Arbetsresan ur ett genusperspektiv

Relevanta dokument
Vägen till jobbet. Om kvinnors och mäns arbetsresor i förändring. Ana GU Sola

Regionala systemanalyser

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Rörlighetens samhälle trender, krav och konsekvenser

Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring?

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, Projektnummer:

Är det dags för en ny grön våg?

#jämställdhet. Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken

Jämställdhetsplan för Västerbotten

Både mammor och pappor är föräldrar

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

Regional utveckling och förnyelse för framtiden

Nulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden Krister Sandberg

Analys av tillgänglighet i Västra Götaland

VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN

MÄNS OCH KVINNORS RESVANOR I SVERIGE 1

Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt

Varför flyttar man? Att få svar utan att fråga

På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1,

Vägen till jobbet. Om kvinnors och mäns arbetsresor i förändring. Ana Gil Solá GÖTEBORGS UNIVERSITET HANDELSHÖGSKOLAN

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Effekter av framtida regionförstoring i Stockholm-Mälarregionen

För ett jämställt Dalarna

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

TRUM TRANSPORTSYSTEMETS TILLGÄNGLIGHET UR ETT GENUSPERSPEKTIV. EN LITTERATURSTUDIE 2000:05 ISSN Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2

Kollektivtrafikens roll för regionförstoring och tillväxt i Västra Götaland

Pendling och resvanor i Örebro län

Näringsliv och arbetsmarknad

En föräldraförsäkring i tre lika delar

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

Regionala perspektiv på den skånska framtiden

På väg mot jämställda arbetsresor?

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Attraktiva platser för tillväxt

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!

Miljöaspekt Befolkning

Tillgänglighet sida 1

Skellefteå en plats för kvinnor. Ett program med idéer och förslag på hur vi gör Skellefteå till en bättre plats bo och verka på som kvinna.

Vägar till jämställdhet inom kommuners transportplanering

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext

Resvane- undersökning 2013

Vilket påstående är rätt?

Därför behöver vi Götalandsbanan

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

Cykling och gående vid större vägar

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Vi börjar i det som kanske är det allra viktigast för oss arbetsgivare nämligen kompetensförsörjningen och välfärdens rekryteringsbehov.

Stina Odlingson Tf. Utbildningsansvarig

Västra Stambanan tillväxtkorridor under utveckling. En studie om regionförstoring och tillväxt

Hur resonerar morgondagens transportkonsumenter? Jessica Alenius

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Hur går det med jämställdheten?

Kön och genus i läkarens yrkesliv

Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog

Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:2AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:2AU1

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och

Planerings- och trafikutskottet. Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen med utblick mot 2030

Anteckningar från regiondagarna i Västervik 2011, Seminarium Hur bygger vi hållbara och attraktiva städer För utveckling av hela regionen?

Vi börjar i det som kanske är det allra viktigast för oss arbetsgivare nämligen kompetensförsörjningen och välfärdens rekryteringsbehov.

Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V)

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Tillgänglighet Definition, mått och exempel

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)

Aktuellt i omvärlden 20 sep 29 sep

Den snabba guiden till Värmlandsstrategin

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

Vilket påstående är rätt?

Vad betyder en ny stadsdel?

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Minska löneskillnaderna mellan könen.

KAN INVESTERINGAR I TRANSPORTINFRASTRUKTUR ÖKA PRODUKTIVITET OCH SYSSELSÄTTNING?

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD

Stockholm Foto: Pål Sommelius

Kollektivtrafiken i Örebro län

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Kvinnor, boende och transporter - rekommendationer

Matchning och attraktionskraft i Örebro län

Resvanor i Göteborgsregionen MAJ 2007

Vad driver befolkningsutvecklingen?

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

Genusrapporten. Fakta, statistik och analys om genusstrukturen i Gävleborg. Likabehandlingskonsult.se

Västsverige och den nya ekonomiska geografin II

Kort om resvanor i Halmstads kommun. Resvaneundesökningen 2018 en sammanfattning

Arbetsmarknad. Kapitel 9

Transkript:

Arbetsresan ur ett genusperspektiv Ana Gil Solá, fil. lic. & doktorand - Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Göteborgs universitet

Varför denna föreläsning? Arbetsresan utgör ca 1/3 av individens resor Kvinnors gör i genomsnitt kortare arbetsresor än män men kvinnor och män har samma restider Nationella mål om jämställt transportsystem Viktigt ta hänsyn till båda grupper i planering av infrastruktur - för att ge lika möjligheter

Varför denna föreläsning? Bra eller dåligt med kortare arbetsresa? Beror på! Tvång eller fritt val? Hur upplevs resan? Tillgänglighet till arbete central välfärdsaspekt Skillnader i arbetsresans längd kan ha konsekvenser för karriär, vardagsliv och familjeliv Regionförstoring tros vara bra för tillväxten

Föreläsningens upplägg Kvinnors och mäns arbetsresor i Sverige Varför ser vi skillnader kvinnor / män? Vad och varför regionförstoring? Gruppdiskussion

Arbetsresans färdlängd i km, Sverige 2005/06 2005/06: 13,7 km 2005/06: 19,1 km

Arbetsresans restid i minuter, Sverige 2005/06 Olika 30,0 hastigheter! 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Kvinna Man

Färdmedelsanvändning för arbetsresan frekvens i procent, Sverige 2005/06 70 60 50 40 30 20 Kvinna Man 10 0

48 % 64 %

Kvinnors och mäns användning av bl.a. bil efter inkomstgrupp, frekvens Män Kvinnor 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Annat färdsätt T-bana, spårvagn Buss Tåg Personbil, pass Personbil, förare Cykel Gick till fots 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0 - < 100 000 kr 100 000 - < 200 000 kr 200 000 - < 250 000 - < 300 000 kr 250 000 kr 300 000 kr eller mer 0% 0 - < 100 000 kr 100 000 - < 200 000 kr 200 000 - < 250 000 kr 250 000 - < 300 000 kr 300 000 kr eller mer

Resans komplexitet Sverige 2005/06 Kvinnor: stopp för annat ärende vid 3 av 10 resor Män: stopp för annat ärenden vid 2 av 10 resor

Den förvärvsarbetande befolkningens färdlängd för olika ärenden 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 Kvinna Man 5,0 0,0 42% -29% 31% -2% 26% 12% -10% 35% 33% 3% 24%

Varför skillnader mellan kvinnor och män? - Allmänt Kön = biologiskt Genus = socialt Kvinnor tilldelas kvinnliga attribut och män tilldelas manliga attribut Det som är manligt värderas ibland högre, och/eller anses vara norm

Kvinnors och mäns arbetsresor formas av: Präglade av könsroller och genusstrukturer Omgivning Individ Aktiviteter Kvinnors och mäns arbetsresor/- rörlighet

Ensamstående, ingen bil Samboende, ingen bil Ensamstående, en bil Samboende, en bil Ensamstående, två bilar Samboende, två bilar Introduktion Statistik Teori Regionförstoring Diskussion Avrundning Arbetsresans färdlängd beroende på 30 tillgång till bil, Sverige 2005/06 25 20 15 Kvinna Man 10 5 0

Exempel: högutbildade småbarnsföräldrar i Göteborg Föreställningar om var en familj ska bo, vad barnen mår bäst av Rådande infrastruktur och stadsstruktur Rådande bostadsmarknad och priser Tillgång till körkort och bil Önskat arbete/arbetsmöjligheter Band till barnen

Konsekvenser Idag lite forskning om konsekvenser Eventuella konsekvenser av skillnader i arbetsresans hastighet och längd Större uppoffring i tid för kvinnor att färdas lika långt Ekonomiskt mer lönsamt för män att pendla långt Större regionala löneskillnader i kvinnodominerade yrken (USA) Större ansvar för kvinnor i hemmet? OBS! Kvinno- och mansdominerade yrken har ofta olika arbetsplatslokalisering

Regionförstoring vad är det? Regionförstoring: arbetsresor blir längre över tid och lokala arbetsmarknadsregioner (LA) blir större Större acceptans för pendling Tillgång till bättre och snabbare färdmedel En alltmer differentierad arbetsmarknad Hur leder detta till regional tillväxt? Bättre matchning & tillgång till arbetstillfällen, lägre arbetslöshet Högre specialiseringsgrad, högre löner, större tillväxt Olika samhällsgrupper har olika arbetsmarknader och därför olika stora arbetsmarknadsregioner

Samband mellan inkomst och regionstorlek (befolkningsmängd), 2000 Källa: Dahl, Åsa; Einarsson, Henrik & Strömqvist, Ulf (2003). Effekter av framtida regionförstoringar i Mälardalen. Temaplan.

Samband mellan inkomst och regionstorlek (befolkningsmängd), kvinnor och män 2000 Effekten för män är tre gånger större än för kvinnor. Orsak : bl.a. olika arbetsmarknader (specialisering, lönenivåer, lönespridning) Källa: Dahl, Åsa; Einarsson, Henrik & Strömqvist, Ulf (2003). Effekter av framtida regionförstoringar i Mälardalen. Temaplan.

Längre arbetsresor / Regionförstoring, 1994/05-2005/06 2005/06: 13,7 km 2005/06: 19,1 km + 18 % eller 2,9 km + 21 % eller 2,4 km

Sammanfattningsvis Kvinnor och män gör sina arbetsresor på delvis olika sätt Skillnader i rörlighet orsakas av olika typer av faktorer påverkade av genusstrukturer: 1) Arbetsplatsernas lokalisering, 2) Män allmänt mer rörliga 3) Kvinnor traditionellt har större ansvar för barn och hushåll = Komplext att arbeta för jämställda transporter Kvinnor/män har olika stora LA: De har olika förutsättningar för regionförstoring Och drar olika mycket nytta av regionförstoring

Gruppdiskussioner Hur mycket påverkar könsroller hur vi förflyttar oss? eller Hur kan vi skapa ett transportsystem som är jämställt?