2 av 15 Innehåll INLEDNING...3 Flexibilitet och anpassningsbarhet... 3 Social och fysisk miljö... 3 Vuxenutbildningens mål... 3 Gemensamt utvecklingsarbete... 3 Vuxenutbildningens värdegrunder... 4 Verksamhetsmålen... 4 VUXENUTBILDNING OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK...4 Det lokala näringslivet... 4 UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE (SFI)...5 SFI-elevernas bakgrund... 6 Utmaningar... 6 Samhällsinformation... 6 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA (SÄRVUX)...7 Grundläggande nivå:... 7 Historia:... 7 Matematik:... 7 Orienteringskurser/gymnasiesärskolenivå... 7 Individ och samhälle:... 7 Språk och kommunikation:... 7 Natur och miljö:... 8 Övrigt:... 8 GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING...8 GYMNASIAL VUXENUTBILDNING...9 LÄRCENTRUM...9 UPPDRAGSUTBILDNING...10 INTERKOMMUNALT...10 STUDERANDERÅDET...10 UTVECKLINGSOMRÅDE FÖR VUXENUTBILDNINGEN...10 GRÄNSLÖST...11 SKÅNE NORDOST...12 VUXENUTBILDNINGENS VERKSAMHET I NYCKELTAL...13 Personalbemanning Definitioner... 15

3 INLEDNING Sida 3 av 15 Flexibilitet och anpassningsbarhet Utvecklingen av vuxenutbildningarna i Bromölla och Sölvesborg har resulterat i att kommuninvånarna fått tillgång till en Vuxenutbildning som är flexibel och som ständigt anpassas efter den studerandes behov och önskemål. Verksamheten har ett uppdrag att hantera människor i omställning. Tillsammans med samhällets andra aktörer skall Vuxenutbildningen hitta de bästa möjliga och mest effektiva lösningarna för att individen skall få den utbildning som krävs för vidare/högre studier eller få anställning alternativt återgå i anställning. Social och fysisk miljö Stora insatser har gjorts och görs för att skapa en Vuxenutbildning som i tilltalande, ändamålsenliga lokaler kan erbjuda en social och fysisk miljö där man som studerande kan tillbringa hela sin arbetsdag om man så önskar. Med resurserna samlade under ett tak har Vuxenutbildningen också fått möjligheter till en mer flexibel organisation, samt en egen personalstyrka som enbart fungerar som vuxenlärare. Genom detta har ökade möjligheter till det vuxenpedagogiska utvecklingsarbetet vuxit fram. Naturliga övergångar och kombinationer av utbildningsmöjligheter har skapats då inte bara den grundläggande- och gymnasiala vuxenutbildningen utan även Undervisning i svenska för invandrare, Särskild undervisning för vuxna, Lärcenter och Uppdragsutbildning ingår som integrerade verksamheter i olika kombinationer. Vuxenutbildningens mål Varje studerande skall erbjudas individuell studievägledning och utifrån kursutbudets möjligheter ställa samman sin egna individuella studieplan. Verksamheten skall sträva efter att anpassa undervisningens arbetsformer efter den studerandes behov av stöd i sitt lärande. Vuxenutbildningen är öppen för alla studerande under hela dagen och erbjuder lokaler för både enskilt studerande och för studerande i grupp samt datorarbetsplatser. Vuxenutbildningen vill att skolan skall vara en samlingspunkt för allt lärande, även för den så viktiga sociala samvaron och tillhörigheten som har stor betydelse för studiernas resultat. Gemensamt utvecklingsarbete Förutsättningarna för att Vuxenutbildningen ska utvecklas är att all personal engagerar sig, samverkar och tar aktiv del och ansvar för utvecklingsarbetet. I den återkommande uppdragsdialogen ges varje anställd tillfälle att diskutera sin egen kompetensutveckling och arbetssituation. Samtalet ger härigenom också möjlighet till inflytande över arbetssituationen. Vuxenutbildningen strävar efter ett tydligt ledarskap kopplat till tydliga ansvarsområden för alla anställda. Genom enkäter och diskussioner i arbetsgrupper, på konferenser och på studiedagar samt i den ständigt återkommande uppdragsdialogen har framför allt lärargruppen och de studerande bidragit till utvärderingsarbetet på skolan. Utvärdering har skett kontinuerligt och på olika nivåer. Dels på kursnivå och dels på ett övergripande plan. Utvärderingarna har kopplats till skolans lokala arbetsplan och värdegrunder.

4 Vuxenutbildningens värdegrunder Sida 4 av 15 Verksamheten inom Vuxenutbildningen ska präglas av en öppen dialog och ett demokratiskt förhållningssätt och värna om allas välbefinnande Alla ska känna trygghet på arbetsplatsen Alla (studerande och personal) ska främja jämställdheten mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling Genom de utvärderingar Vuxenutbildningen genomfört bland studerande ges en tydlig signal om att värdegrunderna också är utmärkande för hur man upplever sin arbetsmiljö. I stort sett alla menar att man blir bra eller mycket bra bemött av både övriga studerande och personal. Att någon utsätts för någon form av kränkande behandling sker sällan eller aldrig. De studerande uppger också att de blir respekterade av sina lärare. Verksamhetsmålen All personal har varit aktivt delaktiga i arbetet att ta fram verksamhetens handlingsplaner och måldokument såsom arbetsplaner, krisplan, likabehandlingsplan, värdegrunder med flera. Kompetensutbildning för alla anställda har getts. De olika skolformerna har haft gemensamma kompetensutbildningar med både Gränslöst och Skånenordost. Inom skolformerna har vi också bildat nätverksgrupper. Nätverksgrupperna är bildade inom våra samverkansparter Gränslöst och Skånenordost. All personal har också tillgång till en ABC-pärm på nätet i Vuxenutbildningens hemkatalog, där bl.a. alla aktuella handlingsplaner och måldokument finns tillgängliga och ständigt hålls aktuella. Arbetsgivaren har också uppmuntrat personalens friskvårdsinsatser genom att även bereda möjlighet till ett friskvårdsbidrag. VUXENUTBILDNING OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK Under året 2015 har Vuxenutbildningen arbetat för att ytterligare stärka samverkan med kommunernas arbetsmarknadsenheter, Arbetsförmedlingarnas projekt för arbetslösa ungdomar, Individoch familjeomsorg, Integrationsenheten, Omsorgsverksamheten, Näringslivet med flera. Det kan handla om en kombination av praktik och utbildning eller andra insatser som stärker individen i sin motivation och handlingsberedskap. Vuxenutbildning och arbetsmarknadsfrågor ligger nära varandra och bör i framtiden beredas möjlighet till ett närmare samarbete. Vi har fördelen att ha integrationsenheten från Bromölla på plats på Vuxenutbildningen, där vi löser många frågor dagligdags. Det lokala näringslivet Under året har Vuxenutbildningen på olika sätt arbetat för att även koppla näringslivet till vår verksamhet. Vuxenutbildningen har fortsatt sin aktiva medverkan i Arbetsmarknadsråden, samt andra grupperingar där företagarna är representerade. Vuxenutbildningen besöker och informerat ute på företag och i kommunernas övriga verksamheter.

5 Sida 5 av 15 UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE (SFI) Utbildning i svenska för invandrare (SFI) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket. Varje kommun är skyldig att se till att SFI erbjuds de personer som saknar grundläggande kunskaper i det svenska språket. Detta gäller från och med andra halvåret det år de fyller sexton år. Kommunerna är huvudmän för SFI och bestämmer hur utbildningen ska organiseras. Detta gäller t.ex. undervisningsintensiteten och val av utbildningsanordnare. Kommunerna Bromölla och Sölvesborg har gett uppdraget till Sölvesborg-Bromölla Kommunalförbund. Kursplanen för SFI består av tre olika studievägar (1, 2 och 3) om vardera två kurser. Studieväg 1 består av kurs A och B, studieväg 2 består av kurs B och C och studieväg 3 består av kurs C och D. Två av kurserna finns således på två studievägar. Beroende på studieväg kan var och en av dessa kurser, kurs B och C, vara antingen nybörjarkurs eller fortsättningskurs. Kursmålen är desamma, men kursinnehållet får till stor del olika utformning beroende på elevens kunskaper i svenska vid kursstarten och vald studieväg. Kursplanen är utformad för att bättre kunna möta individer med olika utbildningsbakgrund, förutsättningar och studiemål. I studieväg 1 är målen anpassade till invandrare som är analfabeter eller kortutbildade. Studieväg 2 och 3 har snabbare studietakt och mer avancerade mål. För att alla studerande ska ges bästa möjliga undervisning arbetar vi kontinuerligt för att förbättra och utveckla kartläggningen av elevernas kunskaper och studieframsteg. Alla nyinskrivna kallas till ett särskilt kartläggningsmöte där de får möta en lärare. Denna kartläggning ligger senare till grund för placering i studiegrupp. Kartläggningsarbetet fortsätter sedan kontinuerligt under studietiden. Enligt kursplanen bör SFI för analfabeter kombineras med läs- och skrivinlärning, vilket följer eleven genom hela studietiden. Inom ramen för undervisningen får de studerande också delta i studiebesök och infor-mationsträffar med lokala och nationella föreningar, myndigheter och andra organisationer, som exempelvis Civilförsvaret, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Räddningstjänsten. Dessutom görs besök på bland annat biblioteket, kyrkan och museer, samt studiebesök utanför hemkommunerna när tillfälle och möjlighet finns. Inom grundläggande vuxenutbildningen finns en påbyggnad till SFI, kursen Svenska som andraspråk. SFI-undervisningen bedrivs fem dagar i veckan (15 timmar), antingen förmiddag eller eftermiddag beroende på vilken grupp eleven går i. Vi har även kvällsundervisning en kväll i veckan (3 timmar) för de elever som bl.a. förvärvsarbetar dagtid.

6 2015 var 361 personer inskrivna på SFI hel eller del av termin.(inkl.avbrott) Sida 6 av 15 Samverkan med Socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsenheten, Individ- och familjeomsorgen samt Arbetsmarknads- och integrationsenheten Yrkeskurser/praktik Kontinuerlig undervisning under året (sex veckors sommaruppehåll) Kvällskurs Enskild stödundervisning Personal: 10 lärare SFI-elevernas bakgrund Syrien Polen Somalia Thailand Irak Eritrea Rumänien Ungern Afghanistan Litauen Filippinerna Libanon Folkrepubliken Kina Övriga Antal nationaliteter 42 Mest förekommande nationaliteter är Syrien, Polen, Somalia och Thailand. Utmaningar Invandrares kompetenser och kunskaper måste tas till vara Ställer krav på validering, individanpassning av insatser och verksamheter. Kräver en strategisk samverkan på regional/kommunal nivå. Samhällsinformation Ansvaret ligger på Kommunen, enligt lag.

7 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA (Särvux) Sida 7 av 15 Grundläggande nivå: Historia: I historia har vi jobbat med kvinnors historia och hur kvinnors villkor skiljer sig mellan förr och nu. Selma Lagerlöf har vi också läst om. Vi har som gemensamt och ämnesövergripande tema jobbat med dinosauriernas tid. Detta med utgångspunkt ifrån att Bromölla, som är känt för sina fossilfynd, och som ort har mycket historia och samtidshistoria förknippat med just denna tidsepok. Vi har även tagit del av historiska spår och hur de kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, uttryck och begrepp samt pratat om olika lokala platser. Fortsatt har vi arbetat med våra världsdelar och gjort en fördjupning i ett av Europas länder. Vi har riktat historiekursen mot geografi då vi anser att det finns ett behov att läsa om omvärlden och förstå detta för att sedan jobba oss bakåt i historien igen. Vi kommer att jobba med målet: Eleven kan föra resonemang om människors livsvillkor i skilda tider på skilda platser i världen. Matematik: Under terminen har vi jobbat nästan uteslutande med månadsbudget, klockan, tabeller och Tvtablåer och almanackan. Vi använder Ipads och smartboarden mycket i matematikundervisningen. Dessa har varit mycket uppskattade av våra elever och ett stort lyft i undervisningen. Eleverna har också fått en stund varje vecka att fritt använda datorn i och med att flera inte har egen dator. Vi har fortsatt att arbeta med våra Ipad i matematiken. Vi har jobbat en hel del med vardagsmattematik och pengar. Orienteringskurser/gymnasiesärskolenivå Vi har haft fyra elever som läst på denna nivå men med individuell planering efter egna förutsättningar och behov. Eleverna har läst orienteringskurser, men i sin egen takt och förutsättningar, svenska, matematik, engelska och datorkunskap. Grundläggande nivå, motsvarande träningsnivå: De kurser som var igång är Individ och samhälle, Språk och kommunikation samt Natur och miljö och orienteringskurs. Individ och samhälle: Vi har som gemensamt och ämnesövergripande tema jobbat med dinosaurier. Detta med utgångspunkt ifrån att Bromölla, som är känt för sina fossilfynd, och som ort har mycket historia och samtidshistoria förknippat med just denna tidsperiod. Vi har även tagit del av historiska spår och hur de kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, uttryck och begrepp samt pratat om olika lokal platser. Vi har jobbat mycket med skapande och haft utställningar i infoteket samt porträttfotografier i korridoren. Vi har jobbat med kroppen som tema, vi har pratat om våra sinnen, relationer och samlevnad. Vi gjorde också ett omtyckt studiebesök på Kreativum. Språk och kommunikation: Denna kurs genomsyrar allt vi jobbar med i skolan. Vi har ändå försökt att medvetet stärka och utveckla elevernas kommunikation. Den del av kursen vi jobbat med har handlat om samspel, att tala och samtala. Vi försöker använda så många kommunikationsredskap vi kan och att anpassa dem efter individen, vi använder tillexempel tecken, pictobilder, bliss och talat språk.

8 Sida 8 av 15 Ett stort lyft har varit att vi fått ett antal Ipad att använda i undervisningen. Flera elever har nu även privata Ipad som kommunikations och dokumentationshjälpmedel mellan hem, arbete och skola. Vi har även gjort ett stort konstprojekt som gick ut på att göra dinosaurier i papier-maché. Dessa fotograferades som porträttbilder och utmynnade i en utställning i korridoren och en utställning i infoteket. Natur och miljö: Under året har vi arbetat med tema som inriktat sig på kroppen, dess sinnen och kroppsdelar. Vi har även jobbat med relationer, hälsa, tid som klocka och kalender. Vi har också arbetat med miljö och återvinning. Vi har också gjort ett omtyckt studiebesök på Kreativum. Vi jobbat med träd och växter i olika miljöer och gjort collage samt årstiderna. Övrigt: Som vanligt försöker vi alltid anknyta vår undervisning till det vardagliga och följer med i det som händer i samhället och använder det i undervisningen. Det kan röra sig om nyhetshändelser, helger och traditioner eller kulturevenemang som finns i vår omgivning. Vi använder oss flitigt av tidningar, film och internet för att konkretisera och upptäcka. IKT, informations och kommunikationsteknik ingår som en naturlig del i undervisningen. Vi har sett flera positiva pedagogiska möjligheter till Ipad i undervisningen, och det har tagits emot väldigt positivt av eleverna. GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING Grundläggande Vuxenutbildning (nedan kallat GRUV) har kontinuerlig intagning vilket gynnar eleverna då de inte behöver vänta in ett visst datum utan kan starta direkt, när de önskar, med sina studier. Under året 2015 var kursutbudet engelska, matematik, svenska, svenska som andra språk och samhällskunskap. Dessutom finns det möjlighet att studera biologi, kemi, fysik, historia geografi samt hem- och konsumentkunskap om tillräckligt många sökande finns. De kurser som vi inte själva har möjlighet att ge kan läsas i några av våra grannkommuner. För att alla ska hamna på rätt nivå börjar alla i orienteringskurser i de olika ämnena. Därefter placeras de i ordinarie kurs, som ges i olika steg beroende på förkunskaper, där betyg sätts efter avslutad kurs. De som endast går orienteringskurser får ett intyg på kursinnehåll samt omdöme på avklarade moment. Många elever som studerar på gymnasiet, Lärcenter och till viss del även Utbildning i svenska för invandrare (SFI) vänder sig till arbetslaget på GRUV för att få stöd och teknisk support. Undervisningsmodellen på GRUV, med mycket handledning i de olika ämnen, innebär att man även kan bereda plats för de elever på SFI, som önskar studera andra ämnen än svenska. Detta rimmar helt med Skolförordningens riktlinjer och under läsåret har några elever i denna skolform använt sig av denna möjlighet Antalet studerande på GRUV minskade något under hösten Men antalet elever med individuellt anpassad studiegång fortsätter att vara högt. Detta kan bero på att eleven har ett heltidsarbete, att man har ringa förkunskaper och inte klarar att börja i ordinarie kurser eller av psykosociala skäl. Vår arbetsmodell ger utrymme för att tillgodose dessa elevers önskemål, dock till en viss gräns. Då vi märkt under de senaste åren att det har varit och är en större tillströmning av elever med invandrarbakgrund, som inte klarar gymnasiestudier, betyder det att vi troligen behöver en personalförstärkning för bl. a. dessa elever framöver. Vår erfarenhet är att dessa elever har svårt att följa med i den ordinarie undervisningsgruppen. Anledningar till det kan vara sämre förkunskaper och brister i livskunskap mm. Detta gör att dessa elever behöver konkret handledning på individuell nivå.

9 Sida 9 av 15 Samarbete med jobbcoacher och individ- och familjeomsorg i båda kommunerna har fortsatt som förut. En inte alltför liten andel elever på grundläggande vuxenutbildning är personer som hamnat i utanförskap eftersom de inte nått upp till de nationella målen från tidigare skolgång. Bara de individuella målen är nog så viktiga för dessa studenter för att komma igång och få inspiration och motivation. Samarbete inom Gränslöst och Skåne-Nordost har fortgått under Ett samarbete som främst handlar om att ha ett erfarenhetsutbyte och likvärdig tolkning av riktlinjer från staten. Vi gör också studiebesök i, och tar emot besök från andra kommuner. Målsättningen och ledstjärnan på GRUV är att varje studerande hos oss ska få bättre förutsättningar för vidare studier eller arbetsliv, oavsett vägval. GYMNASIAL VUXENUTBILDNING Under året hade vi nöjet att skriva ut 17 slutbetyg. Verksamhetens utbud inom förbundet har under 2015 varit: Datorkunskap grund orientering, Information och Kommunikation, Engelska 4, 5 och 6, Sociologi, Sociologi etnicitet och kulturmöten, Historia 1b och 2, Matematik 1b, 2b, 3b, 4 och 5, Naturkunskap 1b och 2, Psykologi 1 och 2a Religion 1b och 2, Religion specialisering, Privatjuridik, Samhällskunskap 1b och 2, Svenska som andraspråk 1, 2 och 3, Svenska 1, 2 och 3. En del av dessa kurser har gått som flexundervisning, vilket är en blandning av distans och vanlig undervisning. Lärare och elev/er kommer överens om upplägget på kursen. Under året har Yrkesvux och Lärlingsutbildning för vuxna fortsatt. Inom Yrkesvux och Lärlingsutbildning för vuxna har vi samverkat med Gränslöst och Skåne Nordost. Det har gjort att ett 50- tal elever har kunnat få påbörja eller slutfört en yrkesutbildning antingen hos oss eller hos externa utbildare. Största delen av Yrkesvux har varit inom Vård- och omsorgssektorn. LÄRCENTRUM Den allt högre utvecklingstakten i samhället idag innebär att människor i allt större utsträckning är i behov av att lära hela livet. Arbetsmarknaden kräver ofta att kompetens utvecklas och kontinuerligt uppdateras för att individen ska hålla sig konkurrenskraftig på dagens arbetsmarknad. Bromölla kommun har en liten andel invånare med eftergymnasiala utbildningar i förhållande till riksgenomsnittet (källa Statistiska centralbyrån). Det gör att Vuxenutbildningen har en stor roll för att motivera kommuninnevånarna till studier och kompetensutveckling. För att skapa nya möjligheter att studera flexibelt på hemmaplan finns Lärcentrum Bromölla. Lärcentrum drivs som ett uppdrag från Bromölla kommun och har sin verksamhet förlagd till Vuxenutbildningens lokaler. På Lärcentrum kan alla som är inskrivna på högskola/universitet, YHutbildning, folkhögskola eller vissa Vuxenutbildningskurser få tillgångar till hjälp och vägledning för att lyckas i sina studier. Lärcentrum Bromölla är med i samarbetet Skåne Nordost (SNO), där sju kommuner i nordöstra Skåne samverkar för att stödja regionens utveckling och hitta samarbetsmöjligheter bl.a. för kommunernas Lärcentrum. Under 2015 har Lärcentrumgruppen (SNO) arbetat aktivt med att sprida information om Lärcentrum och de möjligheter Lärcentrum erbjuder den studerande. Lärcentrumgruppen har också arbetat för att skapa kontakt och dialog med lärosäten för högre studier. Lärcentrum Bromölla är medlem i den nationella organisationen Nitus (Nätverket för kommunala lärcentra) som arbetar för utveckling, samverkan och kommunikation mellan landets drygt 100 kommuner med lärcentrum. Under året har vi deltagit i seminarier och konferenser i Nitus regi. På Lärcentrum Bromölla erbjuds de studerande stöd och hjälp för att få ut så mycket som möjligt av sina studier. Modern teknik finns att tillgå, liksom studie-och yrkesvägledare. Organisationen präglas av individanpassning och flexibilitet. Lärcentrum har ett 10-tal inskrivna elever som följer distansutbildning på annan ort. Vi tar också emot studerande för distansexamina. Under 2015 har 47 studerande distanstenterat. Tentamina har skett både genom traditionell salsskrivning och via digitala medier. Lärcentrum fungerar även som resurs för Vuxenutbildningens elever. Genom detta av-

10 Sida 10 av 15 dramatiseras ingången till eftergymnasiala studier, samt skapas möjligheter för dem som har arbete, är geografiskt bundna eller i annat fall kanske aldrig skulle studerat vidare. Lärcentrum har även använts för en utveckling av gymnasiala studier på distans. För den studerande innebär denna satsning att man vid Vuxenutbildningen nu kan läsa hela vägen från grundläggande utbildning till högskolestudier. Genom placeringen på Vuxenutbildningen, får verksamheten ett naturligt samspel mellan de olika skolformerna vilket också ska motivera fler gymnasiestuderande att gå vidare till med eftergymnasiala studier. Vi har under året medverkat i utbildningsmässan i Kristianstad, samt i Jobbmässa i Bromölla, för att informera om lärcentrum Skåne Nordost. Under 2015 hade Bromölla kommun runt 100 studerande som var antagna till enstaka kurser vid högskola och universitet runt om i Sverige. Genom lärcentergruppen (SNO) har information skickat till samtliga antagna som studerar på någon utbildning vid högskola/universitet. Bromölla Lärcentrum har även gjort direktutskick till studerande inskrivna för studier på annan ort. UPPDRAGSUTBILDNING Uppdragsutbildning är en ren affärsmässig verksamhet. Uppdragsutbildningar som vi genomfört är bl.a. Hett arbete till näringslivet samt i samverkan med gymnasiet till elever på yrkesprogram med behov av Hett arbete. Inom Vuxenutbildningen har vi personal som får utbilda och certifiera inom Hett arbete, samt en utbildad instruktör som får certifiera truckort. INTERKOMMUNALT Vi har under året skickat elever till utbildningar i andra kommuner, inom kurser som inte vi själva kan tillgodose. Vi har dessutom skickat elever till yrkesutbildningar inom framförallt Vård och omsorg. Merparten av dessa elever är inom Yrkesvux och finansieras genom specialdestinerat statsbidrag. STUDERANDERÅDET Studeranderådet består av rektor, sekreterare, elevombud från Särskild utbildning för vuxna, Grundvux, Gymnasievux och Utbildning i svenska för invandrare. Studeranderådet har haft möten under året och varit delaktiga i bland annat arbetsmiljön på skolan. Inflytandet från studeranderådet märks bl.a. cykelställ, vattenautomat, utebelysning, inskaffandet av lättlästa böcker, lexikon samt utbudet i cafeterian. UTVECKLINGSOMRÅDE FÖR VUXENUTBILDNINGEN Vi ger inte upp utvecklingsarbetet att försöka höja de nationella målen/nyckeltalen. Från och med den nya skollagen och förordningen för vuxenutbildningen(1 juli 2012) skall utbildning bedrivas kontinuerligt under hela året. Denna förordning gäller för Komvux, Särskild utbildning för vuxna och Utbildning i svenska för invandrare. Förordningen ställer krav på organisationen, så att eleverna kan studera under hela året på heltid, utan några uppehåll.

11 Sida 11 av 15 GRÄNSLÖST Gränslös samverkan Syftet med Gränslöst är: Att skapa nätverk och en utbildningsplattform där skolledare, lärare, administratörer, studie- och yrkesvägledare och IT-handledare/tekniker från samverkande kommuner deltar för att utveckla verksamheten inom vuxenutbildningen Att det finns kompetens för att bedriva kurser genom flexibelt lärande i varje kommun Att det flexibla lärandet ska vara kommunöverskridande så att det inte spelar någon roll i vilken kommun deltagaren bor eller vilken kommun som bedriver kursen Att de inblandade medarbetarna får nödvändig kompetensutveckling för undervisning och handledning vid kurser som bedrivs enligt flexibelt lärande Att varje kommun utvecklar en organisation som underlättar en regional samverkan vad gäller administration, information och kursutbud Att stimulera så att nya grupper söker sig till vuxenutbildningen Samverkan Under året har arbetet med samverkan av studier fortgått mellan regionens kommuner. Gränslöst har sedan tidigare bildat nätverk för Studie- och yrkesvägledare, handläggare, lärare samt rektorer. Vi har gjort gemensam ansökan för Yrkesvux, Komvux, Trainee och Lärlingsutbildning för vuxna.

12 Sida 12 av 15 SKÅNE NORDOST Samverkan Inom Skåne Nordost fortskrider samverkan kring regionens Lärcentrum både när det gäller högskolestudier och gymnasiala studier. En gemensam ramhandbok har arbetats fram tillsammans med Högskolan Kristianstad. Ramhandboken är ett levande dokument som reglerar högskolans och Lärcentrums ansvarsområden gentemot de studerande. Den regionala samverkan kring distansutbildningar som sker redan nu kommer att fortsätta förstärkas och implementeras hos de olika vuxenutbildningarna i regionen (Gränslöst och Skåne Nordost). Skåne Nordost har sedan tidigare bildat nätverk för Studie- och yrkesvägledare, handläggare, lärare samt rektorer. Vi har gjort gemensam ansökan för Yrkesvux och Komvux.

13 VUXENUTBILDNINGENS VERKSAMHET I NYCKELTAL Sida 13 av 15 Exklusive interkommunala elever t.ex. Yrkesvux. Antal inskrivna elever på gymnasiala kurser under året: Bromölla Vt Karlshamn Vt Kristianstad Vt Sölvesborg Vt Bromölla Ht Malmö Ht Jönköping Ht Sölvesborg Ht Antal avbrott under året: Ant. avbrott Ant. kurser % Vt Ht Måluppfyllelse under året: Ant. Betyg Varav. IG/F % Måluppfyllelse % Vt Ht Antal inskrivna elever på grundläggande vux under året: Bromölla Vt Kristianstad Vt Sölvesborg Vt Bromölla Ht Kristianstad Ht Sölvesborg Ht Antal avbrott under året: Ant. Avbrott Ant. Kurser % Vt Ht Måluppfyllelse under året: Ant. Betyg Varav IG/F % Måluppfyllelse % Vt Ht Antal inskrivna elever på Utbildning i svenska för invandrare under året:

14 Vanliga Etablering Bromölla Vt Hässleholm Vt Kristianstad Vt Sölvesborg Vt Sida 14 av 15 Endast skrivit kursprov Vt Vanliga Etablering Bromölla Ht Hässleholm Ht Sölvesborg Ht Endast skrivit kursprov Ht Antal avbrott under året: Ant. Avbrott Ant. elev % Vt Ht Måluppfyllelse under året: Ant. Betyg Varav IG/F % Måluppfyllelse % Vt Ht Antal inskrivna elever på Särskild utbildning för vuxna under året: Bromölla Vt Sölvesborg Vt Bromölla Ht Sölvesborg Ht Ant. Avbrott % Vt ,05 Ht ,03

15 Sida 15 av 15 Personalbemanning Personal Administration Pedagogisk personal Antal Tjänster Definitioner Dessa definitioner är viktiga att ha i åtanke, när man läser avbrottsstatistiken för de olika skolformerna. Inskriven elev = Innebär att eleven någon gång under terminen/året varit registrerad hos oss. Eleven kan vara registrerad både vår- och hösttermin och på så sätt räknas in i antalet elever under både vår- respektive hösttermin. Vi räknar inte personer/namn utan bara antalet som är registrerade, inte heller hur mycket man läser. Gör eleven avbrott i någon kurs, så är eleven ändå med i antalet inskrivna(om eleven har fler kurser) men finns sedan med i avbrottsstatistiken som redovisas. Registrerad elev = Innebär att man sökt kurs/utbildning hos oss och blivit registrerad som sökande. Innebär inte med automatik att man börjat kurs/utbildning. På detta sätt räknas elev som inte kommer till upprop/tackar nej, som ett avbrott i statistiken. Avbrott = Kursavbrott, alltså avbrott på enskild kurs som elev läser. För att få ett nyckeltal % på avhopp, så måste vi ta hela summan av alla kurser vi haft igång och dela det med antal avhopp i just den kursen. På så sätt får vi fram ett nyckeltal i % för avhopp i den specifika kursen.