Makten och möjligheten i landstingspolitiken Del 3 Uppföljande enkätstudie bland förtroendevalda i Landstinget Gävleborg 2010

Transkript

1 Upprättad av Birgitta Olsson, Gabriella Petterson Utfärdad Dnr LS 370/10 Makten och möjligheten i landstingspolitiken Del 3 Uppföljande enkätstudie bland förtroendevalda i Landstinget Gävleborg 2010

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Inledning Bakgrund och syfte 5 3. Metod 5 4. Resultat Möjlighet att kombinera politik med arbete och privatliv Viktiga uppgifter i rollen som politiker Beslutsunderlagens kvalitet Inflytande över beslut Bemötande och samtalsklimat Landstingsfullmäktiges arbete Aktivitetsgrad i fullmäktige under mandatperioden Relationen mellan förtroendevalda och tjänstemän Våld och hot Avhopp Övriga frågor 17 2 (20)

3 1 Sammanfattning För att kartlägga villkoren för förtroendevalda i Landstinget Gävleborg beslutade fullmäktiges demokratiberedning att genomföra en enkätundersökning avseende bl a inflytande på beslut, samtalsklimat, praktiska möjligheter att utöva det politiska uppdraget, inflytande över beslut, beslutsunderlag och relationen mellan politiker och tjänstemän. Enkätundersökningen har tidigare genomförts 2006 och Diskussioner i demokratiberedningen har utifrån enkätsvaren vid tidigare undersökningar lett till en rad åtgärdsförslag och insatser för att stärka politikerrollen har genomförts. För att kartlägga hur förtroendevalda ser på sitt uppdrag idag och för att få en uppfattning om förändringar skett sedan 2006 och 2008 genomfördes en ny undersökning i mars 2010 med samma frågor som i föregående enkäter. 78 procent av de förtroendevalda i fullmäktige besvarade enkäten 2010 varav de flesta ägnar upp till 20 timmar på sitt politiska uppdrag. Merparten (95%) uppgav att mötestiderna passar bra och att det i stort sett går bra att kombinera med privatliv (75%) och med arbete eller studier (74%). Det som värderas som viktigast i uppdraget som landstingspolitiker uppgavs, liksom vid de tidigare undersökningarna vara, att föra fram det egna partiets och väljarnas intressen och åsikter och att långsiktigt utveckla landstinget utifrån mål och visioner. En majoritet ansåg att fullmäktige på ett bra sätt lever upp till uppgifterna att formulera de viktigaste målen (74%) och att ge utrymme för vitala debatter under sammanträden(69%). Av enkätsvaren vid alla tre mättillfällena framgår att man tycker att styrelsens ordförande har stort inflytande över beslutsfattandet, ett något större inflytande än den borde ha. Vid alla tre mättillfällena uppgavs att fullmäktiges och medborgarnas inflytande över beslutsfattandet borde stärkas. Tjänstemännens inflytande över beslutsfattandet uppfattas större än man anser att det borde vara. Ledamöternas eget inflytande uppfattas vara störst inom det egna partiet och då inom det egna specialområdet. De allra flesta av de förtroendevalda (87%) har i ett eller flera avseenden varit aktiva och gjort inlägg i debatt i fullmäktige, ungefär hälften har framställt fråga eller interpellation. Svar på frågor om den personliga upplevelsen av det politiska arbetet visar att vid alla tre enkättillfällena ansåg merparten att man blir lyssnad på, att man behandlas jämlikt, att andra politiker refererar till ens ståndpunkter och att man sällan eller aldrig undanhålls information inför beslut. 3 (20)

4 Merparten (69%) ansåg att beslutsunderlagen inte är för omfattande. Merparten (62%) ansåg dock att beslutsunderlagen inte beskriver konsekvenser av beslut på ett tillfredsställande sätt och att för få beslutsalternativ redovisas (77%). Merparten tyckte att beslutsunderlagen är lätta att förstå (69%) och att det är möjligt att hinna bilda sig en uppfattning i ärenden innan beslut (67%). Relationen mellan förtroendevalda och tjänstemän har enligt svaren att döma förändrats mellan de tre enkäterna. Ansvarsfördelningen uppfattas som otydligare 2010 (52%) är 2006 (39%), tjänstemännen agerar oftare på förtroendevaldas ansvarsområden 2010 (66%) än 2006 (47%) och förtroendevaldas roll begränsas oftare till att godkänna tjänstemännens förslag (66% 2010 resp 58% 2006). Tjänstemännen uppfattas dock följa förtroendevaldas beslut i större omfattning 2010 (47%) än 2006 (39%). Merparten av de svarande (95%) uppgav att de inte varit utsatta för våld och hot ( 91% 2008 och 85% 2006). I de fall man varit utsatt har det i första hand handlat om verbalt hot i form av tillmälen, skrik och telefonsamtal. Enstaka fall av skadegörelse har förekommit. Närmare en tredjedel av de svarande (28%) har uppgett att de någon gång under senaste året övervägt att lämna sitt förtroendeuppdrag framför allt för att uppdraget känts meningslöst, att det är svårt att påverka beslut och att fullmäktige, nämnder eller styrelsen ofta blir överspelade av andra nivåer eller befattningshavare. Avslutningsvis har de som besvarande enkäten framfört önskemål om mer insyn i och kunskaper om hälso- och sjukvården, t ex patientsäkerhet, roller och prioriteringar. Vidare önskas mer omvärldsbevakning, men även mer praktisk kunskap som t ex i ekonomi/hälsoekonomi, mötesteknik och övningar i retorik och att stå i talarstolen. Ett önskemål är också att fullmäktigesammanträdena skulle innehålla mer debatter och diskussioner. 4 (20)

5 2 Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Fullmäktiges demokratiberedning beslutade 2005 att genomföra en enkätundersökning för att kartlägga villkoren för förtroendevalda i Landstinget Gävleborg med avseende på delaktighet, praktiska möjligheter att utöva det politiska uppdraget, inflytande över beslut, beslutsunderlag, samtalsklimat, relationen politiker tjänstemän mm. En första enkätundersökning genomfördes 2006 och en andra Kartläggningen syftade i första till att få kunskap om under vilka villkor de förtroendevalda utövar sitt uppdrag. Undersökningen syftade även till att ge underlag för diskussioner om hur villkoren skulle kunna utvecklas och förbättras. Diskussionerna i demokratiberedningen utifrån resultaten från tidigare enkätundersökningar har lett till en rad åtgärder för att stärka politikerrollen bl a utbildningsdagar för fullmäktiges ledamöter och inrättandet av två beredningsgrupper som under en försöksperiod har uppgifterna att stärka fullmäktige som beslutande organ, att vitalisera det politiska arbetet, att hjöja kvaliteten i beslutsfattande, att tydliggöra rollfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän och att fokusera på rollen som medborgarföreträdare. För att kartlägga hur förtroendevalda såg på sitt/sina politiska uppdrag i landstinget efter insatser och för att få en uppfattning om förändringar skett sedan 2006 och 2008 har en ny enkätundersökning genomförts i mars Frågorna var samma som vid föregående undersökningar. 3 Metod Enkäten 2010 ställdes till ordinarie ledamöter samt första ersättare i landstingsfullmäktige och besvarades under mars månad. Efter påminnelse har 76 av 98 personer besvarat enkäten vilket innebär en svarsfrekvens på 78 procent att jämföra med en svarsfrekvens på 79 procent 2008 och 77 procent Nedanstående tabell visar hur förtroendeuppdragen fördelas utifrån kön, ålder och partitillhörighet bland de svarande. Även frågan om födelseland har ställts, men på grund av ett feltryck i tidigare enkäter uppstod en del 5 (20)

6 missförstånd varför frågan utelämnas i tidigare redovisningar. Vid denna undersökning har 6 personer (8%) uppgett att de är födda utanför Sverige. Vid alla tre enkättillfällena var andelen män högre än andelen kvinnor och merparten var mellan 49 och 64 år. Något fler majoritetspolitiker har besvarat enkäten Tabell 1: Förtroendeuppdrag utifrån kön, ålder och partitillhörighet 2010 jämfört med 2008 och Kön Man Kvinna Ej svar Ålder Ej svar Parti Majoritet Opposition Ej svar antal % antal % Antal % Resultat 4.1 Möjlighet att kombinera politik med arbete och privatliv Under denna rubrik ställdes frågor om nedlagd arbetstid på det politiska uppdraget och om det var praktiskt möjligt att kombinera det politiska arbetet med privatliv, arbete och studier. Liksom vid tidigare genomförda enkäter har merparten uppgett att de avsätter upp till 20 timmar per vecka på det politiska uppdraget (tabell 2) och att mötestiderna i huvudsak passar bra (tabell 3a). Merparten har också uppgett att de inte är problem att kombinera politik och privatliv (tabell 3b), arbete eller studier (tabell 3c). 6 (20)

7 Tabell 2: Hur många timmar per vecka ägnar du åt ditt/dina förtroendeuppdrag i landstinget? Tim/vecka antal % antal % Antal % 0-5 tim tim tim tim tim tim Ej svar Tabell 3a: Nuvarande mötestider passar mig bra Nuvarande mötestider passar bra Stämmer dåligt - inte alls Stämmer bra helt Ej svar Tabell 3b: Jag har svårigheter att kombinera det politiska uppdraget med privatlivet Svårt att kombinera politik och privatliv Stämmer dåligt inte alls Stämmer bra helt Ej svar Tabell 3c: Jag har svårigheter att kombinera det politiska uppdraget med mitt arbete/mina studier Svårt att kombinera politik och arbete/studier Stämmer dåligt inte alls Stämmer bra helt Ej svar Vet ej (20)

8 4.2 Viktiga uppgifter i rollen som politiker Under denna rubrik ställdes frågor om hur viktigt man upplever det är att föra fram väljarnas, den egna valkretsens resp det egna partiets intressen och åsikter, hur viktig uppgiften att hålla fastställd budget och att långsiktigt utveckla landstingets mål och visioner. Flertalet av de som besvarat enkäten ansåg vid de tre mättillfällena att samtliga aspekter är viktiga, framför allt att föra fram väljarnas och det egna partiets intressen och åsikter, att hålla budget och att långsiktigt utveckla landstinget utifrån mål och visioner (tabell 4a-e). Tabell 4a: Hur viktiga anser du uppgiften att föra fram väljarnas intressen och åsikter är för dig i rollen som förtroendevald i landstinget? Att föra fram väljarnas åsikter och intressen/åsikter är Helt ganska oviktigt Ganska mycket viktigt Ej svar Vet ej Tabell 4b: Hur viktig är uppgiften att föra fram den egna valkretsens intressen och åsikter för dig som förtroendevald i landstinget? Att föra fram valkretsens intressen/åsikter är Helt ganska oviktigt Ganska mycket viktigt Ej svar Vet ej Tabell 4c: Hur viktig är uppgiften att hålla den fastställda budgeten för dig som förtroendevald i landstinget? Att hålla fastställd budget är Helt ganska oviktigt Ganska mycket viktigt Ej svar Vet ej (20)

9 Tabell 4d: Hur viktig är uppgiften att föra fram det egna partiets intressen/åsikter för dig som förtroendevald i landstinget? Att föra fram det egna partiets intressen är Helt ganska oviktigt Ganska mycket viktigt Ej svar Vet ej Tabell 4e: Hur viktig är uppgiften att långsiktigt utveckla landstinget utifrån mål och visioner för dig som förtroendevald i landstinget? Att långsiktigt utveckla landstinget utifrån mål och visioner är Helt ganska oviktigt Ganska mycket viktigt Ej svar Vet ej Beslutsunderlagens kvalitet En majoritet av de svarande ansåg att beslutsunderlagen är lätta att förstå och inte så omfattade, men att konsekvensbeskrivningar av föreslagna åtgärder saknas i många fall och att beslutsalternativen är för få. Mer än hälften ansåg dock att det är praktiskt möjligt att hinna bilda sig en uppfattning i ärenden inför beslut Mönstret är ung detsamma som vid enkäterna 2006 och 2008 (tabell 5). Tabell 5: Vad anser du generellt om det beslutsunderlag du får som förtroendevald i landstinget? Att beslutsunderlagen är för omfattade Stämmer dåligt inte alls Stämmer bra helt Ej svar Vet ej (20)

10 Beslutsunderlagen beskriver konsekvenserna av beslut på ett tillfredsställande sätt Stämmer dåligt inte alls Stämmer bra helt Ej svar Vet ej Beslutsunderlagen redovisar för få beslutsalternativ att ta ställning till inför beslut Stämmer dåligt inte alls Stämmer bra helt Ej svar Vet ej Beslutsunderlagen är lätta att förstå Stämmer dåligt inte alls Stämmer bra helt Ej svar Vet ej Det är praktiskt möjligt att hinna bilda sig en uppfattning i ärenden inför beslut Stämmer dåligt inte alls Stämmer bra helt Ej svar Vet ej Inflytande över beslut De svarande har på en 10-gradig skala markerat graden av eget inflytande över beslut som rör landstinget där 10 anger maximalt inflytande. De svarande har uppgett att de har något mer inflytande inom det egna partiet än inom landstinget. Möjligheten till inflytande var överlag något större 2006 än 2008 (tabell 6). På frågan om hur stort inflytande olika aktörer har resp borde ha över beslutsfattandet i landstinget framkom att man vid alla tre mättillfällena tyckte att styrelseordföranden, styrelsen och tjänstemännen har stort inflytande men att man anser att det borde vara fullmäktige som det största inflytandet över beslutsfattandet (tabell 7). Största diskrepansen är att man 10 (20)

11 anser att medborgarna borde ha större inflytande än de upplevs ha och att tjänstemännens inflytande borde vara mindre än det upplevs vara. Tabell 6: Hur bedömer du dina möjligheter till inflytande över besluten i frågor som rör landstinget? Möjlighet till inflytande över beslut I ditt parti inom dina specialområden I ditt parti utanför dina specialområden I landstinget inom dina specialområden I landstinget utanför dina specialområden medelvärdvärdvärde median medel- median medel- median 6,9 8 6,4 7 7,0 8 6,2 7 5,6 6 6,2 7 4,8 5 4,7 5 5,3 6 4,1 4 3,8 4 4,6 5 Tabell 7: Hur stort inflytande anser du att följande aktörer har resp bör ha över beslutsfattandet i allmänhet i landstinget Aktörer Har Bör ha Har Bör ha Har Bör ha inflytande inflytande inflytande inflytande inflytande inflytande Styrelsens ordf 8,6 7,1 8,2 7,1 8,6 7,5 Styrelsen 8,1 7,8 7,5 7,8 7,7 8,3 Medborgarna 2,8 6,3 2,7 6,5 2,9 6,4 Fullmäktige 5,7 9,2 5,9 9,4 5,7 8,7 Lokala partiorganisationer 4,3 5,8 4,1 6,3 4,2 5,9 Tjänstemännen 8,1 4,5 8,1 4,2 7,3 4,7 4.5 Bemötande och samtalsklimat Under denna rubrik ställdes frågor om den personliga upplevelsen av det politiska arbetet i landstinget. Merparten av de tillfrågade vid de tre enkättillfällena uppgav att det sällan eller aldrig händer att ledamöter ägnar sig åt annat när de yttrar sig, att de oftast behandlas jämlikt under sammanträden och att de sällan eller aldrig blir undanhållna information inför beslut. Hälften av de svarande uppger att andra politiker sällan eller aldrig refererar till egna ståndpunkter (tabell 8). 11 (20)

12 Tabell 8: Vad är dina personliga upplevelser av det politiska arbetet i landstinget? När jag yttrar mig på sammanträden ägnar sig folk åt annat än att lyssna på mig Aldrig Sällan Ofta Alltid Vet ej Ej svar Andra politiker brukar referera till mina ståndpunkter Aldrig Sällan Ofta Alltid Vet ej Ej svar Jag blir jämlikt behandlad under sammanträden Aldrig Sällan Ofta Alltid Vet ej Ej svar Jag blir undanhållen information inför beslut Aldrig Sällan Ofta Alltid Vet ej Ej svar Landstingsfullmäktiges arbete Frågor ställdes om vilka synpunkter de förtroendevalda har på landstingsfullmäktiges arbete avseende målformulering, att föra fram 12 (20)

13 invånarnas önskemål och väcka intresse för landstingspolitiska frågor, hur man i fullmäktige lyckas ge utrymme för vitala debatter, att vara nytänkande, att använda arbetsformer som skapar delaktighet och att vara kraftfull i förhållande till landstingsstyrelsen. En majoritet vid de tre enkättillfällena ansåg att fullmäktige på ett bra sätt lever upp till uppgiften att formulera de viktigaste målen. Andelen har dock minskat något från 80 procent 2006 till 74 procent En majoritet ansåg också att fullmäktige ger utrymme för vitala debatter under sammanträden. Knappt hälften ansåg att fullmäktige på ett bra sätt för fram invånarnas önskemål och frågor. Hälften av de svarande ansåg att fullmäktige använder arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda i beslut. Andelen som ansåg att fullmäktige på ett bra sätt verkar kraftfullt i förhållande till styrelsen har minskat från 37 procent 2006 till 18 procent Även andelen som ansåg att fullmäktige väcker intresse för landstingspolitiska frågor och är nytänkande i det politiska arbetet har minskat något (tabell 9). Tabell 9: Hur uppfattar du att landstingsfullmäktige lever upp till sina uppgifter? Att formulera de viktigaste målen Mycket/ganska dåligt Ganska/mycket bra Vet ej Ej svar Att föra fram önskemål och frågor från invånare i länet Mycket/ganska dåligt Ganska/mycket bra Vet ej Ej svar Att väcka intresse för landstingspolitiska frågor bland invånarna Mycket/ganska dåligt Ganska/mycket bra Vet ej Ej svar (20)

14 Att ge utrymme för vitala debatter under sammanträden Mycket/ganska dåligt Ganska/mycket bra Vet ej Ej svar Att vara nytänkande i det politiska arbetet Mycket/ganska dåligt Ganska/mycket bra Vet ej Ej svar Att använda arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda i beslut Mycket/ganska dåligt Ganska/mycket bra Vet ej Ej svar Att vara kraftfull i förhållande till landstingsstyrelsen Mycket/ganska dåligt Ganska/mycket bra Vet ej Ej svar Aktivitetsgrad i fullmäktige under mandatperioden Frågor ställdes om de förtroendevaldas egen aktivitet under fullmäktigesammanträden avseende hur många gånger man under mandatperioden gjort inlägg i debatt, framställt en enkel fråga eller interpellation, lämnat motion eller väckt ärende. De allra flesta (66 av de 76 förtroendevalda som besvarat enkäten) har varit aktiva i ett eller flera avseenden (tabell 10). 10 personer har varken gjort inlägg i debatt, framställt enkel fråga eller interpellation, lämnat motion eller väckt ärende. 14 (20)

15 Tabell 10: Hur ofta har du i landstingsfullmäktige gjort något av följande under denna mandatperiod? Gjort inlägg i debatt 0 gånger gånger gånger Vet ej Har ej varit tjänstgörande Ej svar Framställt en enkel fråga 0 gånger gånger gånger Vet ej Har ej varit tjänstgörande Ej svar Framställt interpellation 0 gånger gånger gånger Vet ej Har ej varit tjänstgörande Ej svar Lämnat motion/ väckt ärende 0 gånger gånger gånger Vet ej Har ej varit tjänstgörande Ej svar Relationen mellan förtroendevalda och tjänstemän Mindre än hälften av de som besvarat enkäten ansåg att ansvarsfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän är tydlig och att 15 (20)

16 tjänstemännen följer förtroendevaldas beslut. Mer än hälften ansåg att tjänstemännen agerar på förtroendevaldas ansvarsområden och att förtroendevaldas roll begränsas till att godkänna tjänstemännens förslag (tabell 11). Tabell 11: Hur uppfattar du samarbetet mellan förtroendevalda och tjänstemän i landstinget? Ansvarsfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän är tydlig -Stämmer ganska dåligt/inte alls Stämmer ganska bra/helt Vet ej Ej svar Tjänstemän agerar ofta på förtroendevaldas ansvarsområden Stämmer ganska dåligt/inte alls Stämmer ganska bra/helt Vet ej Ej svar Tjänstemännen följer de förtroendevaldas beslut Stämmer ganska dåligt/inte alls Stämmer ganska bra/helt Vet ej Ej svar Förtroendevaldas roll begränsas ofta till att godkänna tjänstemännens förslag Stämmer ganska dåligt/inte alls Stämmer ganska bra/helt Vet ej Ej svar Våld och hot Flertalet av de svarande hade inte varit utsatta för vård eller hot på grund av det politiska uppdraget det senaste året (tabell 12). De hot- eller våldshandlingar som förekommit är aggression, tillmälen, skrik i 3 fall och hot på telefon, brev eller e-post i 3 fall. Enstaka fall av skadegörelse har också förekommit. 16 (20)

17 Tabell 12: Har du under de senaste 12 månaderna varit utsatt för våld eller hot på grund av ditt politiska uppdrag Varit utsatt för våld eller hot Ja Nej Ej svar Avhopp Närmare en tredjedel av de svarande uppger att de någon gång under det senaste året har övervägt att lämna sitt politiska uppdrag (tabell 13), framför allt för att uppdraget känns meningslöst och att det är svårt att påverka beslut (16 personer) eller att fullmäktige, nämnder eller styrelsen ofta blir överspelade av andra nivåer eller befattningshavare (10 personer). Att det förekommit för lite sakdiskussioner och det är för mycket av partipolitik (5 personer) eller förhållanden i familjen eller förvärvslivet (5 personer) angavs också som skäl. Några har också uppgett våld och hot, för mycket av tjänstemannastyre eller centralisering till Gävle som skäl. Tabell 13: Har du under det senaste året övervägt att lämna ditt/dina förtroendeuppdrag i landstinget? Övervägt avhopp Ja Nej Ej svar Övriga frågor I de två avslutande frågorna uppmanades de svarande att kommentera behovet av ytterligare kunskaper och synpunkter på det egna inflytandet i landstinget. framfört önskemål om mer insyn i och kunskaper om hälsooch sjukvården, t ex patientsäkerhet, roller och prioriteringar. Vidare önskas mer omvärldsbevakning, men även mer praktisk kunskap som t ex i ekonomi/hälsoekonomi, mötesteknik och övningar i retorik och att stå i talarstolen. Ett önskemål är också att fullmäktigesammanträdena skulle innehålla mer debatter och diskussioner. 17 (20)

18 Nedan redovisas samtliga kommentarer till de båda frågorna. Frågor 21. Inför kommande utbildningsdagar: Vilka ytterligare kunskaper och färdigheter behöver Du för at bättre bedriva ditt politiska uppdrag? 22. Har du kommentarer till frågorna i denna enkät? Har Du andra synpunkter som gäller ditt inflytande i landstinget? Öppna frågor / kommentarer Svar/kommentarer - Retorikutbildning. Grundläggande ekonomiutbildning. Internationell /omvärldsbevakning. - Råd och tips ang. förrättningsdagarna. Patientsäkerhet hur gör vi i vårat landsting för att minska vårdrelaterade sjukdomar som kostar landstinget mycket pengar. - Info om olika verksamheter. - Fortsatta diskussioner, hearing, debatt i aktuella frågor, belysa olika verksamheter. Både stora och små församlingar behövs beroende av ämne. Fortsätt som hittills, det brukar bli bra. - TID. - Information om resultaten av tagna beslut, ex.vis Hälsovalet. Hur ser det ut för våra egna hälsocentraler. - Prioriteringar och verksamhetsutveckling. - Mer övning i talarstolen. - Oftast bra dagar, men önskvärt med fler. - Mera uppdrag. - Ekonomikunskaper. - Översiktlig redovisning av sjukhusens funktioner och organisation (Gä-Bo-Hu). Roller primärvård sjukhus kommun. Lt:s uppgifter generellt. - Mer kunskap om hälsoekonomi. - Hur får vi ut besluten till våra arbetstagare på golvet. Bättre kommunikation med våra arbetstagare. Har sedan i höstas ordinarie plats i fullmäktige, var tidigare ersättare gör att jag behöver kunskper inom fler områden och det är svårt att säga exakt. - Arbetsgivarrollen (ansvar, roll ) - Positivt med beredningar, borde möjliggöras för alla ledamöter i olika grupperingar, det inspirerar. - Att mer delegeras till tjänstemän. Att politiken har abdikerat. LF är snart i nivå med RF. Odemokratiskt och där beslut tas av ordf/vd/tj.män. Fritidspolitiker har mist sitt inflytande och delaktighet. - Mycket beror på mig själv, hur mycket tid jag kan 18 (20)

19 satsa. Intresse finns, jag tycker det är viktiga frågor. Tycker inte man ska vara heltidspolitiker för länge. Hur ska vi får yngre människor att bli intresserade!?? - Bra frågor. Demokratiperspektivet lyfts fram. - Alldeles för mycket tid läggs på information från tjänstemän utan efterföljande debatt. Inrättande av beredningar är en skenmanöver för att få oss att tro att demokratin vitaliseras. Sammanträdet idag, 17/2 mest info. Och ingen utv. av delaktig och utv. demokrati till en kostnad av ca för ett sammanträde. - Sitter man i opposition så är det svårt att göra sig hörd. - Tror att många skulle vilja kryssa i fler alternativ. - Fakta är att opposition = 0 inflytande, majoritet = 100% inflytande. - Frågorna bra. Att ordförande bör styra lite mer när ledamöter blir otrevliga i talarstolen. - Det är svårt kombinera förvärvsarbete med landstingspolitik. Alla möten mitt på dagen, möten flyttas, förkortas, förlängs med kort varsel, vilket ytterl. Försvårar. Allt centraliserat till Gävle (utom LF). Enkäten: Frågorna utformade så smart att anonymiteten riskeras att röjas, är röjd. - Omöjligt att vara anonym!!! 19 (20)

20