Vatten (9 hp) Kursprogram

Relevanta dokument
HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning

MVKF20 Transportfenomen i människokroppen. Kursinformation 2015

MVKF20 Transportfenomen i människokroppen. Kursinformation 2014

Kursprogram VT Konstruktionsteknik VBKF15 (9hp)

Magnus Persson och Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH DUGGA 2/TENTAMEN Vatten, VVR145 7 MAJ 2009, 08:00-10:30 (Dugga), 08:00-13:00 (Tentamen)

Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!

MMVA01 Termodynamik med strömningslära 5 hp

TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR120 8 JANUARI 2005, 08:00-13:00

Magnus Persson, Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN Vatten VVR145 4 maj 2012, 8:00-10:30 (del 2) 8-13:00 (del 1+2)

Bernoullis ekvation Rörelsemängdsekvationen Energiekvation applikationer Rörströmning Friktionskoefficient, Moody s diagram Pumpsystem.

MMVA01 Termodynamik med strömningslära 5 hp

Kursprogram VT Konstruktionsteknik VBK013 (9hp)

Kursprogram VT Konstruktionsteknik VBK013 (9hp)

MMV031 VÄRMEÖVERFÖRING. Information för teknologer. vårterminen 2014

MMVA01 Termodynamik med strömningslära 5 hp

5C1201 Strömningslära och termodynamik för T2 Inkompressibel, friktionsfri och viskös strömning,

Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!

TNSL08, Produktion och distribution 6 hp, VT1-2013

HYDRAULIK Grundläggande begrepp I

MMVA01 Termodynamik med strömningslära 5 hp

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tillämpad mekanik Göteborg. TME055 Strömningsmekanik

HYDRAULIK Grundläggande ekvationer I

MATRISTEORI, 6 hp, vt 2010, Kurskod FMA120. MATRISTEORI Projektkurs, 3 hp, Kurskod FMA125. och

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05

Kursbeskrivning för Ekonometri, 15 högskolepoäng

Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2009/20010

INDUSTRIELL EKONOMI FK

Endimensionell analys B2 BiLV

HYDRAULIK Grundläggande ekvationer I

5C1921 Teknisk strömningslära för M Undervisningsplan för läsåret 2004/05

KURSPROGRAM 2017: KOOA15 ALLMÄN KEMI FÖR K och B (7,5 högskolepoäng)

HYDRAULIK Grundläggande ekvationer III

Statistik och testmetodik

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

Stål- och träbyggnadsteknik VBK N01

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

Kursprogram Strukturmekanik FME602

Kursinformation, TNIU19 Matematisk grundkurs fo r byggnadsingenjo rer, 6 hp

Kursbeskrivning för Statistisk teori med tillämpningar, Moment 1, 7,5 hp

HYDRAULIK Grundläggande ekvationer III

Kandidatarbete på Industriell ekonomi

Betongbyggnad. VBK020 / 6 högskolepoäng. Preliminärt kursprogram Höstterminen Konstruktionsteknik. Kursprogram VBK

Grundläggningsteknik VGTN01

5B1147 Envariabelanalys, 5 poäng, för E1 ht 2006.

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2010/2011

DELPROV 2/TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR OKTOBER 2003, 08:00-11:00 (Delprov), 08:00-13:00 (Tentamen)

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2011/2012

Grundläggningsteknik VGTF01

Processbaserad Verksamhetsutveckling

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05

Kursutvärdering. Kurs: IKK: Projektkurs geografiska informationssystem (GIS) 7,5 hp

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSM150

KURSPROGRAM MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM, 5hp, period 4

Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2013/2014

Kursinformation Tets 37 HT -2013

BML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår

VSMF10 Byggnadskonstruktion - Kursprogram 2019

Internationell politik, 7.5 hp

Grundläggningsteknik VGTN01

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2011 Statistiska institutionen Bertil Wegmann

4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier.

KURSPROGRAM HT-10 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR CDI, FMS 012

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2014/2015

Socialpsykologiska teorier, 7,5 hp

Kursprogram VSMF10 Byggnadskonstruktion

Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT

Studiehandbok 1FE196 Introduktion till ekonomistyrning, 7,5

Kursprogram VSMF10 Byggnadskonstruktion

Kurs PM BOM230 Ljud och vibrationer, Lp3-Lp4, 6 hp

Kursmanual för SG1102 Mekanik, mindre kurs (6 hp)

MMV031 VÄRMEÖVERFÖRING. Information för teknologer. vårterminen 2011

LUNDS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Magnus Aspenberg ENDIMENSIONELL ANALYS FÖR I OCH L HT 2012, DELKURS B1, 8 HP

Kandidatarbete på Industriell ekonomi

VSMA05 Byggnadsmekanik - Kursprogram HT 2019

SF1646, Analys i flera variabler, 6 hp, för CBIOT1 och CKEMV1, VT 2009.

Tillämpad termodynamik

SF1646, Analys i era variabler, 6 hp, för I1, läsåret

TNSL05, Optimering, Modellering och Planering 6 hp, HT2-2010

För studenter registrerade på kursen före höstterminen 2016 finns speciella övergångsregler vilka beskrivs i slutet av detta dokument.

Vatten, VVRA05. Inlämningsuppgifter. Magnus Persson, Rolf Larsson

5 November 6 December 2012

HYDRAULIK Grundläggande ekvationer III

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2018

Grundläggningsteknik VGTF01

SF1626 Flervariabelanalys, 7.5 hp, för M1 vt 2009.

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2016

ENDIMENSIONELL ANALYS FÖR C OCH D HT 2018, DELKURS B1, 8 HP

4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier.

Matematik och statistik NV1, 10 poäng

Kursbeskrivning för Statistisk teori med tillämpningar, 15 hp

LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 2012

Motivation & Emotion Anvisningar och Schema

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Uppdaterad ITN DT2/ELE2/BI3. Kursinformation. TNIU03 Industriella styrsystem, 6 hp VT1 2010

TME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2008/09

KURSPROGRAM HT-18 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR D, I OCH PI, FMSF45 & MASB03

4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier.

Transkript:

LTH/Lund University January 4, 2017 Vatten (9 hp) Kursprogram Undervisningstid: Föreläsningar Seminarium Övningar Duggor/tenta 50 timmar 4 timmar 38 timmar 5 timmar Lärare: Prof. Magnus Persson (MP), Teknisk vattenresurslära, tel. 222 8990, Epost: Magnus.Persson@tvrl.lth.se (kursansvarig) Rolf Larsson, (RL), Teknisk vattenresurslära, tel. 222 7398, Epost: Rolf.Larsson@tvrl.lth.se Studentinflytande: En kurskommitté, bestående av kursansvariga under läsperioden samt fyra studentrepresentanter träffas en gång i veckan för att diskutera kurserna. Givetvis är dock alla studenter välkomna att lämna synpunkter och diskutera kursen med kursansvariga. Målsättning för kursen: Syftet med kursen Vatten är att studenterna skall få insikt om de grundläggande kunskaper som erfordras för analys och problemlösning inom några viktigare områden med vattenanknytning som en väg- och vattenbyggare kan komma i kontakt med. Vidare skall studenten i viss utsträckning kunna tillämpa kunskaperna på problem inom vattenbyggnad, stadsbyggnad och vattenförsörjning. Kort översikt av kursinnehåll: Deskriptiv och kvantitativ hydrologi: Grundläggande begrepp; vattenbalans, avrinningsområde, mark- och grundvatten. Hydrologiska processer; nederbörd, avdunstning, transpiration, infiltration, avrinning. Dimensionerande flöde, frekvensanalys. Urban hydrologi. Strömningslära: Hydrostatik. Fundamentala begrepp, kontinuitetsekvationen, energiekvationen, rörelsemängdsekvationen. Mätning av tryck, hastighet och flöde. Applikationer: Rörströmning, urban hydrologi. Hemsida: http://www.tvrl.lth.se/utbildning/courses/vvr145. På hemsidan kan du hitta kursprogram, övningsuppgifter, extentor mm.

Examination: Skriftliga prov: Två alternativ finns i kursen i samband med ordinarie examination, 1) två duggor eller 2) skriftlig tentamen. Tillåtna hjälpmedel vid prov eller tentamen: Lärobok samt utdelat material och föreläsningsanteckningar. Lösta övningsexempel är ej tillåtna. TIPS: blanda inte föreläsningsanteckningar och övningsexempel i era anteckningsblock! Exempel som löses på föreläsningarna är en del av föreläsningsanteckningarna och är därmed tillåtna. 1) Duggorna ger var och en maximalt 60 poäng. Dugga 1 omfattar materialet i föreläsning 1-13, dugga 2 omfattar materialet i föreläsning 14-25. För att kunna tillgodoräkna sig resultatet från en dugga måste man ha minst 20 p. 2) Om man valt att inte göra dugga 1, eller inte är nöjd med resultatet på den, kan man göra en skriftlig tentamen. Denna äger rum samtidigt som Dugga 2, men tiden är den dubbla (fem timmar) jämfört med en dugga. Tentamen omfattar allt material som behandlats under kursen. Tentamen kan liksom de två duggorna ge maximalt 120 poäng. Inlämningsuppgifter: Vid sidan av de två skriftiga duggorna består även examinationen i kursen av två obligatoriska inlämningsuppgifter. Varje inlämningsuppgift består av tio deluppgifter. På varje deluppgift kan man få 2, 4, 5 eller 6 poäng. Om man få 2 poäng på någon av deluppgifterna måste denna muntligen diskuteras med den lärare som rättat den uppgiften innan inlämningsuppgiften blir godkänd. Poängantalet för alla deluppgifter (totalt 2*10) summeras och divideras med 10 och läggs sedan till duggaresultaten, se vidare nedan. Mer information om inlämningsuppgifterna delas ut i separat häfte. Seminarium: För att ge feedback på inlämningsuppgifterna kommer två seminarium att hållas. På dessa går vi igenom lösningarna på uppgifterna och diskuterar vanliga fel. Man får tillbaka sin rättade inlämning och kan ställa frågor angående rättningen. Dessa seminarier är inte obligatoriska. Betyg: För att bli godkänd på kursen krävs att man skrivit två duggor (alternativt en tenta) samt blivit godkänd på båda inlämningsuppgifterna. Betyget på kursen erhålls genom att dugga/tentaresultaten och inlämningsuppgifterna summeras. Betygsgränser är 66 p för 3, 88 p för 4 och 110 p för 5. Om man blivit underkänd vid ordinarie examination ges omtentamen tidigast efter sommaren. Litteratur: 1. Hamill L. 2001. Understanding hydraulics, 3 nd ed., Palgrave. 2. Persson, M., Larsson R., Malm, J. Examples vvr145 (finns även på kurshemsidan) 3. Persson, M., Larsson R., Zhang, L. Inlämningsuppgifter, finns på kurshemsidan. 4. Visst kompletterande material, finns på kurshemsidan. 2

Kursinnehåll, föreläsningar: Föreläsning nr., Titel, (motsvarande kapitel i Hamill) Innehåll - föreläsning. Övningstal hänför sig till exempelsamlingen. OBS!! Mindre ändringar kan förekomma i programmet under kursens gång. 1. Introduktion. Vätskors egenskaper (1.1, 4.1, 2.8, föreläsningsanteckningar) praktiska frågor översikt över kursen och ämnet vätska som kontinuerligt medium densitet, kompressibilitet viskositet ytspänning, kapillaritet Övningstal: B1-B9 2. Hydrostatik I (1.2 1.5) vätsketryck, tryck-densitet-höjd tryck mot plana ytor Övningstal: H10-H14 3. Hydrostatik II (1.6 1.7) tryck mot buktiga ytor flytkraft / Archimedes Övningstal: H15-H18 4. Hydrostatik III (1.8, 2.1-2.7) hydrostatiska jämviktsekvationen tryckmätning, manometri Övningstal: H1-H9 5. Vattenbalans (12.1, 12.2) vattnets kretslopp avrinningsområde vattenbalans (kontinuitetsekvationen) hydrologiska mätningar hydrologi precision och tillgång på data Övningstal: A1-A6 6. Nederbörd (P) (12.3 samt kompletterande material) P betydelse i hydrologin rumsliga variationer / areell nederbörd med olika metoder variationer i tiden / idf-kurvor snö mätningar Övningstal: C1-C5 7. Avdunstning (E) (12.4 samt kompletterande material) E betydelse i hydrologin fysikalisk bakgrund potentiell och verklig avdunstning modeller / Penman mätningar Övningstal: C6-C11 8. Markvatten och infiltration (kap. 12.5) betydelse inom hydrologin grundläggande begrepp ytspänning, kappillaritet Hortonsk infiltration, Φ-index metoden Övningstal: D1-D10 9. Grundvatten brunnshydraulik (12.5, 13.7.1-4 samt kompletterande material) bakgrund, praktiska aspekter Darcys lag brunnshydraulik sluten/öppen akvifär Övningstal: E1-E7 10. Avrinning och hydrografteori (12.6, 13.1) Q dess betydelse i hydrologin fysikaliska aspekter / förklaringjlodeller separering av basflöde mätmetoder Övningstal: F1, F3-F5 11. Koppling nederbörd-avrinning (13.2) enhetshydrografen rainfall / runoff modellering olika angreppssätt Övningstal: F2, F6-F10 12. Frekvensanalys (13.3, 13.4) dimensionerande flöde en bakgrund frekvensanalys principer- metodik andra metoder för att bestämma dimensionerande flöde Övningstal: G1-G4 3

13. Dammdimensionering (13.4 samt kompletterande material) Dammar dammdimensionering klimatföränding repetition inför dugga 1 14. Grundläggande ekvationer I (4.2-4.4) stationär och icke-stationär strömning, strömlinjer, strömtuber en-, två- och tre-dimensionell strömning laminär och turbulent strömning Reynolds tal flödesnät, gränsskikt, separation system- och kontrollvolym kontinuitetsekvationen Övningstal: I1-I8 15. Grundläggande ekvationer II (4.7-4.8) Eulers ekvation, Bernoullis ekvation kinetisk energi, potentiell energi och tryck i strömmande fluid energinivå, trycknivå Bernoullis ekvation, applikationer Övningstal: I9-I17 16. Grundläggande ekvationer III (5.1-5.4) Pitotrör, ångtryck, kavitation energiekvationen pumpar och turbiner strömning med energiförluster energi- och trycklinjer Bernoullis ekvation, applikationer Övningstal: I18-I22, I24-I27, I29 17. Rörströmning I (6.1-6.4, 6.6) energiförluster vid rörströmning lokala energiförluster serie- och parallellkopplade rörledningar Övningstal: J10-J15, J18 19. Rörströmning III (6.5) turbulenjlodeller turbulent rörströmning friktionskoefficient, Moody diagrammet icke-cirkulära rör Övningstal: J6-J9, J16-J17 20. Rörströmning IV (11.5-11.7) pumptyper pumpsystem serie- och parallellkopplade pumpar Övningstal: J27-J32 21. Urban hydrologi I (13.5) Stadens påverkan Stadens vattenbalans ledningssystem för dricks- och avloppsvatten dimensionerande regn Rationella metoden Övningstal: K1-K3 22. Urban Hydrologi II (13.5) Tid area metoden Dagvattenmodellering Öpnna dagvattensystem Övningstal: K4-K5 23. Rörelsemängdslagen I (4.5, 4.6) rörelsemängdsekvationen applikationer energiekvationen och rörelsemängdsekvationen Övningstal: I23, I28, I30-I36 24. Rörelsemängdslagen II (4.5, 4.6) applikationer - rörelsemängdsekvationen Övningstal: I37-I42 25. Kurssammanfattning kurssammanfattning repetition inför dugga 2 18. Rörströmning II (6.4, 7.1-7.4) trereservoirproblemet kvasistationär rörströmning laminär rörströmning Övningstal: J1-2, J19-J23, J25 2

LTH/Lund University January 4, 2017 SCHEMA Vatten, Lp3 Övningsuppgifter A-K hänvisar till övningshäftet. Uppgifter 1.1, 2.1 osv. hänvisar till inlämningsuppgifter där första siffran står för vilken inlämning som avses. Uppgifter i parantes innebär att de i princip är väldigt lika någon annan uppgift. Man kan alltså klara sig på de andra uppgifterna och spara dessa tills det är dags att repetera inför duggan. Vecka Datum Tid Sal Lärare Mom. Innehåll 1 Mån 16 jan 10-12 V:C MP Fö1 Introduktion, Vätskors egenskaper Ons 18 jan 13-15 V:C MP Fö2 Hydrostatik I Ons 18 jan 15-17 V:O2, P1, P2 MP,LZ,JL Ö1 H10-H14, B1-B9 (B4,B6,B9), 1.1 Fre 20 jan 08-10 V:C MP Fö3 Hydrostatik II Fre 20 jan 10-12 V:O2, P1, P2 MP,LZ,JL Ö2 H15-H18 (H17,H18) 1.2 2 Mån 23 jan 10-12 V:C MP Fö4 Hydrostatik III Ons 25 jan 13-15 V:C MP Fö5 Vattenbalans Ons 25 jan 15-17 V:O2, P1, P2 MP,LZ,JL Ö3 A1-A6 (A4,A5), H1-H9 (H5,H7, H9), 1.3, 1.4a Fre 27 jan 08-10 V:C MP Fö6 Nederbörd Fre 27 jan 10-12 V:O2, P1, P2 MP,LZ,JL Ö4 C1-C5 (C5), 1.4b 3 Mån 30 jan 10-12 V:C MP Fö7 Avdunstning Ons 1 feb 13-15 V:C MP Fö8 Markvatten och infiltration Ons 1 feb 15-17 V:O2, P1, P2 MP,LZ,JL Ö5 C6-C12, D1-D10 (C6,C9,C12, D4, D7, D8) 1.5, 1.6 Fre 3 feb 08-10 V:C MP Fö9 Grundvatten brunnshydraulik Fre 3 feb 10-12 V:O2, P1, P2 MP,LZ,JL Ö6 E1-E8 (E2, E4, E7), 1.7 4 Mån 6 feb 10-12 V:C MP Fö10 Avrinning hydrografteori Ons 8 feb 13-15 V:C MP Fö11 Koppling nederbörd-avrinning Ons 8 feb 15-17 V:O2, P1, P2 MP,LZ,JL Ö7 F1-F10 (F7, F9, F10), 1.8 Fre 10 feb 08-10 V:C MP Fö12 Frekvensanalys Fre 10 feb 10-12 V:O2, P1, P2 MP,LZ,JL Ö8 G1-G4 (G4), 1.9 5 Mån 13 feb 10-12 MA02 MP Fö13 Dammdimensionering Ons 15 feb 13-15 V:O2, P1, P2 MP,LZ,JL Ö9 1.10 6-7 Mån 27 feb 10-12 V:C MP S1 Seminarium, inlämning 1 Fre 3 mar 8-10.30 MA9a-d DUGGA1

SCHEMA Vatten, Lp4 Vecka Datum Tid Sal Lärare Mom. Innehåll 1 Mån 20 mar 10-12 V:C RL Fö14 Grundläggande ekvationer I Ons 22 mar 8-10 V:C RL Fö15 Grundläggande ekvationer II Ons 23 mar 10-12 V:R1, R2, S1 MP, LZ,JL Ö10 I1-I8 (I3,I7), 2.1 I9-I17 (I10,I12,I15), 2.2 2 Mån 27 mar 10-12 V:C RL Fö16 Grundläggande ekvationer III Ons 29 mar 8-10 V:C RL Fö17 Rörströmning I Ons 29 mar 10-12 V:R1, R2, S1 MP, LZ,JL Ö11 I18-I22, I24-I27, I29 (I19,I21, I25, I27), 2.3 J10-J15 (J11,J13,J15), 2.4 Fre 31 mar 8-10 V:C RL Fö18 Rörströmning II Fre 31 mar 10-12 V:R1, R2, S1 MP, LZ,JL Ö12 J1-J2, J19-J26 (J19,J20, J25), 2.5 3 Ons 5 apr 8-10 V:C RL Fö19 Rörströmning III Ons 5 apr 10-12 V:R1, R2, S1 MP, LZ,JL Ö13 J6-J9, J16-17 (J7,J8), 2.6 Fre 7 apr 8-10 V:C RL Fö20 Rörströmning IV Fre 7 apr 10-12 V:R1, R2, S1 MP, LZ,JL Ö14 J27-J32 (J28, J31) 2.7 4 Ons 26 apr 8-10 V:C MP Fö21 Urban Hydrologi I Ons 26 apr 10-12 V:R1, R2, S1 MP, LZ,JL Ö15 K1-K3 (K1), 2.8a Fre 28 apr 8-10 V:C MP Fö22 Urban Hydrologi II Fre 28 apr 10-12 V:R1, R2, S1 MP, LZ,JL Ö16 K4-K5, 2.8b 5 Ons 3 maj 8-10 V:C RL Fö23 Rörelsemängdslagen I Ons 3 maj 10-12 V:R1, R2, S1 MP, LZ,JL Ö17 I23, I28, I30-I36 (I33, I35), 2.9 Fre 5 maj 8-10 V:C RL Fö24 Rörelsemängdslagen II Fre 5 maj 10-12 V:R1, R2, S1 MP, LZ,JL Ö18 I37-I42 (I39-40), 2.10 6 Ons 10 maj 8-10 V:C MP,RL Fö25 Kussammanfattning, repetition Ons 10 maj 10-12 V:R1, R2, S1 MP, LZ,JL Ö19 Extentor 7 Fre 19 maj 8-10 V:C MP,RL S2 Seminarium, inlämning 2 8 Ons 24 maj 08-13 Gasquesalen DUGGA 2 alt. Tenta MP Magnus Persson RL Rolf Larsson LZ Linus Zhang JL Jing Li 2