Upprättad av Birgitta Olsson Utfärdad Dnr M 37, LS 316/2008. Makten och möjligheten i landstingspolitiken Del 2

Transkript

1 Upprättad av Birgitta Olsson Utfärdad Dnr M 37, LS 316/2008 Makten och möjligheten i landstingspolitiken Uppföljande enkätstudie bland förtroendevalda i Landstinget Gävleborg 2008

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Inledning Bakgrund och syfte 5 3. Metod 6 4. Resultat Möjlighet att kombinera politik med arbete och privatliv Viktiga uppgifter i rollen som politiker Beslutsunderlagens kvalitet Inflytande över beslut Bemötande och samtalsklimat Landstingsfullmäktiges arbete Aktivitetsgrad i fullmäktige under mandatperioden Relationen mellan förtroendevalda och tjänstemän Våld och hot Avhopp Övriga frågor 17 2 (20)

3 1 Sammanfattning För att kartlägga villkoren för förtroendevalda i Landstinget Gävleborg beslutade fullmäktiges demokratiberedning att genomföra en enkätundersökning avseende bl a inflytande på beslut, samtalsklimat, praktiska möjligheter att utöva det politiska uppdraget, inflytande över beslut, beslutsunderlag och relationen mellan politiker och tjänstemän. Enkätundersökningen genomfördes Diskussioner i demokratiberedningen utifrån enkätsvaren ledde till en rad åtgärdsförslag och insatser för att stärka politikerrollen har genomförts. För att kartlägga hur förtroendevalda ser på sitt uppdrag idag och för att få en uppfattning om förändringar skett sedan 2006 genomfördes en ny undersökning i maj 2008 med samma frågor som i föregående enkät. 79 procent av de förtroendevalda i fullmäktige besvarade enkäten 2008 varav de flesta ägnar upp till 20 timmar på sitt politiska uppdrag. Merparten (86%) uppgav att mötestiderna passar bra och att det i stort sett går bra att kombinera med privatliv (80%) och med arbete eller studier (67%). Det som värderas som viktigast i uppdraget som landstingspolitiker uppgavs 2008 liksom 2006 vara att föra fram det egna partiets och väljarnas intressen och åsikter och att långsiktigt utveckla landstinget utifrån mål och visioner. En majoritet ansåg, både 2008 och 2006, att fullmäktige på ett bra sätt lever upp till uppgifterna att formulera de viktigaste målen och att ge utrymme för vitala debatter under sammanträden. Av enkätsvaren, både 2008 och 2006, framgår att man tycker att styrelsens ordförande har stort inflytande över beslutsfattandet, ett något större inflytande än den borde ha. Såväl 2008 och 2006 uppgavs att fullmäktiges och medborgarnas inflytande över beslutsfattandet borde stärkas. Tjänstemännens inflytande över beslutsfattandet uppfattas större än det borde vara, detta något mer uttalat 2008 än Ledamöternas eget inflytande uppfattas vara störst inom det egna partiet och då inom det egna specialområdet. De allra flesta av de förtroendevalda (91%) har i ett eller flera avseenden varit aktiva och gjort inlägg i debatt i fullmäktige, ungefär hälften har framställt fråga eller interpellation. Något fler har väckt motion 2008 än Svar på frågor om den personliga upplevelsen av det politiska arbetet visar att både 2008 och 2006 anser merparten att man blir lyssnad på, att man behandlas jämlikt, att andra politiker refererar till ens ståndpunkter och att man sällan eller aldrig undanhålls information inför beslut. 3 (20)

4 Merparten, och något fler 2008 (74%) än 2006 (65%), ansåg att beslutsunderlagen inte är för omfattande. Däremot ansåg fler 2008 än 2006 att beslutsunderlagen inte beskriver konsekvenser av beslut på ett tillfredsställande sätt, att för få beslutsalternativ redovisas och att det är svårt att hinna bilda sig en uppfattning i ärenden innan beslut. Merparten tyckte att beslutsunderlagen är lätta att förstå, färre 2008 (66%) än 2006 (77%). Relationen mellan förtroendevalda och tjänstemän har enligt svaren att döma förändrats mellan de båda enkäterna. Ansvarsfördelningen uppfattas som otydligare 2008 (58%) är 2006 (39%), tjänstemännen agerar oftare på förtroendevaldas ansvarsområden 2008 (69%) än 2006 (47%) och förtroendevaldas roll begränsas oftare till att godkänna tjänstemännens förslag (81% 2008 resp 58% 2006). Tjänstemännen uppfattas dock följa förtroendevaldas beslut i större omfattning 2008 (52%) än 2006 (39%). Merparten av de svarande uppgav att de inte varit utsatta för våld och hot, något färre 2008 (91%) än 2006 (85%). I de fall man varit utsatt har det i första hand handlat om verbalt hot i form av tillmälen, skrik och telefonsamtal. Enstaka fall av skadegörelse har förekommit. Ca en tredjedel av de svarande, både 2008 och 2006, har uppgett att de någon gång under senaste året övervägt att lämna sitt förtroendeuppdrag framför allt för att uppdraget känts meningslöst, att det är svårt att påverka beslut och att fullmäktige, nämnder eller styrelsen ofta blir överspelade av andra nivåer eller befattningshavare. Avslutningsvis har de som besvarande enkäten framfört önskemål om mer insyn i och kunskaper om hälso- och sjukvården, mer omvärlds- och framtidsperspektiv, men även mer praktisk kunskap som t ex i ekonomi, mötesteknik och övningar i att skriva motioner, interpellationer mm. 4 (20)

5 2 Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Fullmäktiges demokratiberedning beslutade 2005 att genomföra en enkätundersökning för att kartlägga villkoren för förtroendevalda i Landstinget Gävleborg med avseende på delaktighet, praktiska möjligheter att utöva det politiska uppdraget, inflytande över beslut, beslutsunderlag, samtalsklimat, relationen politiker tjänstemän mm. En första enkätundersökning genomfördes Kartläggningen syftade i första till att få kunskap om under vilka villkor de förtroendevalda utövar sitt uppdrag. Undersökningen syftade även till att ge underlag för diskussioner om hur villkoren skulle kunna utvecklas och förbättras. Diskussionerna i demokratiberedningen utifrån resultaten från 2006 års enkätundersökning ledde till ett beslut om att det i slutrapporten borde införas råd inför fortsatt arbete, bl a: att enkäten även fortsättningsvis skulle användas som instrument för att mäta demokratins tillstånd i landstinget att i slutrapporten införa ett avsnitt om betydelsen av informationsinsatser till fullmäktiges ledamöter och att fullmäktige skulle informeras i viktiga strategiska ärenden. Informationen skulle förslagsvis läggas ut på Internet för att även allmänheten skulle få tillgång till informationen att klargöra fullmäktiges funktion och roll som högsta beslutande organ i den politiska organisationen att tidigt initiera viktiga politiska frågor för diskussion i fullmäktige och att till fullmäktige mer frekvent skulle följa upp beslut i viktiga politiska frågor. Insatser för att stärka politikerrollen vidtogs t ex genom att en utbildningsdag för fullmäktiges ledamöter anordnades i februari Dagen innehöll avsnitt om etik och moral, medborgardialog och landstingets prioriteringsarbete. För att kartlägga hur förtroendevalda ser på sitt/sina politiska uppdrag i landstinget idag och för att få en uppfattning om förändringar skett sedan 2006 genomfördes en ny enkätundersökning i maj Frågorna är samma som vid föregående undersökning. 5 (20)

6 3 Metod Enkäten 2008 ställdes till ordinarie ledamöter samt första ersättare i landstingsfullmäktige och besvarades under maj månad. Efter påminnelse har 77 av 97 personer besvarat enkäten vilket innebär en svarsfrekvens på 79 procent att jämföra med en svarsfrekvens på 77 procent Nedanstående tabell visar hur förtroendeuppdragen fördelas utifrån kön, ålder och partitillhörighet bland de svarande. Även frågan om födelseland ställdes, men på grund av ett feltryck i enkäten uppstod en del missförstånd varför frågan utelämnas i denna redovisning. Vid båda enkättillfällena var andelen män högre än andelen kvinnor och merparten var mellan 49 och 64 år. Något fler oppositionspolitiker har besvarat enkäten 2008 än Tabell 1: Förtroendeuppdrag utifrån kön, ålder och partitillhörighet 2008 jämfört med Kön Man Kvinna Ej svar Ålder Ej svar Parti Majoritet Opposition Ej svar Resultat 4.1 Möjlighet att kombinera politik med arbete och privatliv Under denna rubrik ställdes frågor om nedlagd arbetstid på det politiska uppdraget och om det var praktiskt möjligt att kombinera det politiska arbetet med privatliv, arbete och studier. Liksom vid den tidigare genomförda enkäten har merparten uppgett att de avsätter upp till 20 timmar per vecka på det politiska uppdraget (tabell 2) 6 (20)

7 och att mötestiderna i huvudsak passar bra (tabell 3a). Merparten har också uppgett att de inte är problem att kombinera politik och privatliv, något fler 2008 än 2006 (tabell 3b). Något fler har uppgett att det kan vara problem att kombinera politik med arbete eller studier både 2008 och 2006 (tabell 3c). Tabell 2: Hur många timmar per vecka ägnar du åt ditt/dina förtroendeuppdrag i landstinget? Tim/vecka 0-5 tim tim tim tim tim tim Ej svar Tabell 3a: Nuvarande mötestider passar mig bra Nuvarande mötestider passar bra Stämmer dåligt inte alls Stämmer bra helt Ej svar Tabell 3b: Jag har svårigheter att kombinera det politiska uppdraget med privatlivet Svårt att kombinera politik och privatliv Stämmer dåligt inte alls Stämmer bra helt Ej svar Tabell 3c: Jag har svårigheter att kombinera det politiska uppdraget med mitt arbete/mina studier 7 (20)

8 Svårt att kombinera politik och arbete/studier Stämmer dåligt inte alls Stämmer bra - helt Ej svar Vet ej Viktiga uppgifter i rollen som politiker Under denna rubrik ställdes frågor om hur viktigt man upplever det är att föra fram väljarnas, den egna valkretsens resp det egna partiets intressen och åsikter, hur viktig uppgiften att hålla fastställd budget och att långsiktigt utveckla landstingets mål och visioner. Flertalet av de som besvarat enkäten ansåg att samtliga aspekter var viktiga, framför allt att föra fram det egna partiets intressen och åsikter och att långsiktigt utveckla landstinget utifrån mål och visioner (tabell 4a-e). Tabell 4a: Hur viktiga anser du uppgiften att föra fram väljarnas intressen och åsikter är för dig i rollen som förtroendevald i landstinget? Att föra fram väljarnas åsikter och intressen/åsikter är Helt ganska oviktigt Ganska mycket viktigt Ej svar Vet ej Tabell 4b: Hur viktig är uppgiften att föra fram den egna valkretsens intressen och åsikter för dig som förtroendevald i landstinget? Att föra fram valkretsens intressen/åsikter är Helt ganska oviktigt Ganska mycket viktigt Ej svar Vet ej (20)

9 Tabell 4c: Hur viktig är uppgiften att hålla den fastställda budgeten för dig som förtroendevald i landstinget? Att hålla fastställd budget är Helt ganska oviktigt Ganska mycket viktigt Ej svar Vet ej Tabell 4d: Hur viktig är uppgiften att föra fram det egna partiets intressen/åsikter för dig som förtroendevald i landstinget? Att föra fram det egna partiets intressen är Helt ganska oviktigt Ganska mycket viktigt Ej svar Vet ej Tabell 4e: Hur viktig är uppgiften att långsiktigt utveckla landstinget utifrån mål och visioner för dig som förtroendevald i landstinget? Att långsiktigt utveckla landstinget utifrån mål och visioner är Helt ganska oviktigt Ganska mycket viktigt Ej svar Vet ej Beslutsunderlagens kvalitet En majoritet av de svarande ansåg att beslutsunderlagen är lätta att förstå och inte så omfattade, men att konsekvensbeskrivningar av föreslagna åtgärder saknas i många fall och att beslutsalternativen är för få. Mönstret är ung detsamma som vid enkäten Däremot ansåg en mindre andel att det var praktiskt möjligt att hinna bilda sig en uppfattning i ärenden inför beslut 2008 jämfört med 2006 (tabell 5). 9 (20)

10 Tabell 5: Vad anser du generellt om det beslutsunderlag du får som förtroendevald i landstinget? Att beslutsunderlagen är för omfattade Stämmer dåligt inte alls Stämmer bra helt Ej svar Vet ej Beslutsunderlagen beskriver konsekvenserna av beslut på ett tillfredsställande sätt Stämmer dåligt inte alls Stämmer bra helt Ej svar Vet ej Beslutsunderlagen redovisar för få beslutsalternativ att ta ställning till inom beslut Stämmer dåligt inte alls Stämmer bra helt Ej svar Vet ej Beslutsunderlagen är lätta att förstå Stämmer dåligt inte alls Stämmer bra helt Ej svar Vet ej Det är praktiskt möjligt att hinna bilda sig en uppfattning i ärenden inför beslut Stämmer dåligt inte alls Stämmer bra helt Ej svar Vet ej (20)

11 4.4 Inflytande över beslut De svarande har på en 10-gradig skala markerat graden av eget inflytande över beslut som rör landstinget där 10 anger maximalt inflytande. De svarande har uppgett att de har något mer inflytande inom det egna partiet än inom landstinget. Möjligheten till inflytande var överlag något större 2006 än 2008 (tabell 6). På frågan om hur stort inflytande olika aktörer har resp borde ha över beslutsfattandet i landstinget framkom att man såväl 2008 som 2006 tyckte att styrelseordföranden, styrelsen och tjänstemännen har stort inflytande men att det borde vara fullmäktige som det största inflytandet över beslutsfattandet (tabell 7). Största diskrepansen både 2008 och 2006 är att man anser att medborgarna borde ha större inflytande än de upplevs ha och att tjänstemännens inflytande borde vara mindre än det upplevs vara. Tabell 6: Hur bedömer du dina möjligheter till inflytande över besluten i frågor som rör landstinget? Möjlighet till inflytande över beslut medelvärde median medelvärde median I ditt parti inom dina 6,4 7 7,0 8 specialområden I ditt parti utanför dina 5,6 6 6,2 7 specialområden I landstinget inom dina 4,7 5 5,3 6 specialområden I landstinget utanför dina specialområden 3,8 4 4,6 5 Tabell 7: Hur stort inflytande anser du att följande aktörer har resp bör ha över beslutsfattandet i allmänhet i landstinget Aktörer Har inflytande Bör ha inflytande Har inflytande Bör ha inflytande Styrelsens ordf 8,2 7,1 8,6 7,5 Styrelsen 7,5 7,8 7,7 8,3 Medborgarna 2,7 6,5 2,9 6,4 Fullmäktige 5,9 9,4 5,7 8,7 Lokala 4,1 6,3 4,2 5,9 partiorganisationer Tjänstemännen 8,1 4,2 7,3 4,7 11 (20)

12 4.5 Bemötande och samtalsklimat Under denna rubrik ställdes frågor om den personliga upplevelsen av det politiska arbetet i landstinget. Merparen av de tillfrågade både 2008 och 2006 uppgav att de sällan eller aldrig händer att ledamöter ägnar sig åt annat när de yttrar sig, att de oftast behandlas jämlikt under sammanträden och att de sällan eller aldrig blir undanhållna information inför beslut. Något färre uppger att andra politiker refererar till egna ståndpunkter (tabell 8). Tabell 8: Vad är dina personliga upplevelser av det politiska arbetet i landstinget? När jag yttrar mig på sammanträden ägnar sig folk åt annat än att lyssna på mig Aldrig Sällan Ofta Alltid Vet ej Ej svar Andra politiker brukar referera till mina ståndpunkter Aldrig Sällan Ofta Alltid Vet ej Ej svar Jag blir jämlikt behandlad under sammanträden Aldrig Sällan Ofta Alltid Vet ej Ej svar (20)

13 Jag blir undanhållen information inför beslut Aldrig Sällan Ofta Alltid Vet ej Ej svar Landstingsfullmäktiges arbete Frågor ställdes om vilka synpunkter de förtroendevalda har på landstingsfullmäktiges arbete avseende målformulering, att föra fram invånarnas önskemål och väcka intresse för landstingspolitiska frågor, hur man i fullmäktige lyckas ge utrymme för vitala debatter, att vara nytänkande, att använda arbetsformer som skapar delaktighet och att vara kraftfull i förhållande till landstingsstyrelsen. En majoritet, både 2008 och 2006, ansåg att fullmäktige på ett bra sätt lever upp till uppgifterna att formulera de viktigaste målen och att ge utrymme för vitala debatter under sammanträden. Närmare hälften ansåg att fullmäktige på ett bra sätt för fram invånarnas önskemål och frågor och ca en tredjedel att fullmäktige på ett bra sätt verkar kraftfullt i förhållande till styrelsen, väcker intresse för landstingspolitiska frågor och är nytänkande i det politiska arbetet (tabell 9). Tabell 9: Hur uppfattar du att landstingsfullmäktige lever upp till sina uppgifter? Att formulera de viktigaste målen Mycket/ganska dåligt Ganska/mycket bra Vet ej Ej svar Att föra fram önskemål och frågor från invånare i länet Mycket/ganska dåligt Ganska/mycket bra Vet ej Ej svar (20)

14 Att väcka intresse för landstingspolitiska frågor bland invånarna Mycket/ganska dåligt Ganska/mycket bra Vet ej Ej svar 2 3 Att ge utrymme för vitala debatter under sammanträden Mycket/ganska dåligt Ganska/mycket bra Vet ej Ej svar Att vara nytänkande i det politiska arbetet Mycket/ganska dåligt Ganska/mycket bra Vet ej Ej svar 1 1 Att använda arbetsformer som skapar delaktighet för förtroendevalda i beslut Mycket/ganska dåligt Ganska/mycket bra Vet ej - 1 Ej svar Att vara kraftfull i förhållande till landstingsstyrelsen Mycket/ganska dåligt Ganska/mycket bra Vet ej 3 5 Ej svar Aktivitetsgrad i fullmäktige under mandatperioden Frågor ställdes om de förtroendevaldas egen aktivitet under fullmäktigesammanträden avseende hur många gånger man gjort inlägg i debatt, framställt en enkel fråga eller interpellation, lämnat motion eller väckt ärende. De allra flesta (70 av de 77 förtroendevalda som besvarat 14 (20)

15 enkäten) hade varit aktiva i ett eller flera avseenden (tabell 10). 7 personer hade varken gjort inlägg i debatt, framställt enkel fråga eller interpellation, lämnat motion eller väckt ärende. Tabell 10: Hur ofta har du i landstingsfullmäktige gjort något av följande under denna mandatperiod? Gjort inlägg i debatt 0 gånger gånger gånger Vet ej Har ej varit tjänstgörande Ej svar Framställt en enkel fråga 0 gånger gånger gånger Vet ej 3 4 Har ej varit tjänstgörande Ej svar Framställt interpellation 0 gånger gånger gånger Vet ej - - Har ej varit tjänstgörande Ej svar Lämnat motion/ väckt ärende 0 gånger gånger gånger Vet ej 1 1 Har ej varit tjänstgörande Ej svar (20)

16 4.8 Relationen mellan förtroendevalda och tjänstemän Mindre än hälften av de som besvarat enkäten ansåg att ansvarsfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän är tydlig, mer än hälften ansåg att tjänstemännen följer förtroendevaldas beslut men agerar på förtroendevaldas ansvarsområden medan merparten ansåg att förtroendevaldas roll begränsas till att godkänna tjänstemännens förslag (tabell 11). Tabell 11: Hur uppfattar du samarbetet mellan förtroendevalda och tjänstemän i landstinget? Ansvarsfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän är tydlig Stämmer ganska dåligt/inte alls Stämmer ganska bra/helt Vet ej Ej svar Tjänstemän agerar ofta på förtroendevaldas ansvarsområden Stämmer ganska dåligt/inte 16 (20) alls Stämmer ganska bra/helt Vet ej Ej svar Tjänstemännen följer de förtroendevaldas beslut Stämmer ganska dåligt/inte alls Stämmer ganska bra/helt Vet ej Ej svar Förtroendevaldas roll begränsas ofta till att godkänna tjänstemännens förslag Stämmer ganska dåligt/inte alls Stämmer ganska bra/helt Vet ej Ej svar

17 4.9 Våld och hot Flertalet av de svarande hade inte varit utsatta för vård eller hot på grund av det politiska uppdraget det senaste året (tabell 12). De hot- eller våldshandlingar som förekommit var aggression, tillmälen, skrik i 6 fall och hot på telefon i 2 fall. Enstaka fall av hot per brev eller e-post eller skadegörelse hade också förekommit. Tabell 12: Har du under de senaste 12 månaderna varit utsatt för våld eller hot på grund av ditt politiska uppdrag Varit utsatt för våld eller hot Ja Nej Ej svar Avhopp En tredjedel av de svarande hade någon gång under det senaste året övervägt att lämna sitt politiska uppdrag (tabell 13), framför allt för att uppdraget känns meningslöst och att det är svårt att påverka beslut (18 personer) eller att fullmäktige, nämnder eller styrelsen ofta blir överspelade av andra nivåer eller befattningshavare (14 personer). Att det förekommit för lite sakdiskussioner och det är för mycket av partipolitik (6 personer) eller förhållanden i förvärvslivet (7 personer) angavs också som skäl. Några hade också uppgett flytt eller familjeförhållanden som skäl. Tabell 13: Har du under det senaste året övervägt att lämna ditt/dina förtroendeuppdrag i landstinget? Övervägt avhopp Ja Nej Ej svar Övriga frågor I de två avslutande frågorna uppmanades de svarande att kommentera behovet av ytterligare kunskaper och synpunkter på det egna inflytandet i 17 (20)

18 landstinget. Många efterlyste mer insyn i och kunskaper om hälso- och sjukvården, mer omvärldsbevakning och framtidsperspektiv men även mer praktiskt inriktade kunskaper i t ex ekonomi, mötesteknik och övningar i att skriva motioner, interpellationer mm. Nedan redovisas samtliga kommentarer till de båda frågorna. Fråga 21: Vilka ytterligare kunskaper och färdigheter behöver du för att bättre bedriva ditt politiska uppdrag? - Hur ser organisationer och hur ser övriga länder på kösituationen? Hur löser de sina kommunikationer med medborgarna? Hur ser tillgängligheten ut? - Fler studiebesök ute i verksamheterna, möten med patienter och anställda, hearingar ang viktiga och stora beslut, träffar med olika yrkesgrupper - Ekonomisk utbildning. Konsekvenser inom hela sjukvården när man gör förändringar i någon del av sjukvården. Var gränsen går för acceptabel säkerhet och kvalitet i vården vilka regler gäller? - OK som det är fn - Retoriska. Skriva interpellationer, motioner mm. Juridisk kommunallagen - Lära mer om verksamheterna - Mer av befolkningsträffar och verksamhetsbesök. Olika roller i landstinget är inte tydliggjorda för många, irriterad över att diskutera frågan på alla möten - Inblickar i verksamheterna för att kunna bedöma kopplingen mellan mål/medel och verksamhet. Utblickar i omvärlden för att inspireras till bästa möjliga organisation/verksamhet. Kunskaper i tyska - Utbildning ledning styrning utifrån ekonomiska ersättningsmodeller - Argumentationsteknik. Den politiska tågordningen vid ett sammanträde, bl a hur man ställer de olika förslagen mot varandra, i vilken ordning osv - Mer tid - Mer insyn i verksamheten. Samarbete över blockgränser - Processarbete - Studiebesök, benchmarking - Studiebesök i verksamheterna - Framtidsforskning vad väntar oss? Vilka förväntningar ska vi förhålla oss till? - Organisationskunskap alternativa organisationer - Inga särskilda - Inga - Större utblickar mot andra regioner, länder i en föränderlig värld 18 (20)

19 - Vision, målutveckling för närvård, primärvård och specialistvård i ett regionalt sammanhang och kopplat till de kommunala perspektiven - Mer kunskap om interpellationer, motioner, frågor. Arbeta i grupper över partigränserna för att så snabbt som möjligt komma igång med vårdval Gävleborg - Våra beslut hur behandlas det i verkligheten? Hur komma ner till verksamhetsnivån, golvet? - Argumentation - Studiedagar inom sjukvård. mer få ta del av folkets synpunkter på hur vi politiker sköter landstinget - Studier i andra delar av landet och utomlands för att dra nytta av andras erfarenheter - Ett informationsmaterial om landstinget både på papper och webben, prioriterings-frågor, ekonomifrågor, demokratifrågor. Seminarium relationen pressen politiker - Evidensbaserad vård? Definition? - Pedagogik - Målstyrning, utvärdering - Jag behöver mer tid för att sätta mig in i frågorna för att kunna göra välavvägda ställningstaganden - Kunskaper och kontakter med den egentliga verksamheten utan filtrering av tjänstemän ffa inför viktiga beslut - Vet inte, för mig något nytt varje dag - Kontakt med landstingets verksamheter på golvet. Dialog med chefer kring statistik, verksamhetsrapporter och prioriteringar - Övervinna talarskräcken! - Möjligen mer ekonomikunskap. Demokratin tenderar bli alltmer ekonomiserad - Skulle vara juristutbildning då! - Inte så tjänstemannastyrt, mer insyn i olika verksamheter, rakare samarbete över alla block - Mer om hälso- och sjukvård, utveckling inom området. Diskutera prioriteringar främst inom sjukhus och primärvård. Även mer info om sjukvårdens organisation i detalj. - Att som idag få utb.dagar spridda under året. Som ny ledamot många precisa inf.tillfällen i speciella områden - Tydligare arbete med den politiska processen som början till beslut Fråga 22: Har du kommentarer till frågorna i denna enkät? Har du andra synpunkter som gäller ditt inflytande i landstinget? - För få alternativ, skillnad op/majoritet beaktas inte - Bra initiativ och bra enkät - Bra frågor. Ska bli intressant att få ta del av resultatet 19 (20)

20 - Plikttroget fyllt i personlig status som jag inte tycker hör hemma i det här forumet - Jag tror att det är positiv den nya sätt att alla ledamöter har några dagar för att arbeta självständigt med medborgarna i Gävleborgs län - Saknar tillgång till Plexus - Mycket bra enkät. Makten/inflytandet som känns svagt har utvecklats i den riktningen p g a mycket svag politisk ledning som saknar nytänkande genom att det sitter knäet på vänstern, ditsatt av en opposition/allians som endast biträder med aktivt missnöje - Clara organisationens intentioner följs inte, man tar inte upp beslut till LTF som man sagt. Så många beslut som möjligt tas av tjänstemän och nämnder - Inga - Fler beslut ska tas av fullmäktige! - Om en stor del av berörd befolkning är negativ till ett politiskt förslag så skall mer hänsyn tas till detta vid beslut - Nej - Jag skulle gärna se fler möten där formaliteter inte är avgörande utan där det finns möjligheter framför allt i majoriteten eller det egna partiet att spåna och diskutera nya och/eller bättre arbetssätt för att nå de mål som vi gick till val på - Fråga 20 är oklar. Jag är född och uppvuxen i Sverige med samma föräldrar och anfäder sedan tidernas begynnelse - För mycket centralisering, för mycket toppstyrning. Ledningen ser från sin horisont, nämligen Gävle - Alltför många möten och arrangemang i Gävle, ofta redan kl 9.00 eller på kvällstid. - Fullmäktiges ledamöter har för kort tid att påverka styrelsen och nämnder - Det begreppsmässiga avståndet mellan alternativen sällan och ofta är för stort i mitt tyckande - Tycker att det ibland blir lite sandlådenivå på diskussionerna. Man hoppar på varann partipolitiskt i stället för att ägna sig år frågorna - Den stora frågan är relationen mellan de politiska partierna och tjänstemannapartiet - Man har delegerat för mycket makt till HSN. LT-fullmäktige skall ju vara det högsta beslutande organet. Sen säger man att i frågor av principiell eller stor betydelse skall fullmäktige besluta. Men i verkligheten sker det aldrig att man tar tillbaka stora viktiga beslut till fullmäktige där de egentligen hör hemma. Sen finns aldrig tid att ha någon demokratisk process i besluten utan de är redan fattade på ledningsnivå. - Jag har med stigande förundran åsett hur politikerna överlämnat till tjänstemannen idé och planeringsfrågor som i grunden borde beslutas av politikerna (direktiv) och sedan arbetas med av tjänstemännen (utredningar). 20 (20)