DEMOKRATIREDOVISNING DECEMBER 2005

Makten och möjligheten i kommunpolitiken En enkätstudie om förtroendevalda i 17 kommuner DEMOKRATIREDOVISNING DECEMBER 2005

2

Förord Varför ska man undersöka förtroendevaldas makt och inflytande i kommunpolitiken? Har inte dessa personer makt så det räcker och blir över? Så kan tongångarna vara på insändarsidor i tidningar. Makt associeras ofta till något negativt, men makt är en viktig möjlighet för att förändra vårt samhälle till det bättre. Det finns däremot många politiker som vittnar om att makten i politiken allt mer koncentreras till ett fåtal, samtidigt som det idag är svårt att rekrytera nya politiker. Det finns idag en okunskap bland många människor om förtroendevaldas villkor. Den här rapporten kan räta ut några frågetecken men ställer samtidigt nya frågor. När det gäller vissa frågeområden i denna studie, är det svårt att säga om resultaten är positiva eller negativa då det saknas tidigare undersökningar att jämföra med det behövs med andra ord en politisk värdering. Rapporten Makten och möjligheten i kommunpolitiken är en beskrivning av hur demokratin fungerar i 17 kommuner. Resultaten kommer från de enskilda kommunerna som undersökt sina politikers syn på makt och inflytande. Studien har genomförts inom projektet Hur fungerar demokratin? som startade 2002. Tack till alla deltagande kommuner för ert modiga pionjärskap och deltagande i projektet! På detta sätt lyfts viktiga problem kring förtroendevaldas situation fram. Anna-Karin Berglund och Johanna Lampinen har skrivit rapporten. Hans Ekholm har tagit fram statistiken och journalisten Sara Bergkvist Månsson har gjort textbearbetningar. Stockholm i december 2005 Lennart Hansson Sektionschef Demokrati och styrning Johanna Lampinen Projektledare och redaktör 3

Innehåll 1. Är det någon mening med att engagera sig politiskt? 5 2. Så gjordes undersökningen 7 3. Här finns makten och inflytandet 8 4. Är det tjänstemännen som egentligen styr? 11 5. Hur ska medborgarnas makt öka? 15 6. Har fullmäktige förlorat sin betydelse? 19 7. Hur aktiva är fullmäktigeledamöterna? 23 8. De viktigaste uppgifterna 25 9. Kan man förena arbete och politik? 28 10. Går det att förena privatliv med politik? 29 11. Vem blir jämlikt behandlad? 30 12. Hot mot förtroendevalda 33 13. Vilka överväger att hoppa av och varför? 34 Bilagor 37 4

1. Är det någon mening med att engagera sig politiskt? För att det ska kännas meningsfullt att vara förtroendevald är det viktigt att ha inflytande och möjlighet att påverka de beslut som fattas. Ordet förtroendevald säger något om vad uppdraget handlar om att man är via valet fått medborgarnas förtroende att representera dem i de beslutande församlingarna. När vi talar om förtroendevaldas inflytande handlar det således indirekt om medborgarnas möjligheter att påverka. Att ha inflytande innebär att man som förtroendevald inte alltid får igenom alla sina idéer. Men däremot att man har rätten att delta i ett samtal som förändrar, få möjlighet att väga de egna åsikterna mot andras och vara med och fatta besluten. I praktiken kan man tala om makt. Var finns politikernas, och indirekt medborgarnas makt, i kommunpolitiken? Vilka möjligheter har de enskilda förtroendevalda att påverka? Är det kanske tjänstemännen som styr? Vilket ansvar tar politikerna för sitt uppdrag? Utnyttjar de möjligheterna att debattera och lämna förslag? Är det över huvud taget möjligt att förena uppdraget som förtroendevald med livet i övrigt? Det är ämnet för den enkätundersökning vi redovisar här. Drygt 2 200 förtroendevalda i 17 kommuner har gett sin syn på saken. Den bild som framträder är i korthet den här: Resultaten visar i likhet med tidigare studier att tjänstemännen och kommunstyrelsens ordförande upplevs ha för stort inflytande och att nämnder och kommunfullmäktige bör ha mer att säga till om. Majoriteten av de förtroendevalda säger också att fullmäktige saknar arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda när besluten ska fattas. De förtroendevalda upplever att den nämnd man har uppdrag i klarar av sina uppgifter bättre än vad kommunfullmäktige gör. Hälften av de tillfrågade menar att kommunfullmäktige inte klarar av att föra fram önskemål och frågor från kommuninvånare. För att de politiska visionerna ska bli verklighet måste samarbetet mellan förtroendevalda och tjänstemän fungera bra. En knapp tredjedel av de förtroendevalda anser att ansvarsfördelningen mellan politiker och tjänstemän är otydlig. Dessutom uppger varannan förtroendevald att tjänstemännen ofta agerar på förtroendevaldas områden. Ett uppseendeväckande resultat är att 58 procent anser att de förtroendevaldas roll ofta begränsas till att godkänna tjänstemännens förslag. Det visar att långt ifrån alla upplever sig ha ett verkligt inflytande över de beslut som fattas. Skulle vi få samma svar om vi istället ställde frågan till tjänstemännen? Klart är att samspelet mellan förtroendevalda och tjänstemännen inte är tydligt definierat och att det uppfattas som ett problem bland många förtroendevalda. Därför är det viktigt att fortsätta diskussionen. Vad beror den otydliga ansvarsfördelningen på? Och hur arbetar de kommuner där många upplever att ansvarsfördelningen är tydlig och samarbetet fungerar bra? 5

De beslutsunderlag som förtroendevalda använder sig av har stor betydelse för beslutens kvalitet och i förlängningen för möjligheten att ta ansvar för beslut. Tre fjärdedelar anser att beslutsunderlagen är lätta att förstå och 64 procent att det är praktiskt möjligt att hinna bilda sig en uppfattning i ärenden inför beslut. Hälften uppger att de skriftliga beslutsunderlagen inte beskriver konsekvenser av beslut på ett tillfredsställande sätt. Drygt 60 procent tycker att beslutsunderlagen redovisar för få alternativ att ta ställning till. En tredjedel av de förtroendevalda har svårigheter att kombinera det politiska uppdraget med arbete eller studier. En fjärdedel tycker det är svårt att förena privatlivet med det politiska uppdraget. Män och kvinnor har däremot lika förutsättningar att kombinera politik med arbete och privatliv. En stor majoritet av de förtroendevalda upplever att man blir lyssnad till under sammanträden och nio av tio att de blir jämlikt behandlade. Vad är förklaringarna? Det är intressant att göra jämförelser mellan kommunerna i studien eftersom variationerna eller likheterna säger något om var man kan leta efter framgångsfaktorer och lösningar på problem. Vi kan se fyra olika perspektiv att förklara resultaten utifrån: Lokala förklaringar som beror på politisk kultur och tradition. Individuella/sociala förklaringar som baseras på erfarenheter utifrån kön, ålder, födelseland, partitillhörighet eller typ av uppdrag. Det politiska ledarskapet. Institutionella förklaringar som handlar om t.ex. vilka uppgifter fullmäktige och kommunstyrelsen har, antalet politiker, nämndorganisation och delegationsordning. Dessa förklaringar tror vi samverkar med varandra på olika sätt. Många av de frågor som ställs i rapporten har vi ännu inga svar på. Syftet med denna rapport är å andra sidan inte att leverera några färdiga lösningar utan beskriva vad förtroendevalda tycker, ställa frågor om vad det kan betyda i ett längre perspektiv och identifiera utvecklingsområden. Vårt demokratiska system med det kommunala självstyret gör det möjligt att i relativt stor utsträckning åtgärda problem på olika sätt, vilket också kan bidra till en mångfald av lösningar. En tanke med denna undersökning är att en enskild kommun ska kunna upprepa samma studie efter en viss tid för att se om saker har blivit bättre eller sämre. För att kunna värdera resultaten på ett bra sätt tror vi att flera mätningar i en och samma kommun skulle underlätta. 6

2. Så gjordes undersökningen Studien av förtroendevaldas inflytande har genomförts inom projektet Hur fungerar demokratin? Projektet startade 2002 och går ut på att utveckla olika metoder för att beskriva hur demokratin och det politiska uppdraget fungerar i en kommun. De 34 kommuner som har deltagit i projektet bjöds i juni 2004 in för att delta i en undersökning av förtroendevaldas inflytande i den egna kommunen, dvs. den studie vi redovisar här. Andra kommuner som aktivt visade intresse för projektet välkomnades också att delta. Sammanlagt deltog 16 kommuner och en stadsdel i Göteborg (Stadsdelsnämnden Linnéstaden) i undersökningen. Förtroendevalda från de deltagande kommunerna bjöds in till fokusgruppsamtal i september 2004 för att identifiera viktiga områden att undersöka. Underlaget från samtalen användes sedan när enkätfrågorna i studien utvecklades. De citat som finns med i denna rapport är hämtade från fokusgruppsamtalen. Enkäten utarbetades sedan av projektgruppen vid Sveriges Kommuner och Landsting, som till sin hjälp hade en referensgrupp bestående av tjänstemän och förtroendevalda från de deltagande kommunerna. Kommunerna skickade ut enkäten, samlade in svaren på egen hand samt registrerade resultaten enligt samma mall. Förbundets statistiksektion sammanställde svaren. Undersökningen genomfördes under februari till april 2005. Undersökningens målgrupp var alla förtroendevalda i kommunen. Vi använde oss av Kommunallagens definition av vem som är förtroendevald: Med förtroendevald avses ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer och revisorsersättare. 1 Förtroendevalda i kommunala bolag ingick således inte i undersökningen. Urvalet gjordes av en ansvarig projektledare i varje kommun. Sammanlagt fick 3 188 personer enkäten och 2 204 valde att besvara den, vilket ger en svarsfrekvens på 69 procent. Internt bortfall förekommer i en del frågor. Kommunerna har på eget initiativ deltagit i vår undersökning, det vill säga inget urval av kommuner har gjorts. Det gör att resultatet inte till fullo är representativt för Sverige som helhet. Vi vet med andra ord inte hur dessa kommuner skulle förhålla sig i en totalundersökning av Sveriges samtliga 290 kommuner. Sannolikheten är däremot stor att förtroendevalda från andra kommuner känner igen sig i den bild som presenteras. 1 Kommunlagen 4 kap 1 7

3. Här finns makten och inflytandet När det gäller påverkan så ligger det ju väldigt stor makt i kommunstyrelse och arbetsutskott. Det är ju där de stora frågorna avgörs. 2 Forskare som studerat makten i den kommunpolitiska organisationen hävdar att vi går mot en ökad toppstyrning i politiken. De reformer som genomförts i kommunerna har resulterat i att heltidspolitikernas avstånd till fritidspolitiker förstärkts. Ledande politiker kan i vissa fall utveckla starka band till chefstjänstemän. Samtidigt upplever ledamöter i fullmäktige och nämnder ett underläge gentemot en specialiserad och professionaliserad tjänstemannakår. 3 Vem är det som enligt politikerna själva har mest inflytande i kommunpolitiken? De förtroendevalda i vår undersökning fick frågan: Hur stort inflytande anser Du att följande aktörer har över beslutsfattandet i allmänhet i Din kommun? Vi frågade också hur inflytandet borde vara fördelat. De svarande fick ange inflytandet på en tiogradig skala. De förtroendevalda anser i likhet med tidigare studier, att den politiska makten är för starkt koncentrerad till kommunstyrelsen och dess ordförande, och att tjänstemännen har för stor makt i förhållande till politiker i gemen, men kanske i synnerhet i förhållande till fullmäktige och nämnder. 4 Bland de förtroendevalda finns en tydlig önskan att ge framför allt kommunfullmäktige men även nämnderna ett ökat inflytande. Tabell 1 : Hur stort inflytande anser du att följande aktörer har/bör ha över beslutsfattandet i allmänhet i din kommun? (1 10) Har inflytande Bör ha inflytande Skillnad Kommunstyrelsens ordförande 8,5 6,9-1,6 Kommunstyrelsen 8,4 7,7-0,7 Kommunfullmäktige 6,7 8,7 +2,0 Nämnderna 6,6 7,9 +1,3 Tjänstemännen 7,1 4,5-2,6 Hur maktfördelningen mellan olika politiska organ ska se ut, är ingen enkel fråga. Fullmäktigeledamöterna utses direkt av väljarna och är kommunens högsta beslutande organ. Samtidigt är det kommunstyrelsen och dess ordförande som anses ha mest makt. Styrelsen leder och samordnar förvaltningen, har uppsikt över nämndernas verksamhet, bereder fullmäktiges ärenden och 2 Citaten i denna rapport kommer från förtroendevalda som deltagit i fokusgruppen 3 Nilsson 2001:19-20, SOU 2001:48 4 SOU 2001:48 och Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet (2000) Kommunpolitikern Om demokratin (2000) 8

verkställer dess beslut. Detta gör ofta styrelsen till kommunens viktigaste forum för strategiska diskussioner. Av svaren att döma vill de förtroendevalda ha en annan ordning. Frågan är vilken? Vill man att fullmäktige ska komma in tidigare i beslutsprocessen för att kunna ge såväl tjänstemän som övriga politiska organ direktiv eller vägledning när man utformar sina förslag? Vill man rentav att fullmäktige ska ta över styrelsens beredande uppgifter för att på allvar bli den arena där de viktigaste besluten fattas? Eller ska svaren mer tolkas som ett missnöje med en alltför stark centralisering av besluten? Mer makt till nämnderna. Den bild som de svarande ger av fullmäktiges makt i förhållande till kommunstyrelsen stämmer väl överens med utvecklingen hittills. Mer överraskande är att de svarande vill ge nämnderna ett större inflytande än kommunstyrelsen. Detta går i så fall stick i stäv med trenden att ersätta nämnderna med utskott till kommunstyrelsen och att införa en starkare ekonomiska kontroll. Det finns intressanta skillnader mellan kommunerna när det gäller fördelningen av inflytande, Knivsta är ett exempel. Samtliga politiska aktörer uppges ha större makt jämfört med genomsnittskommunen. Det ska nämnas att Knivsta är en ung kommun som bildades 2003. Den positiva upplevelsen kan ha färgats av att de poliska aktörerna har mer inflytande och makt att påverka samhällsutvecklingen nu jämfört med då Knivsta inte var en egen kommun. Även i Emmaboda upplever de förtroendevalda att kommunstyrelseordförande och nämnderna har stort inflytande. Tjänstemännen upplevs å andra sidan ha mindre inflytande i Emmaboda än i övriga kommuner. I några andra kommuner är det tvärtom det vill säga att tjänstemännen uppfattas ha stort inflytande medan kommunfullmäktige och nämnder har mindre inflytande än genomsnittet. I Haninge vill de förtroendevalda i högre grad än andra ge inflytandet till kommunstyrelseordförande, kommunstyrelse och tjänstemän. I andra kommuner som Karlshamn och Svalöv vill man se ett mindre inflytande hos kommunstyrelseordförande och kommunstyrelse än genomsnittet. Tabell 2: Förtroendeuppdrag utifrån kön, ålder, födelseland och partitillhörighet (andel i procent, %) Ordf./vice ordf. Fullmäktigledamot Nämndledamot Ersättare Summa Kvinna 14 23 31 32 100 Man 16 19 29 36 100 18 32 år 6 18 24 51 100 33 48 år 14 22 24 40 100 49 64 år 18 22 30 29 100 65 år 12 17 35 36 100 Utrikes födda 13 26 24 37 100 Födda i Sverige 16 20 30 35 100 Majoritetsparti 20 19 27 34 100 Oppositionsparti 10 21 33 36 100 Annat parti 9 46 22 30 100 Genomsnitt 15 20 29 35 100 Värdena är avrundade, därför kan slutsiffran i vissa fall bli 99 eller 101. 9

10 Inflytandet utifrån uppdrag. Upplevelsen av inflytande och makt beror även på vilket uppdrag man har. Det uppdrag som formellt sett innebär mest inflytande i politiken är att ha en ordförandepost av något slag. I vår studie innehas ordförandeposten mestadels av en man i åldern 49 64 år, född i Sverige och tillhörande ett majoritetsparti. För att få möjlighet att lära sig det politiska uppdraget börjar många nya politiker som ersättare. De personer som mestadels är representerade som ersättare är män i åldern 18 32 år född i ett annat land och tillhörande ett oppositionsparti.

4. Är det tjänstemännen som egentligen styr? Relationen mellan politiker och tjänstemän Jag kan uppleva att om man sitter i en nämnd och får rapporter från verksamheten, Då har det ofta passerat så många led // Man får t ex en helt annan bild när man sitter i ett skolråd och får höra vad föräldrar, elever och lärare säger Allt sedan den kommunala förvaltningen professionaliserades och antalet tjänstemän växte har förhållandet mellan politiker och tjänstemän varit komplicerat och rollfördelningen diskuterats. Tjänstemännen är osynliga i kommunallagstiftningen, vilket något tillspetsat, kan ge intrycket av att politiker ensamma råder i den politiska organisationen. Samtidigt har tjänstemännen skaffat sig en stark ställning. Tjänstemän med hög utbildning och lång erfarenhet har ett kunskapsövertag inte minst i förhållande till fritidspolitiker. Till detta kommer att ledande tjänstemän inom olika sektorer kan hänvisa till speciallagstiftning och olika former av myndighetsföreskrifter för att få en inflytelserik position. Olika strategier och även organisationskoncept har under åren prövats för att skapa större klarhet i relationen mellan politiker och tjänstemän. I vår undersökning ställdes frågan: Hur uppfattar Du samarbetet mellan förtroendevalda och tjänstemän? Under denna huvudfråga fick de svarande ta ställning till fyra olika påståenden. Svaren visar att två av tre förtroendevalda tycker att ansvarsfördelningen mellan politiker och tjänstemän är tydlig medan nästan 30 procent bland de förtroendevalda anser att ansvarsfördelningen är otydlig. En mindre andel är osäkra på hur de ska ställa sig i denna fråga. Diagram 1: Hur uppfattar du samarbetet mellan förtroendevalda och tjänstemän? 5 Ansvarsfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän är tydlig Tjänstemännen agerar ofta på förtroendevaldas ansvarsområden Tjänstemännen följer de förtroendevaldas beslut Förtroendevaldas roll begränsas ofta till att godkänna tjänstemännens förslag Stämmer inte alls Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer helt och hållet 30 66 41 49 18 77 38 58 Vet ej 4 10 6 5 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Procent 5 Observera att summan av stämmer inte alls, stämmer ganska dåligt och stämmer ganska bra och stämmer helt och hållet samt vet ej i vissa diagram blir 99 eller 101. Detta beror på avrundningar. 11

Förtroendevalda i Lidköping, Fagersta och Mölndal utmärker sig. Där är det många fler än genomsnittet som anser att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän jämfört med genomsnittskommunen. En viktig fråga i relationen mellan politiker och tjänstemän är om tjänstemännen respekterar gränsen för det som är politikernas fält. Studien visar att nästan hälften av de förtroendevalda uppfattar att tjänstemän ofta agerar på förtroendevaldas ansvarsområden. Ett av huvudmotiven för systemet med heltidspolitiker var behovet att kunna balansera en professionaliserad tjänstemannakår med starka förvaltningschefer. Målstyrning, decentralisering, beställar-/utförarorganisation och uppdragsstyrning har bl. a syftat till en tydligare rollfördelning mellan politiker och tjänstemän dock inte alltid till de förtroendevaldas fördel. Få chefstjänstemän skulle nog ifrågasätta de förtroendevaldas rätt att i kraft av sitt demokratiska mandat fatta de avgörande besluten. Av de förtroendevalda upplever 77 procent att tjänstemännen följer förtroendevaldas beslut. Närmare Diagram 2: Förtroendevaldas roll begränsas ofta till att godkänna tjänstemännens förslag Stämmer inte alls Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer helt Vet ej Sandviken 24 73 3 Karlshamn 31 64 5 Lycksele 34 63 3 Haninge 34 62 5 Gävle 37 61 2 Örebro 36 60 4 Fagersta 40 58 3 Mölndal 37 58 6 Mark 40 55 5 Linnéstaden 36 55 9 Lidköping 43 54 3 Norrköping 43 54 4 Härryda 45 51 5 Älmhult 41 50 9 Svalöv 45 47 8 I kommundiagrammen är genomsnittet beräknat på medelvärdet av stämm/er inte alls och stämmer ganska dåligt samt stämmer ganska bra och stämmer helt Knivsta 46 46 9 Emmaboda 46 42 12 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Genomsnitt Genomsnitt Procent 12

17 procent uppger dock att tjänstemännen inte följer besluten. Variationerna mellan kommunerna är stora. Mer än hälften av de svarande, 58 procent, uppger att politikerrollen ofta begränsas till att godkänna tjänstemännens förslag. Något hårddraget, anser sex av tio politiker att vårt demokratiska system har ersatts av expertstyre där politikernas roll begränsas till att godkänna tjänstemännens slutsatser och förslag. Variationerna mellan kommunerna är ganska stora. I Sandviken, Karlshamn och Lycksele upplever många förtroendevalda att deras roll är begränsad. I t.ex. Svalöv, Knivsta och Emmaboda är förhållandena de motsatta. Måste de politiska beslutsprocesserna ses över? Att politiska beslut inte genomförs som politikerna har tänkt sig, är ett vanligt problem enligt forskare. Det blir tydligt när politikerna anger målen men överlåter detaljstyrningen till tjänstemännen. I en tidigare studie vittnar nämndledamöter om att de måste vara vaksamma och skeptiska till tjänstemännens framställningar av ärenden eftersom man upplever att tjänstemännen vid vissa tillfällen kan undanhålla information och att man som politiker kan bli överkörd. Nämndens ordförande har däremot enligt studien en betydligt starkare ställning i förhållande till tjänstemännen, eftersom han eller hon har större möjligheter att kontrollera tjänstemännens uppgifter. 6 Få alternativ när beslut ska fattas Man känner sig oerhört hämmad att inte kunna ta sig tid att träffa de olika intressegrupperna och media. Och samma sak är det med utvecklingsarbetet. Jag har inte tid att sitta och tänka politiskt strategiskt framåt jag ska ju jobba. Man hinner med mötena däremellan och så växer pappershögen med möten som har varit... Vilka är orsakerna till att många av de förtroendevalda i vår undersökning uppfattar sig själva som passiva i förhållande till de tjänstemannaförslag som presenteras? Varje person har ju också ett ansvar att försöka förändra det som inte fungerar. I enkäten ställdes frågor om de beslutsunderlag som politikerna får ta del av. Svaren visar att 63 procent är tillfreds med underlagens omfattning medan 35 procent av de förtroendevalda upplever att de skriftliga beslutsunderlagen är alldeles för omfattande. Det skriftliga språket i politiken kan vara krångligt och stelt och skapa trösklar, särskilt för nya politiker. Hur är dessa förtroendevaldas utrymme att leva upp till den representativa demokratins ideal att ta fram och överväga seriösa beslutsunderlag, lyssna på berörda, ge utrymme för oliktänkande och att finna till lösningar som kan vinna respekt och inge förtroende? Hinner inte ta ställning. Två av tre av politiker (65 procent) tycker att det är praktiskt möjligt att hinna bilda sig en uppfattning i ärenden inför beslut. Det innebär å andra sidan att 35 procent har svårt att hinna med beslutstempot och att få tid till att bilda sig en egen åsikt. De måste i viss utsträckning förlita 6 Fredriksson (2003:105-107), jmf Ricklander (1994:19) 13

sig till partikamraters eller tjänstemännens omdömen i ärendena inför det att beslut ska fattas. I svaren förekommer en viss skillnad mellan kommunerna. Underlagen lätta att förstå. 76 procent av de tillfrågade upplever att beslutsunderlagen är lätta att förstå. Resultatet är positivt, men det innebär å andra sidan att nästan var fjärde förtroendevald har större eller mindre svårigheter att förstå de beslutsunderlag de ska ta ställning till. Här finns ett behov av att utveckla mer lättillgängliga underlag. Bättre konsekvensbeskrivningar. De förtroendevalda ska stå till svars för de beslut man fattar inför väljarna. För att kunna fatta välgrundade beslut är det nödvändigt att man kan bedöma konsekvenserna av de förslag man ska besluta om. Hälften av de förtroendevalda anser att de skriftliga underlagen beskriver konsekvenserna av beslut på ett tillfredsställande sätt. Skillnaderna mellan kommunerna är ganska stora. Diagram 3: Vad anser du generellt om de beslutsunderlag du får som förtroendevald? Stämmer inte alls Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer helt och hållet Vet ej De skriftliga beslutsunderlagen är för omfattande 63 35 3 De skriftliga beslutsunderlagen beskriver konsekvenserna av beslut på ett tillfredsställande sätt 49 49 3 Beslutsunderlagen redovisar för få beslutsalternativ att ta ställning till när beslut ska fattas 35 61 4 Beslutsunderlagen är lätta att förstå 24 74 2 Det är praktiskt möjligt att hinna bilda sig en uppfattning i ärenden inför beslut 34 64 2 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Procent Få beslutsalternativ. Politikerna är inte tillfreds med antalet beslutsalternativ som tjänstemännen presenterar. Två tredjedelar anser att beslutsunderlagen redovisar för få beslutsalternativ. Det gäller både majoritets- och oppositionspolitiker. Det förekommer en viss skillnad mellan kommunerna. Att texter är pedagogiska, lätta att ta till sig och ger en överblick över konsekvenser av beslut borde vara grundläggande i politiska beslutsunderlag. Att det finns förtroendevalda som anser att underlagen är svåra att sätta sig in i, att beslutsalternativen är få och att det saknas bättre konsekvensbeskrivningar kan inte accepteras. Detta är ytterligare ett viktigt område att se närmare på. 14

5. Hur ska medborgarnas makt öka? Kontakten med medborgarna är en viktig del av det politiska uppdraget. Politikerna är valda att förvalta ett förtroende från medborgarna. Därför är det särskilt intressant vad de förtroendevalda anser är det bästa sättet för medborgarna att påverka. Hur är kommunikationen mellan förtroendevalda och medborgare? Diagram 4. Hur effektiva tycker du följande metoder är för att få reda på medborgarnas åsikter? Inte alls effektiva Effektiva i några tillfällen Alltid effektiva Vet ej Personliga möten Möten med medborgargrupper Folkomröstningar Tidningsartiklar, insändare Medborgarenkäter E-post från medborgare Medborgarförslag Gruppintervjuer (fokusgrupper) Formaliserade klagomål Namnlistor Chat/diskussionsforum på internet 3 5 8 3 8 15 8 17 16 8 28 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Effektiva sätt att påverka. Enligt de förtroendevalda i vår studie är personliga möten, möten med medborgargrupper samt folkomröstningar de mest effektiva metoderna för att få reda på medborgarnas åsikter. 7 Folkomröstningar tillhör samtidigt de metoder, som tillsammans med namnlistor, chat- och diskussionsforum på Internet, uppges vara minst effektiva. Att en metod kan vara mer eller mindre effektiv beror troligen på att den kan fungera väl i ett sammanhang medan den kan vara direkt olämplig i ett annat. 7 Störst andel svarande som anser metoderna som alltid effektiva 15

De förtroendevaldas bedömning av metoder kan jämföras med en undersökning av medborgarnas inflytande i 27 kommuner som genomfördes 2004. 8 Där fick kommuninvånare uppge om de under de senaste två åren hade försökt påverka politiken i sin kommun. Det visade sig att det mest använda sättet att påverka politiken var att skriva under namninsamlingar (65 procent), kontakta kommunal tjänsteman (30 procent) samt demonstrera (17 procent). Denna studie av de förtroendevalda, visar dock att användandet av namninsamlingar som störst andel medborgare använt för att påverka, är en av de minst effektiva metoderna enligt politikerna. Trots att medborgarna i studien från 2004, inte påverkat politiken på så många olika sätt, finns en vilja att göra det om det skulle bli nödvändigt. Till exempel kan hälften tänka sig att kontakta en politiker. Tabell 3: Hur stort inflytande anser du att följande aktörer har/bör ha över beslutsfattandet i allmänhet i din kommun (1 10) Har Bör ha Skillnad Medborgarna 3,5 7,0 +3,5 Fullmäktige 6,7 8,7 +2,0 Hur mycket inflytande bör medborgarna ha? De förtroendevalda uppger att medborgarnas inflytande är litet men att det bör öka. Samma gäller för fullmäktige som ju är medborgarnas direktvalda representanter. Med andra ord är medborgarnas inflytande både direkt och indirekt (via fullmäktige) lågt trots att de förtroendevalda gärna skulle vilja involvera dem mer. Många av Sveriges kommuner har under lång tid arbetat med olika demokratiinitiativ i form av medborgarförslag, öppna nämndsammanträden, ungdomsråd, pensionärsråd och diskussionsfora på kommunernas webbsidor. Trots detta arbete och en stor vilja, verkar det som att politiker och medborgare ännu inte hittat varandra. Statsvetarna Mikael Gilljam och Ola Jodal har i en omfattande studie kommit fram till att medborgare i kommuner som genomfört många demokratiinitiativ inte upplever ett större inflytande än medborgare i andra kommuner. Måste vi ge dem rätt i detta fall? 9 Demokratiarbetet har till stor del varit fokuserat på hur man ska öka medborgarnas engagemang istället för varför det ska öka och om vad inflytandet ska röra för frågor. Gör vi det för svårt för oss? Har vi underskattat de vanliga mötesplatsernas som arbetsplatser, affärer och torg, skolor och fritidsgårdar? Det kanske är det som är det svåra, att mötas i vardagen? Medborgarförslag. Medborgarförslag i fullmäktige har varit en populär demokratireform, som långt fler än hälften av Sveriges kommuner och landsting infört i fullmäktige sedan det blev möjligt enligt lag 2001. Det finns dock de som menar att reformen försvagar den representativa demokratin, de som visserligen är skeptiska men ändå är beredda att pröva medborgarförslag samt de som är positiva och anser att medborgarförslag utgör ett bra komplement till den representativa demokratin. Vår studie visar att 28 procent av de tillfrågade 8 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet (2004) Jag hör av mig när jag känner mig redo 9 Gilliam & Jodal (2005) 16

politikerna uppger att medborgarförslag alltid är en effektiv metod, medan 55 procent tycker det är effektivt ibland. Nio procent anser att medborgarförslag inte alls fungerar. Folkomröstningar. En av de mest omdebatterade demokratifrågorna under senare år har varit folkomröstningars vara eller icke vara och i synnerhet det som kallas det lokala folkinitiativet, att folkomröstning ska genomföras om minst fem procent av medborgarna vill det. Med syftet att förbättra lagstiftningen som inte fungerat så bra, utformades ett nytt förslag av riksdagen, som innebär att om 10 procent av befolkningen kräver det ska en folkomröstning genomföras. 10 Tidningen KommunAktuellt har undersökt kommunstyrelseordförandenas syn på folkomröstningar. 11 Det visade sig att 75 procent är negativa till att folkomröstningar måste genomföras i en fråga då tio procent av befolkningen kräver det. Drygt 40 procent av de förtroendevalda i vår studie Diagram 5: Hur effektiva tycker du att folkomröstningar är för att få reda på medborgarnas åsikter? Inte alls effektiva Effektiva i några tillfällen Alltid effektiva Vet ej Mark 5 Svalöv 11 Härryda 7 Lidköping 5 Älmhult 15 Mölndal 9 Haninge 5 Lycksele 10 Örebro 7 Emmaboda 12 Linnéstaden 9 Karlshamn 10 Fagersta 14 Gävle 9 Norrköping 5 Sandviken 6 Knivsta 5 10 Ds 2004:4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent 11 KommunAktuellt, 15 januari 2004, Förslag om folkomröstning får nej från ledande politiker 17

18 uppger att folkomröstningar kan vara effektivt i några tillfällen, 37 procent anser att det alltid är effektivt och 15 procent anser att folkomröstningar inte alls är effektiva. Synen på folkomröstningar som metod att påverka är olika i kommunerna. I Mark, Svalöv och Härryda finns störst andel förtroendevalda som anser att folkomröstningar alltid är effektiva. I till exempel Gävle, Knivsta och Mölndal finns den högsta andelen som uppger att folkomröstningar inte alls är en effektiv metod.

6. Har fullmäktige förlorat sin betydelse? Fullmäktige i sig har ju ingen egentlig roll än att vara teaterarena där debatten förs i princip. Hur många gånger ändras ett beslut i fullmäktige? Det är möjligtvis så att det kan bli ett tilläggsyrkande eller något. Många förtroendevalda uppfattar kommunfullmäktige som maktlöst och svagt och att ledamöterna inte har något egentligt inflytande. Därför upplevs det inte som så meningsfullt att sitta med i fullmäktige som det borde. Befinner vi oss i en brytningstid där de politiska strukturerna och organisationerna har överlevt sig själva? I teorin är de flesta överens om fullmäktiges viktiga roll, men att få det att fungera i praktiken är inte så lätt. En del kommuner och landsting försöker åtgärda problemet genom omorganisering. Man tar bort nämnderna och stärker fullmäktige genom att inrätta beredningar under fullmäktige eller kommunstyrelsen. En del försöker vitalisera fullmäktiges arbetsformer genom att t ex placera majoritet och opposition mitt emot varandra enligt engelsk modell, man begränsar talartiden och inför eller tar bort allmänhetens frågestunder. Diagram 6: Hur uppfattar du att kommunfullmäktige lever upp till sina uppgifter? Att formulera de viktigaste målen för den kommunala verksamheten Mycket dåligt Ganska dåligt Ganska bra Mycket bra Vet ej 21 72 7 Att vara kraftfull i förhållande till nämnderna 34 53 13 Att ge utrymme för vitala debatter under sammanträden 42 47 12 Att föra fram önskemål och frågor från kommuninvånare 48 45 7 Att använda arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda i beslut 54 35 11 Att väcka intresse för lokalpolitiska frågor bland kommuninvånarna 63 32 6 Att vara nytänkande i det politiska arbetet 64 27 9 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Procent Hur upplever de förtroendevalda i vår studie att fullmäktige lever upp till sina uppgifter? De svarande fick ta ställning till sju olika påståenden och det visade sig att fullmäktige är bäst på att vara visionär genom att formulera de viktigaste målen för verksamheten, att vara kraftfull gentemot nämnderna 19

samt ge utrymme för vitala debatter under sammanträden. Fullmäktige är å andra sidan mindre bra på att till exempel använda arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda i beslut samt att vara nytänkande i det politiska arbetet. Variationerna mellan kommunerna är stora, inte minst när det gäller arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda. Många förtroendevalda i Emmaboda, Härryda och Knivsta uppger att de har arbetsformer som skapar delaktighet. Ibland annat Örebro, Sandviken och Gävle är förhållandena det motsatta. Diagram 7: Hur uppfattar du att kommunfullmäktige lever upp till sina uppgifter? Att använda arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda i beslut. Mycket dåligt Ganska dåligt Ganska bra Mycket bra Vet ej Emmaboda 29 58 13 Härryda 42 54 4 Knivsta 37 51 12 Mark 39 48 13 Fagersta 45 46 9 Norrköping 44 46 10 Älmhult 47 40 13 Svalöv 52 37 11 Haninge 55 35 10 Mölndal 61 33 6 Lidköping 55 33 12 Karlshamn 51 33 16 Lycksele 63 33 4 Linnéstaden 46 27 27 Örebro 59 26 15 Sandviken 66 22 12 Gävle 71 21 9 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 Genomsnitt Genomsnitt Procent Att föra fram önskemål och frågor från kommuninvånare är en av fullmäktiges uppgifter. Något mindre än hälften av de tillfrågade menar att fullmäktige klarar detta, sju procent har ingen uppfattning. Hur fullmäktige klarar denna uppgift varierar kraftigt mellan kommunerna. I några kommuner som Mark och Emmaboda uppger många fler förtroendevalda än genomsnittet, att fullmäktige är bra på att föra fram önskemål från invånarna. 20

Diagram 8: Hur uppfattar du att kommunfullmäktige lever upp till sina uppgifter? Att föra fram önskemål och frågor från kommuninvånare. Mycket dåligt Ganska dåligt Ganska bra Mycket bra Vet ej Mark 15 82 3 Emmaboda 18 75 7 Knivsta 30 64 5 Älmhult 31 60 9 Lidköping 36 60 5 Fagersta 38 55 6 Haninge 39 55 6 Gävle 44 49 7 Lycksele 51 47 3 Mölndal 49 46 5 Sandviken 54 43 3 Härryda 55 42 4 Svalöv 55 40 5 Norrköping 54 38 8 Linnéstaden 36 36 27 Karlshamn 54 35 12 Örebro 61 29 10 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Genomsnitt Genomsnitt Procent Nämnden och fullmäktiges arbete. De förtroendevalda anser att nämnden man har uppdrag i är bättre än fullmäktige på att sköta sina uppgifter. Det kan bero på att förutsättningarna för meningsfulla samtal är olika. Det är oftast lättare att komma till tals i en nämnd med färre ledamöter, mer konkreta frågeställningar och mindre formella arbetsformer än i fullmäktige. Oavsett vad förklaringarna är, kan vi konstatera att de förtroendevalda uppger att det organ som är direktvalt av medborgarna har svårare att leva upp till sina uppgifter än vad en indirekt vald nämnd har. Framför allt är förtroendevalda över 65 år de som är nöjda med hur både fullmäktige och nämnderna sköter sina uppgifter. Ett annat tydligt mönster är att förtroendevalda i majoritetspartierna överlag är mer nöjda med fullmäktige och nämnderna än oppositionen. Det är ett förväntat resultat. Men en fungerande demokrati är beroende av en vital opposition, vilket förutsätter att även oppositionens ledamöter har goda möjligheter att fungera i sitt uppdrag 21

som fullmäktigeledamot. Det är viktigt att uppleva att det finns möjlighet att påverka trots att man inte alltid får igenom sina förslag. Ett annat intressant mönster är att förtroendevalda som har en ordförandepost är mest nöjda med hur fullmäktige och nämnder sköter sina uppgifter. En förklaring till att äldre, ordföranden och majoritetspolitiker är mest tillfreds kan vara att de är mer bekanta med det politiska systemet och har på så sätt större möjlighet att påverka än andra förtroendevalda. Diagram 9 Hur uppfattar du att kommunfullmäktige lever upp till sina uppgifter? Hur uppfattar du att den nämnd du har uppdrag i lever upp till sina uppgifter? Mycket dåligt Ganska dåligt Ganska bra Mycket bra Vet ej Att använda arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda i beslut 54 27 35 69 Kommunfullmäktige Nämnd 11 4 Att vara nytänkande i det politiska arbetet 64 41 27 54 Kommunfullmäktige Nämnd 9 5 Att ge utrymme för vitala debatter under sammanträden 42 23 47 74 Kommunfullmäktige Nämnd 12 3 70 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Procent Meningsfullheten. Meningsfullhet i det politiska uppdraget och fullmäktigeuppdraget i synnerhet, är central och berör många områden i denna studie. Att förbättra upplevelsen av meningsfullhet är en viktig utmaning för att fler människor ska vilja bli förtroendevalda. Jag skulle vilja ha mer människor som kunde tänka fritt som finns med i politiken. Resultaten visar att det framför allt är kommunfullmäktigeledamöter som har övervägt att hoppa av sina uppdrag under de senaste två åren (se kapitel 13). Vad säger det om meningsfullheten? Många engagerar sig politiskt för att de har visioner. Den personliga drivkraften har därför en viktig betydelse. Finns det tillräckligt med utrymme och arbetsformer i politiken för att samtala om enskilda politikers visioner och idéer? Det är viktigt att arbeta för att stimulera nytänkandet i politiken och på så sätt få fram nya strategier för att förtroendevalda ska uppleva delaktighet och meningsfullhet. 22

7. Hur aktiva är fullmäktigeledamöterna? Den enskilde fullmäktigeledamoten kan formellt sett påverka och föra fram sin talan i fullmäktige genom att debattera, väcka motioner, frågor och interpellationer. Hur många har ställt sig upp och gjort ett inlägg, framställt en enkel fråga eller interpellation? Hur många har lämnat en motion eller väckt ett ärende under de senaste två åren? Tabell 4: Hur ofta har Du i kommunfullmäktige gjort något av följande under denna mandatperiod (andel i procent, %) Aktivitet Aldrig 1 5 ggr 6 ggr A. Gjort inlägg i debatt 27 32 40 B. Framställt enkel fråga 66 27 0 C. Framställt interpellation 74 21 0 D. Lämnat motion/väckt ärende 74 21 0 Svaren kan förvåna. Mer än två tredjedelar av de tjänstgörande ledamöterna i fullmäktige har under den gångna mandatperioden aldrig framställt en fråga, interpellation eller lämnat en motion. Däremot har långt fler än hälften gjort debattinlägg. Svaren visar att oppositionen i störst utsträckning använder sig av de fyra angivna aktiviteterna. Utrikes födda är aktiva och använder sig mycket oftare av enkla frågor, interpellationer och lämnar motioner än förtroendevalda födda i Sverige. Skillnaden är över tio procentenheter. Med andra ord utnyttjar utrikes födda förtroendevalda de formella möjligheter som ges för påverkan, mycket mer än personer födda i Sverige. Tabell 5. Politisk aktivitet utifrån födelseland, tjänstgörande ledamöter (andel i procent, %) Aldrig 1 5 ggr 6 ggr Födda i Utrikes Födda i Utrikes Födda i Utrikes Aktivitet Sverige födda Sverige födda Sverige födda A. Gjort inlägg i debatt 27 28 32 35 40 36 B. Framställt enkel fråga 67 50 26 37 1 1 C. Framställt interpellation 76 64 19 30 0 0 D. Lämnat motion/väckt ärende 50 38 40 50 1 0 Män är mer aktiva än kvinnor i att debattera och motionera. Det är däremot ingen större skillnad mellan könen i att ställa enkla frågor och interpellationer. Unga utnyttjar mer sällan än andra sina möjligheter. I övrigt förekommer inga nämnvärda skillnader i aktivitet mellan olika åldrar, bortsett att förtroendevalda över 65 år tillsammans med unga i vissa fall är mindre aktiva. 23

En del politiker anser att de inte får vara med och påverka lika mycket som andra. Varför har dessa personer sådana upplevelser? Ett svar kan vara att de grupper som känner sig missgynnade inte tillhör normen i politiken. Den genomsnittlige förtroendevalde är en medelålders man, anställd i offentlig sektor och född i Sverige med lång politisk erfarenhet. 12 Den som är ny i politiken har oftast inte den sortens bakgrund. Han eller hon kommer med andra erfarenheter. Utmaningen för nya och etablerade politiker är att utifrån en ömsesidig respekt ta tillvara varandras olikheter. Det är viktigt att få svar på varför vissa förtroendevalda är aktiva och andra inte. Är det mest gruppledaren som är aktiv? Om man vill att fler ska vara delaktiga kanske man bör dela på ansvaret? Det är också viktigt att fundera på hur förtroendevalda bör agera för att uppdraget i fullmäktige ska kännas meningsfullt? Kan till exempel interpellationer och frågor kompletteras med andra vägar som är mindre formella? 12 Det nya seklets förtroendevalda (2004) Richard Öhrvall och Hanna Bäck 24

8. De viktigaste uppgifterna En enskild förtroendevald har ett antal olika roller och uppgifter. Han eller hon ska representera sina väljare och utifrån ett allmänintresse väga ihop olika gruppers synpunkter och idéer. Man representerar även det egna partiets åsikter samt företräder kommunen som myndighet. Att konflikter mellan den förtroendevaldas olika roller uppstår är inte ovanligt. Ska man försöka få budgeten att gå ihop och lägga ner en skola eller behålla skolan och följa väljarnas åsikter? De förtroendevalda i vår studie anser att de tre viktigaste uppgifterna i rollen som förtroendevald är att utveckla kommunen utifrån mål och visioner, att föra fram partiets åsikter och att hålla den fastställda budgeten. Mindre viktigt är det att företräda enskilda väljare samt att föra fram kommundelens intressen. Diagram 10: Hur viktiga anser du att följande uppgifter är för dig som förtroendevald? Helt oviktigt Ganska oviktigt Ganska viktigt Mycket viktigt Vet ej Att långsiktigt utveckla kommunen utifrån mål och visioner 3 97 1 Att föra fram mitt eget partis intressen/åsikter 3 96 1 Att hålla den fastställda budgeten 5 94 1 Att föra fram enskilda väljares intressen/åsikter 19 80 1 Att föra fram den egna kommundelens intressen/åsikter 22 75 3 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Var finns lojaliteten? Jag kan vara väldigt tveksam och jag vill lyssna på de övriga argumenten som kommer fram i fullmäktige och därefter ta ställning. Då får jag ofta skäll. Jag står för det. Mina (parti-) kollegor har efteråt sagt att det kanske inte är så dumt att lyssna på de andra innan vi är för bestämda i vår uppfattning Uppfattningarna om hur politikerna ska sköta sin roll på bästa sätt varierar och har betydelse för hur man genomför sitt uppdrag. Svaren visar att kvinnor i högre utsträckning än män anser att det är mycket viktigt att föra fram enskilda väljares intressen/åsikter (kvinnor 41 procent, män 33 procent). Skillnaden är påtaglig. Det förekommer även tydliga könsskillnader i frågan om att föra fram den egna kommundelens intressen/åsikter, då kvinnor prioriterar 25

lokala intressen betydligt mer än män. Kvinnorna är dessutom mer tydliga i sin partilojalitet än männen. 68 procent av kvinnorna anser att det är mycket viktigt att föra fram det egna partiets intressen och åsikter medan andelen män som tycker så är 61 procent. Män och kvinnor uppger i ungefär lika stor utsträckning att det är viktigt att hålla budgeten. Detsamma gäller frågan om att långsiktigt utveckla kommunen utifrån mål och visioner. Här är kvinnor och män relativt ense om att långsiktigt tänkande är mycket viktigt. De yngsta politikerna mellan 18 och 32 år har en något annorlunda syn på politikerrollen än de äldre kollegorna. Yngre förtroendevalda tycker det är mindre viktigt att föra fram enskilda väljares intressen och åsikter än äldre politiker. Det råder även olika meningar om betydelsen av att föra fram den egna kommundelens intressen. Den yngsta åldersgruppen mellan 18 och 32 år har inte lika stor lojalitet mot den egna kommundelen som de äldre. Har de yngre en svagare lokal anknytning och därför ett annat fokus än de äldre förtroendevalda? Den yngsta åldersgruppen tycker dessutom inte att det är lika viktigt att hålla den fastställda budgeten som de äldre. Synen på politikerrollen påverkas enligt vår studie inte i någon större utsträckning av vilket land man är född i. En skillnad är att en högre andel utrikes födda politiker uppger det som mycket viktigt att föra fram enskilda väljares intressen och åsikter i jämförelse med födda i Sverige. Samt att politiker födda i Sverige i högre grad än utrikes födda tycker det är mycket viktigt att hålla budgeten. Partiets betydelse för politikern Att vara lojal med sin partigrupp är fundamentalt i politiken. Att gå emot partiet och partikamraterna är att ställa sig utanför gruppen. Om enskilda skulle ha en egen agenda skulle partiets förmåga att driva frågor försämras kraftigt. Som enskild person kan man ha egna politiska idéer och visioner, men det är inom den partipolitiska gruppen som olika synpunkter diskuteras och där man ska komma fram till en gemensam ståndpunkt i en viss fråga. När det är färdigdiskuterat i partigruppen är det majoritetens ståndpunkt som gäller när ledamoten senare ska rösta. Det är en oskriven och självklar regel och det uppfattas som ett stort felsteg att inte följa partilinjen. 13 I en internationell jämförelse är Sverige ett land där partierna fortfarande har en stark roll i politiken. 14 Denna undersökning bekräftar partiernas starka ställning. I stort sett alla förtroendevalda (97 procent) anser att det är ganska eller mycket viktigt att föra fram det egna partiets intressen. Här kan vi notera att det framför allt är de yngre politikerna mellan 18 och 32 år som tycker att partilinjen är mycket viktig att följa (68 procent). Resultatet kan tolkas så att de yngre förtroendevalda är den mest partilojala åldersgruppen. Det är kanske ett förvånande resultat med tanke på den forskning som talar om 13 Fredriksson 2003:99 14 Föreläsning av Henry Bäck på Demokrati- och självstyrelseberedningens sammanträde, 2005-04-01 26

den yngre generationens politiska engagemang som allt mer frikopplad från partiväsendets intressen och åsikter. De förtroendevalda fick på en tiogradig skala bedöma de egna möjligheterna till inflytande. Generellt upplever förtroendevalda sitt inflytande som störst bland partikamraterna och inom de egna special- eller intresseområdena. Det personliga inflytandet upplevs som svagare i det större kommunpolitiska sammanhanget och allra minst i frågor man inte är intresserad av eller insatt i. Tabell 6: Hur bedömer du dina möjligheter till inflytande över besluten i olika kommunala frågor? (1 10) Alla förtroendevalda, medelvärde Personliga möjligheter till inflytande i Ditt parti inom Dina special/intresseområden 6,7 i Ditt parti utanför Dina special/intresseområden 5,5 i Din kommun inom Dina special/intresseområden 5,1 i Din kommun utanför Dina special/intresseområden 3,9 27

9. Kan man förena arbete och politik? Det är inte självklart att det går att förena arbete och studier med ett politiskt uppdrag. Tidigare undersökningar visar t ex att privatanställda är underrepresenterade bland kommunpolitikerna medan anställda inom kommun, landsting och statlig sektor är överrepresenterade. Förutsättningarna till deltagande är olika för olika människor. 66 procent av de förtroendevalda anser att det är möjligt att förena arbete och politik medan 34 procent anser att det inte fungerar att ha ett arbete och samtidigt vara politiskt aktiv. Diagram 11: Jag har svårigheter att kombinera det politiska uppdraget med arbete/studier Stämmer inte alls 38% Vet ej, 2% Stämmer ganska dåligt 27% 22% 11% Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Både män och kvinnor uppger sig ha nästan lika förutsättningar att kombinera det politiska uppdraget med arbete och studier. Åldern har däremot betydelse för hur aktiv man anser sig kunna vara i politiken. För nästan hälften i åldern 18 32 år, är politik och arbete/studier en ekvation som inte går ihop. Även 33-48-åringar har svårigheter. Därefter ökar möjligheterna med åldern. Kanske är det så att den livssituation man befinner sig i gör att prioriteringarna ser annorlunda ut. Förutsättningarna skiljer sig inte åt nämnvärt mellan kommunerna. 28

10. Går det att förena privatliv med politik? Den sociala vänkretsen blir lidande, familjen blir lidande. Man umgås med sina partikamrater En viktig förutsättning för att kunna delta i politiken är att privatlivet går att förena med ett politiskt uppdrag. Tre av fyra anser att det är möjligt medan en av fyra inte tycker det fungerar. Det förekommer inga större skillnader mellan förtroendevalda från olika kommuner. Diagram 12: Jag har svårigheter att kombinera det politiska uppdraget med privatlivet Stämmer inte alls 39% 6% Vet ej, 1% Stämmer helt och hållet Stämmer ganska dåligt 35% 19% Stämmer ganska bra Förutsättningarna att kombinera privatliv och politik är ungefär lika för män och kvinnor. Svårigheter har personer i åldern 33 48 år samt föräldrar. Man kan tycka att det är naturligt att det är svårt att engagera sig politiskt när mycket kretsar kring barnen och deras intressen. I ett fokusgruppsamtal med förtroendevalda sa en deltagare: Varför skall man ta in dem som är 20 25 år i politiken? De har hela sin familjetid framför sig. De är upptagna i 15 20 år. Låt dem hålla på med det om de tycker att de vill göra det. Försök inte lura in dem i politiken för då kanske de aldrig vill tillbaka. Men när de är 40 45 år då har de mycket synpunkter på samhället och då vill de in. Men ska barn behöva vara ett hinder? På vilket sätt kan man underlätta för föräldrar med småbarn att delta i politiken? Idag är över hälften av kommunpolitikerna över 50 år. Är det bara medelålders och äldre som ska ha möjlighet att engagera sig politiskt? Även utrikes födda upplever svårigheter att kombinera privatliv med politik. Hur kommer det sig? Kan enkla grepp som anpassade mötestider och delade ansvarsområden i politiken vara en lösning? 29