Certifierad samtalsterapeut med e-hälsa 1 Heléne Nord & Olof Neergaard 1
Alla rättigheter förbehålls e-universitetet/kombolaget AB. Med reservation för eventuella tryckfel. TACK... Till våra familjer, vänner och kursdeltagare. Malmö 2016. 2
INNEHÅLL Inledning - Därför samtalsterapi 1. Samtalsterapi med e-hälsa lättare med modern teknik Sid 7 2. Vår kombination transaktionsanalys, kognitiv metod, mental träning Sid 11 3. Mer om samtalsterapi principer och kompetenser Sid 14 4. Livet är en jakt på smekningar Sid 16 5. GROW 6. Värderingar 7. Ditt livs viktigaste kontrakt 8. Trigger viktiga påminnelser 9. Lyckade relationer 10. Våra jagtillstånd 11. Stereotyper och du 12. Skapa en digital samtalsrelation 13. Komplettera ditt kontrakt 14. Kognitiv metod I 15. Ge feedback 16. Konsten att ställa frågor 17. Livet i balans 18. Kognitiv metod II 19. Dr Berne says 20. Mer om våra livspositioner 21. Hoppa hage 22. Kognitiv metod III 23. Mental träning 24. Kontakt med det undermedvetna 25. Optimist javisst 26. Kognitiv metod IV 27. Viktiga övningar 28. Viktiga egenskaper för en samtalsterapeut 29. Du som samtalsterapeut 30. Kognitiv metod V 31. Din egen samtalsterapeut 32. Kickstart som samtalsterapeut 33. 11 kärnkompetenser enligt ICF* *Regler från ICF, International Coach Federation, gäller även för en samtalsterapeut. e-universitetet, Heléne Nord och Olof Neergaard, 2016. 3
Förr var samtalsterapi något som bara toppidrottare och höjdare i näringslivet hade råd att dra nytta av. Med e-hälsa kan det hjälpa alla att nå sina mål. Akta ryggen bara :-) 4
INLEDNING You see things and you say Why? But I dream things that never were, and say Why not? George Bernard Shaw Att arbeta med samtalsterapi är en effektiv hjälp för att nå sina mål. Men jämfört med förr när bara toppkrafter inom idrott och näringsliv hade tillgång till tekniken är samtalsterapi numera en allmänt känd företeelse som alla kan använda sig av. Du också! Men vad är egentligen samtalsterapi? Och vad bör jag tänka på om jag funderar på att arbeta med samtalsterapi i mitt yrkesliv? Viktiga frågor att ställa sig är: Vad tar jag på mig för ansvar? Vilka talanger behöver jag utveckla? Vad bör jag ta fasta på i min personlighet? Vilka kunskaper bör jag tillägna mig? En bra start är att se ovanstående ur ett klientperspektiv. Då blir frågeställningen istället: kan samtalsterapi hjälpa mig i mitt privatliv, i min karriär eller i mitt sökande efter mål och mening? Den här boken och utbildningen är tänkt att ge dig svar på alla dessa frågor men också att väcka andra, helt nya frågeställningar. Tankar som i sig kan få dig att växa som människa. Innan du jagar vidare efter svaren på frågorna ovan finns det en annan sak som är viktigt att fundera över, något av en samvetsfråga kan man säga: om allt vore möjligt, hur skulle du då vilja att ditt liv såg ut? Fundera en stund över detta. Blunda, känn efter, förnim doften och försök föreställa dig hur ditt perfekta liv skulle se ut. Kunde du se eller känna något? Kanske är det inte några stora skillnader mot hur du lever idag. Eller så vill du ändra på allt. Hursomhelst har du skapat en bild, en vision, av hur du vill ha det i livet! Låt oss nu slå fast att samtalsterapi handlar om att hjälpa sig själv och andra människor att nå meningsfulla mål i livet. Mål som är meningsfulla för dig eller för den det rör, till exempel din klient. Dit når vi inte genom att komma med färdiga lösningar. Istället lär vi oss ställa de rätta frågorna. Lösningarna finns nämligen redan inom oss. Men det gäller att lyfta fram dem i ljuset. För att klara detta behöver en samtalsterapeut utveckla vissa talanger och färdigheter, de så kallade 11 kärnkompetenserna. Dessa kärnkompetenser presenteras och exemplifieras längre fram i boken. Samtalsterapi är tillämpbart på de flesta situationer i livet. Det så kallade livshjulet på nästa sida illustrerar hur allt faktiskt hänger ihop. 5
DÄRFÖR SAMTALSTERAPI Samtalsterapi leder till ökad självkännedom och kan hjälpa dig att skapa mening och värde i dina relationer. Inte minst kan det hjälpa dig att hitta balans mellan arbete och fritid samt i umgänget med familj och vänner med flera. Du kan få hjälp att leva enligt dina värderingar, behov och resurser. Ökad självkännedom visar på möjligheterna att förändra livet till det bättre även om du redan idag tycker att du har det ganska bra. När nya sammanhang synliggörs ökar chansen att du hittar din optimala livspotential och kan frigöra kraft som ger dig lust och inspiration att ta i lite extra för att nå ända fram. För att nå det som du är ute efter. Samtalsterapi kan hjälpa dig vidare vare sig du tycker att du kört fast eller om du upplever att du redan lever ett lyckligt och tillfredsställande liv. Samtalsterapi kan vara det som krävs för att motivera dig. För att stärka din uthållighet, söka intressanta utmaningar, finna helt nya vägar eller kanske nå en högre mening med livet. I den här utbildningen beskrivs effektiva metoder hur du kan tillämpa samtalsterapi på dig själv eller på andra, individuellt eller i grupp, när du arbetar som samtalsterapeut. Du får även tillgång till praktiska verktyg och mallar som effektiviserar och förenklar processen. Vi hoppas att du snart också känner att utbildningen på ett enkelt och tydligt sätt visar hur du med rätt redskap kan förbättra dina förutsättningar att leva det liv du faktiskt vill ha. Och även hjälpa andra att uppnå samma sak. Att du kombinerar färdigheterna och processen med informationsteknik via internet, det vi kallar e-hälsa, ändrar ingenting i sak. Däremot blir terapin betydligt lättare att både ta till sig och att låta andra ta del av. Du kan studera och arbeta när du vill och du kan nå så många fler. Vilken härlig framtid! Malmö, hösten 2015 Heléne Nord och Olof Neergaard Skoj & fritid Personlig tillväxt Jobb/ karriär Kärlek Pengar Fysiska omgivningar Hälsa Familj & vänner Livshjulet visar hur tiden ska räcka till så mycket. Samtalsterapi kan hjälpa oss att sätta upp mål, få insikt i hur vi ska nå dem och på så vis komma i balans. 6
1. Om samtalsterapi med e-hälsa Samtalsterapi är numera ett etablerat begrepp. Inte bara bland idrottsmän och i näringslivet utan som en hjälp för alla som möter utmaningar. Det kan vara situationer där flera bra eller dåliga alternativ ställs mot varandra: kanske en separation eller, geografiska förflyttningar. Tyvärr har kostnaden för samtalsterapi varit ett hinder - att anlita en samtalsterapeut har för de flesta privatpersoner känts som något för exklusivt. Men med modern teknik har det hela blivit enklare och mer överkomligt. Vi menar förstås möjligheterna som internet ger oss. Därav utbildningen Certifierad samtalsterapeut med e-hälsa. Vi har här valt att e-anpassa en utbildning till samtalsterapeut som vi tidigare drivit med hyrda kurslokaler runt om i landet (och utomlands) och med lärare på plats. Det var roligt men tidskrävande och jämförelsevis dyrt. En utbildning med tio träffar kostade ca 75 000 kr... Då känns det bra att ge samma utbildning med samma innehåll via nätet så att fler kan vara med. Så här har vi tänkt kring våra tre ledord: triad, handledning och HälsoRik. Triad Du arbetar helt i din egen takt och när det passar dig. Ändå studerar du inte ensam. Du samarbetar nämligen med två andra deltagare och tillsammans med dem bildar du en arbetsgrupp - en triad. Dessutom har du en dedikerad Facebookgrupp för idéutbyte och andra synpunkter. Den heter samma som utbildningen: Certifierad samtalsterapeut med e-hälsa. Eftersom vi ställer samman materialet och publicerar det i våra månadsbrev och på vår hemsida i form av texter och filmer kan du studera precis när du vill. Ja nästan. Handledning De enda tider du behöver tänka på är när du ska ha möte med din triad på Skype och göra övningarna som presenteras här i boken och i filmerna på hemsidan. Ni hörs på Skype ungefär en gång var fjortonde dag. När ni gör övningarna övar du handledning genom att växla mellan rollerna terapeut, klient och observatör. Observatören ger feedback till terapeuten efter handledningen. Som handledare ställer du ett antal viktiga frågor till klienten: - Hur upplevde du den aktuella övningen? - Var det något särskilt som kom fram (under övningen)? - Vad du vill prata om idag? - Vad behöver du min hjälp? - Vad kan du göra som tar dig framåt? - När ska du göra detta? - Vad känner/tänker du om detta? - Vad blir din största utmaning tills nästa gång ni hörs? - Vad tar du med dig från handledningen? Som synes är triaden i första hand inte en trivsam diskussionsgrupp, även om ni diskuterar och har det trevligt, utan en möjlighet att träna samtalsterapi. Ta den. Senare arbetar du på samma sätt med din provklient, om än utan observatör. Du följer även mallen längre fram när du tar emot dina egna klienter i din egen verksamhet. 7
Som samtalsterapeut med e-hälsa kan du arbeta och ta emot klienter nästan oavsett var du själv för tillfället placerat dig. Tänk vilka möjligheter! 8
HälsoRik När du arbetar med e-hälsa, det vill säga via nätet, behöver du inte ta ut ohemula avgifter för att bli konsulterad. Resultatet är att fler människor kan få samtalsterapi och må bättre. Klientprogrammet HälsoRik är vårt system för detta och det ger dig grund för att lägga upp ditt arbete som samtalsterapeut med e-hälsa. Metodiken för HäsoRik är densamma som du använt under dina studier. Din klient ser filmer, läser texter som hör ihop med den övning man ska göra och därefter har ni ert möte via Skype där du ställer samma sorts frågor som du gjort i triaden under utbildningen. Under veckan mellan era möten har din klient möjlighet att dela med sig av sina insikter i en egen Facebookgrupp bara för dina klienter. Den gruppen är det du som samtalsterapeut som administrerar. Samtalsterapeut ABC A B C D E F G Som samtalsterapeut arbetar du med mål och strategier som utgår ifrån nuet och som leder framåt. En samtalsterapeut får däremot inte ta sig an problem som har sitt ursprung bakåt i tiden eller som är av psykisk natur, till exempel depression. Om klienten visar sådana tecken hänvisar du till andra specialister som du känner till eller som ingår i ditt nätverk. Som samtalsterapeut arbetar du med här och nu och det väcker lätt känslor av där och då hos din klient. Detta kognitiva eller emotionella igenkännande och de insikter som kommer ur detta kan rätt använt främja processen. Till exempel för att ändra ett visst beteende. Men var observant på att det också kan bli en tankefälla som hindrar klienten att nå sina mål. Samtalsterapi lär klienten att hjälpa sig själv och att ta eget ansvar och utveckla sig. Därför bygger frågeställningarna på att klienten ska hitta svar inom sig. Som samtalsterapeut finns du med och håller processen levande och styr den i riktning mot det överenskomna målet. Men det är klienten som själv tar ansvar för sina beslut och handlingar. Redan Sokrates, den klassiska filosofins fader, formulerade sina frågor så att hans elever kunde resonera sig fram till svaren. Processen påminner om den vi lär ut här och han anses mycket riktigt ibland ha varit den förste samtalsterapeuten. Sokrates verkade i det antika Grekland och hans elever gjorde både avancerade matematiska beräkningar och förde djupa filosofiska resonemang som bevarats till eftervärlden. Idag bygger processen på en dialog mellan samtalsterapeut och klient. Samtalsterapeuten ställer frågor som innebär att klienten själv hittar lämpliga svar för måluppfyllelse. Om samtalsterapi, eller coaching som man ibland säger, förr ofta handlat om arbete eller idrott så används metodiken nu för att hjälpa privatpersoner med helt andra frågor. Det kan gälla hälsa, livskvalitet eller relationer. Man kan säga att det vuxit fram ett nytt och bredare synsätt som går ut på att se människan som en helhet. En så kallat holistiskt metod tar in den totala livssituationen. Just detta kan ge oss bättre balans i det vi brukar kalla livspusslet och är ofta precis vad som krävs för att vi ska må bra, prestera rätt och trivas med oss själva och våra relationer. En bra början för samtalsterapi är att börja med ett område där obalansen märks tydligt och därefter arbeta sig vidare, område för område. Ibland kan det dessutom räcka med en förändring i en liten del för att skapa harmoni i helheten och hjälpa klienten att bygga en bra relation med sig själv. Då kan hon också utveckla fruktbara relationer med andra - relationer som hjälper henne att utvecklas som människa. Just det som är ditt mål som samtalsterapeut. 9
Samtalsterapeuten ger inga färdiga lösningar. Istället hjälper man klienten att själv hitta möjligheter. Det är också det kanske roligaste momentet som samtalsterapeut - när klieten ser vägen mot de mål man siktar på och ropar Eureka!. 10
2. Vår kombination I sitt arbete som samtalsterapeut har Heléne Nord ofta kombinerat samtalsterapi med transaktionsanalys, kognitiv metodik och mental träning. Tanken har varit att skapa ett tänkande som tar in människans alla upplevelser. Ett holistiskt synsätt likt det vi beskrev på föregående sida. Vi ska ta en titt på metoderna en och en alldeles strax. Men först måste vi göra ett viktigt konstaterande som kanske låter som en självklarhet: att allt som rör hur du är eller uppför dig har sitt ursprung i din barndom. De där åren som du oftast inte kan påverka så mycket, det är de som sätter den första prägeln på din personlighet och styr ditt sätt att interagera och kommunicera med andra. Ändå behöver inte livet vara förutbestämt. Du har alla möjligheter att förändra tankemönster och agerande. Det viktiga är att du lär känna dig själv. Genom ökad självkännedom ser du nya mönster hos dig själv samtidigt som dina relationer med omgivningen kommer i nytt ljus. Du kommer att förstå hur du ganska enkelt kan förbättra dina relationer, få dem att växa och bli mer givande. Ja, de blir faktiskt helt ovärderliga för att du ska må bra. En bra väg framåt är att inte skylla inte från sig på olyckliga omständigheter. Undersök istället hur du kan befria dig från osunt bagage och locka fram din fulla potential. Kanske är det dags för lite introspektion. Att ta en titt på hur du själv gör och tänker. Handen på hjärtat: Hur bra känner du egentligen dig själv? Vi har alla varit efterkloka. Kanske har vi gjort något dumt och funderat över varför vi gjorde som vi gjorde. Ibland har vi kanske till och med fumlat efter skämshatten Önskat att vi kunde spola tillbaka tiden och börja om. Andra gånger fylls vi av ångest och känner oss illa till mods. Kanske har vi sårat någon vi tycker väldigt mycket om och måste be om förlåtelse. Men det är svårt att vara den där perfekta vännen, partnern eller föräldern man kanske skulle vilja vara. Likaså förundras vi och irriterar oss då och då över andra människors beteenden och sätt att reagera. Vi drar snabba slutsatser och rackar ner på andras beteende utan att tänka oss för. Varför gör han så? Varför kan hon inte förstå hur jag tycker och tänker? Varför, varför, varför?! Ofta nöjer vi oss med att bara fundera på saken som hastigast innan vi rusar vidare. Troligtvis springer vi i samma riktning som tidigare. Och troligtvis hamnar vi snart i samma situation igen och tvingas på nytt uppleva att omgivningen uppför sig precis så fel som den brukar. Och så där håller vi på. Låt oss ta en titt på de tre komponenterna i vår modell av samtalsterapi: transaktionsanalys, kognitiv metodik och mental träning. 11
Transaktionsanalys (TA) Att bryta den här typen av frustrerande och hämmande livsmönster är precis det som Transaktionsanalys (TA) kan hjälpa oss med. TA syftar nämligen till att bättre förstå personligheten och kommunikationen människor emellan samt ge oss verktyg för förändring. Genom TA får vi intellektuell och känslomässig förståelse och insikt om oss själva. Vi förstår varför vi reagerar som vi gör i samspel med andra människor. Vi ser också vad som begränsar och hindrar oss i livet. TA är djuplodande men ändå lätt att förstå och använda i helt vardagliga situationer. Transaktionsanalysen uppstod inom psykoanalysen och begreppet som sådant myntades på femtiotalet av den nordamerikanske psykiatrikern Eric Berne som fokuserade på mänskligt beteende och vilka styrmekanismer vi lever under. Idag är TA en etablerad vetenskaplig metod för att förstå våra respektive personligheter och skapa bättre kommunikationen människor emellan samt ge oss verktyg för förändring. Genom TA får vi intellektuell och känslomässig förståelse, ja rent av insikt, om oss själva. Vi förstår varför vi reagerar som vi gör i samspel med andra människor. Vi ser också vad som begränsar och hindrar oss i livet och får en möjlighet till förändring. TA förutsätter nämligen: - En positiv livsinställning: människor är OK. - Att varje människa har en förmåga att tänka. - Att människor fattar beslut om sitt eget öde och dessa beslut kan förändras över tid. BONUS: Här är en videolänk till en av få filmade intervjuer (1966) med transaktionsanalysens fader, Dr Eric Berne https://www.youtube.com/watch?v=elqs0ixlymg Kognitiv metod Med kognition* menas förmågas att ta till sig kunskap och tänkande och bygger på människans möjligheter att tänka, analysera, bilda föreställningar och att lära. Kognitioner är tankar, idéer, drömmar, visioner och minnen. Den kognitiva metoden används som behandling inom en mängd områden. Allt från ätstörningar och sociala fobier till stresshantering och utmattningsdepressioner kan hanteras. Metoden bygger på att vårt beteende ofta styrs av de tankar och känslor vi haft alldeles innan beteendet ifråga. Om du kan inta en positiv inställning till livet, vilket inte är detsamma som att vara naiv, så har det en fördelaktig inverkan på ditt känsloliv. Du blir också bättre på att bemöta och hantera utmaningar och besvärliga situationer. Förenklat kan vi säga att du tar kommando över ditt liv. Det är du som bestämmer vad som ska hända eftersom du kan kontrollera dina tankar och känslor. Även kognitiv metod ger dig alltså möjlighet att förändra ditt liv. I praktiken består kognitiv metod till stor del av att handledaren och klienten tillsammans skapar systematiskt strukturerade upplevelser som hjälper deltagaren att se sitt beteendemönster. Då kan man även se hur det skulle kunna ändras. *Från latinets cognitio som betyder kunskap. 12
Kognitiv metod hjälper dig: 1. Att bli uppmärksam på sambandet mellan tankar, känslor och beteende. 2. Att bli uppmärksam på dina negativa, automatiska, tankar. 3. Att realitetstesta dina automatiska tankar. 4. Att förändra förvrängande tankar så att de blir mer verklighetsorienterade. 5. Att identifiera och förändra ej ändamålsenliga beteenden som förvränger upplevelser. När vi arbetar med kognitiv metod inspireras vi av tidigare nämnde Sokrates. Hans arbetsätt att skapa förståelse för bilderna vi människär bär inom oss, och hur de påverkar oss, är lika relevant idag som vid tiden runt 400 f.kr. Sokrates ansåg att människan har all kunskap inom sig och att en bra lärare kan ställa frågor på ett sådant sätt som lockar fram den kunskapen. Genom att ställa sin fråga på rätt sätt visar läraren på nya alternativ och uppmuntrar eleven att göra egna reflektioner och prova nya lösningar. Ta vara på Sokrates sätt att arbeta. Som samtalsterapeut kan du leda dina klienter i rätt riktning med frågor som hjälper dem med sina respektive utmaningar. Det kan till exempel vara frågor som hjälper en klient att komma fram till vad man vill förändra hos sig själv. Som handledare och samtalsterapeut levererar du inga färdiga lösningar. Istället lockar du klienten att tänka själv. Med hjälp av hemuppgifter övar sig dina klienter på nya sätt att hantera olika situationer. Mental träning Mental träning går i huvudsak ut på avslappningsövningar samt så kallade affirmationer och visualiseringar. Avslappningsövningar hjälper dig att samla kraft, fysiskt och psykiskt. När du arbetar med affirmationer upprepar du medvetet positiva ord och meningar för dig själv. Och, slutligen, när du visualiserar då frammanar du en bild av dig själv i full färd med att utföra en uppgift riktigt, riktigt bra. Det senare kan till exempel vara att du håller ett lysande föredrag. Eller att du lyckats skapa utrymme för att umgås mer med din familj (trots att du har ett så pressat jobbschema). Som du märker kan mental träning hjälpa dig att förbättra självkänslan och öka din kreativitet. Du kan till och med påverka din hälsa eftersom din kropp faktiskt reagerar positivt på att du mår bra psykiskt. 13
3. Mer om samtalsterapi principer och kompetenser Syftet med samtalsterapi är att hjälpa människor att komma i balans. Att skapa balans mellan arbete och fritid samt i relationer till familj, vänner och partners. Målet med utbildningen är att du ska känna att du är på väg mot allt detta och dessutom på väg mot målet att bli en certifierad samtalsterapeut med e-hälsa. Med hjälp av mental träning kan du senare hjälpa din klient att träna på att hålla sin målbild levande (oavsett vad den går ut på) och även uppnå inre tillit, ökad kroppskännedom och förmåga till medveten avspänning, både fysiskt och psykisk. För att skapa en stabil grund och ett gott klimat för en fungerande samtalsterapi arbetar vi efter ett antal grundprinciper som både samtalsterapeut och klient måste acceptera och vara överens om. Du finner dem på nästa sida. För att kunna öppna upp och se de bästa möjligeterna måste klienten och samtalsterapeuten vara överens om ett antal grundprinciper. 14
Grundprinciper mellan samtalsterapeut och klient 1. Samtalsterapi utgår från övertygelsen att varje människa är utvecklingsbar och vill göra bra ifrån sig i livet. 2. Samtalsterapi utgår från att ökad kunskap om människans psyke får oss att växa och un derlättar vårt samspel med andra. 3. Samtalsterapi förutsätter både fysisk och mental närvaro. Hälsocoachen och klienten sat sar båda helhjärtat vid sina möten. 4. Samtalsterapi förutsätter en relation som bygger på förtroende och respekt mellan hälso coachen och klienten. Tillit är en grundförutsättning inom hälsocoaching. 5. Samtalsterapi förutsätter dessutom frivillighet. Det vill säga att det hos klienten finns ett behov av och en vilja att gå i terapi för att nå sina mål. Saknas detta uppstår ingen riktig samtalsterapiprocess. Vidare arbetar vi efter 11 kärnkompetenser som samtalsterapeuten måste uppfylla och följa. 11 kärnkompetenser för en samtalsterapeut 1. Etiska riktlinjer. 2. Överenskommelse samtalsterapeut/klient. 3. Etablera förtroende och intimitet. 4. Närvaro. 5. Aktivt lyssnande. 6. Kraftfulla frågor. 7. Direkt kommunikation. 8. Medvetandegöra. 9. Utforma handlingar. 10. Planera och sätta mål. 11. Hantera framsteg och ansvarstagande. De 11 kärnkompetenserna fungerar som ett styrdokument i din verksamhet som samtalsterapeut. Vi ska analysera på de enskilda kärnkompetenserna i detalj längre fram i utbildningen men det är bra att du redan nu känner till att de finns. 15
4. Livet är en jakt på smekningar Många människor har svårt att ta emot och kanske framför allt att be om bekräftelser på att de är uppskattade så som de är. Att man duger i sin egen unika personlighet. Detta är en brist som kan leda till isolering, depression och en känsla av maktlöshet inför livet. Vårt behov av uppmärksamhet är både biologiskt och psykologiskt nedärvt och likställt våra behov av mat och sömn. Drivkraften är vår sociala natur vi behöver ett socialt sammanhang för stimulans och utveckling. Ett litet spädbarn som inte får kärleksfull omvårdnad i form av beröring, ögonkontakt och leenden blir fysiskt och mentalt utarmat och riksterar att drabbas av apati. Driften efter uppmärksamhet är så stark att lyckas vi inte få positiv uppmärksamhet som får oss att må bra så söker vi negativ. Då blir vi alla fall sedda. Exempel på negativ uppmärksamhet kan vara ett barn som kommer hem stökig efter skolan och får en utskällning. Eller en trött förälder som efter en lång arbetsdag reagerar med ilska när ingen har börjat med kvällsmaten. Istället för att be om hjälp så slamrar man med tallrikarna så att hela familjen blir irriterad. Att få negativ uppmärksamhet brukar inte kännas speciellt bra och är ofta destruktivt. Positiv uppmärksamhet får oss däremot att känna oss betydelsefulla och gör att vi växer som människor. Därför är förmågan att ta emot, ge och även be om positiv uppmärksamhet livsviktig för vår hälsa och vårt välbefinnande. För visst är det väl så att även ett leende kan betyda mer än tusen ord. Visst blir man glad om man får ett leende på stan från någon som går förbi? Det händer kanske inte så ofta men oj så härligt det är. Tänk att bli uppmärksammad utan att man gjort något särskilt! Schema över olika smekningar Positiv ovillkorlig: Erkännande för något du är och som ger dig en behaglig känsla. Det är den bästa smekning du kan få! :-) Exempel: Du är en fantastisk chef, vad roligt att du var med på firmafesten den här gången! eller bara Hej, vad roligt att se dig. Positiv villkorlig: Erkännande för något du gör och som ger dig en känsla av betydelsefullhet. Exempel: Du har en otrolig förmåga att inspirera med dina föreläsningar! eller Vilken välskriven rapport!. Negativ ovillkorlig: Erkännande för något du är, men som ger dig en obehaglig känsla. Exempel: Jag tycker inte om dig. Du är helt värdelös.. Negativ villkorlig: Erkännande för något du gör, men som ger dig en känsla av otillräcklighet Exempel: Du har ju knappt sålt något, hur ska du lösa detta så att vi når våra säljmål? eller Hur kunde du göra så här? 16
Observera att vi människor har olika stort behov av erkännanden för att känna sig trygga på arbetet, i skolan eller i hemmet. Du kan även omedvetet söka en viss typ av erkännande som kanske inte betyder något för mig men som är viktigt för dig. Desto mer du kommer underfund med hur din klient fungerar, desto bättre resultat når ni. Då kan ni tillsammans förändra eventuella osunda mönster. Fallbeskrivning: Eva Eva* ansåg sig aldrig ha blivit älskad av sin mamma eller haft någon nära kontakt med henne. Fadern dog när hon var två år och Eva upplevde att hon blev övergiven. Eva utvecklade tidigt psykosomatiska besvär och led av astma och spänningar i nacken. Som barn litade inte Eva på att hennes mamma skulle vara tillgänglig eller kunna ge stöd i svåra eller skrämmande situationer. Hon kände sig ofta utlämnad till sig själv. Kanske var det därför som Eva alltid varit rädd och osäker. Eva hade svårt med separationer och var rädd för att prova nya saker eller att ta för sig av livet. För att klara sig utvecklade Eva en egen överlevnads strategi som gick ut på att fantisera om att inte behöva någon och att aldrig mer engagera sig känslomässigt. Föräldrarnas beteende har naturligtvis ett starkt inflytande och särskilt mammans sätt att behandla sitt barn påverkar dess utveckling. I terapin kom vi fram till att Eva la sina känslor i kroppen i stället för att söka avlastning genom samtal. Det fanns ingen vuxen person i hennes närhet som hon kunde prata med och hjälpa Eva att bearbeta sin sorg. Tillsammans studerade vi vilken självbild Eva bar på och hur relationen till föräldrarna sett ut. Detta för att se om insikterna ovan, och erfarenheten som vår relation i terapin bidragit med, kunde hjälpa henne att bygga en ny självbild. Att skapa en förtrolig relation till sin klient är av största vikt för terapeuten. Här tog terapeuten på sig en omvårdande roll och försökte genom denna få Eva att våga be om och ta emot positiva smekningar. Faktum är att det lyckades. Terapeuten fick ge mycket stöd och uppmuntran i perioder men efter en tid avtog Evas psykosomatiska besvär och hennes liv började kännas lättare igen. *Namnen i fallbeskrivningarna är fingerade. Det är inte ovanligt att vi låser in jobbiga tankar och känslor istället för att diskutera dem. Samtalsterapi kan vara nyckeln som behövs. 17
Alla behöver vi positiv uppmärksamhet lite då och då. Fallbeskrivning: Lisa Lisa har levt ensam länge och känner sig både rädd och skrämd inför tanken på ett nytt förhållande. Med i bagaget har hon ett flertal negativa erfarenheter som hon helst vill slippa göra om på nytt. Därför väljer hon att leva ensam och kompenserar detta med ett stort intresse för sina hundar. När män ger henne positiv uppmärksamhet nonchalerar hon dem eller så undviker hon helt enkelt situationer där hon skulle kunna få bekräftelser. Lisa är även försiktig vad det gäller att fördjupa sina relationer med kompisarna på hundklubben. Stundtals känner Lisa sig ensam men hon vet inte hur hon ska ta sig ur situationen. Lisa har ofta ont i nacke, skuldror och kan plötsligt få svår huvudvärk. När Lisa så började gå i samtalsterapi insåg hon att mängden uppmärksamhet som hon ändå tog till sig var alldeles för liten för att motsvara hennes egentliga behov. Lisa behövde fler positiva smekningar. I samtalsterapin fick Lisa hjälp att se orsakerna till varför hon misstror människor och har svårt att ta emot bekräftelser på att hon duger som hon är. Att hon är ok. Lisas första steg framåt blev att ge sig själv uppmärksamhet och att försöka iaktta hur hon agerar i olika situationer. Undan för undan upptäckte Lisa hur rädslan släppte. Så småningom kunde hon börja ta emot och njuta av uppmärksamhet och snart också må allt bättre. Ge dig själv positiva smekningar Positiva smekningar kan vara allt från ett enkelt hej, som en ytlig kontakt, till en uttrycksfull uppmuntran om någons alla kvaliteter. Poängen med en positiv smekning är att den får oss att känna oss värdefulla och bekräftar positionen Jag är ok. För att förstärka känslan vi har inom oss kan vi även ge oss själva positiva smekningar. Till exempel genom uppmuntrande peptalk på morgonen: God morgon! Härligt att se dig! Idag kommer du att sprida glädje när du går gatan fram med ditt vackra leende. Varesig vi tror på komplimangerna eller inte så aktiveras kroppens hormoner och ger oss lite extra energi. Kanske har du fått lära dig att det är ofint att vara nöjd med sig själv och att njuta av komplimanger? Då ska du absolut träna upp förmågan att ta emot positiva smekningar. Börja gärna med att ge några till dig själv. En fin positiv smekning du kan ge till andra är att lyssna på dem. Genom att lyssna aktivt visar du att du tar den personens känslor, tankar och idéer på allvar. Du bekräftar att personen har rätt att uttrycka sig och att personen har betydelse för samtalet. Som lyssnare behöver man inte alltid hålla med. Det räcker att man visar sitt intresse och sin vilja att förstå. Positiva smekningar inkluderar också alla former av fysisk beröring som visar omtanke och kärlek. 18
Du är inte ok Får vi inte positiva smekningar söker vi vidare efter negativa, trots att de framkallar obehagliga känslor och får oss att känna oss dåliga. Negativa smekningar upplevs ändå som bättre än att inte få några alls. De visar att vi finns. En negativ smekning kan vara någon som tydligt talar om för dig att du gjort ett dåligt jobb eller, kanske än värre, vänder bort huvudet när du talar. Ignorans och föraktfullt bemötande blir en sorts psykisk mobbing som ofta gör mer ont än vad rak kommunikation gör. En negativ smekning kan även vara att bli retad, utskrattad, förlöjligad eller fysiskt förnedrad. Obehagliga känslor kan också framkallas av att ens problem inte tas på allvar eller att de förringas. Likgiltighet inför någon annans behov, till exempel ett litet barns längtan efter beröring, är också en form av negativ smekning. Effekterna av otillräcklig beröring kan följa med i vuxenlivet och störa framtida relationer. Ibland kan det då till exempel kännas svårt att ta emot en spontan kram från någon som är glad att ses eller att släppa fram känslor tillsammans med sin partner. Den mest förrädiska formen av negativ smekningar är den dolda. Där sägs ingenting rakt ut utan budskapet är i stället mer eller mindre underförstått. Ett samtal fullt av dolda negativa smekningen mellan två makar skulle kunna låta så här: Älskling, kommer du hem till middagen ikväll? Vet inte, jag kommer när jag kommer. Vänta inte på mig. För partnern som ställde frågan kan svaret tolkas som att du är inte viktig för mig. Resultatet kan bli att man känner sig åsidosatt och sårad. En person som utsatts för övervägande negativa smekningar kan skapa en bild av sig själv som värdelös, okunnig, tråkig etc. Resultatet kan bli att de får svårt att ta emot positiva smekningar. De avvisar dem och väljer att endast ta in negativ uppmärksamhet för att bekräfta den dåliga självbild man bär på. Det blir som i sången, fast tvärtom, om du minns poplåten Solglasögon som handlade om hur härligt det är att gå runt med mörka solglasögon och leva i sin egen lilla värld. För om man istället silar bort positiv uppmärksamhet förstärker man bara sin negativa självbild. Den värsta formen av negativa smekningar är de som inte sägs rakt ut eller alls uttalas. Tomhet gör riktigt ont. 19
Fallbeskrivning: Carl Carl blev mobbad som barn och lever fortfarande med bilden av sig själv som en person som rakt igenom är fel. Han kan inte ta in att någon skulle uppskatta varken hans personlighet eller hans färdigheter. Av andra uppfattas han som en enstöring som beter sig konstigt när han ständigt drar sig undan. Om någon ger honom en komplimang för ett gott arbete eller en snygg skjorta, så blir han irriterad och menar att att det bara är som du säger. För Carl själv är mönstret oerhört hämmande och han drivs mot ett allt ensammare liv. I samtalsterapin fick Carl klart för sig vem som gett honom uppmärksamhet under hans uppväxt och på vilket sätt. Carls pappa arbetade mycket under hans uppväxt och var sällan hemma. När han väl var det skulle han helst inte störas. Hans mamma hade ständigt fullt upp med hushållsbestyr och gav barnen väldigt lite tid. Carl, som inte var duktig vare sig i skolan eller i idrott som sin syster, hade inte mycket att hämta hos sina föräldrar. De gav honom bara uppmärksamhet om han presterat bra. Resultatet blev att Carl tidigt tog beslutet att sköta sig själv och kräva så lite som möjligt av andra. Han blev en ensamvarg och bestämde sig för att människor är opålitliga och ingen kan tycka om mig eftersom jag är värdelös. Ensamheten gjorde att han inte fick någon positiv bild av vad goda relationer kan tillföra livet. I samtalsterapin fick Carl hjälp med att måla upp en fantasibild som innefattar goda relationer. Den första relationen byggd på tillit blev också den han upplevde i terapirummet. Den erfarenheten kunde han sedan ta med sig till andra relationer utanför detta rum. Snart kunde Carl börja se på sig själv och på sitt beteende med nya ögon och börja ta för sig av livet genom att våga skapa goda relationer till andra människor. Livet blev värt att verkligen leva. Människan är en komplicerad maskin. Ibland är det fantasi som krävs för att vi ska kunna öppna ögonen och orka möta verkligheten. 20
Fallbeskrivning: Kerstin Kerstin tyckte att hon alltid fick negativ uppmärksamhet när hon försökte säga något på arbetet. Därför valde hon oftast att vara tyst och uppfattades därför som tillbakadragen och som någon som aldrig vill bidra. Hennes kommentar var det är inte lönt jag säger något, ni tycker ändå inte det är bra. Kerstin blev bitter och stannade i sin personliga utveckling. Hon saknade stimulans och kunde inte själv se mönstret hon hamnat i. I samtalsterapin fick hon hjälp att rannsaka sig själv. Att se vilka attityder hon hade till andra människor och hur hon uttryckte sig när hon ville säga något. Hon fick också verktyg för att avvisa negativ uppmärksamhet och för att söka positiv uppmärksamhet. Efter det blev livet så sakteliga lite lättare och mer meningsfullt. Man måste inte gå genom livet med ett ständigt leende på läpparna. Men genom att få hjälp att se hur man bemöter andra går det att förändra livet till det bättre. Övning 1: Presentation Utbildningen Certifierad samtalsterapeut med e-hälsa bygger på att utnyttja möjligheterna med internet. Därför handlar första övningen om att du ska få ordning på tekniken och lära känna dina två triadkamrater. 1. Öppna ett konto på Skype. 2. Leta upp dina två kamrater som är med i din triad. Du har deras namn och mejladress i ett separat utskick från oss. Mejla gärna till dem och berätta exakt vilket namn de ska söka på för att hitta dig. 3. Bestäm tid för ert första triadmöte (gruppsamtal). Övning handlar att få tekniken på plats och att du och dina triadkamrater berättar kort om er själva. Sedan bokar ni in ett nytt möte och arbetar med övning 2. 21
Älska mig för den jag är En ovillkorlig positiv smekning är det mest uppbyggliga och utvecklande vi kan få och ge varandra. Då får vi bekräftelse på att vi är värdefulla så som vi är, alldeles oavsett vad vi kan eller har presterat. Den känslan hjälper oss att förstå att vi är unika och hjälper oss slappna av. Vi är ok så som vi är! Ofta känner vi att vi får för lite ovillkorliga bekräftelser. Ändå vågar vi inte be om det. Men kom ihåg att bekräftelsen inte är mindre värd bara för att du ber om den. Kanske ser inte din partner eller dina vänner att du är svältfödd och behöver uppmärksamhet. Det kan vara så enkelt som att du säger till dina barn: Jag är så trött. Snälla, krama mamma/ pappa lite.. Eller att du ber din partner: Stäng av TV:n och låt oss ta en promenad. Jag behöver få hålla om dig och prata lite. Svårare än så behöver det inte vara att be om positiv uppmärksamhet. Ändå gör det underverk för vårt välbefinnande. Älska mig inte (bara) för vad jag gör En villkorlig positiv smekning är också fin att få. Den bekräftar oss för något vi är duktiga på. Till exempel, att baka underbart bröd. Tyvärr kan villkorliga positiva smekningar stressa oss att ständigt prestera mer och bättre. En övervikt av denna sorts smekningar kan också få oss att tro att det bara är genom våra prestationer som vi kan bli älskade och uppskattade. Om ett barn alltför sällan får höra att vi älskar honom eller henne förutsättningslöst och i stället vräker på med beröm när det gått bra i skolan eller om man hjälpt till hemma så kan det leda till en osund prestationscirkel. Alla människor har rätt att bli älskade för sin personlighet inte för sina prestationer. Många av dagens stressrelaterade sjukdomar kommer från vår jakt på positiva smekningar. Får vi inte ovillkorliga sådana blir nästa alternativ villkorliga - med ohälsa som följd. Ingen vill bli älskad bara för att man är duktig. Men det är klart, om någon i din närhet kan ett riktigt spännande trick är det inte fel med lite beröm... 22
Vissa verkar leva helt perfekta liv. Men läs om Birgitta på nästa sida. 23
Fallbeskrivning: Birgitta Birgitta var kvinnan alla andra kvinnor avundades. Hur lyckas hon inreda sitt hem så fint och hur hinner hon med allt från bjudningar och golfrundor till läxläsning med barnen? Utifråm verkade Birgitta leva ett fullkomligt liv men själv tyckte hon att hon bara kämpade utan att få någonting tillbaka. Aldrig var det någon som tackade för att det var välstädat hemma eller att rabatterna hölls fria från ogräs Birgitta hade sällan tid att njuta. All hennes tid gick åt till att prestera för att förhoppnings få lite uppmärksamhet. De positiva bekräftelser hon faktiskt fick uppfattade hon inte utan tog till gnäll och gnat för att familjen verkligen skulle se hur mycket hon gör. Birgitta spelade gärna martyr. Familjens respons blev att Birgitta var en tjatmamma. Ofta fick hon höra: Slappna av mamma, det är bara du som bryr sig om dammet!. Det gjorde henne ännu mer frustrerad. I samtalsterapin fick Birgitta upp ögonen för att hennes gnäll och tråkiga attityd mot omgivningen blivit till en ond cirkel. Hon såg att hon omedvetet sökt negativ uppmärksamhet istället för positiv. För att bryta mönstret började Birgitta be om positiva smekningar. Det kändes ovant och obekvämt men var absolut nödvändigt för att kunna komma vidare i livet. Ett exempel på hur hon gjorde var att fråga efter middagsmaten om det smakade gott. Birgitta unnade sig dessutom att slappna av och till exempel låta barnen visa vad de ritat på teckningstimmen i skolan istället för att snabbt rusa vidare och sätta in i diskmaskinen. Sakta började Birgitta komma ur sitt destruktiva, negativa jag. Att barnen ville visa och prata just med henne och ingen annan var en bekräftelse så god som någon. Bara hon tillät sig att ta emot den. Klagandet och sökandet efter negativa smekningar avtog successivt och ersattes med positiva smekningar. Det saker i livet som är viktigare än rensade rabatter. Små mästerverk, till exempel. 24
Bli känslomässig miljonär! Det är sunt att ha känslor och det är sunt att våga tala om dem. Även om det innebär att ta risken att bli ignorerad, avvisad eller sårad. Barn som tidigt lär sig uttrycka sina känslor och sätta ord på dem blir också bättre på att förstå sig själva och andra människors känslomässiga reaktioner. Fallbeskrivning: Kajsa Lilla Kajsa var en lekfull och busig flicka med en fantastisk förmåga att registrera sin omgivning. Man kan nog säga att hon var som de flesta 1,5-åringar. Hennes mamma och pappa umgicks ofta med andra barnfamiljer och Kajsa såg hur de vuxna tog hand om småbebisarna. De lyfte upp dem och bar omkring på dem sa små snälla saker till dem. Kajsa såg mönstret och ville därför själv gärna leka bebis. Rollen som bebis blev ett indirekt sätt för henne att uppmana omgivningen: Krama mig. Bär mig. Gosa med mig en stund!. Hennes föräldrar förstod leken och hennes intentioner och hjälpte henne att sätta ord på känslorna: Vill du att jag ska krama dig, Kajsa? De nonchalerade henne inte utan inledde ett samspel som gynnade Kajsas personlighetsutveckling. Hon lärde sig att känslor är viktiga och att hon mer än gärna fick be om bekräftelse. Fyll på i banken Man skulle kunna beskriva vårt behov av positiva smekningar som en bank vi bär på inom oss. En del av oss har mycket pengar lagrade därför att de är bra på att ta emot smekningar. De kanske till och med har lärt sig hur man jagar kunder som vill sätta in pengar. De är rika och känner sig betydelsefulla de är känslomässiga miljonärer! Andra har nästan inga pengar alls eller är bankrutt. Kanske har de svårt att ta emot smekningar eller så är de blinda för dem som kommer och vill sätta in på banken. Misstänksamheten, eller säkerhetskontrollerna om du så vill, gör att det är omöjligt att fylla på kassavalvet med positiva smekningar. De personerna har kanske negativa erfarenheter och litar inte längre på någon. Då är det bättre att avvisa än utsätta sig för risken att bli rånad på sina pengar det vill säga att bli känslomässigt sårad. Hur ser det ut i din bank? Kanske är det dags att fylla på lite. På nästa sida visar vi hur du enkelt själv kan få dig på mycket bättre humör. 25
Affirmationer Ett bra sätt att fylla på i banken är att ge sig affirmationer. Det är positiva påståenden som du skriver ner i presens och ger dig själv kontinuerligt under dagen. Ta gärna med dig dem eller sätt dem på en plats så att du ser dem ofta. Du kan också spela in dina affirmationer så att du när som helt kan lyssna på små uppmuntringar. Som ett sätt att förstärka bilden av att du lyckas med något som tidigare kanske var omöjligt. Eller varför inte ställa klockan/mobilen så att den ringer varje timme och påminna dig om hur bra/fin/duktig du är :-) Det viktigaste med affirmationer är att de hjälper dig att komma vidare. Och tänka på att du är på god väg mot målet (även om det kanske känns långt borta just nu). Längre fram i boken kommer det mer om affirmationer inklusive en praktisk övning. Affirmationer är aldrig fel. Sätt upp på väggen så att du säkert ser dem. Lär dig ge och ta emot För att vi ska må bra och vara nöjda med oss själva måste vi både kunna ge, ta emot, be om och avvisa uppmärksamhet. Att ge får väluppfostrade barn lära sig tidigt. Värre kan det vara att kunna ta emot eftersom det kan uppfattas som högfärdigt och att be om uppmärksamhet, ja det är nästan förbjudet Att avvisa är kanske inte så svårt om uppmärksamheten är positiv, till exempel en vissling över gatan från en beundrare. Om uppmärksamheten i stället innebär kritik kan det vara svårare. Kritik ska vi ju kunna ta emot utan att ta illa vid oss. Men det är inte alltid så lätt. Genom att lära oss skapa balans mellan att ge, ta emot, be om och avvisa uppmärksamhet kan vi påverka hur vi mår. Den så kallade uppmärksamhetsprofilen nedan hjälper dig att skapa en bild över ditt sätt att agera. 26
NEGATIV POSITIV 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 GE TA EMOT BE OM AVVISA Uppmärksamhetsprofil för extremt snälla och generösa Ulla. Hur ser din ut? Exemplet visar hur Ulla själv ser på sitt sätt att förhålla sig till uppmärksamhet. Hon vet att hon ofta ger positiv uppmärksamhet i form av kramar, uppmuntran och lyssnande men också att hon sällan ger negativ uppmärksamhet. Det är också sällan hon tar emot både positiv och negativ. Att ta emot negativ uppmärksamhet är lättare för henne. Hon tar den till sig och blir ledsen att hon inte varit bra nog. Någon gång ber Ulla om positiv uppmärksamhet men betydligt oftare om negativ. Som till exempel att bli irriterad och ta på sig en arbetsuppgift fast hon vet att det är en kollegas ansvar. Ulla är också alltför hämmad för att våga avisa vare sig positiv och negativ uppmärksamhet. Övning 2: Din uppmärksamhetsprofil Hur ser din uppmärksamhetsprofil ut? Kopiera mallen ovan (utan staplar) och följ 1 3 nedan. Berätta om resultatet i triaden och, om du vill, även i vår Facebookgrupp Certifierad samtalsterapeut med e-hälsa. 1. Fyll först i den stapel du tror du lägger mest energi på sedan den stapel du tror du lägger minst energi på innan du fyller i de två sista. Fokusera på deras inbördes förhållande, inte exakt hur breda de är. 2. Är du nöjd med din profil eller är det någonting du vill förändra? Vill du förändra en stapel som du tycker är för kort är det en god idé att satsa på att öka energin. 3. OBS! Det är alltid lättare att förstärka positiv uppmärksamhet än att minska negativ. Det negativa minskar automatiskt när du blir allt mer positiv. 27
Övning 3: Ditt önskediagram Det är inte alltid så lätt att förändra sitt beteende och smekningsmönster. Här är tre praktiska övningar baserade på din uppmärksamhetsprofil som hjälper dig på vägen. Gör dem själv nu och använd dem senare med dina klienter. 1. För att öka stapeln Ge positiv : Tänk ut några personer som du ska ge mer uppmärksamhet under veckan. Anteckna deras namn för dig själv. 2. För att lyfta dig själv: Skriv något fint ord till dig och sätt på spegeln eller på jobbet. Skriv till exempel Så fin du är idag, sträck på dig! eller Använd ditt vackra leende idag!. 3. För att öka stapeln Be om positiv : Försök identifiera dina känslor i olika situationer. Saknar du din familj när du är trött eller om du längtar efter närhet men vågar inte säga till din partner? Prova att föreslå till exempel Ska vi ta en promenad? Ser du din självbild? Självbilden växer fram under många år och är resultatet av samspelet med omgivningen. Kanske har du en otydlig bild av din egen självbild. Det är mycket vanligt för det kan krävas en hel del arbete för att verkligen se den. Men när du blivit medveten om vilken bild av dig själv som du bär med dig kan du också förstå varför du känner exempelvis inre stress, uppgivenhet och kanske en allmän, svårbeskriven olust. Det är inte alltid du ser dig själv så som du kanske egentligen vill se dig. Att arbeta med sin självbild är nyttigt. 28
REFERENSER/LITTERATUR Angelöw, B. (1998) Träna mentalt och förbättra ditt liv. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. Bylund, P. och Kristiansen K. (1994) Samspel. Arbetslivets psykologi i transaktionsanalytiskt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. Carson, R.D. (1983) Taming your Gremlin. A guide to Enjoying Yourself. New York: Harper & Row Publishers, Inc. Downey, M. (1999) Effective Samtalsterapi. London: Orion Business. Ford, D. (1999) The Dark Side of the Light Chasers. New York: Riverhead Books. Gåserud, A.S. (2001) Samtalsterapi så fungerar det. Managementbiblioteket. Egmont Richter AB. Holmberg, U. (2000) Handledning i praktiken. Om hur man skapar en lärande process. Uppsala Publishing House AB. InsightGuide till Chefen som Samtalsterapeut. (2001) Insight Lab AB. Landsberg, M. (1996) The tao of samtalsterapi. London: Harper Collins Publishers. Langslet, G.J. (2000) LØFT Løsningsfokusert tilnærming til organisasjonsutvikling, ledelsesutvikling og konfliktløning. Oslo: Ad Notam Gyldendal. Manz, C.C. och Neck, C.P. (1999) Mastering Self-Leadership. (2:a utg.) New Jersey: Prentice-Hall Inc. Nord, H. Skapa en kärleksaffär till livet! Novey T.B. (1983) TA för chefer. Lund: Studentlitteratur. Ray, M. och Myers, R. (1989) Creativity in business. New York: Doubleday Bell Publishing Group Inc. Rokeach, M. (1976) Th e nature of human values and value systems. I Hollander, E.P. och Hunt R.G. (red) Current Perspectives in Social Psychology. New York: Oxford University Press. Whitmore, J. (1997) Samtalsterapi for performance. Naperville: Nicholas Brealey Publishing. (Svensk översättning: Samtalsterapi för bättre resultat, 1997; Nya samtalsterapi för bättre resultat, 2003, ny rev. utg.) Gawin, Shakti: Lita på din intuition, Energica Förlag 2004 Kroese J, Andries: Minska din stress med meditation, Natur och Kultur 2003 Kåver, Anna: Att leva ett liv, inte vinna ett krig, Natur och Kultur 2007 Nilsonne, Åsa: Vem är det som bestämmer i ditt liv? Natur och Kultur 2007 Nord, Heléne: Skapa en kärleksaff är till livet, Hälsoakademin Europa 2005 Österling, Agneta: Väckarklockan, Meda 2001 29