Inledning och öppnande av Tankesmedjan Per Nilsson Friluftsrådet, Anna von Sydow Naturvårdsverket.

Relevanta dokument
Närnatur för alla naturupplevelser för kunskap och engagemang

En renässans för friluftslivet?

Program. Utomhus i stan. Tankesmedja för friluftsliv april i Örebro

Trender för utbildningar inom naturvägledning och friluftsliv. 5/4/2016 Utbildningar, inspirationsträff naturum 2015 Bild 1

Friluftslivets ekonomiska värden

Bevara barnens skogar

Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010

Ansökan, Lokala naturvårdssatsningen - LONA. Projekt: Rekreation- och friluftsplan. Kommunens projektansvarige. Övriga kontaktpersoner.

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Sveriges miljömål.

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Året som gått och framtiden

Fortbildningsdagar. i teknik & naturvetenskap

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Framtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet

Projektbeskrivning (hela projekttiden)

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Sundsvall 2010 års friluftskommun. Vid konferensen "Folk och natur Framtidens friluftsliv" utsågs Sundsvall till Sveriges Friluftskommun 2010.

Jordbruksverkets Miljömålsseminarium

GL BALA KOMMUNEN 2017

Att SABO verkar för en reformering av strandskyddsreglerna i syfte att underlätta produktion av bostäder.

Strategi för biologisk mångfald

Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel.

Friluftsfrämjandet GUIDAR SMÅ OCH STORA ÄVENTYR, SEDAN 1892

Bättre hälsa för barn och ungdomar

Grön infrastruktur i prövning och planering

Fördjupade riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur i prövning och planering

Vägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön. Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Ett nytt strandskydd hur hanterar vi det?

Workshop lärande för hållbar utveckling

Våtmarkskonferens i Örebro med omnejd den maj Arrangeras av Stiftelsen Svensk Våtmarksfond i samarbete med

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i prövning

Minnesanteckningar från Kommungruppens första möte

Upphandling för förnyelse

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

De svenska miljömålen, 16 st. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Vad är planen med det Gröna? Dialog rörande grönytor i Uppsala

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Myndighetsmöte friluftsliv, Peter Fredman Mittuniversitetet / Etour

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

FRAMTIDENS FRILUFTSKOMMUN

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Friluftsaktiviteter för barn och ungdomar

Svenskarnas friluftslivsvanor

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Välkommen till Råd för framtiden

Välkommen till Råd för framtiden

Friluftslivet och politiken

Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Tankesmedjan för friluftsliv 2016

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

Verksamheten ska verka för ökad måluppfyllelse genom estetiska lärprocesser, ett upplevelsebaserat lärande samt implementera för hållbar utveckling

Naturskola. Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika.

Kommunal Författningssamling

Verksamhetsstrategi 2015

Välkommen till konferens om lärande för hållbar utveckling i norr

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Samling i Oslo Peter Fredman

Strandskyddet i Uppsala kommun

Uppdrag om översyn av Miljömålssystemet M 2008:02. Utredningen om miljömålssystemet

Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..

9:15 Registrering och kaffe Möjlighet att ställa upp material i utställningen

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625

NINNI REINEBO ELISABE T BRÖMSTER

Aktiva Ute Malmö Naturskola

Sveriges miljömål.

Fritt fram. för friluftsliv. TEMA! Planering för tätortsnära natur och stränder. Ris och ros för nya strandskyddet. satsning på lokal naturvård

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Sigtunaprojektet - Ett landskap För alla

FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Forskningsstrategi för friluftsliv

EKOLOGISK KOMPENSATION

VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Hållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

version Vision 2030 och strategi

Allt utom stadskärnan är landsbygd. stadskärnan en förutsättning för utveckling av landsbygden

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Västerbottens län

Plan för Naturskolans insatser för förskolan Inspirationsträffar, utbildning, nätverk och handledning.

m. fl. Uppdrag att tillvarata jobbpotential inom de gröna näringarna

LOKAL SAMVERKAN GOLFBANAN OCH NATUREN

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

ALLMÄNNA RÅD (96:4) ORIENTERING OCH ANDRA FRILUFTSARRANGEMANG

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Europaforum XIII Norra Sverige

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Transkript:

1 (8) Tankesmedjan Fritt fram för friluftsliv Tema: Tätortsnära natur och stränder Tid: 11-12 mars 2009 Plats: Sånga Säby, Ekerö, Stockholm Arrangörer: Friluftsrådet och Naturvårdsverket i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting och Svenskt Friluftsliv Moderator: Per Nilsson, Friluftsrådets ordförande, generaldirektör Ungdomsstyrelsen Program onsdag 11 mars 2009 Kl. 09.30 Avresa med buss från Cityterminalen 10.30-12.15 Inledning och öppnande av Tankesmedjan Per Nilsson Friluftsrådet, Anna von Sydow Naturvårdsverket. Regeringens syn på tätortsnära natur och stränder Elisabet Falemo, statssekreterare Miljödepartementet. Naturvårdsverkets arbete med tätortsnära natur och stränder Anna von Sydow, Naturvårdsverket. Planera för tätortsnära friluftsliv Reigun Thune Hedström, Sveriges Kommuner och Landsting. Friluftsrådets syn på tätortsnära friluftsliv Per Nilsson, Friluftsrådet. Svenskt Friluftslivs arbete med tätortsnära natur och stränder Gunnar Zettersten, ordf. Svenskt Friluftsliv. Lunch kl. 12.15-13.15 13.15-13.55 Vatten och strandstråk i regional och kommunal planering Problemställning och arbetssätt beroende på geografiskt perspektiv. Föreläsare: Bette Malmros, Regionplane- och Trafikkontoret, Stockholm läns landsting, Ulrika Egerö, Stockholms kommun. 14.00-14.30 Det nya strandskyddet vad innebär det för kommuner och friluftsliv Per F. Nilsson, Naturvårdsverket.

2 (8) Parallella workshops pass 1, onsdag kl. 14.40-15.40 1.1 R 1 Vatten och strandstråk i regional och kommunal planering, Möjlighet att ställa frågor och diskutera hur vi ska skapa vatten och strandstråk i regional och kommunal planering. Ev. konflikter mellan rekreations- och ekologiska värden i främst strandzonen. Samtalsledare: Bette Malmros, Regionplane och Trafikkontoret, Stockholm läns landsting, Ulrika Egerö, Stockholms kommun. 1.2 R Naturvårdsverkets arbete med det nya strandskyddet, Möjlighet att ställa frågor och diskutera kring det nya strandskyddet. Samtalsledare: Per F. Nilsson. 1.3 W Allemansrätten och stränderna Vad innebär strandskyddet, och vad betyder det för allemansrätten? Vilka är förändringarna i förslaget till utvecklade strandskyddsregler Stranden en värdefull miljö? Har förändringarna någon betydelse för allemansrätten? Vilka är hoten mot allemansrätten vid stränderna? Exempel. Workshopsledare: Ingemar Ahlström, Friluftsplanering. 1.4 R Hur tillförsäkra medborgarna tätortsnära stränder ut ett planeringsperspektiv Hur blir medborgarna delaktiga i planeringen. Hur kan översiktsplanen bli det strategiska instrument, som både blir tillåtande och begränsande. Allemansrätten ges nya möjligheter genom ett stärkt strandskydd med lokal förankring. Samtalsledare: Reigun Thune Hedström, Sveriges Kommuner och Landsting. 1.6 R Miljömålsnytta av den lokala naturvårdssatsningen Samtal kring rapporten om LONAs bidrag till måluppfyllelse av miljökvalitetsmålen. Läs gärna rapporten före Runda bordssamtalet (finns på Naturvårdsverkets hemsida). Samtalsledare: Anna Vindelman,WSP Analys & Strategi. 1.7 W Naturvägledning i tätortsnära natur, CNV Centrum för naturvägledning, CNV är nyinrättat och ligger vid Statens lantbruksuniversitet. CNV ska vara ett komplement till Naturvårdsverkets arbete med naturvägledning. Workshopsledare: Eva Sandberg, CNV. 1.8 U Utveckla din guideteknik med hjälp av Närnaturguiderna - utomhus Närnaturguiderna är ett flerårigt projekt med stöd från Friluftsrådet. Workshopsledare: Eva Lindberg, Kajsa Grebäck, Närnaturguiderna. 1 R runda bordssamtal, F föreläsning, W workshop

3 (8) Kaffe kl. 15.40-16.10 Föreläsningspass 2, onsdag 11 mars kl. 16.10-17.10 16.10-16.40 Lokal delaktighet till nytta för natur och friluftsliv- LONA Utvärderingar visar att LONA har markant ökat omfattningen av lokalt naturvårdsarbete och lagt stort fokus på den tätortsnära naturen samt på utbyggnad av en omfattande infrastruktur av friluftsanordningar. LONA har också banat väg för ett effektivt samarbete mellan kommun och ideell förening. Föreläsare: Katarina Eckerberg, Umeå universitet. 16.40-17.10 Miljömålsnytta av den lokala naturvårdssatsningen Utvärdering visar att den lokala naturvårdssatsningen har bidragit till uppfyllelsen av de miljökvalitetsmål som har anknytning till naturvård och friluftsliv. Föreläsare: Anna Vindelman, WSP Analys & Strategi. Parallella workshops pass 2, kl. 17.20-18.20 2.1 R Lokal delaktighet till nytta för natur och friluftsliv - LONA Samtalsledare: Katarina Eckerberg, Umeå universitet. 2.2 R Miljömålsnytta av den lokala naturvårdssatsningen Samtalsledare: Anna Vindelman, WSP Analys Strategi. 2.3 W Allemansrätt i tätortsnära friluftsliv Vilka särskilda förutsättningar har betydelse för allemansrätten i det tätortsnära friluftslivet? Vilka krav ställs på planering och förvaltning? Hur kan vi motverka konflikter? Betydelsen av helhetssyn. Exempel. Workshopsledare: Ingemar Ahlström, Friluftsplanering. 2.4 W Green Team nystartat projekt Syftet med Green Team är att barn och ungdomar skapar friluftsaktiviteter som ryms inom de organisationer som är medlemmar inom Svenskt Friluftsliv och därigenom skapa samarbeten mellan friluftsorganisationer lokalt. Workshopledare: Ulf Silvander, Svenskt Friluftsliv. 2.6 R Naturvårdsverkets arbete med det nya strandskyddet, Möjlighet att ställa frågor och diskutera kring det nya strandskyddet. Samtalsledare: Per F. Nilsson, Naturvårdsverket.

4 (8) 2.7 W BRYT YTAN ett upplevelseprojekt om havet. Mitt på stranden i Malmö ligger SEA-U Vattenverkstad, som sedan 2005 låtit över 85 000 besökare få kunskap om natur, miljö, kultur och havet. I våtdräkter, vadarstövlar eller i vattenlabbet har alla oavsett ålder, bakgrund, med eller utan funktionshinder kunnat delta. Vi har gett alla en möjlighet att få Bryta ytan och lära sig mer om sina grannar i staden. Den enda naturliga biotopen som finns i Malmö är havet. En natur som nästan bara upplevs sommartid. Varför är det så populärt? Och kan man starta upp liknande projekt på andra ställen? En WS med film, bilder och massa inspiration. Workshopsledare: Michael Palmgren, SEA-U ekonomisk förening. 2.8 W Naturvägledning i tätortsnära natur nuläge och möjligheter Centrum för naturvägledning CNV är nyinrättat och ligger vid Statens lantbruksunivesitet. CNV ska vara ett komplement till Naturvårdsverkets arbete med naturvägledning. Workshopsledare: Eva Sandberg, CNV. 18.20-19.30 Tid att mingla runt bland bokbord och utställningar samt filmvisning 19.30-20.30 Middag 20.30 Kulturinslag samt fortsatt mingel Program torsdag 12 mars 2009 8.00-8.30 Tätortnära natur i Nynäshamn Iljan Batlan, kommunalråd Nynäshamns kommun. 8.30-9.00 Räcker naturen i staden? Idag bor de flesta barn och unga i tätort. Det gör att stadens natur får allt större betydelse för barns och ungas kreativitet, livsglädje och natursyn. Hur kan staden utvecklas som livsutrymme både för människor, växter och djur? Perspektiv på stadsgrönskans betydelse för att förbättra klimatet, stimulera barns och ungas lärande, öka den biologiska mångfalden och stävja den ekologiska enfalden. Föreläsare: Petter Åkerblom, SLU

5 (8) Parallella workshops pass 3, torsdag kl. 9.10-10.10 3.1 W Viktiga egenskaper hos framgångsrika skolskogar. Vad är det för egenskaper som gör en skolskog särskilt lyckad? Vad bör man tänka på när man sköter tätortsnära skog för att utveckla de pedagogiska värdena? Som grund för diskussionen tar vi del av resultat av ett LONA projekt i Sundsvall Tätortsnära natur för barn och ett examensarbete gjort vid SLU på uppdrag av Skogen i Skolan. Workshopsledare: Katarina Ekberg, Skogsstyrelsen. 3.2 W Natur och kultur kring en Bergsmansgård Naturskolan i Falun presenterar ett arbete inom LONA. På Harmarvets gård får Falu kommuns barn och ungdomar praktiskt prova arbetsmoment och dra erfarenheter kring temat från jord till bord. Falu Naturskola visar, samtalar och gör några övningar. Workshopsledare: Mia Bucht, Falu Naturskola. 3.3 W Hur kan utematte bidra till naturvården? Att arbeta med naturvård kan ta sig olika uttryck beroende på vilken målgrupp man vänder sig till och vilket syfte man har med aktiviteten. En utmaning som pedagog är att kunna väcka nyfikenhet och att skapa en bild av sammanhang - något som gäller såväl vuxna som barn. Naturskolan i Umeå har som ambition, att integrera flera av skolans ämnen i arbetet i naturen, och samtidigt visa på de mervärden som det innebär att förlägga verksamheten till ett annat lärande rum. Vi ger några exempel från LONA-projektet som är kopplade till matematik. Workshop ledare: Erika Åberg, Naturskolan i Umeå. 3.4 W Efter regn kommer sol Hur ska vi få ut människorna i närnaturen? Vi upplever vild natur i stadsmiljön eller.. man finner inte tystnaden, en plats man kan gå undan på. Parker och friluftsliv, går det? Vi diskuterar ett naturbesök, som påverkar din livsstil och stimulerar till ett livslångt friluftsliv. Workshopen inleds med en kort presentation av naturvårdsverkets projekt "Möt naturen". Workshop ledare: Charlotte Lundberg, Naturskolan, Söderåsen. 3.5 W Allemansrätten - Aktivitet Naturkänsla Är Friluftsliv för barn och unga, en väg mot en hållbar utveckling? Om barn tidigt får ett gott förhållande till natur och friluftsliv, kan det leda till att de värnar om den naturnära miljön och allemansrätten. Barnen får upplevelser och kunskaper om sammanhang och sin egen möjlighet att påverka det som sker med vår miljö, de blir miljömedvetna. Kommer då det naturnära friluftslivet att beaktas för kommande generationer? Workshopsledare: Kerstin Andersson, Friluftsfrämjandet.

6 (8) 3.6 R Räcker naturen i staden? Fortsatt diskussion på basis från föredraget samt möjlighet att ställa frågor. Samtalsledare: Petter Åkerblom, SLU. 3.7 F Vad är Allemansrätten? Föreläsning med genomgång av allemansrättens olika delar. Vad är allemansrätten? Hur ska den tolkas? Vad gäller? Vad säger lagarna? Föreläsare: Ingemar Ahlström, Friluftsplanering. 3.8 R Friluftslivets ekonomiska värde Möjlighet att diskutera och ställa frågor Samtalsledare: Ulf Silvander, Svenskt Friluftsliv. Kaffe kl. 10.10-10.40 Föreläsningar i plenum kl. 10.40-12.15 10.40-11.10 Borta bra med hemma bäst? Ny kunskap om svenskarnas friluftsvanor En översikt av svenskarnas friluftsvanor från den nationella enkätundersökningen Friluftsliv i förändring gjort med betoning på det tätortsnära. Föreläsare: Peter Fredman, Mittuniversitetet / Etour. 11.10-11.40 Varför skall kommunen planera för friluftsliv? Handlar om befolkningens efterfrågan på friluftsliv; samverkan med naturvården; behovet av långsiktighet i markanvändningen; miljöskäl för lättillgängliga områden etc. Föreläsare: Lars Emmelin, Blekinge Tekniska Högskola. 11.45-12.15 Friluftslivets ekonomiska värde Det svenska friluftslivet representerar minst 35 miljarder kronor per år. Friluftsliv i Sverige representerar stora ekonomiska värde och friluftslivets upplevelsevärden uppgår ofta till höga belopp jämfört med andra näringar i Sverige. Föreläsare: Ulf Silvander, Svenskt Friluftsliv. Lunch kl. 12.15-13.15

7 (8) Parallella workshop pass 4. kl. 13.15-14.15 4.1 W Friluftsliv i tätortsnära natur vad påverkar naturupplevelsen och naturförståelsen? Resultat från en pågående studie kring attityder till landskapskvaliteter och aktiviteter i tätortsnära skog presenteras. Vi diskuterar synen på närnaturens nytta för friluftslivet med fokus på naturens roll som förankrare av den moderna stadsmänniskan i lokalsamhället och som bas för miljöengagemang. - Vilka friluftskulturer märks idag i den tätortsnära naturen - och vilka uppmuntras? Vilka aktiviteter och beteenden gentemot naturen är mer accepterade? - Hur kan man vidga deltagandet i närnaturen? Krävs nytänkande kring accepterade aktiviteter inom natur- och kulturvården för att introducera oinvigda grupper? Workshopsledare: Silvia Henningsson, Göteborgs universitet. 4.2 W Hur skall kommunen planera för friluftsliv? - Läget för friluftsliv i svenska kommuners planering - resultat av en enkät. - Friluftslivet är ofta regionalt - behovet av samarbete över kommungränser. - Planering som konflikthantering - Nya instrument: biosfärsområde som exempel på interkommunalt samarbete. - Partnerskap och samverkan med friluftslivs- och naturvårdsorganisationer. Workshopsledare: Lena Pettersson Forsberg och Lars Emmelin, Blekinge, Tekniska Högskola. 4.3 R Borta bra men hemma bäst? Ny kunskap om svenskarnas friluftsvanor Diskussion och möjlighet att ställa frågor kring presentationen En översikt av svenskarnas friluftsvanor från den nationella enkätundersökningen Friluftsliv i förändring gjort med betoning på det tätortsnära. Workshopsledare: Peter Fredman, Mittuniversitetet / Etour. 4.5 W Allemansrättens framtid hot och möjligheter Allemansrätten i dåtid, nutid och framtid. Den moderna allemansrätten har 70-årsjubileum i år. Överlever den en generation till? Hur har allemansrättens förutsättningar påverkats av utvecklingen samhället? Och hur blir det med allemansrätten i framtiden hot, möjligheter, krav? Exempel. Workshopsledare: Ingemar Ahlström, Friluftsplanering. 4.6 W Så här kan vi arbeta vidare för att sprida goda exempel och utveckla LONA Generellt om satsningen, utvärderingen och goda exempel. Samtalsledare: Claes Svedlindh, länsstyrelsen i Östergötland/Friluftsrådet. 4.7 U Utveckla din guideteknik med hjälp av Närnaturguiderna - utomhus Workshopsledare: Eva Lindberg, Kajsa Grebäck, Närnaturguiderna. 14.20-15.00 Paneldebatt, uppsummering, avslutning och framåtblick

8 (8) Avslutning: Per Nilsson och Anna von Sydow. 15.15 Bussar avgår till Cityterminalen