Användarhandledning BUSE version 2.1 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund, VM och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson, PV 2002-04-23, uppdaterad under våren 2008 1
Programbeskrivning BUSE är ett EXCEL-program som kan användas för att beräkna samhällsekonomiska effekter av bulleråtgärder. Programmet bygger på det teoretiska fundament som Vägverket tillämpar vid samhällsekonomiska kalkyler. Här följer några anvisningar om hur programmet kan användas, vilka förutsättningar som bör gälla samt en beskrivning av hur beräkningarna utförs. För att kunna använda programmet så flexibelt som möjligt har inga celler i kalkylbladen skyddats. Körning av kalkylprogrammet När du öppnar Excel-boken BUSE-ver 2,1 kommer du till något av kalkylarken: Fönsteråtgärder (beräknar NNK, nettonuvärdeskvot, för fönsteråtgärder) FönsterUteplats (beräknar NNK för fönsteråtgärder + skyddad uteplats) Plank (beräknar NNK för bullerplank) Vall (beräknar NNK för bullervall) Inlösen (beräknar NNK vid inlösen) Bullervärdering (hjälpark för värdering av buller) Nuv/åtgärd/ (hjälpark - ett per åtgärd som beräknar och visar hur nyttan utfaller i tiden) Vanliga Excel-kommandon gäller i arken och du kan därför vandra runt bland inmatningsoch beräkningsfälten med musen och piltangenterna. Det finns inga inbyggda BUSEhjälpfunktioner utan tillgänglig hjälp finns i denna beskrivning. Vid beräkningarna väljer man först kalkylblad genom att klicka på tillämpbar flik (Fönsteråtgärder, FönsterUteplats, Plank, Vall eller Inlösen). Om man accepterar de förvalda antagandena (se nedan) behöver man endast fylla i bullernivåerna före åtgärd (och efter åtgärd för plank och vall), antalet berörda personer och åtgärdens omfattning. I Kalkylen värderas endast nyttan av minskad bullernivå till följd av en tänkt åtgärd och blir därför i vissa fall endast partiell. Exempelvis uppstår ju ofta en energibesparingseffekt vid fönsteråtgärder och ibland betyder ett plank en upplevd negativ nytta på grund av att utsikten försämras. I idealfallet bör även en värdering av denna typ av effekter ingå i kalkylen. På kostnadssidan förutsätts i kalkylen att alla kostnader betalas via skattsedeln. Finansiering via skattsedeln innebär att det uppstår effektivitetsförluster i ekonomin och därför korrigeras dessa kostnader med skattefaktor II. Om privatpersoner eller företag är tänkta att stå för viss del åtgärdskostnaden ska denna del inte belastas med skattefaktor II. För att ta hänsyn till privat finansiering kan man korrigera investeringskostnaden (i cellen för byggkostnad ) genom att dividera den del av kostnaden som privatfinansieras med 1,2439 och summera med del som finansieras med offentliga medel. Exempelvis om en fönsteråtgärd ska finansieras med till hälften privata medel och kostnaden är 2400 kr per fönster (exkl. moms). Skriv då kostnaden per fönster som 2165 kr (0,5*2400 + 0,5*2400/1,2439). Resultatet i fältet Investeringskostnader exkl. skattefaktor I och II vid en sådan korrigering kommer då att ge en korrekt beräkning i fältet Investeringskostnader inkl. skattefaktor I och II. Motsvarande korrigering bör göras av underhållskostnaden om del av kostnaden för detta finansieras med privata medel. 2
Upp till 15 olika kombinationer av nyttor (bullernivåer och antal utsatta personer) kan anges i kalkylarkets standardutförande (de vita fälten under rubriken Beräkning av nyttan under 1:a året, ej diskonterad ). Om behov finns kan man dock själv utöka antalet genom att infoga nya rader. Se bara till så att funktionerna som gör beräkningarna följer med i de infogade raderna. När alla nödvändiga uppgifter matats in beräknas den så kallade nettonuvärdeskvoten (NNK) och resultatet fås direkt på skärmen. Kalkylbladet kan skrivas ut på samma sätt som vanliga Excel-blad. Gemensamma förvalda förutsättningar för alla åtgärdstyper Beräkningarna baseras på de kalkylförutsättningar och värderingar som Vägverket normalt använder vid samhällsekonomiska kalkyler och som är fastslagna inom ASEK 1 och finns beskrivna i Effektsamband för vägtransportsystemet 2. Följande förutsättningar är förvalda och markerade med mörkblå siffror. Dessa kan ändras, vilket dock inte rekommenderas såvida det inte finns goda skäl. Kalkylränta 0,04 Skattefaktor I 0,21 Skattefaktor II 0,00 Årlig värderingsökning 0,00 Årlig ökning av åtgärdens effekt 0,00 Kostnader skall anges exklusive moms och i 2006 års prisnivå. Programmet diskonterar (väger med hänsyn till när i tiden de utfaller) sedan samtliga kostnader och intäkter till ett gemensamt diskonteringsår, i kalkylen år 0. I kalkylen förutsätts att investeringskostnaden (byggandet) utfaller år 0 och att nyttorna förväntas börja utfalla direkt därefter. Rent tekniskt förutsätts dock nyttorna under första året att utfalla ett år efter öppningsåret och diskonteras därmed ett år bakåt i tiden (på samma sätt som EVA hanterar diskontering av nyttor som är kontinuerliga och inte uppkommer vid en given tidpunkt) Som framgår ovan finns det möjlighet att göra antaganden om såväl en årlig ökning av den värderade effekten som en årlig ökning av åtgärdens effekt. I det första fallet förutsätts att man i framtiden är villig att göra en större ekonomisk uppoffring för att slippa bli störd av buller än vad man är idag. Tanken bakom detta är att ju rikare vi blir desto större värde sätter vi på komfort, tid och liknande standardfaktorer. I det andra fallet är tanken att åtgärdens effekt ökar över tiden. En ökad trafik medför ökat buller och åtgärden kan därmed ge ännu större effekter i framtiden. Å andra sidan kan man tänka sig att såväl vägbeläggning som fordon och däck blir mindre bullriga. Att sätta värden på dessa parametrar är svårt, varför vi tills vidare rekommenderar att dessa sätts till 0. Det finns också ett antal andra förutsättningar som är förvalda bl.a. kalkylperioder, ekonomiska livslängder, åtgärds- och underhållskostnader. Dessa är satta utifrån erfarenheter i region Mitt, men en bedömning bör givetvis göras om de angivna värdena är tillämpbara i det enskilda fallet. 1 ASEK Arbetsgruppen för Samhällsekonomiska Kalkyler. 2 Vägverket (2008), Effektsamband för vägtransportsystemet Gemensamma förutsättningar, Vägverkets publikation 2008:9 3
Bullernivåer över 75 db(a) kan inte hanteras eftersom värderingar endast är gjorda upp till denna nivå. Fönsteråtgärder Kalkylperiod 20 år Ekonomisk livslängd 20 år Fasaddämpningen före åtgärd 25 db(a) Fasaddämpningen efter åtgärd 36 db(a) Kostnad för fönsteråtgärder 1304 kr/m 2 fönster De förvalda värdena gäller tilläggsruta. Vid fönsterbyte bör kostnader och livslängd justeras. Fasadreduktionen före åtgärd antas vara 25 db(a). Värdet har valts för att uppnå konsistens mellan värderingen av utomhus- och inomhusbullret enligt Effektsamband 2000. I normalfallet dämpar dock fasaden i ett äldre hus med tvåglasfönster bullret med ca 27 db(a). Det finns även möjlighet att ange förändringar i underhållskostnad för nya fönster. Normalt antas dock inga sådana förändringar i uppkomma. Bullernivån före åtgärd som frifältsvärde vid fasad skall anges liksom antal berörda personer. Det kan vara motiverat att välja ett schablonvärde för boendetäthet och inte dagens faktiska förhållanden eftersom kalkylperioden är relativt lång. Fönsteråtgärder med skyddad uteplats Samma förutsättningar som för fönsteråtgärder samt Livslängd för plank vid uteplatsen 30 år Kostnad för plank vid uteplats 869 kr/m 2 Underhållskostnad plank 7 kr/år och m 2 Det finns även möjlighet att ange förändringar i underhållskostnad för nya fönster. Normalt antas dock inga sådana förändringar i uppkomma. Utöver uppgifterna för fönsteråtgärder skall anges en uppskattning i procentenheter av hur stor del av bullernyttan utomhus man bör tillgodoräkna. Om den bullerskyddade delen av tomten t ex ligger i sydväst och övriga delar av tomten inte har så stort värde som vistelseyta bör procenttalet vara högt medan det motsatta gäller om stora delar av tomtens attraktiva del fortfarande är oskyddat för buller efter åtgärd. Om andelen i fylls i beräknas inga bullernyttor utomhus. 4
Plank Kalkylperiod 30 år Ekonomisk livslängd 30 år Kostnad för plank 869 kr/m 2 plank Underhållskostnad plank 7 kr/år och m 2 Frifältsvärde vid fasad före åtgärd Frifältsvärde vid fasad efter åtgärd Antal berörda personer Antal kvadratmeter plank Vall Kalkylperiod 40 år Ekonomisk livslängd 60 år Kostnad för vall 3259 kr/lm Underhållskostnad vall 3 kr/lm och år Den förvalda kostnaden för vall bör särskilt justeras med avseende på hur tillgängliga massorna till vallen är. Frifältsvärde vid fasad före åtgärd Frifältsvärde vid fasad efter åtgärd Antal berörda personer (schablonvärde, se fönsteråtgärder) Antal löpmeter vall Inlösen Kalkylperiod 40 år Ekonomiska livslängden 60 år Eftersom det aktuella bullerproblemet löses permanent kan den ekonomiska livslängden anses vara oändligt lång. I kalkylen räknar vi dock med en livslängd av 60 år. Frifältsvärde vid fasad före åtgärd Antal berörda personer Kostnad för inlösen av fastighet 5
Kostnad för rivning, avgifter mm Bullervärdering Vägverket använder sig av en bullervärdering som fastslagits inom ASEK. Den grundas på hedoniska priser och den marginella värderingen ökar med tilltagande bullernivå. Utom- och inomhus (Fasadreduktion = 25 db(a)) Buller ekv.nivå utomhus (db(a)) Enbart utomhus Enbart inomhus Buller ekv.nivå inomhus (db(a)) Bullerkostnad (kr per utsatt och år) Bullerkostnad (kr per utsatt och år) Bullerkostnad (kr per utsatt och år) 50 0 0 25 0 51 243 93 26 149 52 485 187 27 299 53 747 299 28 448 54 1008 411 29 597 55 1288 523 30 765 56 1568 635 31 933 57 1848 747 32 1101 58 2147 859 33 1288 59 2464 989 34 1475 60 2800 1120 35 1680 61 3136 1251 36 1885 62 3491 1400 37 2091 63 3883 1549 38 2333 64 4331 1736 39 2595 65 4835 1941 40 2893 66 5451 2184 41 3267 67 6254 2501 42 3752 68 7374 2949 43 4424 69 8886 3565 44 5320 70 10827 4331 45 6496 71 13198 5283 46 7915 72 15961 6384 47 9576 73 19041 7616 48 11424 74 22308 8923 49 13385 75 25929 10379 50 15550 Diagrammet nedan är en grafisk presentation av dessa värden. Programmet medger att decibeltalet anges med decimaler. Det görs då en linjär interpolation mellan de två heltalsvärdena. Decibeltal större än 75 ska inte anges. Bullervärderingen avser frifältsvärden och eventuella justeringar på grund av att mottagaren befinner sig nära fasad eller dylikt måste göras manuellt i indata. Programmet tar inte hänsyn till sådana omständigheter. 6
Kr/ind 15000 Bullervärdering 10000 5000 Ute och Inne Inomhus Utomhus 0 50 55 60 65 70 75 Utomhus 25 3 0 35 40 45 50 Inomhus db Beräkningar I programmet värderas bullernivåer före respektive efter tänkt åtgärd enligt tidigare beskrivna värderingsfunktion. Den skillnad som uppkommer kallar vi här bullernytta. Investeringskostnad är kostnaden för att initialt genomföra åtgärden. I kalkylen uppkommer denna kostnad år 0. I vissa fall krävs en reinvestering för att åtgärden ska ha verkan under hela kalkylperioden. Det krävs (Kalkylperiod/Åtgärdens livslängd) sådana reinvesteringar under kalkylperioden. Här antas att reinvesteringens storlek är lika med den initiala investeringskostnaden. Vissa av åtgärderna kräver dessutom ett årligt underhåll, vilket ger en årlig underhållskostnad. När kalkylperioden är slut kan åtgärden fortfarande ha en viss fysisk livslängd kvar och därmed ge fortsatta bullernyttor. Det finns ett så kallat restvärde. Restvärdet beräknas här som den nytta som uppkommer under perioden från kalkperiodens slut till åtgärdens fysiska livslängd är slut (baserat på livslängden för den senaste reinvesteringen inom kalkylperioden). Nytta avser här bullernytta minus eventuella driftkostnader. Restvärden beräknas här endast upp till 60 år efter den initiala investeringen. För att kunna summera och jämföra effekter som inträffar under kalkylperiodens räknas nyttor och kostnader om till så kallade nuvärden och uttrycks för ett gemensamt diskonteringsår (i denna kalkyl år 0). Principen är att nyttor som infaller i framtiden inte värderas lika högt som de nyttor man omedelbart kan tillgodogöra sig. Detta tar vi hänsyn till genom att använda en positiv diskonteringsränta. Eftersom nytta och kostnader uttrycks i fasta priser är diskonteringsräntan lika med den reala räntan. 7
Bullernyttan under ett visst år beräknas och diskonteras till ett nuvärde på följande sätt : B B = ( 1+ r) där B =nuvärde av bullernytta (diskonteringsåret) r = diskonteringsränta B = bullernytta år (värderad bullerkostnad före åtgärd värderad bullerkostnad efter åtgärd) På samma sätt diskonteras eventuella underhållskostnader, reinvesteringar och restvärden. Den summerade nyttan under hela kalkylperioden: N = B U U n n n L + = 1 ( 1+ r) = 1 (1 + r) = 1 (1 + r) = n+ 1 (1 + r) RI B där B = Bullernytta år N = Det totala nyttans nuvärde n = kalkylperiodens längd U = Underhållskostnad år RI = Reinvestering år L = Åtgärdens fysiska livslängd efter sista reinvesteringen, max 60 år Den sista termen avser restvärdet Investeringskostnaden avser endast den initiala investeringen och således inte reinvesteringarnas kostnad. Här ska endast ingå den del som är säker och oåterkallelig. Eventuella reinvesteringar är osäkra såväl vad avser om och när de ska genomföras som till vilken kostnad. Beräkning av den så kallade nettonuvärdeskvoten, NNK NNK = ( N I) I 8