Internationell mobilitet vid Umeå universitet

1 Internationell mobilitet vid Umeå universitet 2015-05-21

2 Innehållsförteckning Bakgrund...3 1 Inledning internationell mobilitet...4 2 Översiktlig rapport- studentmobilitet vid Umeå universitet...6 2.1 Inledning...6 2.2. Beskrivning av studentmobilitet med data från befintliga register...6 2.3 Utresande och inresande utbytesstudenter per fakultet...8 2.4 Internationell mobilitet per fakultet...9 2.5 Studentmobilitet vid Umeå universitet...9 2.6 Avtal för studentmobilitet... 10 2.7 Europeiska freemover-studenter... 11 2.8 Avgiftsstudenter... 11 2.9 Var åker studenterna och varifrån kommer studenterna?... 12 2.10 Det engelskspråkiga kursutbudet vid Umeå universitet... 15 2.11 Studentmobilitet på olika sätt... 15 2.12 Umeå universitet jämfört med några andra svenska lärosäten... 16 2.13 International Student Barometer (ISB)... 17 2.14 Sammanfattning inresande studenter... 18 2.15 Sammanfattning utresande studenter... 19 2.16 Vad tror vi om framtiden?... 20

3 Bakgrund Utbildningsstrategiska rådet (USSR) tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att belysa internationell mobilitet. Detta ska ses mot bakgrund av att det har under lång tid diskuterats vad som räknas in i olika kategorier av in- och utresande studenter. En del av problematiken kan bero på att uppgifter inte redovisas korrekt i LADOK när studenter registreras. Det kan också bero på att begrepp definierats olika inom Umeå universitet. Även nationella jämförelser mellan lärosäten i Sverige kan av den anledningen bli svåra att genomföra. Arbetsgruppen har arbetat under vårterminen 2015 och har haft följande sammansättning: Per A Nilsson, International Office, ordförande Ester Roos-Engstrand, planeringsenheten Greg Neely, samhällsvetenskapliga fakulteten Lennart Johansson, teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Robert Axebro, planeringsenheten Per Lindström, medicinska fakulteten Carina Rönnqvist, lärarhögskolan Karin Persson, studentcentrum Carl Larsson, Umeå studentkår Tam Huynh, NTK Marcus Lagebrant, Umeå Medicinska Studentkår Syftet med arbetsgruppen har varit att diskutera begrepp av betydelse för internationell mobilitet, hur uppgifter bör och kan redovisas och hur Umeå universitet ska få en gemensam förståelse för studieadministrativa system och processer för internationalisering av utbildning. Arbetsgruppen förväntas också komma med förslag på eventuella förändringar. Arbetsgruppens rekommendationer: En deskriptiv och översiktlig internationaliseringsrapport ska årligen tas fram av International Office. Med rapporten som underlag lämnas också en analys. Fortsatt utveckling av verktyget Fokus vid planeringsenheten för området internationalisering som gör det möjligt att analysera resultat på institutions- och programnivå. Även ett antal utbildningstillfällen genomförs för olika målgrupper, bland annat internationella kontaktpersoner. Studentcentrum fortsätter att utbilda LADOK-användare för att minimera felkällor när uppgifter om studenter registreras. Umeå universitet använder i fortsättningen de av UKÄ definierade begreppen inom området internationalisering av utbildning. Endast i de fall där definitioner saknas tillämpas lokala definitioner av begrepp. För att nå framgång är det ytterst viktigt att understryka betydelsen av en gemensam förståelse för studieadministrativa system och processer. Därför föreslås ett antal workshops kring olika ämnesrubriker där olika delar av universitet kan mötas för erfarenhetsutbyten. Universitetsdirektören bör ges ett uttalat ansvar för den uppgiften. Det är också önskvärt att området internationalisering stärks inom USSR. Bland annat bör USSR vara beställare av rapporter för angelägna områden (ex. tillgodoräknanden, avgiftsstudenter, internationella doktorander, Housing). Rapporterna ska belysa frågeställningen på djupet, d.v.s. analyserande rapporter. Rapporten bör tas fram i samverkan mellan planeringsenheten och International Office samt med fakulteter, institutioner och utbildningsprogram när så är befogat. Vidare bör enhetschefen för International Office ingå i USSR. Detta för att säkerställa att internationaliseringsperspektivet integreras i alla strategiska diskussioner kring utbildning.

4 1. Inledning - internationell mobilitet Internationalisering av högre utbildning finns sedan 1977 inskrivet i högskolelagen. Högre utbildning ska främja förståelse för andra länder och för internationella förhållanden (1992:1434, 1 kap 5 tredje stycket). Sedan dess har internationaliseringsarbetet växt i omfattning vid svenska lärosäten. Vid Umeå universitet kom detta arbete igång 1980, då vårt första avtal undertecknades med Universität Würzburg. Efter 1985 expanderade avtalsskrivandet snabbt, framför allt efter det att den svenska regeringen 1992 skrev på Erasmusöverenskommelsen med Europeiska gemenskapen (senare unionen). Idag är internationalisering av högre utbildning ett etablerat inslag vid svenska lärosäten. Syftet med föreliggande rapport är att dels beskriva internationalisering av utbildning med uppgifter hämtade från studieadministrativa system och dels diskutera andra metoder som kan utvecklas för en mer fullödig beskrivning. Umeå universitet har en internationaliseringsstrategi (FS 1.1.1-284-14). Den ska fungera som ett stöd vid prioritering, verksamhetsplanering och formulerande av delmål och syftar till att Umeå universitet år 2020 har Sveriges bästa internationella utbildningsmiljö. Umeå universitet har en stark internationell position som ett av Sveriges ledande universitet. Våra utbildningar är nationellt ledande och internationellt respekterade och forskning av hög kvalitet formar våra utbildningar på alla nivåer. Alla våra studenter får internationella perspektiv i sin utbildning. Inresande internationella studenter återfinns på samtliga utbildningsprogram och antalet utresande studenter har ökat genom fler attraktiva utbytesavtal. Internationaliseringsstrategin innehåller många delstrategier för att nå detta mål. Utveckla utbildningsutbudet för att möjliggöra för fler internationella studenter att följa våra kurser och program Utveckla campus till en tydlig internationell miljö Det tvåspråkiga universitetet Utveckla organisationen utifrån ett internationellt förhållningssätt Stärka Umeå universitets varumärke utifrån ett internationellt perspektiv Prioritera vissa geografiska områden Genom ett konsekvent arbete inom alla dessa delstrategier kan antalet in- och utresande studenter öka, kvaliteten på utbildningarna höjas, studenterna bli väl förberedda för att kunna handskas med internationella problem- och frågeställningar och Umeå universitet ska attrahera framstående samarbetspartners och studenter från hela världen. Samtliga dessa delstrategier har brutits ner i mål som kan följas upp kvantitativt och kvalitativt. En arbetsgrupp från olika delar av universitetet har nu fått i uppdrag att se över vad som kan och bör mätas när det gäller kvantitativa aspekter på internationalisering. Generellt kan sägas att alla indikatorer på internationalisering har sitt berättigande men allt kan inte redovisas. Vad vi väljer att mäta kvantitativt bestäms både av vad som är mest intressant att mäta och vad som är möjligt att mäta på ett tillförlitligt sätt. Det förstnämnda beror i sin tur på hur och i vilka sammanhang siffrorna ska användas. En del data ska används vid jämförande statistik mellan lärosäten. Där är det viktigt att Umeå universitet registrerar internationalisering på samma sätt som andra lärosäten för att jämförelser ska bli rättvisande. Vi kan också vilja lyfta fram data på sådant som

5 vi här tycker är särskilt viktigt att ta med även om det inte alltid syns vid nationella sammanställningar. För att stimulera det interna arbetet med internationaliseringsstrategin är det viktigt att uppmärksamma och lyfta fram så många som möjligt av de satsningar som görs vid institutioner och fakulteter inom olika delstrategier för internationalisering. Även sådana som inte enkelt kan kvantifieras bör lyftas fram. Umeå universitet har internationalisering som ett av fyra kvalitetskriterier för fördelning av ekonomiska ramar för undervisning. Också av den anledningen är det viktigt att synliggöra så många olika satsningar som möjligt för att inte i onödan styra fakulteternas och institutionernas prioriteringar, men för det syftet är det särskilt viktigt att man väljer sådana variabler där jämförelserna blir entydiga och där datainsamlingen är möjlig med rimliga ansträngningar. I det här sammanhanget bör det poängteras att intäkter från avgiftsstudenter ligger utanför det s.k. takbeloppet. Listan nedan visar på ett antal variabler som är intressanta att ta med och där kvantitativa mått antingen är möjliga att ta fram i dagens system (NyA, LADOK, BPS, etc) eller där metoder kan och bör utvecklas. Nedan finns en kort sammanfattning av förordningen. Inkommande internationella studenter Avgiftsbetalande (kan mätas) Inom avtal (kan mätas) Free movers (kan mätas). De som går hel kurs vid UmU. De som går delar av kurs vid UmU. De som gör praktikkurs vid UmU. De som gör praktikkurs vid hemmauniversitet men förlagd vid UmU. Studenter med tidigare utbildning i annat land Behörighetsgivande gymnasieutbildning Högskoleutbildning (kan mätas). Utresande programstudenter Erasmusutbyten (kan mätas) Inom avtal (kan mätas) Free movers (svårt att mäta) De som går hel kurs vid universitet i annat land. De som går delar av kurs vid universitet i annat land. De som gör praktikkurs vid universitet i annat land. De som gör praktikkurs vid UmU men förlagd i annat land. Aktiva internationella alumner (kan mätas). Registrerade i UmU alumndatabas som uppgraderas minst vartannat år. Kurser och program på engelska (kan mätas). Inkommande internationella lärare/forskare/ administratörer Erasmusutbyten (svårt att mäta) Inom andra avtal (svårt att mäta) Undervisning av tillfälliga gäster (svårt att mäta). Gäller om det finns organiserat sätt att tillvarata gästande forskare, opponenter och andra för undervisningsinsatser riktade till grundutbildningsstudenter. Undervisning av lärare med akademisk examen från annat land (svårt att mäta). Utresande lärare/forskare/administratörer Erasmusutbyten (kan mätas) Inom andra avtal (svårt att mäta) Undervisning vid tillfälliga besök vid utländskt universitet (svårt att mäta). Gäller om det finns organiserat sätt att tillvarata forskare, opponenter och andra från UmU för undervisningsinsatser riktade till grundutbildningsstudenter.

6 2. Översiktlig rapport - studentmobilitet vid Umeå universitet 2010-2014 2.1 Inledning I denna bilaga redovisas internationalisering av utbildning hämtade från studieadministrativa system, främst LADOK samt uppgifter hämtade från SCB och International Student Barometer. Bilagan är en deskription och innehåller inga analyser. Urvalet av uppgifter kan alltid diskuteras men vi har valt att redovisa internationalisering av utbildning översiktligt och det som ansetts vara relevant för hela universitetet. Det är det som har varit utgångspunkten men för att bättre förstå dessa uppgifter definieras först ett antal begrepp. Studentutbyte, omfattningen av inresande eller utresande studenter som deltar i poängsatta utbytesprogram. Även benämningen studerandeutbyten kan förekomma. Utbytesprogram är ett internationellt utbyte av lärare eller studenter i avtalsreglerade former. Utbytesstudent är student som deltar i ett formaliserat utbyte (utbytesprogram) mellan lärosätena i Sverige och andra länder. Utbytesstudier är avtalsreglerade studier under viss tidsperiod vid utländskt lärosäte eller vid svenskt lärosäte av utländsk student. Inresande student är en student som har kommit till Sverige för att studera och som är registrerad vid ett svenskt lärosäte Utresande student är studenter som deltar i ett utbytesprogram där en del av utbildningen är förlagd utomlands eller student som på eget initiativ läser hela eller delar av sin utbildning utomlands. Avgiftsstudenter är studenter som inte är medborgare i en EES-stat eller i Schweiz (tredjeland studenter) betalar numera studieavgifter i enlighet med SFS 2010:543. Freemover-student är en student som utan att delta i utbytesprogram ordnar sin högskoleutbildning i annat land. internationalisering i den här rapporten har antalet in- och utresande utbytesstudenter, avgiftsstudenter och freemover-studenter lagts samman som en indikator på fakulteternas internationalisering. 2.2 Beskrivning av studentmobilitet med data från befintliga register Under de senaste fem åren har antalet inresande utbytesstudenter ökat från 826 till 919. Det är fler kvinnor än män som är inresande utbytesstudenter. År 2014 var det 549 kvinnor och 370 män Sedan 2010 har antalet utresande utbytesstudenter ökat från 249 till 303, med undantag för läsåret 2013 när det var en märkbar nedgång. Det är fler kvinnor än män som är intresserade av utbytesstudier. Delvis är det en avspegling av hela studentpopulationen där drygt 60 procent är kvinnor. År 2014 var det 188 kvinnor och 115 män. Utbildningsprogram med många utresande utbytesstudenter är civilekonomprogrammet, juristprogrammet, psykologprogrammet, Politices kandidatprogrammet och civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi.

7 Kartan visar totalt antal in- och utresande utbytesstudenter 2010-2014. Det ger en indikation över vilka länder och regioner där Umeå universitet har det mest intensiva studentutbytet. Diagrammet nedan sammanfattar förändringen avseende in- och utresande utbytesstudenter sedan 2010. Noterbart är ökningen av studenter år 2014 inom både utresande utbytesstudenter och inresande utbytesstudenter. År 2014 var det totalt 303 utresande utbytesstudenter respektive totalt 919 inresande utbytesstudenter. Antalet avgiftsstudenter var 221. I tabellen nedan redovisas ett antal nyckeltal på området internationalisering av utbildning. Det kan se som en indikator på internationalisering. Avgiftsreformen 2011 är förklaringen till nedgången men nu tycks utvecklingen vara på väg upp igen. Indikatorn är den totala summan av antal freemoverstudenter, avgiftsstudenter, in- och utresande utbytesstudenter.

8 År Avgiftsstudenter Freemover Inresande studenter Utresande studenter Totalt antal studenter internationalisering 2010 0 1820 826 249 2895 2011 47 1638 770 282 2737 2012 91 1121 844 277 2333 2013 145 1014 888 247 2294 2014 221 1021 919 303 2464 2.3 Utresande och inresande utbytesstudenter per fakultet Det är samhällsvetenskapliga fakulteten som har flest registrerade utresande utbytesstudenter med drygt 200 per läsår. Teknisk naturvetenskaplig fakultet har ökat antalet registrerade utresande utbytesstudenter från 17 till 57. Humanistiska fakultet har ca tio registrerade utresande utbytesstudenter per år. Medicinska fakulteten har inga utresande utbytesstudenter registrerade i Ladok för verksamhetsåren 2012 och 2013, för övriga år ligger det på omkring 15 utresande utbytesstudenter. En orsak till medicinska fakultetens låga siffror beror bland annat på otillfredsställande inrapportering till befintliga system. Det är också samhällsvetenskapliga fakulteten som har flest inresande utbytesstudenter med omkring 500 per läsår. Därefter kommer humanistiska fakulteten där antalet inresande utbytesstudenter varierat mellan 381 till 494 under de senaste fem verksamhetsåren. Det bör noteras att detta kan i huvudsak förklaras av att en stor grupp utbytesstudenter läser kurser som ges av institutionen för språkstudier (Swedish for international students & English for international students). Teknisk naturvetenskaplig fakultet har ökat antalet inresande utbytesstudenter från 255 till 313. På medicinska fakulteten ligger på nivån kring ett 60-tal inresande utbytesstudenter per kalenderår.

9 2.4 Internationell mobilitet per fakultet I tabellen nedan har antalet in- och utresande utbytesstudenter freemover-studenter och avgiftsstudenter lagts samman för att på det viset ge en indikation på fakulteternas internationalisering (totalt antal studenter). Samhällsvetenskapliga fakulteten har flest studenter. Under 2014 var det 1148. Därefter följer teknisk naturvetenskaplig fakultet med 821 och humanistiska fakulteten med 687. 2.5 Studentmobilitet vid Umeå universitet I tabellen redovisas internationalisering vid Umeå universitet avseende på in- och utresande utbytesstudenter, avgiftsstudenter och freemover-studenter. Uppgifterna redovisas även som andelar av den totala studentpopulationen. Av tabellen framgår att avgiftsstudenter är en mycket liten grupp men ökar nu för varje år och utgör knappt en procent av den totala studentpopulationen. Den största

10 gruppen är inresande freemover-studenter, andelen studenter är 4-5 procent. Andelen inresande utbytesstudenter ökar och ligger nu på 3 procent. Däremot ligger utresande utbytesstudenter ganska still. Ungefär en procent av hela studentpopulationen är utresande utbytesstudenter. År Totalt antal studenter Avgiftsstudenter (%) Inresande utbytesstudenter (%) Utresande utbytesstudenter (%) Freemoverstudenter (%) 2010 35433 0 (0) 826 (2,33) 249 (0,7) 1820 (5,14) 2011 34842 47 (0,13) 770 (2,21) 282 (0,81) 1672 (4,8) 2012 32955 91 (0,28) 844 (2,56) 277 (0,84) 1210 (3,67) 2013 31251 145 (0,46) 888 (2,84) 247 (0,79) 1157 (3,7) 2014 30254 221 (0,73) 918 (3,03) 303 (1,0) 1238 (4,09) 2.6 Avtal för studentmobilitet Rörligheten bland studenter, lärare och administrativ personal hänger bland annat samman med Umeå universitets utbytesavtal med andra lärosäten. Avtalen stärker också den internationella dimensionen i utbildningarna eftersom de möjliggör mobilitet. Antalet inresande utbytesstudenter har ökat under en följd av år tack vare ett stort antal utbytesavtal men ökningen har nu planat ut. Fortfarande är det en stor utmaning för Umeå universitet att uppmuntra fler studenter till utlandsstudier och utlandspraktik. Det finns för närvarande 700 avtal vid Umeå universitet, varav 60 procent är Erasmus-avtal. Umeå universitet har avtal med 59 länder och 554 universitet. På nästa sida redovisas antal avtal per land. Umeå universitet flest avtal med Tyskland (131), Finland (89), Norge (62), Frankrike (53) och Storbritannien (53). Med ett mycket stort antal länder har Umeå universitet enbart några enstaka avtal med. Här kan särskilt nämnas Bosnien och Hercegovina, Brasilien, Chile, Costa Rica, Israel, Jordanien, Kambodja, Liechtenstein, Namibia, Singapore och Taiwan.

11 2.7 Europeiska freemover-studenter Vid Umeå universitet finns en grupp europeiska studenter (inom EU/EES) som kommer för att studera ett helt utbildningsprogram. Dessa studenter betraktas som reguljära studenter. Studenterna behöver inte heller betala studieavgifter. Det innebär bland annat de på egen hand måste ordna bostad. De största gruppen studenter kommer från Finland. År 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 Antal europeiska freemover-studenter 330 377 431 471 Varav Finland 150 142 163 189 Varav Tyskland 49 59 64 73 Varav Storbritannien 6 11 17 20 Varav Norge 36 33 30 18 2.8 Avgiftsstudenter Umeå universitet har fyra års erfarenhet av avgiftsreformen. Reformen innebar en kraftig minskning av antalet tredjelandsstudenter. Före reformen höstterminen 2010 hade Umeå universitet 390 nybörjare som var tredjelandsstudenter. Efter reformen höstterminen 2011 sjönk antalet till 42. Därefter har en betydande uppgång skett vad gäller avgiftsstudenter. År 2014 studerade 221 avgiftsstudenter vid Umeå universitet. Av dessa var 99 kvinnor och 122 män.

12 Avgiftsstudenter per år och kön 2014 2013 2012 2011 0 50 100 150 200 250 Totalt Antal avgiftsstudenter Kvinna Antal avgiftsstudenter Man Antal avgiftsstudenter Populära utbildningsprogram bland avgiftsstudenter är framför allt mastersprogrammen i folkhälsovetenskap, både det ettåriga och tvååriga programmet. Även mastersprogrammen i interaktionsdesign, transportdesign, turism, IT Management, affärsutveckling och internationalisering samt nationalekonomi är populära utbildningsprogram. 2.9 Var åker studenterna och varifrån kommer studenterna? Den största gruppen bland inresande utbytesstudenter kommer från Tyskland (180), Frankrike (119) och Kina (68). Tätt följt av Storbritannien (49) och Spanien (48). Från länder som Cypern, Ungern, Sydafrika, Namibia, Sri Lanka, Nya Zealand, Brasilien, Grekland och Mexiko kommer endast ett fåtal studenter. Bland utresande utbytesstudenter är länder som Storbritannien (39), Frankrike (29), Kanada (24) och USA (23) populära länder att studera i. Längst ned på listan finns länder som Mexiko, Polen, Finland, Slovakien, Nya Zealand, Indien, Ryssland och Japan. Där endast ett fåtal studenter studerar, vilket bland annat har att göra med tillgången på utbytesplatser. Exempelvis har Umeå universitet endast en utbytesplast i Nya Zealand, som också är det mest eftersökta platsen bland Umeå universitets studenter.

13

14

15 Varifrån studenterna kommer 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 EES-länder Ej EES-länder Okänt Tabellen visar antalet inresande studenter (utbytesstudenter som deltar i ett utbytesprogram samt studenter som anordnar sina studier i Sverige på egen hand) grupperade efter varifrån de kommer. Den största gruppen studenter kommer från länder inom EU/EES. På tio år har gruppen ökat från 605 till 960 studenter, en ökning med 60 procent. Däremot minskade antalet inresande studenter utanför Europa efter avgiftsreformens genomförande med 60 procent men en viss återhämtning kan nu skönjas. Gruppen okänt är sannolikt studenter från Norden och andra länder inom EU/EES eftersom uppehållstillstånd inte krävs för studier. En annan orsak till att informationen saknas kan vara att studenten enbart läser på distans och kanske inte ens befinner sig i Sverige. Gruppen okänt land ligger ungefär på nivån 200 studenter per år. 2.10 Det engelskspråkiga kursutbudet vid Umeå universitet För alla lärosäten är program- och kursutbudet det som attraherar studenter. Kursutbudet vid Umeå universitet är därför viktigt för möjligheten att rekrytera studenter, framför allt när det gäller rekrytering av utländska studenter är det engelska utbudet på kurser och program av särskild stor betydelse. Under en lång följd av år har utbudet på kurser som ges på engelska ökat, men 2012 bryts trenden och utbudet har fortsatt att minska. Huvudorsaken till det minskade utbudet är effekten av Handläggningsordning för att inrätta, ställa in, revidera eller avveckla kurser (dnr 100-1523-13) i kombination med att takbeloppet uppnåtts vad gäller den ersättning som Umeå universitet får av staten. Engelskspråkiga kurser 2010 2011 2012 2013 2014 Enstaka kurser 692 722 653 597 588 Program på grundnivå 2 2 2 2 2 Program på avancerad nivå 28 31 33 32 29 Totalt 722 755 688 631 619 2.11 Studentmobilitet på olika sätt I tabellen nedan redovisas antal avgiftsstudenter och utresande utbytesstudenter bland ett urval utbildningsprogram. Urvalet grundar sig på att programmen har många avgiftsstudenter och utresande utbytesstudenter. Notera att inresande utbytesstudenter registreras på kurser och inte på

16 program. Tabellen illustrerar hur utbildningsprogrammen arbetar med internationalisering. Arbetet sker från skilda utgångspunkter som bland annat innebär att programmen prioriterar målgrupper olika. Program 2014 Avgiftsstudenter Utresande utbytesstudenter Civilekonomprogrammet med internationell 7 40 inriktning Civilekonomprogrammet 0 37 Masterprogrammet i folkhälsovetenskap 120 hp 34 0 Masterprogrammet i folkhälsovetenskap 60 hp 20 0 Juristprogrammet 0 27 Psykologprogrammet 0 19 Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik 0 18 Politices kandidatprogrammet 0 16 Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi 0 16 Civilekonomprogrammet med inriktning mot Service Management 0 15 Masterprogrammet i finansiering 8 2 Programmet för IT Management 10 0 Masterprogrammet i interaktionsdesign 13 0 Masterprogrammet i transportdesign 13 0 Sjuksköterskeprogrammet 0 7 Masterprogrammet i affärsutveckling och internationalisering 9 3 Masterprogrammet i kognitionsvetenskap 8 0 Masterprogrammet i Turism 11 0 Arkitektprogrammet 0 9 Masterprogrammet i robotik och reglerteknik 8 1 Masterprogrammet i nationalekonomi 9 0 2.12 Umeå universitet jämfört med några andra svenska lärosäten Under det här avsnittet följer några jämförelser med andra universitet i Sverige. Uppgifterna är hämtade från Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 (SCB UF 20 SM 1402). Det bör noteras att Lunds universitet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Uppsala universitet hävdar sig väl i kraft av sin storlek men att mindre högskolor också arbetar framgångsrikt med internationalisering av utbildning.

17 Inresande studenter Därav utbytesstudenter Lunds universitet 2 700 1 670 Uppsala universitet 1 900 1 190 Stockholms universitet 1 850 1 150 Kungliga Tekniska högskolan 1 670 970 Göteborgs universitet 1 450 1 010 Linköpings universitet 1 350 1 100 Linnéuniversitetet 1 260 790 Umeå universitet 1 060 710 Chalmers tekniska högskola 920 560 Tabellen visar lärosäten med flest inresande studenter som var nybörjare läsåret 2013/14 Inresande studenter 2013/14 Ökning i antal sedan 2011/12 Stockholms universitet 1 850 290 Göteborgs universitet 1 450 230 Lunds universitet 2 750 210 Umeå universitet 1 060 100 Tabellen visar lärosäten med största ökningen av inresande studenter som var nybörjare mellan 2011/12 och 2013/14 Antal Lunds universitet 880 Kungliga tekniska högskolan 830 Uppsala universitet 550 Stockholms universitet 420 Blekinge tekniska högskola 350 Chalmers tekniska högskola 340 Högskolan i Jönköping 290 Linköpings universitet 270 Göteborgs universitet 270 Umeå universitet 240 Tabellen visar inresande studenter som tog examen för första gången i Sverige per lärosäte läsåret 2013/14 2.13 International Student Barometer (ISB) International Student Barometer (ISB) har genomförts vid Umeå universitet sedan 2009 och fokuserar i huvudsak på internationella studenters upplevelser och erfarenheter av undervisning och lärande, mottagande och stöd samt på levnads- och boendesituationen. Omkring 400 studenter deltog i undersökningen 2014 vilket motsvarar en svarsfrekvens på 30 procent. ISB är en internetbaserad enkätundersökning som tas fram och genomförs av International Graduate Insight Group (I- Graduate). Barometern genomförs vid knappt 200 lärosäten i 18 länder. I undersökningen deltog åtta svenska lärosäten.

18 Aspekter av levnads- och boendesituationen Nöjd/mkt nöjd (%) Känsla av trygghet och säkerhet 96 Omgivningarna utanför campus 97 Faciliteter för religionsutövning 84 Boendets kvalitet 85 Möjlighet att ta del av värdkulturen 88 Faciliteter for sportaktiviteter 94 Sociala aktiviteter 90 Tillgång till internet i boendet 88 Levnadskostnader (mat, dryck etc.) 41 Boendekostnader 68 Möjligheter att tjäna pengar i samband med studierna 16 Tabell 1 Andel svarande som är nöjda/mkt nöjda med följande aspekter av levnads- och boendesituationen. Tabell 1 visar hur de internationella studenterna upplever sin boende- och levnadssituation i Umeå. Nio av tio anger överlag att de är nöjda med sin levnadssituation. Av tabellen framgår också att många aspekter på levnads- och boendesituationen är tillfredsställande men också aspekter som inte uppfyller studenternas förväntningar. Till dem hör tillgången på extrajobb under studierna, levnadsoch boendekostnader. 95,00 90,00 85,00 80,00 75,00 Andel nöjda 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Mottagande Undervisning & lärande Levnads- & boendekostnader Stöd & service Tillfredsställelse överlag I enkäten ställs fyra övergripande frågor som handlar om i vilken utsträckning studenterna är nöjda med undervisnings- och lärandesituationen, universitets stöd- och servicefunktioner, universitetets mottagande samt levnads- och boendesituationen. Resultaten visar på en positiv utveckling för mottagande samt undervisning och lärande, tabell. Omdömena när det gäller stöd och service samt tillfredsställelse överlag ligger relativt konstant över tid. Däremot är det färre som är nöjda/ mycket nöjda när det gäller aspekten levnads- och boendekostnader. 2.14 Sammanfattning inresande studenter De utländska studenter som söker sig till Umeå universitet trivs mycket bra, vilket ett högt betyg i undersökningen International student Barometer (ISB) visar. En viktig förklaring är Umeå universitets mottagning och introduktion av nyanlända internationella studenter, men också arbetet med att öka integrationen och kontaktytorna mellan inresande studenter och övriga studenter. För dessa syften har Umeå universitet under senare år utvecklat dels ett kamratstödjarprogram (Buddy Program), och dels en introduktionsvecka (Orientation Course). Det studenterna värderar högst är

19 bl.a. kursinnehåll, sociala aktiviteter, möjligheter till sport och fritid, mottagande, bostad, och studievägledning. Områden att förbättra för Umeå universitet är bl.a. karriärvägledning, arbetslivserfarenhet, anställningsbarhet och levnadskostnader. Inresande utbytesstudenter När det gäller inresande utbytesstudenter har Umeå universitet erfarit en kraftig ökning. Sedan 2006 är ökningen 65 procent och ökningen verkar fortsätta. Majoriteten (67 %) av Umeå universitets inresande internationella studenter kommer från Europa, enbart inresande Erasmusstudenter är omkring 500 studenter. Europeiska freemover-studenter Europeiska studenter som studerar vid Umeå universitet ökar. Ökningen bland europeiska freemoverstudenter är 28 procent sedan läsåret 2003/2004. Notera att ökningen kan vara större eftersom det finns ett mörkertal. När SCB samkör register är det omkring 200 studenter med resultatet land okänt. Den gruppen är sannolikt studenter från Norden och andra länder inom EU/EES eftersom uppehållstillstånd inte krävs för studier. En annan orsak till att informationen saknas kan vara att studenten enbart läser på distans och kanske inte ens befinner sig i Sverige. Avgiftsstudenter Vid svenska universitet och högskolor finns det anmälnings- och studieavgifter sedan 2011 (SFS 2011:303). Det är utomeuropeiska studenter som ska betala dessa avgifter. Europeiska studenter (EU/EES) och utbytesstudenter behöver inte betala avgifter. Ett resultat av införandet av studieavgifter blev en kraftig nedgång av tredjelandsstudenter vid svenska lärosäten. Vid Umeå universitet minskade antalet första året till en tredjedel jämfört med läsåret innan. Från en låg nivå läsåret 2011/2012 ökar nu antalet avgiftsstudenter. 2.15 Sammanfattning - utresande studenter Umeå universitet arbetar med att öka möjligheten för fler studenter att studera vid utländska lärosäten. Syftet är att erbjuda studenter en ytterligare dimension och kvalitet inom ramen för sin utbildning. Det är lätt att konstatera att det har varit ett begränsat intresse för utlandsstudier bland studenter vid Umeå universitet via de etablerade mobilitetsprogrammen, trots stora ansträngningar att öka antalet under 2000-talet. En orsak till att inte fler studenter åker på utbytesstudier kan vara inlåsningseffekter som fortfarande finns i många utbildningsprogram som inte gör det möjligt att studera utomlands. Däremot har antalet studenter som på egen hand studerar utomlands, utanför mobilitetsprogram och avtal, ökat. Det visar bland annat statistik från CSN när det gäller studenter som uppbär studiemedel för studier utanför Sverige. Utresande utbytesstudenter Universitetet har ambitionen att öka antalet utresande studenter inom universitetets utbytesavtal. Förnärvarande är antalet inresande utbytesstudenter mer än dubbelt så stort som antalet utresande. På 1990-talet var situationen den omvända. För att göra utlandsstudier mer attraktivt för Umeå universitets studenter, har nya avtal tecknats med lärosäten i Japan, Singapore, Sydkorea, USA och Kanada. Omkring 140 utresande utbytesstudenter åker till länder utanför Europa, att jämföra med omkring 160 studenter som åker ut via Erasmus-programmet. Skäl till att man inte åker på utlandsstudier kan vara problem med tillgodoräknanden och att utbildningsprogrammens konstruktion inte möjliggör utlandsstudier. Freemover-studenter Enligt CSN studerade 28 900 svenskar utomlands under läsåret 2013/2014. Den största gruppen är freemover-studenter, 19 200 studenter. Det är också den gruppen som ökar. Det var 60 procent som studerade i Europa och Norden samt 27 procent i Nordamerika. Det innebär att många studenter väljer andra möjligheter till utlandsstudier än via etablerade mobilitetsprogram och de avtal som finns med andra partneruniversitet. Det finns tyvärr ingen statistik nedbruten som redovisar den aktuella situationen vid Umeå universitet.

20 2.16 Vad tror vi om framtiden? Utifrån denna korta och mycket översiktliga rapport som beskriver studentmobilitet vid Umeå universitet är det svårt att göra kvalificerade framskrivningar av trender. Av rapporten kan trots allt utläsas följande vad gäller den framtida utvecklingen för studentmobilitet. Det engelskspråkiga kursutbudet minskar och den utvecklingen tycks fortsätta, vilket påverkar möjligheterna att ta emot studenter som vill bedriva studier på engelska. De flesta studenterna vid Umeå universitet kommer från Sverige och Europa och den utvecklingen kommer att fortsätta om inte stora volymer avgiftsstudenter rekryteras under kommande år. Fler utresande utbytesstudenter, i nivå med antalet inresande utbytesstudenter, tycks dröja. Nivån kommer att vara fortsatt låg om ingenting radikalt görs för att ändra på detta. Engelskspråkiga länder och lärosäten med ett stort utbud på engelskspråkiga kurser kommer fortsatt att vara av stort intresse för UmU-studenter. Den snabba och positiva utvecklingen för inresande utbytesstudenter tyck nu plana ut. Antalet kommer sannolikt att ligga kvar på ungefär samma nivå. För att ha en fortsatt positiv utveckling behöver utbudet på engelskspråkiga kurser säkerställas liksom bostadsgaranti för inresande utbytesstudenter. Antalet avgiftsstudenter ökar och kommer sannolikt att öka under kommande år. Det förutsätter att Umeå universitet kan presentera ett tillräckligt attraktivt erbjudande (utbildningsprogram på engelska, bostadsgaranti, snabbkurs i svenska, stipendier, försäkringar, bättre koppling mot arbetsmarknaden, mottagande och service). En benchmarking med andra svenska lärosäten visar att Umeå universitet ligger i mitten när det gäller studentmobilitet.