En bättre värd E n t i d n i n g f r å n V a s a k r o n a n n u mme r 4 d e c em b e r 2 0 1 1 är du kreativ lille vän? Hungriga på Hyper Island Levande handelsplats Modig visionär
Viljans makt är stor Energianvändningen är en tmaning för bygg- och fastighetsu branschen. I Skåne finns en villa som kallas plushus. På sommaren alstrar den mer energi än den förbrukar. Byggnadsfysikdoktorn Karin Adalberth har med ren vilja bevisat att det går. För tre år sen bestämde vi att Vasakronan på sikt ska ligga 50 procent under branschsnittet när det gäller energianvändning. Helt omöjligt, sa alla. Men eftersom vi så gärna vill, ligger vi nu faktiskt 40 procent under. Skolornas gamla datasalar b örjar successivt ersättas av barnens egna datorer. Enligt en ny undersökning surfar 50 procent av Sveriges tre åringar på nätet, och 20 procent gör det varje dag. Den digitala skolan Hyper Island har en filosofi som bygger på att studenterna verkligen ska vilja lära sig. Ibland behöver lärarna till och med kyla ner studenterna för att de vill så mycket. Jag tänker på min gamla skola och klasskompisen Uffe han ville inte alls. Du har kanske sett en föreställning med Cirkus Cirkör? 1,2 miljoner människor har gjort det hittills. Men ledarskapsfilosofin bakom en modern cirkus har du förmodligen aldrig tänkt på. Hur hanterar en ledare den kreativa viljan? När reportaget landade på mitt bord läste jag det med spänning två gånger om. Hittade flera kul citat och sköna frågeställningar som man kan testa på kollegorna: Är du tillräckligt uppkäftigt engagerad eller krävs en nytändning? 21 Trevlig läsning! En bättre värd ges ut av Redaktionell produktion: Ansvarig utgivare och chefredaktör: Peter Östman, Tel: 08-566 205 60, peter.ostman@vasakronan.se Redaktionsråd: Marcus Ehrenfried, Tel: 08-782 03 34, marcus.ehrenfried@vasakronan.se Rebecca Liljebladh-Thorell, Anna Dahlin, Jenny Hartwig, Jacob Hermansson, Jan-Erik Hellman, Victoria Nilsson, Tomas Nordlund Redaktionens adress: Repro: Turbin Vasakronan AB, Box 30074, 104 25 Stockholm. Tel: 08-566 20 500 Tryckt på miljögodkänt papper av redaktionschef: 2 Susanne Glennegård, 08-506 288 98, susanne.glennegard@intellecta.se Sandra Grill, Ewa Lindström, Intellecta Publicisterna Modintryckoffset, 2011 Hemsida: www.vasakronan.se Adressändringar skickas till: omslag: Mats Bäcker adressandring@vasakronan.se 5 mattias edwall Peter Östman Kommunikationschef Vasakronan
17 4 4 Förbanna inte mörkret Varje vinter är det samma sak ett ständigt jämmer om mörkret och kylan, artikel efter artikel om ljusterapi, tågförseningar och resetips... 5 Kontorsakrobatik med attityd Freud ansåg att kreativiteten är en konflikt mellan det medvetna och det omedvetna. Andra har kallat den försvarsmekanism eller gudomlig ingivelse... 10 Plats för möten Idag moderna kontor, butiker och restauranger för 400 år sedan Nordens största handelsplats... 17 Kunskapstörst Varken klassrum, lärare eller läroböcker. Inga prov, läxor eller betyg. Ändå är det en skola vi pratar om... 8 28 20 Helldéns höga hus Den första Hötorgsskrapan, S ergels Torg och Stockholms universitet. Alla bär de signaturen David Helldén (1905 1990)... 10 21 Tog skorna i egna händer Vad blir det om man lägger ihop en pojkes födelse och två envisa entreprenörer? Svar: Vincent Shoestore... 4 24 Visionären Plötsligt vänds världens blickar mot Sverige i blickfånget står en kvinna stolt som en tupp. Hon har just överbevisat alla kritiker... 26 Värden Vasakronan Magisk novemberdag inledde Julstaden Göteborg, Bilprovningen möter framtiden i Kista Entré... 28 Detaljen Har du vägarna förbi Uppsala Science Park och Hus Oscar II? Här står ett historiskt föremål en kanon som varit i bruk någon gång mellan åren 1894 och 1927... 3
Runt skrivbordet förbanna inte mörkret... Varje vinter är det samma sak ett ständigt jämmer om mörkret och kylan, artikel efter artikel om ljusterapi, tåg förseningar och restips. Men vet du vad? Det finns faktiskt de som lever i konstant becksvart mörker och iskyla, året om. Kanske är det på tiden att vi lär oss ett och annat av dem? På 1 000 meters havsdjup råder absolut mörker. Här har man upptäckt olika arter av djuphavsfiskar. För att överleva den extrema tillvaron har fiskarna utvecklat fantastiska förmågor som vi nordbor med fördel kan reflek tera över en slaskig vinterdag när vin den viner i ansiktet och vantarna ligger kvarglömda på bussen. Rovfiskarna hushåller med sin energi genom att stilla vänta på sitt byte istäl let för att aktivt jaga. Den strategin kan vi också anamma. Låt oss sluta ränna omkring så mycket och jaga karriär, kondition och socialt umgänge. Dyker det upp något skoj ur mörkret i vår när het kan vi nappa, men annars är det lugnet vi ska bejaka. Flera arter kan märkligt nog själva alstra ljus. De använder sitt glimmer för att attrahera byten eller finna kär leken. Vem har inte hört uttrycket att någon sprider ljus och glädje omkring sig? Se där, vi har också den förmågan! Använd den! Tillgången på mat är knaper. För att lösa bristen har vissa arter utvecklat ett sätt att tillgodose sitt energibehov från alternativa källor såsom svavel föreningar. Känner du dig orkeslös en grå vinterdag? Fundera på dina egna alternativa energikällor. Kanske är det välgörenhet eller att gå på teater? Fler ljusglimtar i mörkret hittar du här bredvid. 4 Syns du i morgontrafiken? Du kanske tillhör de som trotsar kylan och cyklar till jobbet under vinterhalvårets mörka dagar. Då har du såklart cykelljuset tänt både bak och fram. Men hur gör du när du ska svänga? En arm utsträckt till höger är det ingen som ser. Nu finns cykelbelysning med blinkers. Köp den hos www.coolstuff.se för 549 kr. Något att prata om För matematikintresserade är detta en klockren ljusstake. Loop heter den och formgivaren har inspirerats av Fibonaccis kurva. Fibonaccis tal, det gyllene snittet och den logarit miska spiralen återfinns bland annat i musiken, arkitekturen och naturen ett klockrent samtalsämne när ljusen tänds! Köps på DesignTorget för 395 kronor. En lysande idé Svanen hälsar att om alla svenska konsumenter övergår till Svanenmärkta stearinljus skulle det minska våra koldioxidutsläpp lika mycket som om vi tog bort 15 000 bensinbilar från vägarna. Här Svanenmärkta blockljus från Duni. Kolla in fler ljus på www.svanen.se Dissa fyrverkerierna Engelska varumärket Liquidesign har skapat Bagalight som är en rad olika lampor i pappkassar. De passar det mest trendiga vardagsrum samtidigt som de är tillverkade så resurssnålt och med så lite inverkan på miljön som möjligt. Lamporna finns på www.ekoprylar.se
Erik Olsson kontors akrobatik med attityd Freud ansåg att kreativiteten är en konflikt mellan det medvetna och det omedvetna. Andra har kal lat den försvarsmekanism eller gudomlig ingivelse. Cirkus Cirkör menar att kreativitet är en attityd i gränslandet mellan höger och vänster hjärnhalva. Text: Sofia Eriksson Om du sår ett frö och varje dag gräver upp det för att kon- trollera att det blir den där eken du föreställt dig, vad händer då med fröet? Kajsa Balkfors ställer frågan som en förklaring till hur hon ser på kreativitet. För mig är kreativitet en undersökande attityd. Ett förhållningssätt där man ständigt utvecklas och ställer frågor. Det handlar också om tillit, fröet måste få gro ifred. Hennes titlar är vice vd, forskningschef, utvecklingschef och kontorsakrobat. Hon är organisationskonsulten som valde bort ett arbete med global ledningskommunikation inom närings livet för en vardag bland clowner, lindansare och jonglörer. >>
Vad kostar det? Jag vill! Häftigt! Varför då? Wow! Och? Ja, men... 6 Mycket har hänt sedan Cirkus Cirkörs ridå gick upp 1995. Teater, dans, akrobatik, livemusik, skräck, glädje och galenskap Cirkus Cirkör var alltihop och publiken kunde inte värja sig. 16 år senare är Cirkus Cirkör en egen institution för nycirkusen som pedagogik och samhällskraft. Över 1,2 miljoner människor har sett deras föreställningar och 30 000 barn och ungdomar tränar årligen cirkus i deras namn. De turnerar både i Sverige och utomlands, arrangerar event, festivaler och driver utbildningar både på gymnasieoch högskolenivå. Organisationen bakom cirkusen sysselsät- mats bäcker Det är en mänsklig, medfödd egenskap att vara rädd för det okända och för att tappa kontrollen. Men vi är också födda nyfikna och kreativa. Ja! Jag förundrades av Cirkus Cirkör som organisation. Med minimala resurser bedrevs en verksamhet som motsvarade kapaciteten hos ett expansivt medelstort företag. Och visionen var att förändra världen. 18 tunnelbanestationer från centrala Stockholm, mitt i miljonprogrammets Alby i Botkyrka kommun, har Cirkus Cirkör sitt kreativa centrum. I LM Ericssons gamla lokaler, under namnet Subtopia, verkar ett 40-tal aktörer inom konst och kultur. Tillsammans erbjuder de 14 000 kvadratmeter kreativ upp levelseindustri.
Kreativitet föds i mötet mellan den högra intuitiva hjärnhalvan och den vänstra rationella. Begreppskrockarna var viktiga för att ledorden verkligen skulle betyda något. Kajsa Balkfors ter cirka 30 fast anställda och 200 projektanställda med en omsättning på cirka 33 miljoner kronor under 2010. Cirkus Cirkörs resa har inspirerat allt från riskkapitalister och företagsledningar till myndigheter och kommuner. Kajsa Balkfors och Cirkör föreläser, workshopar och ledarskapsutbildar alltid med utgångspunkt i kreativitet, drivkraft och magkänsla. Vi var en innovation. Det fanns ingen färdig affärsmodell som passade oss och vi fick medvetandegöra processen längs vägen. Vad ville vi och vilken organisation behövde vi bygga för att kunna göra det?, säger Kajsa Balkfors som kom till Cirkus Cirkör utrustad med diverse managementteorier, men mötte en värld där konventionella metoder inte fungerade. En lindansare sa balans är en ständig rörelse in i och ut ur balanspunkten, försöker man hålla fast den så faller man. En akrobat konstaterade jag är rädd hela tiden, men har övat på att inte vara rädd för att vara rädd. En jonglör sa att det inte handlar om hur man fångar bollen, utan om hur man kastar den. Parakrobaterna hade unika insikter om samspel olikheter som får skava mot varandra och formas långsamt till ett gemensamt, starkare uttryck. erik olsson Ut åkte managementpärmarna, in kom ledord som parades ihop till motsatser: uppkäftigt engagemang, kvalitativ galenskap, solidarisk individualism. Kreativitet föds i mötet mellan den högra intuitiva hjärnhalvan och den vänstra rationella. Begreppskrockarna var viktiga för att ledorden verkligen skulle betyda något, säger Kajsa Balkfors. Fram växte en affärsmodell, där begrepp som tillit och samarbete är centrala. Ledarskapet för Cirkus Cirkör kom till exempel att delas mellan flera personer. Jonglörens tanke om att göra rätt från början fick forma rekryteringsprocessen. Vi är noga med att vaska fram dem som är uppkäftigt engagerade och tar egna initiativ, och där vi kan koppla på c irkusens gemensamma idé och vision. En viktig ledstjärna blev att de kreativa idéerna inte ska anpassas efter det administrativa, utan tvärtom. Om en elev i vår cirkusskola får en idé om att, ja jag vill flyga upp dit, så måste vi ha tillit till att det fixar sig. Eleven har frihet och ansvar att välja vägen, vårt arbete är att stödja processen. Vi kan inte komma med en färdig affärsmodell för hur eleven ska flyga, säger Kajsa Balkfors. Tanken går att applicera på alla verksamheter. Medarbetare som får frihet att göra det de vill tar också större ansvar. Orga- >> 7
mats bäcker Management by circus Vill ni vara pionjärer? Då måste ni ta höjd för kreativiteten. Kanske ska 25 procent av budgeten avsättas för experiment? Det är inte din organisations kreativitet som ska anpassas efter affärsmodellen, tvärtom. Stödjer formen inte den kreativa idén, ändra formen. Släpp kontrollbehovet. Finns det utrymme för vision och kreativitet så kommer ofta lönsamheten på köpet. Organisationer som s läpper kontrollbehovet och vågar låta visionen och de kreativa idéerna gå först inte strategierna belönas ofta med bra resultat. Kunderna märker direkt om ni representerar en visionsdriven eller strategidriven organisation. Vilken skulle du vilja samarbeta med? Avdramatisera ekonomin. Ekonomi får inte bli ett hot, kommunicera den som en möjlighet. Byt spår ibland, knopp som kropp behöver miljöbyten. 8
nisationer som släpper kontrollbehovet och vågar låta visionen och de kreativa idéerna gå först inte strategierna belönas ofta med bra resultat. Men tid är som bekant pengar och kreativiteten kollar inte på klockan. Samtidigt knackar lågkonjunkturen på och effektivitet hamnar högst upp på priolistan. Vad vill Kajsa Balkfors säga till verksamheter som inte satsar på kreativitet? Har de råd att låta bli? Kunderna märker direkt om det är en visionsdriven eller strategidriven organisation man representerar. Många försöker få kontroll över marknaden och hindra förändring. Det funkar aldrig, människan är föränderlig företagen måste också vara det. Ekonomi är viktigt, men får inte bli ett hot. Ekonomi är Intuition is a divine gift and the rational mind is a faithful servant. sedan bygga upp en tillit kring att organisationen faktiskt får jobba så. Och tala om det igen, och igen. Tillit är en färskvara. Med Botkyrka kommun har vi till exempel ett ömsesidigt, pedagogiskt avtal som bygger på att både kommunen och vi investerar och är beredda att förändras. Vi utvärderar regelbundet vad vi vill uppnå och hur det klickar med vår gemensamma vision. främst ett medel för att göra det man vill och tror på, menar hon. Trots att en Cirkus Cirkör-föreställning kan kosta en miljon kronor i månaden, oavsett hur många biljetter som säljs. För att vi ska orka vara kreativa har det varit viktigt att avdramatisera ekonomin. Vi är helt öppna med ekonomin och redovisar den på våra veckomöten. När man tillsammans talar om hur de ekonomiska processerna fungerar får alla en chans att förstå orsak och verkan, och vilken roll individen spelar för helheten. Det är dags att inse att modeller för rationalitet inte kan styra kreativiteten. Rent biologiskt funkar inte människan så, förklarar Kajsa Balkfors och citerar Einstein: Intuition is a divine gift and the rational mind is a faithful servant. We have created a society that honors the servant and has forgotten the gift. Har vi förlorat vår intuition? Kan svenska företag ens vara kreativa? På ett plan är det dags för ett paradigmskifte, menar Kajsa Balkfors. Ska vi skapa nytt måste vi också våga tänka nytt, trampa oupptrampade stigar och lita på att magkänslan leder rätt. Inom Cirkus Cirkör har vi jobbat mycket med utvecklingsregioner och kommuner, vilket innebär extremt styrda mallar för hur ett utvecklingsarbete ska se ut. Vi har varit tydliga med att ibland måste man rucka på mallarna, även om det innebär att EU-regler måste förändras på vägen. Men hur kan kreativiteten väckas till liv i en blockerad organisation, arbetsplats eller människa? Inom Cirkus Cirkör hålls processen vid liv genom veckomöten där verksamheterna inspirerar varandra och där vi regelbundet utvärderar ledorden. Är vi tillräckligt uppkäftigt engagerade eller behövs en nytändning? Ledorden är en garant för att vi håller oss till vår vision, säger Kajsa Balkfors. Och vid kreativa blockeringar är det bra att byta spår. Vi har något som vi kallar lunch-till-lunch, dygnskonferenser där vi byter miljö för att få kraft att spåna och skapa. Ibland är det bra att komma iväg. Fastnar man i ett hörn av huvudet kan kroppen väcka kreativiteten till liv. Därför omfattar Cirkus Cirkörs workshopar ett förkroppsligat moment där deltagarna till exempel regisserar varandra i en cirkusakt. I samspelet mellan kropparna händer något med tankarna. Och en kontorsakrobat kan ta hjälp av att promenera, meditera, tänka och visualisera. Inom Cirkus Cirkör har vi ett stort ansvar att göra det som behövs, och frihet att jobba var och när vi vill. Själv skriver jag gärna på ett café eller någonstans där jag kan sätta upp lappar och bilder. Visualisering är också ett slags förkroppsligande. I näringslivet ser Kajsa Balkfors ett glapp mellan viljan att jobba kreativt och kunskapen om vad som krävs för att nå dit. Det är mycket snack om Sverige som innovationsland, mindre verkstad. Det finns en lojalitet till gamla ledarskapsmodeller, och vi har skolor som lär ut färdig kunskap som ska repeteras inte förmågan att skapa ny kunskap. Det matchar inte den värld vi lever i idag, där vi måste ha en annan relation till vår föränderliga omvärld och begrepp som hållbarhet och samhälle. En ledare som vill höja kreativiteten i sin verksamhet måste börja med förståelsen för hur den kreativa processen fungerar, Tillsammans med vänner har Kajsa Balkfors dessutom en trädgård för höger hjärnhalva. Ett experiment för att se vad som händer när människan och naturen får vara intuitiv och inte rationaliseras till raka rader och rabatter. Där kan jag gräva eller bara sitta och titta på hur naturen beter sig. Eller så går jag in i cirkushallen och ser på när artisterna tränar. Där och då vet hon precis hur kreativiteten fungerar. Den är inte linjär, den är cyklisk, dynamisk, böljar och rör sig. Den tar lite tid, och måste få göra det. Slutresultatet blir ju så mycket bättre. 9
plats för möten Idag moderna kontor, butiker och restauranger för 400 år sedan Nordens största handelsplats. I fastigheten Oscar 30 i centrala Malmö möter gammalt nytt. Text: Malin Larshammar Foto: Peter Westrup 10 Fastigheten Oscar 30 i Malmö andas istoria. På fastighetens norra sida ligger h Stortorget och på den västra sidan ligger Lilla Torg. Står man på Stortorget och blundar hårt kan man nästan höra sorlet från alla de gatustånd som under 1530-talet täckte den 2 500 kvadrat meter stora ytan. Då var torget Nordens största handelsplats och hit kom köpmän, bagare, kötthandlare och fiskare för att sälja och köpa varor. I slutet av 1500-talet blev Stortorget för litet för Malmös handel och ytterligare ett torg anlades Lilla Torg. Båda torgen var livliga mötesplatser och lockade till sig mängder av besökare. Med åren började även byggnader att uppföras kring torgen. Runt Lilla Torg restes de karaktäristiska 1800-talshusen som fortfarande har kvar sin rustika charm, och runt Stortorget började man bygga många av de rikt utsmyckade sekelskifteshus som än idag ger torget dess pampiga intryck. I början av 1900-talet blev det förbjudet att sälja kött och fisk på gator och torg vilket ledde till att handeln försvann från både Lilla Torg och Stortorget. Istället öppnade butiker och speceriaffärer. Idag inhyser de historiska lokalerna i Oscar 30 trendiga butiker och moderna kontor. Längs Lilla Torg ligger restauranger och caféer på rad.
Setterwalls advokat byrå sitter i Handels bankens gamla palats. Där bankhallen en gång låg finns idag arbetsplatser och soffgrupper. De stora takfönstren släpper in gott om ljus. Fastighet: Oscar 30. Adress: Stortorget 19 23 / Lilla Torg 2 4 / Skomakaregatan 7 11 Yta: Kontor: 5 420 kvm, butik: 1 571 kvm, övrigt: 977 kvm Hyresgäster: Setterwalls Advo katbyrå, Coeli, Energi Sverige, Dux Design, Resursgruppen i Sverige, Prolog Bygglogistik, Finsk Form, Hope Retail, Footstreet, Folk & Rock, Svanströms, Restaurang Grappa, Espresso House, Pronto, Piccolo Mondo. >> 11 >>
I Setterwalls reception möts medarbetare och kunder av vackra marmorgolv och pampiga valv. 12
Restaurang Grappas lokaler byggdes 1855. Idag serveras italiensk mat i modern miljö. 13
I butiken Finsk Form samlas möbler och kläder från Finlands populäraste formgivare. 14
Lea och Christer Anderberg startade butiken tillsammans 1977. Finsk Forms skyltfönster är stora och inbjudande. >> >> 15
Konst i alla dess former affischen på stolen är från Finsk Form och målad av Mats Gustafsson. Fotografierna hänger på Setterwalls kontor och är tagna av Georg Oddners. 16
kunskapstörst Text: Malin Larshammar Foto: Gustav Kaiser Varken klassrum, lärare eller läroböcker. Inga prov, Text: Sofia ErikssonÄndå är det en skola vi pratar om. läxor eller betyg. Foto: Johannes Berner På Hyper Island är det learning by doing som gäller. >> 17
T rots höstlov så kryllar det av studenter i Hyper Islands lokaler vid Telefonplan i Stockholm. Kaffekoppar står lite här och var och från olika håll hörs samtal på svenska, tyska och engelska. Några studenter sitter försjunkna i intensiva samtal, andra spelar pingis eller knappar intensivt på datorer. Det känns helt enkelt väldigt långt ifrån en klassisk skolmiljö. Vi arbetar inte på det traditionella viset. Hos oss är lärandet en process. Det är upp till studenterna själva att vilja lära sig, säger Mikael Ahlström, delägare och handledare på Hyper Island. Hyper Island har funnits sedan 1995 då grundarna träffades under en utbildning i CD-ROM. De insåg ganska snart att det fanns ett stort behov av en ny typ av lärande för den växande medieindustrin. Den digitala världen utvecklas hela tiden. Om man bara kan en sak och inte hänger med, då får man det tufft, säger Mikael Ahlström. Mikael Ahlström menar att det måste finnas tid för kreativa processer både i skolan och i arbetslivet. Hyper Islands metodik innebär att studenterna under den två år långa KY-utbildningen i digitala medier får arbeta i så realistiska arbetssituationer som möjligt. Studenterna delas in i grupper och får en uppgift. Till exempel ska de presentera en vinnande digital affärsidé. De får sedan fyra veckor på sig att lösa uppgiften. Till sin hjälp har de självklart handledare, men i övrigt får de lösa problemet på egen hand. Det innebär att studenterna tvingas lära sig längs vägen. Behöver de till exempel kunna programmera i Flash för att lösa uppgiften, då är det bara att lära sig det. Det är hungern efter lärandet vi vill komma åt. Ibland måste vi till och med kyla ner studenterna för att de vill så mycket. Och detta trots att vi inte har några traditionella läroböcker, läxor eller betyg. Men det är just när studenterna förstår att det inte finns några rätt eller fel som de vågar vara kreativa, släppa loss och lära sig, säger Mikael Ahlström. Och det verkar som att metodiken går hem. Idag har Hyper Island 400 studenter fördelade på tre skolor i Stockholm, Karlskrona och Manchester. Och de få platserna är eftertraktade. Men för att komma in behövs inte skyhöga betyg och goda referenser. Istället tittar man på samarbetsviljan, förmågan att bygga relationer och fallenheten för att lösa problem. Vi är den skola i Sverige som har flest andel betalande utländska studenter. Det är ett mycket gott betyg. Under utbildningens gång spenderar studenterna även mycket tid ute på praktik, i vissa fall hela sju månader. Och många blir kvar på praktikföretaget när de är färdiga på Hyper Island. Studenterna är extremt eftertraktade på arbetsmarknaden. 98 procent får jobb inom en relevant bransch efter utbildningen. 18
På Hyper Island vill man komma åt hungern efter kunskap och det är upp till eleverna själva att vilja lära sig. Till stor del handlar det om att ledningen måste tillåta medarbetarna att vara kreativa. Och se till att det finns tid för kreativa processer. Utöver KY-utbildningen håller Hyper Island även företags- och ledarskapsutbildningar. En viktig del är att lära chefer och medarbetare att bli mer kreativa och initiativrika. Som vd för webbyrån Britny är det frågor som ständigt är aktuella för Mikael Ahlström. Till stor del handlar det om att ledningen måste tillåta medarbetarna att vara kreativa. Och se till att det finns tid för kreativa processer, säger han. På Britny har Mikael Ahlström infört schemalagda tillfällen där medarbetarna får möjlighet att ge varandra feedback och inspiration. Och lära sig mer om vad kollegorna faktiskt gör. Varje måndagsmorgon inleds med en check-in. Då träffas företagets 30 medarbetare och alla får kort sammanfatta vad som väntar under veckan. Det spelar ingen roll vad man gör i organisationen. Alla ska vara med, från ekonomichefen till programmeraren. På så sätt får alla en helhetssyn på företagets affär. Veckan avslutas med en motsvarande check-out där alla berättar hur veckan har varit. Efter check-outen delas medarbetare in i slumpvisa grupper om tre personer. Då är det dags att ge varandra feedback. På så sätt skapas utrymme för att utbyta tankar och kunskap och kanske hitta nya idéer och lösningar. Att investera i kreativa processer är att se framåt. Att inte göra det är bara kortsiktigt tänk, säger Mikael Ahlström. Goda grannar Hyresgäst: Hyper Island Verksamhet: KY-utbildning (kvalificerad yrkesutbildning) i digitala medier, företags- och ledarskapsutbildningar. Adress: Tellusgången 5, Telefonplan. 19
xxxxxxxxxxxxx Värdens arkitekter Helldéns höga hus Den första Hötorgsskrapan, Sergels Torg och Stockholms universitet. Alla bär de signaturen David Helldén (1905-1990). Han skapade omdiskuterad arkitektur och hade stor betydelse för gestaltningen av det moderna Stockholm. Hans produktion omfattar även Malmö stadsteater, köpcentrum, bostadshus, skolbyggnader och villaprojekt. Sofia Eriksson Arkitekt David Helldén (t.v.) och hans medarbetare Jörgen Kjærgaard betraktar en modell över Sergels Torg i Stockholm. 20
a n r o k s r e g d o T egna hän i nny Palm Text: Je nnes Berner ha Foto: Jo rer? treprenö n e a is v å en till stora e och tv ls lm e o d h ö k f c s o n St pojke derat frå n ihop en a r p e x g e g lä man tik som >> det om rnskobu r a li b b n d E a. V store nt Shoe e c år. in V : r Sva ra några a b å p världen delar av 21
Vincent som gav sitt namn till butikskedjan Vit sparsmakad inredning gör att alla färgglada skor sticker ut. Den 21 februari 1998 såg lillkillen Vincent dagens ljus i Stockholm. Hans farbror med sambo gav sig ut för att hitta en bra present. Skor är ju alltid roligt, tänkte de. Ju mer de letade desto tydligare blev det att utbudet inte var särskilt brett. Lyckligtvis var det två drivna män med varsin stor dos entreprenörskap i ådrorna som letade presenter. Året därpå öppnade de helt sonika sin egen affär och sålde skor under märket Vincent. Det skulle inte ta lång tid förrän folk fick upp ögonen för produkterna som snabbt fick ett gott rykte. Tåliga, fräcka barnskor hade saknats på marknaden och snart fanns det butiker lite varstans, runt om i Sverige och även i Europa, USA och Asien. Den första Vincentbutiken i Göte- Goda grannar Hyresgäst: Vincent Shoestore Adress: Kyrkogatan 46. Butiker finns också på Linnégatan 26 och Frölunda Torg i Göteborg. Yta: 52 kvm Antal anställda: Två Webbshop: www.vincentshoestore.com 22 borg låg på Drottninggatan, men med ett lite sämre läge. Och när butiksansvariga Jessica Petersson fick möjligheten att ta över den butik som skulle öppnas på Kyrkogatan 46 var hon inte sen att tacka ja. Även om lokalen inte var särskilt inbjudande första gången hon såg den. Haha, nej, inte direkt. Då var den Cerveras personalrum. Lokalen hade dessutom använts för leveranser. Framsidan på det som nu är vår butik var en stängd garagedörr, säger Jessica Petersson. Men Vasakronan renoverade lokalen och nu finns det inte något som ens avlägset påminner om garageportar. Vincent Shoestore är en franchisekedja. Alla butiker är snarlika och sortimentet i princip detsamma oavsett om du handlar i Göteborg, München eller på Cypern. Ja, det är en del av konceptet. Vi har till och med likadana personal kläder, säger Jessica Petersson och pekar på sin svarta tröja med vit Vincent-logga på bröstet. Tanken är att man ska känna igen sig överallt, säger hon. Inredningen är enkel, ren och vit. Och det finns ett syfte med det också. Alla våra skor är ganska färgglada och då är det vik-
Vi har som princip att alltid prata med barnen först. Fråga vad de gjort, vart de är på väg, vilka skor de vill ha, vilka färger de gillar, eller ja, egentligen vad som helst. tigt att inte distrahera kunderna. Det är meningen att man ska se skorna, det är de som är viktiga, säger hon. Jessica Petersson var agent för barnkläder innan hon sprang på Vincentkonceptet. Jag kom i kontakt med grundarna och kände att konceptet verkligen var något jag kunde stå för. Ja, och så startade jag en butik. Och det har gått över all förväntan, även om det var lite pirrigt när den första butiken på Drottninggatan skulle slå upp portarna. Det råkade slumpa sig så att det var den 21 februari, Vincents födelsedag. Men nervositeten släppte snabbt. Innan dörren ens öppnades hade det bildats en nästan 200 meter lång kö av huttrande göteborgare som ville köpa skor. Det var kaos men väldigt, väldigt kul. Helt fantastiskt, när man tänker på det. Vi fick så himla mycket respons. Målgruppen för Vincent är från de allra minsta till barn på cirka elva år, men i huvudsak de mellan tre och sex år. Jessica Petersson har med andra ord ganska livliga kunder. Och det är just kunderna som är det absolut roligaste med jobbet. Vi har som princip att alltid prata med barnen först. Fråga vad de gjort, vart de är på väg, vilka skor de vill ha, vilka färger de gillar, eller ja, egentligen vad som helst. Det är barnen som står i fokus. Och det gör jobbet väldigt roligt. Fram till i höstas hade Vincent enbart sitt eget märke, men eftersom de skorna bara går upp till storlek 35 finns nu också några externa märken. Det är inte ovanligt att en elvaåring har både storlek 36 och 37, och vi vill gärna kunna erbjuda även dem bra skor. I den åldern leker de ju fortfarande ganska vilt och behöver skor som klarar det, samtidigt som de ska vara lite fräcka och coola. Alla skor i butiken, och i alla andra Vincentbutiker, har namn som Rune eller Algot. Det införde vi för att det skulle vara lättare att prata med kunder som ringer och frågar efter en sko. Om någon letar efter den där svarta skon med kardborreband kan den beskrivningen passa in på tio olika modeller. Och kunderna har anammat detta, nu ringer de verkligen och frågar om Rune finns inne. Butiksansvariga Jessica Petersson gillar sina livliga kunder. Kunderna ska känna igen sig i en Vincentbutik oavsett var den ligger. >> 23
Det är när hjärnan tar kraft av känslor som man lyckas. Karin Adalberth i sitt plusenergihus som under sommaren producerar mer el än vad familjen förbrukar. 24