Diarienummer 08-3346/32 Datum 2009-04-21 PTS årliga ekonomiska tillsyn Postens redovisning, kalkylering och prissättning för år 2007
Postens redovisning, kalkylering och prissättning för år 2007 Författare Emma Rodin och Joakim Levin
Förord PTS (Post- och telestyrelsen) enhet för posttillsyn har som ett led i sin ekonomiska tillsyn genomfört en granskning av Postens redovisning och kalkylering för år 2007. Resultatet av granskningen presenteras i bifogad promemoria. I promemorian har all information i underliggande arbetsmaterial som PTS bedömt vara affärshemlig exkluderats. Lars Forslund Chef för enheten för posttillsyn
Innehållsförteckning Förord...3 Innehållsförteckning...4 1. Inledning...5 2. Bakgrund...6 2.1. PTS uppdrag 6 2.2. Redovisning och kalkylering 6 3. Granskning av kalkylering och redovisning...8 3.1. Postens organisation 8 3.2. Inriktning 8 3.3. Granskningsmetod 8 3.4. Iakttagelser 9 3.5. Slutsatser 10 4. Granskning av Postens kostnader och priser för enskilda tjänster...11 4.1. Postens prissättning och resultatutveckling 11 4.2. Inriktning 11 4.3. Granskningsmetod 12 4.4. Iakttagelser 12 4.4.1. Postens nya kalkylsystem 12 4.4.2. Inrikes brevtjänster 13 4.4.3. Utrikes brevtjänster 14 4.4.4. Pakettjänster 15 4.5. Slutsatser 15
1. Inledning Denna granskningspromemoria ingår i PTS årliga rapportering avseende den ekonomiska tillsynen av Posten AB. I promemorian beskrivs den genomförda granskningen av Postens redovisning, kalkylering och prissättning för år 2007 och särskilt viktiga slutsatser av denna redovisas. Dessa slutsatser kommer också att ligga till grund för PTS framtida granskning. PTS har sedan tidigare identifierat väsentliga kalkyldata som myndigheten behöver ha tillgång till på årlig basis för att kunna fullgöra sitt granskningsuppdrag. Det är också av stor vikt att PTS hålls informerad om t.ex. förändringar i kalkyl- och avräkningsprinciper, kalkylprocessteg, ekvivalenter samt att myndigheten underrättas om tidpunkter för bakomliggande statistikstudier. Post- och telestyrelsen 5
2. Bakgrund 2.1. PTS uppdrag PTS har enligt förordningen (1997:401) med instruktion för Post- och telestyrelsen dels ett samlat ansvar på postområdet, dels ett uppdrag att utöva tillsyn enligt postlagen (1993:1684). PTS ekonomiska tillsyn när det gäller den samhällsomfattande posttjänsten har i allt väsentligt sin utgångspunkt i de närmare krav på informationsskyldighet, redovisning och kalkylering som framgår av Postens tillståndsvillkor. Tillståndsvillkoren innebär en närmare precisering av de krav som framgår av 1 postlagen, och föreskriver bl.a. att företaget ska tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst samt vilka övergripande krav som ställs på denna tjänst i fråga om kvalitet, innehåll och prissättning. 1 PTS har enligt 16 postlagen rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för myndighetens tillsyn. Av Postens tillståndsvillkor framgår vidare att Posten på begäran av PTS ska inge utdatarapporter som följer de principer för redovisning av kostnader och intäkter m.m. som preciseras i tillståndsvillkoren. Posten ska också på det sätt PTS begär bereda myndigheten tillgång till dokumentation av och underlag för kalkylsystem och kalkylering. Posten ska årligen, senast den 30 juni, lämna ett reviderbart kalkylunderlag (kalkyldatabas) till PTS. Specifika produktkalkyler ska på myndighetens begäran kunna tillhandahållas inom en månad. De skäl som anges i Postens tillståndsvillkor ifråga om kraven på kalkylering och redovisning förtydligar att PTS, för att kunna fullgöra sitt uppdrag, ska beredas tillgång till den totala bilden bl.a. inom för- och efterkalkylering, statistik och redovisning. Detta sammanhänger med att den samhällsomfattande posttjänsten är en integrerad del av Postens verksamhet. 2.2. Redovisning och kalkylering Enligt 7 a i postlagen ska den som tillhandahåller samhällsomfattande posttjänst enligt 1 samma lag tillhandahålla tjänsten till priser som grundar sig på kostnaderna. Verksamheten ska enligt 7 a årligen redovisas för PTS i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna. Kraven på redovisningen och kalkylering preciseras i Postens tillståndsvillkor. Av dessa villkor framgår att tillståndshavaren ska ha en redovisning och kalkylering som medger kontroll av att priserna för de tjänster som ingår i den samhällsomfattande 1 I regeringens proposition 1997/98:127 anges att den samhällsomfattande tjänsten som framgår av 1 postlagen ska säkerställas genom att PTS, för en eller flera operatörer, i tillståndsvillkor föreskriver att tillståndshavaren är skyldig att svara för en samhällsomfattande posttjänst. Post- och telestyrelsen 6
posttjänsten grundar sig på kostnaderna och är rimliga. Med samhällsomfattande posttjänst avses i detta sammanhang förmedling av brev och andra adresserade försändelser upp till 20 kg. En sådan kontroll förutsätter att tillståndshavaren redovisar kostnader och intäkter för den samhällsomfattande posttjänsten i ett dokumenterat och transparant kalkylsystem baserat på enhetligt tillämpade och objektivt försvarbara principer för kalkylering. Enligt tillståndsvillkoren ska det med hjälp av kalkylsystemet vara möjligt att beräkna självkostnaden för varje enskild tjänst som ingår i den samhällsomfattande posttjänsten. Med enskild tjänst avses en tjänst som kan urskiljas i prislistorna. I enlighet med tillståndsvillkoren behöver PTS sammanfattningsvis information om: vilka kalkyl- och interna avräkningsprinciper som har använts samt förändringar i dessa jämfört med föregående år den totala bilden av intäkts- och kostnadsfördelningen vilka fördelningsnycklar som har använts vilka belopp som har fördelats till berörda tjänster hur kostnaderna ska kunna härledas från redovisat bokslut samtliga koncernmässiga justeringar och andra förändringar synligt redovisade Post- och telestyrelsen 7
3. Granskning av kalkylering och redovisning 3.1. Postens organisation Under åren 2001 till 2006 upprättade Posten ett sammantaget bokslut för verksamhetsgrenarna Meddelande och Logistik och ett för Kassatjänster. Det försvårade PTS avstämningsarbete eftersom resultatet för brev, paket samt utrikes integrerades i ett och samma bokslut. Från och med den 1 januari 2007 (efterkalkyl 07) arbetar Posten i en ny verksamhetsstruktur där organisationen är uppdelad i fyra specialiserade dotterbolag. Den traditionella postverksamheten bedrivs inom ett bolag, Posten Meddelande AB, och logistiktjänsterna i ett eget bolag, Posten Logistik AB. Strålfors och Svensk Kassaservice är också två separata bolag, varav det senare sedermera har avvecklats under 2008. Inför Posten AB:s ändrade verksamhetsstruktur 2007 gjorde Posten om sitt kalkylsystem under 2006. I arbetet med att säkerställa att Postens nya kalkyler möter PTS krav i Postens tillståndsvillkor träffades parterna fem gånger under vintern 2007/08 och våren 2008. I maj 2008 gjorde PTS den slutliga kalkylbeställningen för efterkalkyl 07. 3.2. Inriktning PTS har under 2008, såsom tidigare år, granskat Postens kalkyler för 2007 i två faser. I fas 1 har fokus lagts på en analys av Postens totala kostnads- och intäktsfördelning utifrån redovisat bokslut för år 2007. I fas 2 har utvalda delar av Postens kalkyldatabas och prislista studerats närmare, se avsnitt 4.3. Huvudsyftet i fas 1 har varit att säkerställa att systemet för kalkylering respektive redovisning, och kopplingen däremellan, är transparent i enlighet med kraven i tillståndsvillkoren. Det ska därmed vara möjligt att härleda kostnaderna i kalkyldatabasen för inrikes- och utrikes brev och logistik till redovisningen. På motsvarande sätt ska intäkterna kunna härledas från Postens lönsamhetsuppföljning till bokslutet. Denna granskning har gjorts på en nivå motsvarande Postens tjänstenivå 1 (Meddelande, Logistik, Kassaservice och Strålfors) och kalkylorganisation (enheter inom organisationen som t.ex. Logistik försäljning, Logistiksortiment, Logistik Staber) utan hänsyn tagen till kostnadsfördelningen till enskilda tjänster inom en viss del av verksamheten, vilket görs i fas 2. 3.3. Granskningsmetod Granskningsmetoden i fas 1 kan sammanfattas i följande punkter: 1. Fastställa det operativa rörelseresultatet för koncernen. Analysera eventuella avsättningar och extraordinära poster som ingår i rörelseresultatet. Post- och telestyrelsen 8
2. Analysera den totala kostnads- och intäktsfördelningen mellan verksamhetsgrenarna med hjälp av efterkalkylen. 3. Fastställa kalkylsystemen för inrikes- och utrikes brevs samt logistiks avstämningspunkter i redovisningen och analysera dessa verksamhetsgrenars del av koncernens kostnader. 3.4. Iakttagelser Utgångspunkten i PTS granskning av efterkalkyl 07 fas 1 är koncernens rörelseresultat vilket har rensats från interna mellanhavanden och sedan har kunnat stämmas av mot Postens efterkalkyl. Därefter har fördelning av intäkter och kostnader mellan Meddelandebolaget, Logistikbolaget, Strålfors och Svensk Kassaservice analyserats. Till skillnad ifrån föregående år har PTS kunnat göra detta direkt i den externa redovisningen för respektive bolag och inte i en särskild upprättad efterkalkyl, vilket var fallet då Meddelandes och Logistiks verksamheter redovisades i ett gemensamt bolag. Myndighetens arbete har därmed underlättats betydligt av Postens nya koncernstruktur. Dessutom har transparensen förbättrats avsevärt genom att det finns en tydlig koppling mellan redovisningen och kalkylsystemet. För att få fram den totala kostnaden för varje tjänst på nivå 1 i tjänstekalkylhierarkin, har efterkalkylen rensats för tjänsternas omställnings-, utvecklings- och extraordinära kostnader. Dessa poster har Posten specificerat i en särskild bilaga fördelade per rörelsegren. PTS hade först svårt att se kopplingen mellan fördelningen per rörelsegren och kalkylorganisation, men fick efter förfrågan tillgång till en förtydligande bilaga. Posterna har därefter kunnat stämmas av även om PTS inte har haft tillräcklig information för att kunna säkerställa korrektheten i fördelningen. PTS har även i årets granskning studerat Postens fördelning av rörelsegrenarnas direkta kostnader och overheadkostnader för att analysera tjänsternas (nivå 1) del av koncernens kostnader. I de fall PTS inte har kunnat följa Postens principer för kostnadsfördelningen har myndigheten ställt följdfrågor. PTS har också granskat intäkts och resultatfördelningen mellan tjänsterna nivå 1 och nivå 4 (1:a klassbrev, ekonomibrev, ODR etc.) och jämfört denna med fördelningen 2006. I mer än hälften av fallen då PTS har ställt frågor rörande större avvikelser mellan åren beror dessa på ändringar i Postens kalkylsystem som Posten inte har omnämnt särskilt i Kalkylprinciper Efterkalkyl 07. Myndigheten ser här en förbättringspotential till nästa års efterkalkyl i vilken Posten på en mer detaljerad nivå skriftligen beskriver de organisatoriska förändringar som har påverkat tjänsternas och kalkylorganisationernas resultat. Detta för att bespara både PTS och Posten extra arbete och frågor. En viktig fråga som har aktualiserats i årets granskning är att Posten inte bör göra ändringar i efterkalkylen efter det att den har överlämnats till PTS. Myndigheten fick i slutet av september ett brev från Posten i vilket företaget upplyste PTS om att det hade upptäckts felaktigheter i efterkalkylen varför kalkylen hade rättats, utan att Post- och telestyrelsen 9
närmare förklara de bakomliggande orsakerna. Följden blev att kostnads- och intäktsfördelningen, som PTS hade granskat redan i juli och ställt följdfrågor till Posten om i slutet av augusti, hade ändrats för merparten av tjänsterna. Myndigheten var således tvungen att återigen granska kalkylerna för fas 1 och försöka finna förklaring till vad som hade förorsakat ändringarna. Mindre tid kunde därigenom läggas på granskningen i fas 2. PTS påtalade problematiken för Posten vid ett möte i november då Posten även ombads redovisa vad som hade förorsakat ändringarna i kalkylen. Dessutom underströk myndigheten att trovärdigheten i de överlämnade kalkylerna minskar ju fler felaktigheter som förekommer i dem. Posten beklagade det extra arbete kalkyländringarna hade åsamkat PTS och parterna beslutade om att ändringar i efterkalkylen endast bör göras i undantagsfall, efter att den har överlämnats till PTS. En klar förbättring är att Posten i årets efterkalkyl har arbetat på ett enhetligt sätt vid upprättandet av kalkylerna för inrikes-, utrikes- och logistiktjänsterna. Tidigare år gjordes tjänsternas kalkyler i olika format och grad av detaljering, vilket försvårade avstämningen kalkylerna emellan. I efterkalkyl 07 har samtliga tjänster och undernivåer lagts in i samma kalkyler varför överskådligheten har blivit mycket bättre. 3.5. Slutsatser Postens nya koncernstruktur och kalkylsystem 2007 har avsevärt underlättat granskningen i fas 1 och PTS avstämning mellan kalkylering och redovisning, samt analysen av bolagens resultat. För att förenkla granskningsarbetet kommer PTS att inför efterkalkyl 08 begära att Posten att på en mer detaljerad nivå skriftligen beskriva förändringarna i tjänsternas och kalkylorganisationernas intäkter och kostnader genom enklare avvikelseanalyser, redan vid överlämnandet av kalkylerna. PTS och Posten har också kommit överens om att ändringar i Postens efterkalkyl, efter det att rapportering har skett till myndigheten, endast bör göras i undantagsfall och då i direktkontakt med PTS. Detta för att undvika merarbete för båda parter och öka tillförlitligheten i överlämnat kalkylmaterial. Post- och telestyrelsen 10
4. Granskning av Postens kostnader och priser för enskilda tjänster 4.1. Postens prissättning och resultatutveckling I fas 2 har utvalda delar av Postens kalkyldatabas och prislista studerats närmare. Såsom nämnts i avsnitt 2.2 ska den som tillhandahåller samhällsomfattande posttjänst göra det till rimliga priser som grundar sig på kostnaderna. PTS har därför till uppgift att bedöma och värdera huruvida Postens priser överensstämmer med detta krav. Begreppet kostnadsbaserade priser kan sägas bestå av två delar. Dels en kostnadsbas som kan beräknas enligt olika principer, dels ett rimligt vinstpålägg som kan variera beroende på kalkylsituationen. Såväl företagsekonomiska, konsumentpolitiska, konkurrensrättsliga och regionalpolitiska som samhällsekonomiska m.fl. aspekter kan beaktas när det gäller att fastställa en rimlig vinstmarginal. Postens situation har förändrats väsentligt de senaste åren, med stora strukturella rationaliseringar, vilket bl.a. gett en kraftigt ökad vinst. Tidigare har fokus i PTS granskning, mot bakgrund av ett svagt totalt resultat, legat mot frågeställningar kring korssubventionering. Detta framför allt för att granska att inte underprissättning har skett för vissa tjänster i syfte att slå vakt om marknadsandelar på konkurrensutsatta områden. När Posten år 2007 på årsbasis har en betydligt högre avkastning än det ägarkrav som ställs, utökas frågeställningarna till att även innefatta frågor som rör vilka vinster som är rimliga och förenliga med postlagens krav på kostnadsbasering. 4.2. Inriktning Regelverket fastställer att priserna på de tjänster som ingår i den så kallade samhällsomfattande tjänsten (SOT) ska vara rimliga och kostnadsbaserade. Postens tjänster innefattar bl.a. de tjänster som omfattas av SOT inklusive de brevtjänster vars pris regleras av pristaket. Å andra sidan är vissa av Postens tjänster konkurrensutsatta och Posten bör därför ha viss möjlighet att anpassa prissättningen till marknaden. För att en aktör med faktisk ensamrätt på vissa tjänster inte ska utnyttja sin monopolställning på en delmarknad, i syfte att snedvrida konkurrensen på en annan, finns ett intresse från samhällets sida att övervaka denne. Detta återspeglas i aktuellt regelverk för postverksamhet. En aktör med dessa förutsättningar, som står under tillsyn och reglering, kan därmed också ha incitament att för tillsynsmyndigheten visa så höga kostnader som möjligt för ej konkurrensutsatta produkter, och så låga som möjligt för konkurrensutsatta produkter. I förlängningen innebär det att PTS uppdrag är att granska att Postens prissättning följer nämnda principer. I detta ingår att granska att Postens redovisade kalkyler inte snedfördelar kostnader mellan t.ex. SOT och övriga tjänster eller mellan tjänster som riktas till olika kundgrupper som konsumenter respektive företag. Kortfattat kan sägas Post- och telestyrelsen 11
att för de tjänster som ligger inom SOT och där konkurrens saknas eller är svag är nyckelfrågan att priserna inte är för höga i ett kundperspektiv. För konkurrensutsatta tjänster är däremot nyckelfrågan att priserna inte är för låga i ett konkurrensperspektiv. 4.3. Granskningsmetod Granskningsmetoden i efterkalkyl 07 fas 2 kan sammanfattningsvis sägas bestå av två steg. I det första analyseras kostnadsberäkningar och -fördelningar för enskilda tjänster, och i det andra granskas kopplingen mellan kostnader och priser för tjänsterna: Steg 1. PTS har granskat enskilda produktkalkyler för ett större antal tjänster. En viktig del i denna granskning är att jämföra hur kostnader fördelats och/eller skiljer sig åt mellan olika tjänster. Tyngdpunkten i granskningen har legat på brevtjänster men även några pakettjänster som ingår i den samhällsomfattande tjänsten har undersökts. Steg 2. PTS har gjort en analys och jämförelse mellan olika tjänsters priser och vinstmarginaler. Ur de av Posten överlämnade underlagen har kalkylerade intäkter, kostnader och marginaler tagits fram och sammanställts av PTS. Här jämförs olika tjänsters marginaler, styckintäkter och styckkostnader för att identifiera eventuella till synes omotiverade eller ologiska skillnader. En av myndigheten gjord internationell prisjämförelse, med syfte att bedöma rimligheten i prissättningen, redovisades föregående år inom ramen för den årliga rapporten. Under innevarande år har denna granskning presenterats separat i rapporten Konsumentpriser för brev och paket. 2 4.4. Iakttagelser 4.4.1. Postens nya kalkylsystem PTS granskning har, såsom nämnts ovan, väsentligt underlättats av det detaljerade och välstrukturerade kalkylunderlag myndigheten har fått från Posten i och med implementeringen av det nya kalkylsystemet. Den högre detaljeringsgraden innebär att PTS enklare kan finna vad som är de viktigaste kostnadsorsakerna i tjänsterna. För att möjliggöra jämförelser mellan olika tjänster är det väsentligt för myndigheten att kunna beräkna kostnader per styck, dels totalt för en tjänst, dels per kalkylprocessteg. För att kunna göra det senare måste myndigheten även känna till antal försändelser för respektive kalkyltjänst som trafikerar ett visst kalkylprocessteg. I och med att myndigheten inte hade tillgång till dessa data initialt krävdes ett antal följdfrågor till Posten. Granskningen skulle framöver kunna underlättas om myndigheten även fick en sammanställning i samma format som kostnadskalkylen 2 PTS ER:2008-18, 2008-10-29. Post- och telestyrelsen 12
(dvs. kalkyltjänst brutet mot kalkylprocessteg), men med trafikvolymen 3 istället för kostnader. 4.4.2. Inrikes brevtjänster Den totala rörelsemarginalen för inrikes brevtjänster har ökat rejält under en följd av år, men under 2007 har en viss försämring skett. Traditionell brevbefordran har fortfarande en relativt hög rörelsemarginal, och står för majoriteten av inrikes brevtjänsters kalkylmässiga rörelseresultat. Dock har dessa tjänsters andel av resultatet minskat något. PTS analys av de olika tjänsterna visar att det råder en avsevärd spridning i rörelsemarginal mellan dessa. Genom analyserna har myndigheten identifierat ett antal väsentliga frågeställningar rörande relationen mellan rörelsemarginaler i allmänhet och kravet på kostnadsbasering enligt lag och tillståndsvillkor. PTS har därför under 2008 inlett ett särskilt projekt för att närmare belysa dessa frågeställningar. I föregående års granskning (av efterkalkyl 06) fann PTS att en viss kombination av betalsätt 4 och tjänst, som historiskt och logiskt sett har haft en högre styckkostnad än ett annat betalsätt för motsvarande tjänst, hade en lägre styckkostnad i efterkalkylen. Posten menade att detta var ett resultat av de förenklingar som tillfälligtvis skett i kalkylen 2006 i samband med implementeringen av det nya kalkylsystemet. I årets granskning visar det sig dock att den observerade effekten kvarstår för 2007. Dessutom har marginalen för den aktuella kombinationen av tjänst och betalsätt ökat kraftigt, och nu ligger på en nivå som inte kan anses vara i enlighet med kravet på kostnadsbasering. Posten anförde dock redan vid presentationen av efterkalkylen 07 att den aktuella styckkostnaden (och därmed marginalen) inte var rättvisande beräknad i den nya kalkylen. Posten hade observerat vissa felaktiga beräkningsprinciper, men kunde inte uppge hur stor effekt detta hade på de i efterkalkylen rapporterade värdena. Posten anförde att de avsåg att göra en noggrann analys av detta inför efterkalkyl 08. Förutom de möjliga förklaringar Posten angivit, har PTS analys visat att den mycket höga marginalen i detta fall kan kopplas till den prismodell som används, nämligen den s.k. vikttrappan. Genom att snittvikten för en försändelse med detta betalsätt är relativt hög gör prismodellen att även intäkten per försändelse blir högre relativt sett än för övriga betalsätt. Postens kostnadskalkyl visar dock att denna högre snittvikt inte får nämnvärt genomslag på kostnaderna för tjänsten. Därmed understryker Postens egen kalkyl att användandet av vikt som grundläggande parameter i prismodellen står i kontrast till regelverkets krav på kostnadsbasering. Vidare får PTS anföra att myndigheten förutsätter att de uppgifter som kommer att redovisas i efterkalkyl 08 är rimligt rättvisande, dvs. att alla nödvändiga mätningar och 3 Dvs. volymen för respektive kalkyltjänst i varje kalkylprocessteg. Alternativt kan styckkostnaden för resp. tjänst och kalkylprocessteg rapporteras. 4 Med betalsätt avses här frimärkt, portobetalt (dvs., fakturerat) samt franko. Post- och telestyrelsen 13
justeringar av kalkylmodellen i detta avseende då är helt genomförda. Visar efterkalkyl 08 ändå på substantiellt höga marginaler (eller skillnader i marginaler) för vissa tjänster, kan åtgärder från myndigheten aktualiseras. PTS har tidigare funnit att brevbärarutdelade dagstidningar haft en mycket stor negativ marginal. Detta har dock förbättrats under 2007, även om marginalen fortfarande är negativ. Posten har tidigare förklarat att de låga, ej kostnadstäckande, priserna beror på att dessa tidningar tidigare var prisreglerade, och att man successivt avser närma sig kostnadstäckning på dessa. PTS noterar också att Posten närmat sig kostnadstäckning för denna tjänst. Med rimlighetsaspekten i beaktande kan avsteget från kostnadsbasering i detta fall fortsatt försvaras då kunderna (framförallt morgontidningarna) 5 har anfört att det inte finns konkurrens på området. PTS kommer fortsatt att följa utvecklingen i detta hänseende. 4.4.3. Utrikes brevtjänster Utrikes brevtjänster visar väsentlig ökad vinst jämfört med 2006, vilket även lett till rejält ökad rörelsemarginal för segmentet. Dock är utrikestjänsternas rörelsemarginal fortfarande väsentligt lägre än för inrikes brevtjänster. Det förbättrade resultatet är främst hänförligt till förbättrat resultat för importbrev, som både visar ökad omsättning och lägre kostnader. Priserna på exportbrev höjdes med 10% den 1 januari 2007, men prishöjningen ledde inte till ett förbättrat resultat på dessa brev jämfört med 2006, utan rörelsemarginalen är närmast oförändrad. Sedan 1999 har priset på exportbrev (till Europa) ökat med 57%, 6 utan att Posten kunnat redovisa några betydande vinster i denna verksamhet. De s.k. terminalavgifter som styr hur avräkningar mellan avsändar- och mottagarland sker påverkas i första hand av valutaförändringar och förändringar av portot i respektive mottagarland. Avräkningsprinciperna är avtalsbundna genom multilaterala avtal såsom Reims-avtalet och bilaterala avtal vilket gör att det är svårt att styra resultatet för utrikesverksamheten. Terminalavgifterna står för en mycket stor del av kostnaderna för utrikesverksamheten, och för flertalet tjänster uppgår dessa till över hälften av den totala tjänstekostnaden. I och med detta blir resultatutvecklingen för segmentet till mycket stor del beroende på hur terminalavgifterna utvecklas, vilket i sin tur bl.a. beror på hur stora volymer som går till respektive kommer från olika länder. Terminalavgifterna är sålunda, åtminstone kortsiktigt, mycket svåra att påverka för Posten. Även för utrikes brevtjänster har PTS funnit att det råder en mycket stor variation i de enskilda tjänsternas rörelsemarginaler, dock i något lägre grad än för motsvarande inrikestjänster. Återigen finns det ett fåtal tjänster som uppvisar så hög marginal att kravet på kostnadsbasering kan ifrågasättas. 5 Genom organisationen Tidningsutgivarna (Dnr 03-6269/32) 6 Konsumentpriser för brev och paket En internationell jämförelse, PTS-ER2008:18, sid. 13. Post- och telestyrelsen 14
4.4.4. Pakettjänster Logistiksegmentets operativa kalkylmässiga marginal är för första gången under jämförbar tid positiv, om än marginellt. Den totala omsättningen i segmentet har fortsatt att öka. För pakettjänster är dock omsättningsökningen mycket blygsam, och rörelsemarginalen fortsatt negativ, även om en väsentlig förbättring har skett. Antal distribuerade paket har ökat med knappt 3 % jämfört med föregående år. Priset på inrikes postpaket höjdes med ca 4 % den 1 januari 2007, vilket totalt innebar en prisökning på ca 65 % sedan 1999. 7 Eftersom inrikes postpaket under året även ökat volymen rejält, ser tjänsten mycket lönsam ut för 2007, vilket är en stor skillnad gentemot tidigare år. PTS noterade i föregående granskning av efterkalkyl 06 att två likartade pakettjänster hade närmast identiska styckkostnader, medan skillnaden i styckpris var väsentlig. 8 I efterkalkyl 07 visar Posten däremot en väsentlig kostnadsskillnad mellan dessa tjänster. Det är dock fortfarande så att intäktsskillnaden per styck är betydligt större än kostnadsskillnaden per styck. Posten menar att de ännu saknar tillräckliga mätningar för att registrera verkliga skillnader i hanteringen av dessa tjänster, och att avsikten är att göra sådana mätningar för att ytterligare förbättra kalkylmodellen inför efterkalkyl 08. PTS förutsätter att de brister Posten pekat på rättas till och att efterkalkyl 08 ger en rättvisande bild av tjänsternas kostnader. Kvarstår den stora skillnaden mellan intäktsskillnad per styck och kostnad per styck, kan åtgärder från myndighetens sida bli aktuella. 4.5. Slutsatser PTS granskning i fas 2 har innefattat en studie av Postens kostnadsfördelning och prissättning av enskilda tjänster inom den samhällsomfattande tjänsten. Det nya kalkylsystemets detaljeringsgrad har underlättat myndighetens granskning även i detta avseende. Vid analysen av olika tjänster har PTS observerat att det råder en avsevärd spridning i rörelsemarginal mellan dessa. Den totala avkastningen i vissa segment överstiger betydligt ägarnas definierade avkastningskrav, åtminstone på kort sikt. Enligt myndigheten är det därför av vikt att belysa ett antal väsentliga frågor rörande relationen mellan rörelsemarginaler i allmänhet och kravet på kostnadsbasering enligt lag och villkor. PTS har därför inlett en utredning av dessa frågor i ett särskilt projekt under 2008. I den mer detaljerade granskningen har PTS funnit några fall där enskilda tjänsters marginaler har varit uppseendeväckande höga (antingen enskilt, eller vid jämförelse med liknande tjänster). Posten har i dessa fall hänvisat till att det nya kalkylsystemet 7 Under samma period har KPI ökat med 10,8%. 8 Skillnaden är att den ena tjänsten är inriktad mot konsumenter och mindre företag medan den andra riktas mot företag med stora paketvolymer. Post- och telestyrelsen 15
ännu inte tillräckligt detaljerat kunnat fånga faktiska skillnader mellan vissa tjänster, men att åtgärder, som exempelvis nya mätningar, vidtas för att detta ska förbättras till efterkalkyl 08. PTS avvaktar därför resultatet av dessa uppdateringar av kalkylsystemet innan eventuella ingripanden görs och förutsätter att tillräckliga åtgärder genomförs så att efterkalkyl 08 i alla delar är rättvisande avseende olika tjänsters kostnader. Post- och telestyrelsen 16