Rapport från Bostadsrätterna, januari 2017 Ränteavdragets betydelse för hushållen

12

Rapport från Bostadsrätterna, januari 2017 Ränteavdragets betydelse för hushållen SAMTLIGA BERÄNINGAR ANTAR EN RÄNTA PÅ 4 PROCENT 1

Ränteavdraget viktigare än vad många tror Finansinspektionen, Finanspolitiska rådet, Riksbanken På senare år har ett stort antal ekonomer och beslutsfattare uttryckt oro över snabbt stigande bostadspriser och hushållens ökade skuldsättning. I mitten av 2016 infördes ett amorteringskrav för att stävja prisutvecklingen och öka sparandet. Men utvecklingen har också lett till en förnyad diskussion om ränteavdragen, alltså hushållens möjlighet att göra avdrag för ränteutgifter. Är det rimligt att hushållen får dra av ränteutgifter mot arbetsinkomsten? Och vad blir kostnaden för staten om räntan stiger? HUR SKULLE ETT AVSKAFFAT RÄNTEAVDRAG PÅVERKA HUSHÅLLEN? En lika viktig fråga är hur ett nedtrappat eller avskaffat ränteavdrag skulle påverka hushållens ekonomi. Effekten är dubbel. Det nuvarande ränteavdraget har funnits sedan skattereformen 1991, och legat till grund för varje bostadsaffär sedan dess. Man skulle alltså kunna säga att bostadsrättsägarna betalat för sina 30-procentiga avdrag i form av 30-procentiga prispåslag. Avskaffas ränteavdraget skulle det inte bara öka bostadsrättsägarnas ränteutgifter det skulle också minska värdet på deras bostadsrätter, när marknaden anpassar sig till de nya villkoren. Tre av fem bostadsrättsägare har aldrig räknat på hur ett förändrat ränteavdrag skulle slå mot deras ekonomi. Ränteavdragen är inte obetydliga för hushållens ekonomi. Vid en ränta på fyra procent får en bostadsrättsägare med bolån i genomsnitt 7 090 kronor i ränteavdrag per år. Speciellt för bostadsrättsägare med lite lägre inkomster är ränteavdraget viktigt. Trots detta har tre av fem bostadsrättsägare med bolån aldrig räknat på hur ett förändrat ränteavdrag skulle slå mot deras ekonomi, enligt en undersökning vi genomfört i samarbete med analysföretaget United Minds. När vi ställde frågan var 37 procent av respondenterna inte ens medvetna om att en nedtrappning av ränteavdraget kan komma att bli aktuell. Så vi gav dem ett räkneexempel, för att illustrera konsekvenserna av ett avskaffat ränteavdrag och en ränta på fyra procent. Vad skulle de här utgiftsökningarna betyda för dig? Svaren finns redovisade i den här rapporten. Vår slutsats är att eventuella förändringar av ränteavdraget bör göras med mycket stor försiktighet. Ulrika Blomqvist VD Bostadsrätterna 2 SAMTLIGA BERÄNINGAR ANTAR EN RÄNTA PÅ 4 PROCENT

VARFÖR FINNS RÄNTEAVDRAGET? I Sverige är skatten på kapitalinkomster 30 procent. Ränteavdraget är möjligheten att göra ett motsvarande avdrag för kapitalutgifter, alltså räntekostnader. Ränteavdraget är 30 procent på ränteutgifter upp till hundra tusen kronor per år och 21 procent när ränteutgifterna överstiger hundra tusen kronor. Kapitalvinstskatten för bostadsrätter är visserligen inte 30 procent, utan 22 procent (den så kallade flyttskatten). Men till detta kommer en löpande fastighetsavgift, som betalas av bostadsrättsföreningarna. Ränteavdraget finns alltså till för att ge skattesystemet symmetri. På samma sätt motsvaras bostadsrättsinnehavarens avdragsrätt av hyresvärdens rätt att göra avdrag för sina ränteutgifter till exempel de som tagits för att köpa hyresfastigheten. Till skillnad från vad som ibland hävdas omfattas alltså hyresrätten av ränteavdraget, precis som bostadsrätten. SÅ MYCKET FÅR MAN I RÄNTEAVDRAG Bostadens pris...1 500 000 kr Bostadens pris...3 500 000 kr Lån...1 250 000 kr Lån...2 900 000 kr Ränteavdrag/år... 15 000 kr Ränteavdrag/år... 34 800 kr Givet en bolåneränta på fyra procent. Vem tar del av ränteavdragen? 20 procent av svenskarna bor i bostadsrätt, enligt Statistiska Centralbyrån. Enligt vår undersökning har 62 procent av de som bor i bostadsrätt ett eller flera bolån. Lånen är dock ojämnt fördelade mellan åldrarna. Av 26 45-åringar som bor i bostadsrätt har 75 procent bolån. Bland 46-65 åringar som bor i bostadsrätt är andelen lägre: 66 procent. Bland personer över 65 som bor i bostadsrätt är en majoritet skuldfria. En geografisk spridning finns också, med en lägre andel bolånetagare i mellanbygd och tätbygd, och en låg andel utan bolån i Storstockholm och Storgöteborg. UNGA OCH HÖGINKOMSTTAGARE FÅR MEST De bostadsrättsägare som har bolån och som därför betalar ränta får i genomsnitt 7 090 kronor per år i ränteavdrag, givet en ränta på fyra procent. Också här finns dock stora skillnader mellan olika grupper. Generellt sett kan man säga att ränteavdragen sjunker med åldern men stiger med inkomsten. SAMTLIGA BERÄNINGAR ANTAR EN RÄNTA PÅ 4 PROCENT 3

För en ung bostadsrättsägare med bolån betyder ränteavdraget i genomsnitt cirka 8 000 kronor per år. Bolånetagare som är 25 år eller yngre får ett genomsnittligt ränteavdrag om cirka 8 000 kronor per år, givet en ränta på fyra procent, jämfört med bolånetagare över 45 år, som i genomsnitt får cirka 6 800 kronor i ränteavdrag per år. Storstadsbor får också högre ränteavdrag än personer som bor i andra delar av landet. I Storstockholm är det genomsnittliga ränteavdraget 9 231 kronor, givet en ränta på fyra procent, och i Storgöteborg 8 664 kronor per bolånetagare och år. I Stormalmö är det genomsnittliga ränteavdraget 4 763 kronor och i övriga större städer 6176 kronor per år. RÄNTEAVDRAG I SNITT (KR) FÖRDELAT PÅ ÅLDER 8 000 7 000 8 119 7 240 6 846 6 800 6 000 18-25 år * 26-45 år 46-65 år 66-80 år * Ränteavdragen sjunker med åldern men stiger med inkomsten. RÄNTEAVDRAG I SNITT (KR) FÖRDELAT PÅ INKOMST 10 000 10 088 5 000 0 5 318 5 930 Låginkomst Medelinkomst Höginkomst 4 SAMTLIGA BERÄNINGAR ANTAR EN RÄNTA PÅ 4 PROCENT

SÅ SKULLE BOSTADSRÄTTSÄGARNA PÅVERKAS AV ETT AVSKAFFAT RÄNTEAVDRAG 29 % uppger att de inte skulle påverkas så mycket 22 % skulle dra ner på lyxkonsumtion, till exempel resor och restaurangbesök 23 % skulle dra ner på vardagskonsumtion 24 % skulle spara mindre 14 % skulle amortera mindre 6 % skulle inte ha råd att bo kvar Siffrorna avser bostadsrättsägare med minst 10 000 kronor i bolån (flersvarsfråga). Vem är mest beroende av ränteavdraget? I genomsnitt får höginkomsttagare högre ränteavdrag än personer med lägre inkomster helt enkelt för att de har dyrare bostäder och större lån. Trots det är de inte särskilt beroende av avdragen. 20 procent uppger visserligen att de skulle dra ner på lyxkonsumtion om ränteavdraget avskaffades. 16 procent uppger att de skulle amortera mindre. Och 29 procent skulle minska sitt sparande. Samtidigt uppger nästan 40 procent av höginkomsttagarna att ett avskaffat ränteavdrag inte skulle påverka deras ekonomiska situation nämnvärt. Beroende av ränteavdragen är däremot yngre och låginkomsttagare. Bland bostadsrättsägare mellan 26 och 45 år uppger bara 21 procent att de inte skulle påverkas nämnvärt om ränteavdraget avskaffades. 29 procent uppger att de skulle spara mindre. Och 6 procent skulle inte ens ha råd att bo kvar i sin nuvarande lägenhet. Bland de yngsta bostadsrättsägarna 25 år eller yngre uppger bara 16 procent att deras privatekonomi inte skulle påverkas om amorteringsavdraget avskaffades. 41 procent uppger att de skulle minska sitt sparande för att kompensera för ökade räntekostnader. Och hela 8 procent nästan var tionde uppger att de inte skulle ha råd att bo kvar. 14 procent av låginkomsttagarna uppger att de inte skulle ha råd att bo kvar om ränteavdraget avskaffades. SAMTLIGA BERÄNINGAR ANTAR EN RÄNTA PÅ 4 PROCENT 5

Låginkomsttagare skulle drabbas hårdast Låginkomsttagare skulle drabbas hårdast vid ett avskaffande av ränteavdraget. Bara var femte låginkomsttagare med bostadsrätt och bolån skulle ha en opåverkad ekonomisk situation om ränteavdraget avskaffades. 26 procent uppger att de skulle dra ner på vardagskonsumtion. Och hela 14 procent uppger att de skulle behöva flytta från sitt nuvarande hem. HUR SKULLE ETT AVVSKAFFAT RÄNTEAVDRAG PÅVERKA DIN PRIVATEKONOMI? BRUTET PÅ ÅLDER Vet ej 4 % 5 % 4 % 5 % Ett avskaffat ränteavdrag skulle inte påverka min 36 % privatekonomi nämnvärt 21 % 16 % Annat 1 % 1 % 1 % 0 % Jag skulle inte ha råd att bo kvar i min nuvarande lägenhet Jag skulle dra ner på lyxkonsumtion, t ex resor och restaurangbesök Jag skulle dra ner på vardagskonsumtion Jag skulle spara mindre Jag skulle amortera mindre på mitt bolån 4 % 5 % 6 % 8 % 11 % 5 % 15 % 18 % 18 % 15 % 18 % 21 % 25 % 24 % 24 % 27 % 29 % 32 % 66-80 år 46-65 år 26-45 år 18-25 år 42 % 41 % 5 % 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 % 45 % 6

SÅ GJORDE VI UNDERSÖKNINGEN Undersökningen genomfördes bland drygt tusen bostadsrättsägare mellan 21 oktober och 4 november 2016, av analysföretaget United Minds på uppdrag av Bostadsrätterna. Svaren insamlades i representativa kvoter avseende kön, ålder och region. Datainsamlingen skedde via Cints webbpaneler. Beräkningarna i rapporten antar en bolåneränta på fyra procent. HUR SKULLE ETT AVVSKAFFAT RÄNTEAVDRAG PÅVERKA DIN PRIVATEKONOMI? BRUTET PÅ INKOMST Vet ej 2 % Höginkomsttagare Medelinkomsttagare 6 % Låginkomsttagare 3 % Ett avskaffat ränteavdrag 38 % skulle inte påverka min 27 % privatekonomi nämnvärt 20 % Annat 1 % 0 % Jag skulle inte ha råd att bo kvar i min nuvarande lägenhet Jag skulle dra ner på lyxkonsumtion, t ex resor och restaurangbesök Jag skulle dra ner på vardagskonsumtion Jag skulle spara mindre Jag skulle amortera mindre på mitt bolån 1 % 1 % 5 % 12 % 14 % 16 % 16 % 21 % 22 % 21 % 20 % 25 % 26 % 29 % 28 % 14 % 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 % 45 % 7

Så tycker partierna om ränteavdragen Hur ställer sig ditt parti till en nedtrappning av ränteavdraget? VÄNSTERPARTIET Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk Vänsterpartiet vill att ränteavdraget ska trappas ner med en procentenhet årligen i fem år. Vi vill också sätta ett tak på ränteavdraget. SOCIALDEMORATERNA Jörgen Hellman, skattepolitisk Det viktigt att upprätthålla stabila och förutsägbara regler för så viktiga beslut som köp av bostäder. Behovet av åtgärder på området måste ses långsiktigt och hanteras varsamt. Givet att ränteavdraget trappas ner eller avskaffas, hur tycker ditt parti att nuvarande och framtida bolånetagare ska kompenseras för att kunna ha möjlighet att äga en bostad? Se svar på fråga 4. Inga förslag om detta föreligger och skulle de läggas fram så behöver givetvis detta utredas. Ska ränteavdragen förändras så görs detta bäst i en blocköverskridande uppgörelse. Vilken bostadspolitisk åtgärd anser ditt parti är viktigast för att minska hushållens skuldsättning? Hur tycker ditt parti att man ska skydda denna bolånetagarna från alltför stora och oförutsedda förändringar i sin privatekonomi? Att det satsas på att bygga fler bostäder, framför allt hyresrätter. Hyresrätter kräver ingen privat skuldsättning och är därför både skonsam mot plånboken och mot samhällsekonomin. Vårt förslag om avtrappade ränteavdrag innebär att en minskning görs med 1 % per år och under en viss tidsperiod. Det behövs även åtgärder som dämpar prisutvecklingen på bostäder som t ex ett investeringsstöd för byggande av hyresrätter. Vi avvaktar effekterna av de åtgärder som nu verkar. Om den negativa utvecklingen skulle fortsätta och bli helt ohållbar måste regeringen överväga ytterligare åtgärder. Ränteavdragen är en metod, skuldkvotstak ett annat som diskuterats. Vi socialdemokrater förespråkar långsiktiga åtgärder och stabila ekonomiska villkor. Ingen ska givetvis behöva lämna sin bostad genom förändringar av ränteavdraget och det gäller att särskilt se till barnfamiljernas situation. 8

MILJÖPARTIET Rasmus Ling, skattepolitisk Miljöpartiet anser att en nedtrappning av ränteavdraget behövs. Det behövs åtgärder för att minska skuldsättningen. En bostadsbubbla skulle slå hårt, inte minst för de som nyligen gått in på bostadsmarknaden genom köp av sin första bostad. Vi kan tänka oss olika sätt till kompensation. Det kan handla om sänkta flyttskatter, men det kan också handla om sänkta inkomstskatter. Det är viktigt att pengarna på något sätt går tillbaka till hushållen som kompensation. Minskat ränteavdrag är en viktig del, men vi diskuterar även andra åtgärder såsom skuldkvotstak. Det som diskuteras är en långsam nedtrappning av ränteavdraget. Den kortsiktiga effekten skulle därför bli liten. Däremot kan räntehöjningar av Riksbanken gå snabbare, så generellt är det bra att ha en viss marginal när man köper bostad. CENTERPARTIET Per Åsling, skattepolitisk Vi vill ha en översyn av hela beskattningen på boende, däribland flyttskatterna, reavinstskatten och ränteavdragen. Vi vill se över alla beskattning på boende. Då kan inte ränteavdragen analyseras isolerat. Vi vill dels se över hur hyressättningen kan reformeras så att hyrorna blir mer marknadsanpassade, dels är vi redo att se över de ekonomiska styrmedel som påverkar hushållens skuldsättning, däribland ränteavdrag och reavinstskatt. Framförallt är det viktigt med blocköverskridande överenskommelser inom ekonomiska styrmedel med påverkan på bostäder. Exempel på detta är det amorteringskrav som nyligen trätt i kraft. LIBERALERNA Mathias Sundin, skattepolitisk Liberalerna vill se en nedtrappning av ränteavdragen med 1 procentenhet/år till 20 procent. Nedtrappningen av ränteavdragen ska ske i en skatteväxling med sänkt skatt på arbete, annars blir den en skattehöjning som slår mot hushållens ekonomi. I grunden måste bostadsmarknaden fungera bättre. Liberalerna vill ta bort uppskovsräntan vid bostadsförsäljning, det skulle öka rörligheten på bostadsmarknaden. Liberalernas förslag på nedtrappning av ränteavdragen betyder, med dagens räntor, minskat ränteavdrag med 40kr/månad för ett normalhushåll i Sverige. 9

Så tycker partierna om ränteavdragen KRISTDEMOKRATERNA Larry Söder, skattepolitisk Jag vill kort klargöra att vi som kristdemokrater är för att ränteavdragen är kvar på samma nivå som nu. Vi tror det är stort ingrepp i människors privatekonomi att förändra det. Vi ser andra åtgärder som är bättre för att öka rörligheten på marknaden. Inget svar. Vi har tillsammans med regeringen gått med på en ökad amortering för de som har hög skuldsättning, vilket vi anser är en bättre väg att gå för att minska familjers skuldsättning för sitt boende. Inget svar. MODERATERNA Eva Thalén Finné, bostadspolitisk Vår utgångspunkt är att hushållen inte ska drabbas av ytterligare höjda kostnader till följd av avskaffade ränteavdrag. I synnerhet inte utan motsvarande skattesänkningar. Att öka skattebördan för hushållen är skadligt både för hushållen och för ekonomin i stort. Om ränteavdragen skulle sänkas måste detta kompenseras genom skattesänkningar på annat håll. Det krävs också åtgärder för att komma till rätta med bostadsbristen som driver upp priser på det ägda boendet och förlänger köerna till hyresrätterna. Vi måste öka tillgången på bostäder dels genom regelförenklingar för att öka bostadsbyggandet dels genom slopat uppskovstak och sänkt ränta på uppskov för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Även med Finansinspektionens förtydligade mandat är det regeringen som beslutar om nya åtgärder. Därmed finns en politisk kontroll som skyddar konsumenter från alltför stora och oförutsedda förändringar i sin privatekonomi. SVERIGEDEMOKRATERNA David Lång, finanspolitisk Vi är öppna för det, givet att det sker långsamt och att hushållen kompenseras, förslagsvis i form av sänkt inkomstskatt. Se 1. Ett minskat ränteavdrag skulle sannolikt ha större inverkan än vad amorteringskravet har, eftersom amortering är en form av sparande och inte en ökad kostnad i egentlig mening. Finansinspektionen ska inte ha befogenhet att göra ändringar i ränteavdraget. Eventuella nya åtgärder som exempelvis skuldkvotstak bör appliceras på nya och inte befintliga lån, för att undvika plötsliga förändringar i privatekonomin. 10

Så tycker Bostadsrätterna om ränteavdraget En viktig anledning till att ränteavdraget har kommit att ifrågasättas är hushållens växande skulder. Så hur oroliga bör vi vara för bolåneutvecklingen? Å ena sidan är det helt sant att skulderna växer. 2015 var den genomsnittliga hushållsskulden 2,9 miljoner kronor en ökning med 9,3 procent sedan 2014. Högst skuldsatta var hushållen i storstäderna. I Storstockholm och Storgöteborg var den genomsnittliga hushållsskulden 2,9 respektive 2,4 miljoner kronor 2015. Dessutom ökar skuldkvoten, alltså hushållens lån i förhållande till inkomsten ett vanligt mått på hushållens finansiella risktagande. Mellan 2014 och 2015 ökade hushållens genomsnittliga skuldkvot från 387 till 406 procent, vilket betyder att ett vanligt hushåll har skulder om drygt fyra gånger sin disponibla inkomst. 2015 gick var tionde nytt bolån till hushåll som lånade mellan 6 och 7,5 gånger sin disponibla årsinkomst en fördubbling på några år. Å andra sidan är hushållens marginaler goda. Och andelen hushåll med små marginaler har minskat, huvudsakligen som en följd av låga räntor. Finansinspektionens stresstester visar att det är få hushåll med nya bolån som skulle få problem att betala på sina lån om räntorna stiger eller om deras inkomster minskar. Dessutom håller sig skuldsättningen i relation till bostädernas värde på rimliga nivåer. I genomsnitt lånade hushållen 67 procent av bostadens värde vid nyköp 2015, en siffra som förblev i princip oförändrad jämfört med 2014. Endast cirka 15 procent av hushållen lånade 85 procent eller mer av bostadens värde. Och bopriserna stiger snabbare än skulderna. Mellan 2014 och 2015 ökade bopriserna med cirka 14 procent. En viktig fråga är därför om skuldkvoten verkligen är det mest relevanta måttet på hushållens finansiella risktagande. Kanske är belåningsgraden justerad för prisförändringar alltså skulden i relation till tillgångarna ett bättre mått. I så fall kan en nedtrappning av ränteavdraget vara kontraproduktiv, eftersom den riskerar att leda till sjunkande bostadspriser, och därför en högre belåningsgrad. 11