Ansökan om medel för pedagogisk utveckling 2007

Ansökan om medel för pedagogisk utveckling 2007 Sökande: Institution: Torgny Fornstedt Institutionen för fysikalisk och analytisk kemi Projektnamn: SYSTEMATISKT KAOS- ETT YRKESFÖRBEREDANDE INTEGRERAT MOMENT FÖR CIVILINGENJÖRER (ProjektID: 111 ) Sökt belopp: 450 000kr Budget: Budget för systematisk Integrering av kaosmomentet i X, 2009 1. Torgny Fornstedt (8 veckor 100% VT 2009 120 000 Kortfattad Syftet är att systematiskt integrera och följa upp den yrkesförberedande träningen och beskrivning: arbetsmetodiken studenterna får genom momentet Yrkesförberedande träning i kommunikation och problemlösning inom X och K. Kaosmomentet har fått stor uppmärksamhet (senast UNT 5 JUN 08, App A2 i projektbeskr) och tagits emot mycket positivt av studenter och industriföreträdare. Nu vill vi att pedagogiken skall integreras på efterföljande kurser. När det gäller X vill vi binda ihop kaosprojektet med Diana-metodik som införts i åk 1-2 på X genom projektet Ingenjör och kommunikatör med dokumentation av progression i utvecklingen av färdigheterna. Tanken är att Diana metodiken i tidigare kurser och projektmetodiken i senare kurser Sammanfatta den pedagogiska förnyelsen i projektet: Vår pedagogiska idé är att det kan vara positivt för studenternas inlärning att uppleva kaos i början; om man inte föder dem med information måste de själva agera. I sammanhanget tränas studenterna på att snabbt bryta ner uppgiften i olika delar, delegera, göra tids och kostnadsberäkningar, ställa rätt frågor för att veta att de förstått uppdraget rätt, och sedan genomföra uppdraget. Det tillvägagångssättet skall nu tillämpas systematiskt på kurser inom X och K fr.o.m. nya Självständigt arbete på åk 3, med sammanhållande dokumentation om progressionen. Sammanfatta hur projektet, om det lyckas, kan få genomslag i fakultetens utbildningar: Kaosmomentet har nu redan spridits från X till K. Om vi får genom budgeterad ansökan för 2009 får vi en definitiv integrering och hållbarhet i den yrkesmässiga träningen av studenter i två civilingenjörsutbildningar. Speciellt attraktivt är att kunna binda ihop den kaosbaserade och yrkesmässiga projektträningen med Diana metodiken. Vi får därmed en röd lina med progressiv integrering av färdigheter i kommunikation och samarbete med mer akademiskt fokus i början och industriellt senare genom hela utbildningen. Detta arbete skall utgöra en pilot för andra program; Tekniska system har visat stort intresse. Sammanfatta projektets eventuella betydelse för examinationsformer: Sammanfatta projektets eventuella betydelse för internationalisering:

Projekttitel: Systematiskt kaos- ett integrerat yrkesförberedande moment för civilingenjörer PROJEKTBESKRIVNING: Syfte med ansökan med kort sammanfattning - Systematisk Integrering och Uppföljning av Yrkesförberedande Träning och Kommunikation inom Civilingenjörsutbildningar Syftet är att utveckla former och utbilda lärare, för systematisk uppföljning av den arbetsmetodik studenterna fått intränat genom momentet Yrkesförberedande träning i kommunikation och problemlösning och som under våren 2008 vidareutvecklats för kursen Proteinbioteknologi I inom Civilingenjörsprogrammet Molekylär bioteknik (X). För närvarande anpassar vi projektmomentet även till kursen Självständigt arbete 15 hp inom Civilingenjörsprogrammet Kemiteknik (K). Det inkommer rapport om dessa två arbeten i slutrapporten för 2008. Det stora problemet är dock att uppföljning av projektmomentet saknas, vilket gör att träningen med kaospedagogik blir ett isolerat inslag. Både studenter (se nedan) och industriföreträdare vill att tänkandet vi lärt ut på projektmomentet med avancerad planering skall infogas i projektarbetena på efterföljande kurser. Studenterna önskar även att projektmomentet i X skall införas tidigare och i en obligatorisk kurs istället för i proteinbioteknologi som är valbar (se värdering i slutrapport för 2007 på http://www.teknat.uu.se) samt värdering för tillfället 2008 i Appendix A1 i denna ansökan (se nedan). Vår plan för genomförande under 2009 är följande: 1) Flytta fram projektmomentet med kaospedagogik från X-åk4 kursen i Proteinbioteknologi till nya bologniserade Självständigt arbete 15 hp för X. Denna omstuvning kräver följande åtgärder: a. En utveckling av projektmomentet i kaospedagogik anpassat för kunskap (och mognad) studenterna har i åk 3. Tanken är att kaosprojektet skall in strax efter avslut av nya biokemisk metodik (7,5 hp). b. En omarbetning av hur nuvarande Projektmoment utförs i kursen Proteinbioteknologi I. Studenterna inträder nu kursen med en viss dokumenterad färdighet och kan därför sätta igång med projektet snabbare och mer avancerat på Proteinbioteknologi I, varför anpassning och utveckling av denna kurs behövs. Det skall bland annat inte behövas något Kaosmoment på samma sätt som tidigare utan nu vi skall knyta an till den fortlöpande progression i färdigheter som studenterna gjort. Det betyder att momentet i självständigt arbete ska introducera studenten till iden och arbetssättet och att man kan öka kraven på att de ska prestera bättre i senare, återkommande moment. Denna progression skall vara dokumenterad och sparas i dokumentationsdatabasen Diporta, i framtiden Studentportalen. (se kopplingen till Diana nedan). 2) Införa systematisk integrering av arbetssättet studenterna lär sig på projektmomentet i kaospedagogik på efterföljande kurser på både X och K. Eftersom tanken är att projektmomentet med kaospedagogik nu skall in på Självständigt arbete på X, precis som för K (vi arbetar med detta under hösten 2008) kan vi i princip integrera momentet i alla kurser efter VT åk 3 på både K och X. När det gäller X vill vi även

väva in tänkandet från Diana som införts i åk 1-2 på X genom projektet Ingenjör och kommunikatör, med dokumentation av progression i utvecklingen av färdigheter. Genom att binda ihop projektmetodiken och planeringen från kaosmomentet med Diana metodiken får vi en röd lina med progressiv integrering av färdigheter i kommunikation och samarbete, och med olika fokus - akademiskt i början och industriellt senare. Vi får därmed också en bättre hållbarhet för båda tidigare beviljade projekt. a. Kopplingen mellan Diana och Yrkeslivsträningen innebär bland annat att vi avser att utveckla former för studenterna så de kan fortsätta dokumentera och ansvara för sina framsteg de gjorde på Diana momenten (Diporta - Studentportalen) även i Yrkeslivsträningen på självständigt arbete och i de senare uppföljande kurserna. Totalt sett skall studenterna kunna ta ut en portfölj med sin kompletta träning och progression i kommunikation, samarbete och självständigt arbete under hela utbildningen när de tar ut sin examen. b. Den systematiska integreringen av projektmomentet i efterföljande kurser kräver bland annat ett nära samarbete och organiserande med flera kursledare och deras företagskontakter. i. Vi skall även införa Design-build-test metodik (DBT) - att i grupp utveckla produkter med CDIO conceptet är en tanke. c. Integreringen kräver vidare att vi skapar en kurs i fortbildning (med bland annat Leif Andersson som tränare) av lärare för projektmomentet. Denna kurs skall både innebära att konceptet förklaras i detalj och träning av lärare i olika projektmoment. Vi skall skapa olika övningsmoment där lärarna får tränas på att hålla projektmomenten. Kursen kan vara gemensam med lärare från X och K, dock med vissa skillnader beroende på att K inte börjar med Diana. Pedagogisk idé Vår pedagogiska idé är att det kan vara positivt för studenternas inlärning att uppleva kaos i början; för om man inte föder dem med information måste de själva agera. Genom att bygga in falluckor och få dem att misslyckas om de inte tänker på allt, så inser de snabbt varför de verktyg vi därefter lär ut är så viktiga för deras planering. Under dag ett på projektet ger vi dem enbart den information de frågar efter; inte ett ord för mycket. Det skapar ett kaos i slutet på dagen då de skall presentera, eftersom de är ovana vid att inte ständigt födas med information. Nu måste de istället ställa relevanta frågor för att gå framåt. Idén om kaos kräver att vi lärare har ett komplett facit med noggranna detaljerade lärarinstruktioner. För att det ska fungera är det viktigt att vi har utarbetat det uppdrag vi ger studenterna i detalj och till och med i förväg vet vad vi skall svara om studenten säger si eller så, för att ge dem precis lagom dos information. För mer detaljer i hur kaospedagogiken utförs se sidan 3-5 samt Appendix A1-A3 i slutrapport för 2007 på www.teknat.uu.se. Kaospedagogikens syfte är att studenterna skall bättre motiveras att tillägna sig de verktyg vi tränar dem på för att därefter göra om uppdraget på ett bättre sätt i enlighet med industriell projektmetodik. För att citera Magnus Axelsson, senior projektledare på GE Healthcare, handlar projektarbete på industrin om att snabbt bryta ner uppgiften i olika delar, delegera, göra tids och kostnadsberäkningar, ställa rätt frågor för att veta att jag förstått uppdraget rätt, och sedan genomföra uppdraget. Det är det tillvägagångsättet vi nu skall tillämpa på efterföljande kurser och med dokumentation om progressionen i träningen. I och med att studenterna utvecklar och dokumenterar sina färdigheter kan högre

krav ställas utifrån den utvecklingen dokumenteringen visar på projektarbeten de allra senaste kurserna. Den dokumenterade färdigheten kommer att göra studenterna mer gångbara på arbetsmarknaden efter examen. Vi kommer på efterföljande kurser även att ytterligare träna studenterna på de verktyg som vi planerar att träna dem på under Självständigt arbete både på X och K. Se under nedan rubrik för att se vilka verktyg vi för närvarande planerar att införa på Självständigt arbete för K.

Mellanrapport av fortskridandet av Yrkeslivsprojektet för 2008 En vidareutveckling genomfördes under våren 2008 av det Bastu projekt jag startade 2007 (se slutrapport för 2007 på http://www.teknat.uu.se) där studenterna får arbeta med projekt i realistiska former på kursen Proteinbioteknologi i åk4 på Civilingenjörsprogrammet Mol. Bioteknik (X). Den vidareutvecklade kursen genomfördes med mycket gott resultat sent på våren 2008 (se bifogad kursvärdering Appendix A1 nedan) samt artikeln Hallå där, vad handlar projektet om i UNTs Ekonomi bilaga Torsdag 080605 A24 (Se Appendix A2 nedan Artikel från UNT ). Tidigare artiklar om projektet finns i Universen Rollspel förbereder för yrkeslivet (#6-07) och i ERGO Ingenjörer tränas för yrkeslivet (#7 /2007 sidan 7). Fjolårets ansökan Yrkesförberedande träning i kommunikation och problemlösning gällde förutom vidareutvecklingen av X kursen - dessutom utvecklande av ett liknande koncept för kursen Självständigt arbete 15 hp i nya Bologniserade Civilingenjörsprogrammet K. Det arbetet påbörjades våren 2008 och fortsätter hösten ut. I Arbetsgruppen för hösten har tillkommit bland annat Håkan Engkvist projektledare i UU, Marcus Lindahl Universitetslektor i Industriell Teknik och Eva Björkman (kursansvarig för Självständigt arbete på X). Vi har nu de flesta yttre ramar klara. Målet är att studenterna ska lära sig att arbeta i projekt under realistiska former. Kursen är upplagd så att efter en vecka med kaos metodik (modul 1, nedan) där studenterna får en löst formulerad uppgift som lär dem vad man ofta gör fel, så följer en längre period med projektarbete i grupp (modul 4). Däremellan sprängs in föreläsningar och övningar med verktyg och kommunikation (modul 2) samt moment med inblick i arbete på företag (modul 3). Vi arbetar nu med att mejsla ut projekten med läkemedels- samt material inriktning. För läkemedelsgenen på K har vi ett attraktivt koncept under utveckling där studenterna skall rollspela och vara underleverantörer till AstraZeneca i form av CRO företag (Contract Reseerach Organisation, ett sådant är Cambrex AB i Karlskoga) och därigenom får studenterna också möglighet att utnyttja kunskaper från tidigare kurser och se hur de kurserna håller samman. Mer om detta i slutrapporten för 2008 års projekt. Jag kan dock nedan lista de verktyg i Projektmetodik och Produktionsteknik som vi för närvarande planerar att införa på Självständigt arbete på K: - Projektrelaterade verktyg o Projektplanering o Kommunikation med samarbete i grupp o Projektledning o Teambuilding o Crossfunctional thinking (att man är medveten om skillnader i tänkande för olika typer av expertisområden. o Avancerad presentationsteknik där studenterna även får träna på kroppsspråk och hur de säljer sitt budskap (Lärare: Rhiannon Sanders) o Genusperspektiv o Hållbar utveckling - Produktionsrelaterade verktyg o Industriell teknik (Marcus Lindahl) o Industriell ekonomi (Marcus Lindahl) o Design-build-test metodik (DBT) - CDIO conceptet. o Produktion med uppskalning etiska och miljömässiga krav företagsekonomi och viss handelsrätt (avtal mm) (v) projektplanering med riskanalys

Förutom nämnda artiklar har jag presenterar och informerat om momentets genomförande 2007 samt vidareutveckling 2008 vid flera tillfällen, bland annat på programråd för X, K, STS och i konferens i Karlstad (Ämneskonferens för lärare i ingenjörsprogram 9-10 Juni) och konferens i Uppsala (Pedagogiska utmaningar på avancerad nivå, 11 april 2008). Jag skall även presentera momentet på Utvecklingskonferensen KTHs utvecklingskonferee i november.

Nuvarande ansökan: Bakgrund och problemformulering Utvärderingen av pilotprojektet Yrkesträning (se sidor 39-43 i slutrapport 2007) var oerhört positiva men det framgick tydligt att studenterna ville att momentet skulle tidigareläggas och integreras i hela utbildningen. Samma synpunkter var tongivande i den mycket positiva värderingen av det nyutvecklade tillfället för våren 2008 (se bilaga?) med kommentarer liknande jag tycker at studenterna på programmet borde börja utbildas i att jobba i projekt redan i 2:an och att denna utbildning sedan följs upp i 3:an och 4:an så att det blir ett naturligt sätt att tänka.. Man ansåg också att kopplingen till företagsprojekt var oerhört viktigt och gav ett helt nytt tänkande. Även högskoleverkets utvärdering av civilingenjörsutbildningen i Sverige hade ett mycket tydligt arbetsmarknadsperspektiv, en av de fem sammanfattande punkterna på verkets hemsida lyder Utbudet av program behöver bli bättre anpassat till arbetsmarknadens behov. På sidan 10 i själva utvärderingen nämns under rubriken Områden som kan förbättras att yrkeserfarenheten bland lärarna behöver förstärkas vid programmen i Uppsala. Längre fram (sidan 22) betonas betydelsen av projektarbetsformen: alla som utexamineras skall ha förmåga att leda och samarbeta i projekt, med grupper av olika sammansättning. Enligt Högskoleförordningens sjätte kapitel (under Färdigheter och förmågor ) är förmåga till god kommunikation hos en civilingenjör ett centralt mål för utbildningen. Studenten skall även visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning. Flera personer från industrin, vilka jag intervjuat (bland annat Lars Hagel, chef på GE Healthcare), och Magnus Axelsson (senior projektledare på GE Healthcare) anser att det är essentiellt att studenterna tränas på projektarbete i realistiska former där de samlas runt en uppgift, kommunicerar effektivt och korrekt, organisera arbetet och leverera mot en strikt och krävande tidsplan. Detta är inte nödvändigtvis samma sak som att arbeta i projekt inom akademin (Se uttalande av Magnus Axelsson, i Universen Rollspel förbereder för yrkeslivet (#6-07) Nuvarande ansökan: Kommentarer till plan för genomförande år 2009 (på sidan ett) Vi har nu ett mycket bra och finslipat träningsmoment inom X tack vare tidigare beviljade Bastu-projekt och vi kommer att få ett mycket bra koncept för kursen Självständigt arbete för K tack vare pågående arbete med Bastu-bidrag för 2008. Men vi saknar en systematisk integrering i programmet av tänkandet studenterna tränas på varför kunskaperna riskerar att försvinna. Jag har själv sett detta tydligt i en efterföljande kurs på X. Vårt syfte med aktuell ansökan är därför att göra just det som både studenter och industrin uttryckt önskemål, nämligen att tidigarelägga projektmomentet och att följa upp i efterföljande kurser så att den kunskapen så att det blir ett naturligt sätt att arbeta på som en av studenterna uttryckte önskemålet på värderingen för 2008 tillfället (se c). Vi syftar på att göra detta framförallt för X som pilot men i viss omfattning starta ett liknande arbete redan 2009 för K. Arbetet med integreringen på X innebär också att vi väver in och anpassar delar av den Diana-metodik som redan studenterna fått träna på under åk 1-2 till den senare mer industriella Yrkelivsträningen. Moment i Diana-metodiken som vi tar tillvara på är bland annat att fortsätta att mäta progression i utveckling av färdigheter men anpassa mätningen till även Yrkelivsträningen. Tillsammans utgör Diana metodiken från tidigare projekten Ingenjör och kommunikatör och Yrkelivsträning två viktiga hörnstenar (en tidig sådan och en senare) i den totalt sammanvävda integreringen av träning i projekt och samarbete under hela Civilingenjörsutbildningen för X.

Arbetet skall resultera i att vi tar fram ramar med detaljer för arbetet med integreringen av Yrkeslivsträningen i de senare kurserna på X och K. Det arbetet kräver kontakt med kursansvarige lärare på efterföljande kurser där vi går genom projekten och i vissa fall kontakter med företag som kan knytas till de aktuella kursernas projekt. Slutresultatet skall dessutom innebära att vi tar fram en kurs för att utbilda lärare i hur de skall hantera sina projektmoment och studenterna. Se mer detaljer ovan (sidan 1) under rubrik Vår plan för genomförande under 2009.: Andra viktiga projekt för den aktuella ansökan Den här ansökan binder ihop två beviljade projekt för 2008 (Ingenjör och kommunikatör med Karin Lindström och Margareta Krabbe) samt (Yrkesförberedande träning i kommunikation och problemlösning) med varandra. Projektet Ingenjör och kommunikatör innebär att DIANA konceptet fortlöpande införs under 2008 på de tidigare kurserna i Civilingenjörsprogrammet Molekylär bioteknik. I det arbetet fokuseras på att mäta graden av kommunikationsträningsinslag och progression i utveckling av kommunikationsfärdigheter och kommunikationsövningarna och framstegen dokumenteras i diporta. Följande ansökan är viktig för vår aktuella ansökan och innebär att vi får en plattform att arbeta mot som vi verkligen behöver i vårt projekt: Plattform för problembaserat lärande inom Industriell Teknik med särskilt avseende på Entreprenörskolan, självständiga arbeten och framtida profileringsprogram av sökande: Marcus Lindahl, Industriell Teknik, nst. Teknikvetenskaper Medsökande vid UU Margareta Krabbe, Programsamordnare X (CV se nedan) Eva Björkman, Planeringsansvarig för utveckling av Självständigt arbete på X (se CV nedan) Karin Lindström, Diana Övriga medarbetare i projektet i UU Marcus Lindahl, Universitetslektor i Industriell Teknik Göran Lindström, föreståndare, univ.lekt. i industriell teknik Håkan Engqvist, proj.led., forskare Ingrid Nylander, prof. i farmaceutisk farmakologi Anders Ericsson, univ.lekt. Kjell Pernestål, univ.lekt. Industriella samarbetspartner - Lars Hagel Chef för externa forskningssamarbeten vid GE Healthcare Bio-Sciences AB - Magnus Axelsson senior projektledare på GE Healthcare Bio-Sciences AB (se uttalande i Universen artikel) - John Lennart Söderberg, Senior Adviser, Krusenberg Innovation AB - Rhiannon Sanders, Project Manager, Uppsala BIO (se CV nedan) - Anders Karlsson, Associate director,in AstraZeneca (R&D in Mölndal) - Johan Ekeroth, Product Development Manager for Separation Material Eka Chemicals AB (Bohus, EKA)

CV för medsökande och medaktörer MARGARETA KRABBE

Curriculum vitae Margareta E. Krabbe Namn: Margareta E. Krabbe Födelsedatum: 19 februari 1963, Sigtuna, Sverige Nationalitet: Svensk Civilstånd: sambo Dan Andersson, två barn Julia och Simon (14 och 10 år) 1. Yrkesföreberedande verksamhet Utbildning 1970-1982: Skola och gymnasium (SSHL) i Sigtuna. 1983-1987: Studier i kemi och biologi vid Uppsala universitet (Biologlinjen) 1987-1995: Forskarutbildning med professorerna Karin Carlson och Kurt Nordström vid mikrobiologiska institutionen vid Uppsala universitet. 1995 29 september Disputation i mikrobiologi, Avhandlingens title: In vivo Studies of Escherichia coli: Bacteriophage T4 Endonuclease II-dependent Restriction and Initiation of Plasmid R1 Replication 1995-1997 Tillförordnad lektor (vikariat) vid mikrobiologiska institutionen Uppsala universitet 1997-2000 Post-doktor studier med professor David Low, University of California Santa Barbara. Forskning: Genreglering i uropatogena E. coli bakterier 2000-2001 Karolinska Instititet och Smittskyddsinstitutet: Forskning: Genreglering i magpatogenen Helicobacter pylori Flera doktorandkurser: Bakteriell patogenes, Bakteriers tillväxt, utvecklingsbiologi, jästen modellorganism och protein bioteknologi Muntlig presentation av forskning och presentation av posters på flera nationella och internationella konferenser Handledare för flera examensarbeten och två doktorandstudenter (Annelie Lundin, disputerat 2004 och Anna Skoglund, beräknas disputera 2008) Stipendier för postdoktorala studier i Sverige och utomlands (STINT, Medicinska forskningsrådet (Fogarty) och Wennergren) och forskningsmedel från naturvetenskapliga forskningsrådet, Åke Wibergs och Magnus Bergvalls stipendieorganisationer.

2. Anställningar 1997 Vikarierande lektor, Mikrobiologiska institutionen, Uppsala universitet 1997-2001 Post-doctal researcher vid Department of Molecular, Cellular and Developmental Biology (MCDB), University of California Santa Barbara, USA 2001 Research Engineer vid Department of Molecular, Cellular and Developmental Biology (MCDB), University of California Santa Barbara, USA 2001 Forskare vid mikrobiologiskt och tumörbiologiskt center (MTC), Karolinska Institutet, Stockholm 2001-2003 Senior Scientist på Biotage AB, Applications Development Department (Research and Development) 2003-nu Utbildningssamordnare/universitetsadjunkt på institutionen för biologisk grundutbildning (IBG) lärare, koordinator och examinator för examensarbeten, bibliografiska projekt och forskningspraktik, ansvarig för företagskontakter. 3. Sammanfattning av ansvarsområden på tjänsten på Biotage AB (f.d. Pyrosequencing AB) Erfarenhet som projektledare A. Projektledare för en förstudie på att använda Pyrosequencing som ett system för kvantifiering av DNA och RNA (avslutat 2003): Jag förberedde forskningsplanen, planerade och utvärderade försöken (RNA rening, inducerabart gen expressionssystem och två Pyrosequencing metoder peak height determination and run-off ), deltog i diskussioner med potentiella samarbetspartners. B. Vetenskaplig projektledare för samarbetet med företaget Bioimics (avslutat 2003); Pyrosequencing of the RNaseP gene (rnpb) as a bacterial typing tool. Särskilda insatser: jag skrev forskningsplanen och utvärderade tillsammans med Bioimics framkomna resultat. C. Projektledare för forskningssamarbetet med Lena Klingspor/Huddinge sjukhus (avslutat 2003): Pyrosequencing in the typing of pathogenic fungi. Särskilda insatser: Jag skrev forskningsplanen, designade experiment och utvärderade åstadkomna resultat. D. Vetenskaplig forskningsledare för forskningssamarbetet med det engelska motsvarigheten till vårt svenska Smittskyddsinstitutet, HPA (Health Protection Agency; forfarande pågående): Kontaktperson i vetenskapliga frågor och ansvarig för muntliga presentationer om Pyrosequecning på HPA. De forskningsprojekt som jag var delaktig i rörde molekylär detektion av mutationer som ger antibiotikaresistens hos bakterier, HIV genotyping, typning of mikroorganismer med hjälp av repetitivt DNA (VNTR-element), typning of Hepatit C virus. E. Forskningssamarbete med Smittskyddsinstitutet i Solna: Dr. Victor Fernandez: Development of high resolution typing tools for fungi and fast determination of antifungal resistance, Dr. Sven Hoffner: fast determination of antibiotic resistance in Mycobacterium tuberculosis.

F. Projektledare för samarbetet med St Bart s Hospital i London, UK: Development of fast species determination in the Lactobacillus genus, antibiotic resistance in M. tuberculosis, species determination within the Mycobacteria genus. G. Projektledare för samarbetet med Dr. Barry Kreisworth, Public Health Laboratory, USA: Mycobacterium tuberculosis antibiotic resistance and Staphylococci species determination. H. Projektledare för samarbetet med Uppsala-företaget Pegasus: Development of fast microbial species determination in samples from sick houses. I. Projektledare för samarbetet med Dr. Agnes Chan, Hong Kong Genome Center: Development of methods to measure methylation status in human DNA with Pyrosequencing technology. Erfarenhet som deltagare i projekt I samarbete med Solveig Eriksson utvecklade jag multiplexa assays för SNPs i Cytochrome P450 generna CYP2D6 and CYP3A5. Forskningsamarbeten fristående från Biotage AB Lars Engstrand, SMI, Solna: Isolation of Helicobacter pylori proteins involved in pathogenesis. Särskilda uppgifter: handledning av doktorander, design av biokemiska experiment för rening och karakterisering av överproducerade protein samt skrivande av vetenskapliga publikationer. Erfarenhet av marknadsutveckling (Business Development) Jag deltog i en projektgrupp på Biotage AB som hade till uppgift att bestämma företagets fokus för åren 2004-2005. Seminarier om teknologin Pyrosequencing som jag hållit a. Älvsjö Bioteknik mässan februari 2002 b. ECCMID konferens Milan maj 2002, c. China mainland seminar/distributor support tour (Peking, Shanghai and Hong Kong) oktober 2002 med försäljningsansvarig i Asien. d. Hong Kong seminars/distributor support februari 2003. e. Holland distributor support med seminarier mars 2003 med säljchef Mats Bergström. f. HPA konferens juni 2003, inbjuden talare g. ECCMID konferens Glasgow, inbjuden talare (två föredrag) Försäljningsstöd Kontakter med laboratorier in Europa, Asien och USA. Patent ansökning Gram+bacterial typing with RNaseP SE 0203388-4 Kurser Projektledarkurs 2003 Wenell Umetrics Försöksplanering och optimering 28-30 maj, 2002 Excel 2000 7maj 2003

Övrigt Planerade och var värd för Biotages interna forsknings och utvecklingseminarier 2001-2003. 4. Kontakter mellan universitet och arbetsliv På min tjänst som utbildningssamordnare på IBG arbetar jag med att öka kontakten mellan studenter och arbetsliv. Ett kontaktnät inom lokala företag och statliga verk har byggts upp för att förbättra möjligheterna för studenterna att göra studiebesök, forskningspraktikperioder och examensarbete. 5. Medlemskap Association for Molecular Pathology (AMP) American society for Microbiology (ASM) European Society of Clinical Microbiology and infectious diseases (ESCMID) 6. Pedagogiska meriter Undervisning Under min doktorandtid undervisade jag 20% av min arbetstid på kurser i mikrobiologi, genteknik, molekylärbiologi och cellbiologi. Undervisningen bestod av labhandledning, föreläsningar och seminarier. Jag var under ett år efter disputationen anställd som vikarierande lektor vid mikrobiologiska institutionen och hade då delat kursansvar för kurser inom dåvarande högskoleingenjörsprogrammet inriktning bioteknik. Under min anställning på Pyrosequencing höll jag seminarier och föreläsningar om teknologin och dess applikationer på möten, kundbesök och kongresser i Sverige och utomlands. Sedan 2004 undervisar jag på och har ensamt kursansvar för kursen Introduktion till bioteknik och bioinformatik på Civilingenjörsprogrammen Molekylär bioteknik och Bioinformatik. Jag koordinerar och examinerar fler än 30 examensarbeten från civilingenjörsprogram, masterprogram och entreprenörskolan varje år. Jag koordinerar också kurserna forskningspraktik, projektarbete, bibliografiskt projekt på civilingenjörsprogrammen. Handledning av examensarbetare och doktorander Under min post-doktortid ansvarade jag för handledning av två examensarbetare. När jag arbetade som forskare på KI ansvarade jag för handledning av två examensarbetare och jag var bihandledare för två doktorander: Annelie Lundin och Anna Skoglund. Under min tid på Pyrosequencing/Biotage var jag handledare åt en examensstudent. Examination av examensarbeten, praktik och projekt Jag har under de tre åren på IBG koordinerat och examinerat examensarbeten (>100) på civilingenjörsprogrammen Molekylär bioteknik, Bioinformatik samt högskoleingenjörsprogrammet Kemiteknik. Ytterligare en kategori studenter vars examensarbeten jag examinerar är de som läser en ettårig påbyggnad på sina tekniska

utbildningar Entreprenörskolan. Jag har även examinerat internationella studenter på kursen examensarbete utförda på det internationella master programmet Molecular Biotechnology and Bioinformatics. Jag har även koordinerat och examinerat >50 forskningspraktik-kurser och projektarbeten på civilingenjörsprogram, Internationella masterprogram och naturvetarprogram. Kurser och vidareutbildning Jag har genomgått Uppsala universitets kurs för lärare under min doktorandtid. Jag har också deltagit i kursen Att handleda examensarbetande studenter 2006 (UPI). Vidare har jag deltagit i seminarieserien Att handleda uppsatser och projekt höstterminen 2006 i UPIs regi. Under hösten 2006 deltog jag även i IBGs handledarkurs för kommunikationsträning (Diana projektet). Under hösten 2007 deltog jag in en kurs Genuscoachning med Gunilla Carstensen samt en kurs i att Handleda studenter i grupp (Uppsala universitet). 7. Övriga meriter Jag har starka organisatoriska egenskaper och är van att hantera många projekt samtidigt och under tidsbrist. Jag har lång erfarenhet av projektledning och projektdokumentation både inom den akademiska världen och inom näringslivet. Jag är van att handleda studenter och har stor erfarenhet av vetenskapligt skrivande och muntlig presentation. Jag har bedömt vetenskapliga publikationer på uppdrag av högt rankade tidskrifter. Jag har deltagit som extern granskare av ett kapitel i boken Biology Campbell och Reece, Pearson samt medverkat som illustratör i en svensk mikrobiologibok Carlson och Linder. Resande både privat och inom jobbet har gjort mig van att hantera kulturskillnader. Jag uppskattar att arbeta med människor från olika kulturer. Jag talar tyska och engelska flytande. 8. Vetenskapliga publikationer 1. Krabbe M, Carlson K. (1991) In vivo restriction. Sequence and structure of endonuclease II-dependent cleavage sites in bacteriophage T4 DNA. J Biol Chem 266:23407-23415. 2. Carlson K, Krabbe M, Nystrom AC, Kosturko LD. (1993) DNA determinants of restriction. Bacteriophage T4 endonuclease II-dependent cleavage of plasmid DNA in vivo J Biol Chem: 268:8908-8918 3. Bernander R, Krabbe M, Nordstrom K. (1992) Mapping of the in vivo start site for leading strand DNA synthesis in plasmid R1 EMBO J 12:4481-4487. 4. Krabbe M, Zabielski J, Bernander R, Nordstrom K. (1997) Inactivation of the replication-termination system affects the replication mode and causes unstable maintenance of plasmid R1. Mol Microbiol 4: 723-735

5. Maisnier-Patin S, Dasgupta S, Krabbe M, Nordstrom K. (1998) Conversion to bidirectional replication after unidirectional initiation from R1 plasmid origin integrated at oric in Escherichia coli. Mol Microbiol 5:1067-1079. 6. Kaltenbach L, Braaten B, Tucker J, Krabbe M, Low D. (1998) Use of a two-color genetic screen to identify a domain of the global regulator Lrp that is specifically required for pap phase variation. J Bacteriol 180: 1224-1231. 7. Hernday A, Krabbe M, Braaten B, Low D. (2002) Self-perpetuating epigenetic pili switches in bacteria. Proc Natl Acad Sci U S A 99: 16470-16476. 8. Lundin A, Nilsson C, Gerhard M, Andersson DI, Krabbe M, Engstrand L. (2003) The NudA protein in the gastric pathogen Helicobacter pylori is an ubiquitous and constitutively expressed di-nucleoside polyphosphate hydrolase. J Biol Chem. 278:12574-12578. 9. Schirwitz, K, Lundin, A, Skoglund A, Krabbe M, Engstrand, L., Enroth C (2003) Cloning, expression, purification, crystallization and preliminary X-ray diffraction analysis of 1352, a putative methyltransferase in Helicobacter pylori. Acta Crystallogr D Biol Crystallogr. 59:719-720. 10. Innings A, Krabbe M, Ullberg M, Herrmann B. (2005) Identification of 43 Streptococcus species by pyrosequencing analysis of the rnpb gene. J Clin Microbiol. 43:5983-91. 11. Jureen P, Engstrand L, Eriksson S, Alderborn A, Krabbe M, Hoffner SE.(2006) Rapid detection of rifampin resistance in Mycobacterium tuberculosis by Pyrosequencing technology. J Clin Microbiol. 44:1925-9. 12. Skoglund A, Björkholm B, Nilsson C, Andersson A, Jernberg C, Schirwitz K, Enroth C, Krabbe M, Engstrand L. (2007) Functional analysis of the M.HpyAIV DNAmethyltransferase of Helicobacter pylori J. Bacteriol., 189: 8914-8921. 13. Skoglund A, Andres, S, Nilsson C, Krabbe M, Björkholm B and Engstrand, L (2008) Genetic diversity of type I Restricion-Modification loci in clinical Helicobacter pylori isolates (manuscript submitted)

EVA BJÖRKMAN Curriculum vitae för Eva Elfström Björkman Institutionen för biologisk grundutbildning Uppsala universitet 2008-10-01 Arbetslivserfarenhet 24 års erfarenhet av ingenjörsutbildning varav 20 år på heltid 1989-2004 Lärare, kursansvarig och ett år programansvarig för Högskoleingenjörsprogrammet i kemi med inriktning mot Bioteknik. Jag har också koordinerat de biotekniska kurserna och exempelvis sett till att kurserna bygger på varandra och att inte dubbleringar sker. Kursansvar och lärare för följande kurser nästan alla år, som kurserna givits: Biokemi 5p Cellbiologi 5p Mikrobiologi 5p Molekylärbiologi 5p Immunologi 5p Genteknik 10p Examensarbete 10p 1980-1989 Den 1 juli 1980 startade Fyrisskolan en ett-årig Bioteknisk variant för ingenjörer på ingenjörsprogrammet i kemiteknik med riksintag. Jag byggde upp de biotekniska kurserna och hade själv all undervisning. Kurserna var Biokemi och Mikrobiologi inkluderande bl. a. genteknik. Jag var också handledare för ett antal examensarbeten, som mestadels var förlagda till industrin. Det var under denna tid jag byggde upp ett bra kontaktnät med den biotekniska industrin i Uppsala. Jag har även organiserat och undervisat på ett antal lärarkurser i bioteknik Jag har under fyra år aug (04 juli 08)arbetat som avdelningsdirektör vid kansliet för medicin och farmaci. Där har jag till stor del arbetat med den farmaceutiska fakultetens ledning, men även exempelvis organiserat en sommarforskarskola för europeiska doktorander. Jag är nu tillbaka på min lärartjänst vid institutionen för biologisk grundutbildning Mentor och ämnesmentor för nya lärare vid Uppsala universitet Akademiska meriter och andra relevanta kurser Mars 2000 Fil. Lic. i mikrobiologi Jan 2004 doktorandkurs i Bioinformatik 5p Totalt 40 p doktorandkurser bl.a. kurs genuskurs, organisk kemi och biokemi Totalt 75 p i Matematik. Statistik och datalära m. programmering Kemi inklusive biokemi(30p) 80p

Miljövård 20p 48p annan biologi (bara s.k. vita kurser, mikrobiologi, molekylär genetik, genteknik, immunologi, cellbiologi, toxikologi) Ett antal poäng i andra kurser bl.a. 40p i natur- och kulturgeografi 1997 Kurs: Att undervisa blivande ingenjörer Kursen gavs av Ingenjörsforum. Fokus i kursen låg bl, a, på projektorienterad problemlösning i undervisningen, problembaserad undervisning och aktiverande rollspel i undervisningen. Kursen inleddes med två dagar i vid Linköpings universitet, som har stor erfarenhet av problembaserad undervisning. Därefter arbetade kursdeltagarna med ett antal hemuppgifter. Man gjorde planer för kurser. Själv planerade jag bland annat den sista kursen innan examensarbetet: Genteknik 10p. Jag provade sedan konceptet på själva kursen. Det fungerade bra. Kursen avslutades med fem dagar vid universitetet i Manchester.

RHIANNON SANDERS, KORT BAKGRUND Biokemi (BSc), disputerade 1986 (PhD) inom Mikrobiologi/Molekylärbiologi 9 år Post Doc cancerforskning Umeå, Leicester, Huddinge (KI) 9 år industri i Uppsala Pharmacia Biotech Arbetat med F&U, marknadsföring Eurona Medical Project Manager, Director Oncology Products, arbetat med affärsutveckling och marknadsstrategi Gemini Genomics Licensing Manager Pyrosequencing Director Business Development Molecular Diagnostics, sedan Director Market Development Europe Statement från Uppsala BIO, Rhiannon Sanders, ansvarig för insatsområdet Kompetensförsörjning. Att lära ut ledarskap och kommunikationsprinciper på detta sätt och på denna nivå kräver mycket erfarenhet och relevant utbildning. Det är viktigt anser vi att det görs på ett professionellt sätt och framförallt att den första planeringen får tillgång till en stor erfarenhetsresurs och många idéer. Därför är det viktigt att få arbeta med en konsult som Leif Andersson som har drivit sådana utbildningar i många år. Vi ser detta även som ett tillfälle att introducerar en bredare information till studenterna om industrins arbetssätt genom kontakt med individer från industri. Detta är någonting som Uppsala BIO kan hjälpa med genom sitt nätverk.

LEIF ANDERSSON PROJEKTLEDARUTBILDARE, LEG PSYKOLOG Uppsala BIO håller i ett utbildningsprogram för projektledare inom akademiskforskning och industri där Leif Andersson är kursledare. Programmet körs just nu för tredje gången. Utbildningen är fokuserad på ledarskap och kommunikation och inkluderar, till exempel, följande grundmoment: Projekt - vad och varför Ledarskap Coachning Gruppteori Att lära sig att lyssna aktivt Ansvar Problemlösning Konflikthantering

APPENDIX A1: Kursvärdering kaosmomentet våren 2008 (i kursen Proteinbioteknologi I)