Kontroll och tillsyn av byggandet i Sverige I vilken omfattning kontrolleras byggandet av fristående sakkunniga?

Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 6 Samhällsbyggnadsprogrammet Kandidatnivå, 15 hp Mark- och Fastighetsjuridik Kontroll och tillsyn av byggandet i Sverige I vilken omfattning kontrolleras byggandet av fristående sakkunniga? Författare: Daniela Stanislawska Stockholm 2010 Handledare: Eidar Lindgren

Bachelor of Science thesis Title: Author Department Bachelor Thesis number 6 Supervisor Eidar Lindgren Keywords Abstract Inspection and supervision of the construction in Sweden. To what extent is construction controlled by independent experts? Daniela Stanislawska Department of Real Estate and Construction Management Control plan, independent expert, Planning and Building Act In order to control construction in Sweden there is a control system that was introduced after the latest changes in the Planning and Building Act in 1995. Unlike the previous control systems, the builder now has the whole responsibility that the building he/she is erecting meets all the technical requirements that the society demands. The municipality decides on a control plan for the construction project, and this plan should specify what controls that are going to be performed and by whom. Most of the controls are documented self-implemented controls, but the municipality may decide that certain controls must be performed by independent experts. The control plan shows what controls that the municipality wants to be performed by independent experts. In this essay a number of control plans have been studied in various municipalities and the aim is to investigate the extent to which independent experts control the construction, and how the municipalities differ in this aspect. In order to perform this study, about 20 control plans from four municipalities in Stockholm County have been studied. The result shows that there is a variation in the municipalities of both the number and types of controls that are performed by independent experts. There are about three types of controls that all construction projects have in common that always are performed by independent experts. The rest of the types of controls that are performed by independent experts vary widely amongst the municipalities. A comparison between the construction of single-family dwellings, apartment buildings and commercial premises in the various municipalities shows how the extent varies. Stockholm municipality requires the largest number of controls performed by independent experts, in all types of projects, while the other municipalities are more even. As mentioned before, the different types of controls performed by independent experts vary, but the most common types of controls are fire statement, accessibility statement, plan and position control, ventilation / OVK control, soot certificate. Most of the total numbers of controls performed on a construction site are still self-implemented controls, but there are almost always at least three controls required to be performed by independent experts. 2

Examensarbete Titel Kontroll och tillsyn av byggandet i Sverige. I vilken omfattning kontrolleras byggandet av fristående sakkunniga? Författare Daniela Stanislawska Institution Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete Kandidatnivå nummer 6 Handledare Nyckelord Sammanfattning Eidar Lindgren Plan- och Bygglagen, kontrollplan, fristående sakkunnig För att kontrollera byggandet i Sverige finns ett kontrollsystem som infördes efter de senaste förändringarna i Plan- och bygglagen år 1995. Till skillnad från tidigare kontrollsystem har byggherren idag allt ansvar för att byggnaden han/hon låter uppföra uppfyller alla samhällets krav på de tekniska egenskapskraven som ställs på byggnader. Byggnadsnämnden beslutar om en kontrollplan för byggprojektet, här ska det framgå vilka kontroller som ska utföras under arbetets gång och vem som ska utföra kontrollerna. De flesta kontroller utgörs av entreprenörens egenkontroller, men nämnden kan bestämma att vissa kontroller ska utföras av fristående sakkunniga. I kontrollplanerna framgår vilka kontroller nämnden vill ha ett utlåtande eller intyg från en fristående sakkunnig. I denna uppsats har ett antal beslutade kontrollplaner i olika kommuner undersökts och syftet är att undersöka i vilken omfattning som fristående sakkunniga kontrollerar byggandet, och om kommunerna skiljer sig åt i detta avseende. Ett 20-tal kontrollplaner från fyra kommuner i Stockholms län har undersökts. Resultatet visar att det finns en variation i både antal och typ av sakkunnighetsutlåtande som kommunerna kräver för olika byggprojekt. Det finns ca tre stycken sakkunnighetsutlåtanden som nästan alla byggprojekt har gemensamt, oavsett typ av byggprojekt. Resterande sakkunnighetsutlåtanden varierar mycket mellan kommunerna. En jämförelse mellan nybyggnation av enbostadshus, flerbostadshus och affärslokal i de olika kommunerna visar hur omfattningen varierar. Stockholms kommun kräver överlägset flest sakkunnighetsutlåtanden, i alla typer av projekt, medan de övriga kommunerna ligger mer jämt till. Den typ av sakkunnighetsutlåtanden som brukar krävas kan som sagt variera, men till de vanligaste hör brandutlåtande, tillgänglighetsutlåtande, plan och lägeskontroll, ventilation/ovk kontroll, sotarintyg. De flesta av det totala antalet kontroller som utförs på ett bygge utgörs fortfarande av egenkontroller, men det finns nästan alltid krav på minst tre stycken kontroller utförda av fristående sakkunniga. 3

Förord Denna kandidatuppsats är ett avslutande arbete inför kandidatexamen som erhålls efter tre år på civilingenjörsprogrammet inom Samhällsbyggnad på KTH med inriktning mot Mark- och Fastighetsjuridik. Inledningsvis skulle jag vilja tacka min handledare Eidar Lindgren som bistått med sina kunskaper och idéer inom ämnet under uppsatsskrivandets gång. Jag skulle även vilja rikta ett stort tack till följande personer (byggnadsinspektörer) på kommunerna för att de tagit sig tid för intervjuer och bidragit med värdefull information till uppsatsen: - Mats Tägt och Annika Ahola på bygganmälan/bygglovsavdelningen på Huddinge Kommun - Bo Björnängen på Stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad - Tord Berglund på Plan- och bygglovsenheten i Botkyrka kommun - Anders Berg på Miljö- och Stadsbyggnadskontoret i Lidingö stad. Stockholm, maj 2010 Daniela Stanislawska 4

Innehållsförteckning 1. Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte/frågeställning... 7 1.3 Disposition... 7 1.4 Metod... 8 2. Kontroll av byggandet i Sverige... 10 2.1 PBL i förändring... 10 2.2 Nuvarande kontrollsystem... 10 2.3 Nya Plan- och Bygglagen... 12 3. Fristående sakkunniga... 15 3.1 Vad är en fristående sakkunnig person?... 15 3.2 Vem kan vara en fristående sakkunnig?... 15 3.3 Vilken uppgift har fristående sakkunniga?... 16 3.4 Fristående sakkunniga i nya PBL... 16 4. Studien av kontrollplanerna... 18 4.1 Botkyrka... 18 4.1.1 Diskussion och svar på frågor ang. fristående sakkunniga... 18 4.1.2 Resultaten av studien av kontrollplanerna... 19 4.1.3 Övriga kommentarer/synpunkter... 20 4.2 Huddinge... 21 4.2.1 Diskussion och svar på frågor ang. fristående sakkunniga... 21 4.2.2 Resultaten av studien av kontrollplanerna... 21 4.2.3 Övriga kommentarer/synpunkter... 22 4.3 Lidingö... 23 4.3.1 Diskussion och svar på frågor ang. fristående sakkunniga... 23 4.3.2 Resultaten av studien av kontrollplanerna... 23 4.3.3 Övriga kommentarer/synpunkter... 24 4.4 Stockholm... 24 4.4.1 Diskussion och svar på frågor ang. fristående sakkunniga... 24 4.4.2 Resultaten av studien av kontrollplanerna... 24 4.4.3 Övriga kommentarer/synpunkter... 25 5

5. Resultat och kommentarer... 26 5.1 Metod... 26 5.2 Studien... 26 5.3 Egna kommentarer/reflektioner... 30 Referenser och källor... 32 Tryckt material... 32 Muntliga källor... 32 Elektroniska källor... 32 Övrig litteratur... 32 Bilaga 1... 33 Frågemall vid möten med byggnadsinspektörer... 33 Bilaga 2... 34 Exempel på kontrollplan... 34 Bilaga 3... 41 Exempel på sakkunnighetsutlåtande... 41 6

1. Inledning 1.1 Bakgrund Kontroll av byggandet i Sverige har under årens lopp sett olika ut. Innan den nuvarande Planoch Bygglagen (1987:10) (PBL) som infördes år 1987 fanns t.ex. en så kallad byggnadsstadga som reglerade kontrollen av byggandet. Det var kommunen som myndighet som skulle utöva tillsyn och kontroll över byggandet. 1 Efter den senaste ändringen i PBL år 1995 lades allt ansvar på att byggnaden uppfyller de tekniska egenskapskraven på byggherren, och detta är den gällande rätten än idag. Kommunen har endast ett tillsynsansvar och utför inga besiktningar själva. För att klargöra och bestämma vilka kontroller som ska utföras håller byggnadsnämnden ett byggsamråd med byggherren där nämnden beslutar om en kontrollplan. I kontrollplanen framgår vilka kontroller som ska utföras. Själva utövningen av kontroller av byggandet kan ske på olika sätt; genom egenkontroller eller fristående sakkunniga. 1.2 Syfte/frågeställning De kontroller som utförs på byggarbetsplatserna är idag till stor del grundade på egenkontroller, d.v.s. den entreprenör eller byggnadsarbetare som utför ett visst arbete intygar genom en dokumenterad egenkontroll att han/hon utfört sitt arbete på rätt sätt. Byggnadsnämnden, som beslutar om vilken kontrollplan det aktuella byggnadsprojektet ska ha, kan även begära att byggherren ska låta vissa kontroller vara gjorda av s.k. fristående sakkunniga personer. I denna uppsats kommer ett antal beslutade kontrollplaner i olika kommuner undersökas. Syftet är att undersöka i vilken omfattning som fristående sakkunniga kontrollerar byggandet, och om kommunerna skiljer sig åt i detta avseende. För att ta reda på omfattningen kommer kontrollplanerna studeras och utifrån studien kommer en uppfattning av hur ofta byggnadsnämnderna kräver kontroller utförda av fristående sakkunniga fås, samt en bild av kontrollernas innehåll d.v.s. vad som kontrolleras. Även frågan om vilka krav som kommunerna ställer på de fristående sakkunniga kommer behandlas i uppsatsen. 1.3 Disposition För att få en djupare förståelse för hur kontrollsystemet som helhet ser ut inleds uppsatsen med ett avsnitt som dels handlar om gällande rätt och förslaget till nya PBL och dels ett 1 Krantz, E., Lantz, M. 1996. Uppdrag och ansvar vid besiktning och kontroll av småhus. s.41 7

kortare avsnitt som beskriver frågor kring fristående sakkunniga. Efter det kommer själva studien av ärendena och resultaten från respektive kommun tillsammans med övriga kommentarer/synpunker från byggnadsinspektörerna. Uppsatsen avslutas med en resultatsammanställning och egna kommentarer. 1.4 Metod För att kunna genomföra denna studie har fyra kommuner i Stockholmsområdet besökts. Dessa kommuner är Huddinge, Lidingö, Stockholm och Botkyrka (se Figur 1 nedan). Ett möte bokades in med en byggnadsinspektör från varje kommun. Det är inspektörerna som håller i alla byggsamråd och beslutar om kontrollplaner, och vid mötet plockade inspektörerna fram 5-7 st. olika kontrollplaner. Detta ger ett urval på ca 20-30 kontrollplaner att studera, och kommer inte ge en absolut bild av hur verkligheten ser ut då detta skulle kräva att ett mycket stort antal kontrollplaner studerades. Men, då dessa kontrollplaner ändå beskriver normalfallen för olika byggnadsprojekt kommer ändå en bra översiktlig bild fås, då normalfallen utgör en stor del av alla projekt. Det finns naturligtvis många olika byggnadsprojekt på gång hela tiden, t.ex. idrottshallar, villor, flerbostadshus, köpcentra, m.m. För att kunna täcka så många av dessa områden som möjligt och på detta sätt få en helhetsbild av byggandet valdes byggnadsprojekt av helt olika karaktär från kommunerna. Figur 1. Geografisk placering av de valda kommunerna 2 För att få en bra spridning på det insamlade materialet hade det varit önskvärt om både små, medelstora och stora kommuner tagits med. I nuläget har dock endast medelstora och stora 2 www.wikipedia.se 8

kommuner tagits. En av de tillfrågade mindre kommunerna, Salems kommun, hade ingen fast anställd byggnadsinspektör och de hade därför inte tid att ta emot för ett möte. Vid mötet med byggnadsinspektörerna fick de svara på ett antal frågor om fristående sakkunniga (se Bilaga 1), och sedan diskuterades det fritt om sakkunniga, kontrollplaner och kontrollsystemet i Sverige. De fall som tagits fram för studien är till övervägande del nya projekt, max ett par år gamla. Informationen till avsnittet om kontrollsystemet i Sverige och om fristående sakkunniga har inhämtats mestadels från propositioner, utredningar och annat tryckt material inom byggkontrollområdet. (T.ex. Boverkets handböcker m.m.) 9

2. Kontroll av byggandet i Sverige 2.1 PBL i förändring I dagens samhälle är det mer eller mindre självklart för de flesta att allt byggande ska utföras efter de krav som samhället ställer. Detta behövs för att en tillförlitlig och hållbar infrastruktur ska kunna byggas upp. Till hjälp för att kunna kontrollera att dessa krav följs finns i Sverige idag ett kontrollsystem där en rad olika parter är inblandade. Detta kontrollsystem har under de senaste 25 åren varit föremål för en rad olika förändringar och reformer, och står idag ännu en gång inför vissa förändringar som är tänkta att träda i kraft nästa år (2011). Målet är att byggandet i framtiden ska ha en hög och jämn kvalitet. 2.2 Nuvarande kontrollsystem Den senaste förändringen i Sveriges kontrollsystem genomfördes år 1995 då ett helt nytt system trädde ikraft, och det detta system som används idag. Grundtanken i detta kontrollsystem är att byggherren är den som ytterst är ansvarig för att byggnaden som uppförs uppfyller samtliga tekniska egenskapskrav som samhället ställer. Detta förslag presenteras i propositionen från 1993/94:178: Byggherren ges det fulla ansvaret för att byggnaden eller anläggningen uppfyller de tekniska egenskapskraven, medan byggnadsnämnden får ett renodlat tillsynsansvar. 3 Detta förslag antogs senare och byggherrens ansvar går att utläsa i 9 kap. 1 PBL: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i denna lag och enligt föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Byggherren skall vidare se till att kontroll och provning utförs i tillräcklig omfattning./.../ 4 Kommunen har, till skillnad från tidigare lagstiftning, idag endast ett tillsynsansvar. Det innebär att kommunen själv inte ska utföra kontroller (även om det i undantagsfall finns rum för detta i lagen) och deras uppgift är istället kortfattat att kontrollera att bygget kontrolleras. Anledningen till detta är för att understryka ansvarsfördelningen, det ska inte finnas rum för misstolkning av kommunens roll och ansvar i byggprocessen. Kontrollsystemet börjar i det skede då byggherren enl. 9 kap. 2 PBL anmäler till byggnadsnämnden att han avser att utföra bygganmälningspliktiga åtgärder t.ex. rivning eller uppförande av byggnad. Detta kallas bygganmälan, alt. rivningsanmälan. Denna anmälan ska göras minst tre veckor innan byggherren avser att påbörja bygget. Då kommunen mottagit anmälan från byggherren ska de kalla till ett byggsamråd (9 kap. 7 PBL). Vid detta samråd ska byggherren, den av honom utsedda kvalitetsansvarige samt andra av nämnden bestämda personer deltaga. Byggherren har nästan aldrig den kompetens som krävs för att själv ombesörja samtliga kontroller och utförandet av byggnaden. Till sin hjälp har han oftast olika entreprenörer, och tillsammans med den kvalitetsansvarige kan de bistå 3 Prop. 1993/94:178 s.61 4 9 kap. 1 PBL 10

byggherren vid samrådet för att förklara t.ex. hur arbetena ska planeras och genomföras. Vid samrådet ska byggnadsnämnden och byggherren gå igenom arbetenas planering, de kontroller som ska utföras och den samordning som behövs för bygget. (9 kap. 8 PBL) Vid samrådet lämnar byggherren (genom sin kvalitetsansvarige) in ett förslag till kontrollplan. I denna redovisas hur och vilka kontroller som ska utföras på byggnaden under arbetenas gång för att de tekniska egenskapskraven ska uppfyllas. Under eller strax efter samrådet ska byggnadsnämnden besluta om en kontrollplan (9 kap. 9 PBL). Denna kontrollplan utgår ofta efter byggherrens förslag till kontrollplan, med eventuella tillägg från byggnadsnämnden om de anser att något fattas. I denna kontrollplan redovisas vilka kontroller som ska utföras under arbetenas gång, vilka anmälningar och intyg som ska lämnas in till byggnadsnämnden. 9 kap. 2 PBL Byggherren gör bygganmälan 9 kap. 7 PBL Nämnden kallar till samråd 9 kap. 8, 9 PBL Samråd hålls + beslut om kontrollplan 9 kap. 10 PBL Handlingar inlämnas => nämnden utfärdar slutbevis Figur 2. Arbetsgången för ett bygganmälanärende Då samtliga kontroller är utförda och alla anmälningar och intyg är inlämnade till byggnadsnämnden (d.v.s. allt i kontrollplanen är uppfyllt) utfärdas ett slutbevis (9 kap. 10 PBL). När slutbeviset är utfärdat så är ärendet avslutat. Figur 2 på ovan beskriver den enkla arbetsgången för ett bygganmälningsärende. Vid större mer komplicerade projekt där många personer är inblandade kan flera samråd behöva hållas, flera kvalitetsansvariga utses m.m. och då blir arbetsgången lite annorlunda. 11

De kontroller som ska utföras enligt den beslutade kontrollplanen utgörs till övervägande del av dokumenterade egenkontroller som entreprenörerna själva gör. Dessa utgör en del av det underlag som byggherren har för att styrka kontrollplanen. Kommunen kan även besluta att vissa kontroller ska utföras av fristående sakkunniga, och för att slutbevis ska utfärdas måste intyg eller utlåtanden från dessa skickas in till kommunen. Dessa kan tas in då kommunen anser att byggherrens egen kompetens inte räcker till. Den kvalitetsansvarige ska, som nämnt tidigare, vara med på byggsamrådet och bistå byggherren. Funktionen kvalitetsansvarig var en nyhet vid ändringen av PBL år 1995. Syftet med att införa denna roll var för att kvaliteten i byggandet skulle säkras, och den kvalitetsansvarige ska agera som en garanti för att byggherren har den kompetens som behövs för att uppfylla kontrollplanen. Den rent praktiska uppgiften för den kvalitetsansvarige är att se till att kontrollplanen följs och att nödvändiga kontroller utförs 5. Om den kvalitetsansvarige har rätt kompetens kan även han utföra vissa kontroller. Något som kan förtydligas ytterligare är slutbevisets roll. En vanlig missuppfattning är att slutbeviset är någon sorts garanti för att byggnaden är felfri och korrekt uppförd. Det enda som slutbeviset egentligen garanterar är att de handlingar och anmälningar som enligt kontrollplanen ska skickas in till byggnadsnämnden har blivit inskickade. Slutbeviset garanterar alltså inte att samhällets krav är uppfyllda! Det är fortfarande byggherrens ansvar att kraven är uppfyllda och att kontrollerna är utförda på rätt sätt. 6 Byggnadsnämnden kan bara anta att kraven är uppfyllda. (Nämnden kan dock ingripa om brister uppdagas efter att slutbeviset utfärdats) Detta är alltså hur dagens kontrollsystem fungerar. Trots att det är ett relativt ungt system står det återigen inför förändringar då det under åren riktats en del kritik mot det och andra delar av PBL. Den 23 mars 2010 släpptes propositionen till en ny PBL där bland annat kapitlet om tillsyn och kontroll har förändrats. 2.3 Nya Plan- och Bygglagen I propositionen till nya PBL finns många förslag på förändringar. Det som är mest intressant för denna uppsats är hur förslaget till en förändring av kontrollsystemet ser ut. Till grund för den nya propositionen ligger en rad utredningar, betänkanden och remissyttranden, bl.a. Byggprocessutredningens betänkande Bygg helt enkelt! (SOU 2008:68) och PBL- Kommitténs betänkande Får jag lov? (SOU 2005:77) De tre förändringar som mest av alla kommer påverka arbetsgången för ett bygganmälningsärende är införandet av start- och slutbesked samt att två samråd ska hållas. Liksom idag ska ett samråd hållas då byggherren skickat in en bygganmälan. Detta samråd kallas tekniskt samråd. Likheterna med dagens byggsamråd är stora, och de är i stort sett lika i alla avseenden förutom att beslutet om kontrollplan inte tas här. Startbeskedet innebär att alla bygganmälningspliktiga åtgärder (eller rivningsanmälningspliktiga) måste få ett startbesked för att byggnationen ska kunna påbörjas. I samband med startbeskedet ska en kontrollplan beslutas. Då arbetena är avslutade ska ett slutsamråd hållas. Under detta samråd ska bl.a. kontrollplanen gås igenom och det bedöms hur den efterföljts. Slutbeskedet ska utfärdas då 5 9 kap. 13 PBL 6 Kosunen Eriksson, K. 1994. Bygglov, Tillsyn och kontroll. s.109 12

byggnadsarbetena är avslutade och är ett kvitto på att kontrollplanen följts, men är precis som slutbeviset i nuvarande kontrollsystem ingen garanti för att byggnaden är perfekt. I och med slutbeskedet får byggnaden tas i bruk. Se Figur 3 nedan för en illustration över arbetsgången. 7 BH ska presentera förslag till KP Tekniskt samråd Beslut om KP tas i samband med byggstartbeskedet Byggstartbesked Nämnden bedömer om tekniska kraven kommer uppfyllas Kontroll av att KP efterföljts Slutsamråd Slutbesked krävs för att byggnaden ska få tas i bruk Slutbesked Figur 3. Arbetsgången för ett bygganmälanärende i nya PBL Som en del av arbetet för att skärpa kontrollen av byggandet ska kontrollplanens innehåll och form förändras. Enligt utredningarna från PBL-kommittén och Byggprocessutredningen ses kontrollplanen idag mest som en formalitet, ett pappersarbete. Kontrollplanen anses inte vara tillräckligt preciserad, det sägs inget om vilken kontroll som krävs och vem som ska göra den eller hur den ska presenteras. De egenkontroller som entreprenörerna gör har i praktiken mycket olika kvalitet och det kan i efterhand vara svårt att tyda och försöka gå igenom vilka kontroller som faktiskt har utförts. Kritik har även riktats mot att kvalitetssäkring av t.ex. fristående sakkunniga inte görs i tillräcklig omfattning. För att uppnå en mer tydlig och seriös kontrollplan har en rad åtgärder föreslagits. Det ska framgå i kontrollplanen exakt vilka kontroller som ska utföras, och dessa ska mer noggrant väljas ut så att endast de mest viktiga tas med. Även vem som ska utföra kontrollerna ska framgå, hur och mot vad kontrollen görs. Systemet med egenkontroller ska behållas men förtydligas. Tydligare definierade krav på hur egenkontrollen ska utföras ska ställas så att den i framtiden blir ett mer trovärdigt kontrollsystem. Vidare vill man införa certifieringskrav på fristående sakkunniga så att 7 Prop. 2009/10:17 s. 310-327 13

kvaliteten även för dessa höjs, och även att arbetsplatsbesök görs av kommunen minst en gång under arbetets gång. 8 Kritik har under åren även riktats mot den kvalitetsansvariges roll. Kritiken har innehållit allt från den funktion den kvalitetsansvarige har i byggprocessen till dennes ansvar, befogenheter och ställning gentemot byggherren och byggnadsnämnden. I den nya PBL ändras benämningen kvalitetsansvarig då den ger en missvisande bild av funktionen. Istället införs namnet kontrollansvarig som bättre ska stämma överens med dennes arbetsuppgifter. Liksom tidigare ska den kontrollansvarige biträda byggherren t.ex. vid upprättande av en kontrollplan, och han ska även se till att kontrollplanen följs och att de bestämda kontrollerna utförs och närvara vid besiktningar. Nytt är att den kontrollansvarige ska dokumentera och notera iakttagelser då han är på byggarbetsplatsen, och utfärda ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden inför slutbeskedet. Även vikten av att den kontrollansvarige har en oberoende ställning till den som utfört den kontrollerade åtgärden betonas. Sammantaget ska den kontrollansvariges arbetsuppgifter och ansvar utökas jämfört med de arbetsuppgifter dagens kvalitetsansvarig har. 9 Då dessa förslag till ändringar fortfarande är just förslag finns ingen full garanti för att riksdagen kommer anta propositionen i sin helhet, men klart är i alla fall att PBL kommer att förändras till en viss del. 8 Prop. 2009/10:170 s.301-305 9 Prop. 2009/10:170 s.305-310 14

3. Fristående sakkunniga 3.1 Vad är en fristående sakkunnig person? Inom byggbranschen används fristående sakkunniga personer t.ex. då kontroller enl. 9 kap. 9 PBL behöver utföras, alltså kontroll av vissa moment inom ett bygge. För att vara en fristående sakkunnig kontrollant måste denna person ha grundlig kännedom om det som ska kontrolleras och vara oberoende i förhållande till byggherren (och andra inblandade parter). Det är en tredje part som kommer utifrån och inte har intresse av att stå på någons sida och objektivt kontrollerar om ett visst krav är uppfyllt eller vissa arbeten är utförda på rätt sätt. Då den sakkunnige har utfört en kontroll brukar han/hon skriva antingen ett utlåtande, intyg eller protokoll som ett bevis på att kontrollen är utförd. Det är detta dokument som kommunen vill ha in då de begärt ett sakkunnighetsutlåtande i kontrollplanen. I Bilaga 3 finns exempel på hur två olika sakkunnighetsutlåtanden kan se ut. (En plan och lägeskontroll och ett geotekniskt utlåtande.) 3.2 Vem kan vara en fristående sakkunnig? Enligt gällande rätt ställs följande krav på de fristående sakkunniga (kan utläsas ur Plan- och byggförordningen, PBF (1987:383)): 17 Kvalitetsansvariga enligt 9 kap. 14 och sådana sakkunniga kontrollanter som avses i 9 kap. 9 första stycket skall ha den utbildning och erfarenhet som behövs och vara lämpliga för uppgiften./ / 10 Det finns idag inget absolut krav på certifiering vare sig för sakkunniga kontrollanter eller för kvalitetsansvariga. Detta är något som tagits upp i propositionen till den nya PBL där förslaget är att certifieringskrav ska ställas på både sakkunniga kontrollanter och kvalitetsansvariga. I dagsläget får byggnadsnämnden bedöma om den enskilde sakkunnige är lämpad för sitt uppdrag om han/hon inte har certifiering. Boverket skriver i sina föreskrifter om sakkunniga kontrollanter att den fristående sakkunnige inte bör ha deltagit i projekteringen eller utförande av byggprojektet 11 för att ses som fristående. När det gäller själva kompetensen hos den sakkunnige skriver Boverket i stort samma sak som 17 PBF ovan, nämligen att den sakkunnige ska ha rätt utbildning och erfarenhet för att ses som lämplig. 12 10 17 PBF 11 www.boverket.se 12 www.boverket.se 15

3.3 Vilken uppgift har fristående sakkunniga? Som tidigare nämnts utgörs de flesta kontroller av bygget av entreprenörens egenkontroller men enligt 9 kap. 9 PBL kan byggnadsnämnden (eller byggherren själv) bestämma att vissa kontroller under byggets gång ska utföras av fristående sakkunniga. I propositionen 1993/94:178 framgår det varför och när kommunen kan kräva detta: I den utsträckning som behövs bör byggnadsnämnden kräva att byggherren styrker att egenskapskraven uppfylls genom att för nämnden visa resultatet av besiktningar och andra kontroller. Lämpligen kan det ofta ske genom att byggherren redovisar resultaten av den kontroll som ingår i hans eget eller hans entreprenörs kvalitetssäkringssystem eller i en entreprenadkontroll. Är detta inte tillräckligt bör nämnden kunna kräva intyg från besiktningar eller kontroller av fristående, oberoende personer med tillräcklig kompetens. Detta betyder alltså att kommunen kan kräva sakkunnighetsutlåtanden från fristående personer när de anser att byggherrens egen kontroll av bygget inte räcker till. Boverket menar precis som det framgår i propositionen att byggnadsnämnden ska kräva intyg eller kontroller av fristående sakkunniga då man anser att byggherrens egenkontroller inte räcker till för att uppfylla samhällets krav. 13 Den fristående sakkunniges uppgift är alltså att intyga och kontrollera att de moment i bygget som byggherren själv inte har kompetens att kontrollera är korrekt utförda. Till grund för alla sakkunnighetsutlåtanden ligger Boverkets byggregler (BBR) och konstruktionsregler (BKR) samt andra föreskrifter som Boverket utfärdat. I dessa handböcker finns regler och rekommendationer för hur byggnader ska utformas och utföras. Exempel från BBR är t.ex. kapitlen om Tillgänglighet, Brandskydd och Bullerskydd. I dessa kapitel finns instruktioner för hur byggnader ska utformas så att kraven ska bli uppfyllda. En sakkunnig inom dessa områden kan då besiktiga en byggnad och konstatera att byggnaden uppfyller eller inte uppfyller de olika kraven. 3.4 Fristående sakkunniga i nya PBL I propositionen om nya PBL har man helt gått ifrån benämningen fristående sakkunniga, och refererar istället till särskilt sakkunniga. Detta kan ses som att regeringen går på Byggprocessutredningens linje då de i utredningen Bygg helt enkelt! föreslår en sådan ändring. I samma utredning redogörs även för orsaken till att man vill ändra denna benämning. Man menar att begreppet fristående hanteras helt olika i olika kommuner och att den praktiska tillämpningen är väldigt varierande, och att lagstiftningen kring dessa är otydlig. Benämningen särskilt sakkunnig kommer bättre svara mot syftet. Tvärtemot dagens krav på en fristående position hos den sakkunnige ska denne i framtiden kunna ingå i byggherrens egna organisation, vilket är en totalvändning. Risken för att denne särskilt sakkunnige ska lockas att fuska bedöms som mycket liten: Risken för att de skulle påverkas av byggherren att fuska bedömer vi lika liten som att en av byggherren upphandlad 13 www.boverket.se 16

fristående sakkunnig skulle fuska. Det finns därför enligt vår uppfattning ingen anledning på att de särskilt sakkunniga måste vara fristående. 14 I nya PBL kommer alltså benämningen på fristående sakkunniga ändras till särskilt sakkunniga, och även ett certifieringskrav införs. 14 SOU 2008:68, s.242 17

4. Studien av kontrollplanerna På alla besökta kommuner ombads byggnadsinspektörerna att ta fram ett antal olika kontrollplaner för olika sorts byggnadsprojekt. Resultatet varierade, då byggandet i kommunerna varierade. I Lidingö kommun t.ex. fanns det mest villabyggen medan Stockholms kommun hade många kontor, hotell, anläggningar m.m. Dessa kontrollplaner finns ofta i samma dokument som byggsamrådsprotokollet då det är på samrådet som kontrollplanen oftast beslutas. Under samrådet gås projektet igenom och de intyg, kontroller och anmälningar som ska göras tas då upp. Genom att studera dessa byggsamrådsprotokoll/beslut om kontrollplaner får man information om vilka sakkunnighetsintyg/utlåtanden som varje byggnadsprojekt ska ha, och efter att ha studerat ett urval av kontrollplaner från de besökta kommunerna kan förhoppningsvis en slutsats dras när det gäller i vilken omfattning som bygget kontrolleras av fristående sakkunniga. Varje byggnadsinspektör fick även svara på några frågor angående fristående sakkunniga (se Bilaga1) och sedan hölls en öppen diskussion ang. fristående sakkunniga och kontrollsystemet i allmänhet. 4.1 Botkyrka På Samhällsybyggnadsförvaltningen, plan- och bygglovsenheten, i Botkyrka kommun träffades byggnadsinspektör Tord Berglund för ett möte. 4.1.1 Diskussion och svar på frågor ang. fristående sakkunniga När det gäller de fristående sakkunniga ställer Botkyrka kommun en del krav. Det finns inget lagstadgat krav ännu på att de måste vara certifierade men det kommunen kräver vid en bedömning av en (icke certifierad) sakkunnig är att de har något sorts bevis på att de är kunniga inom området. Det kan vara ett intyg från en kurs, skola eller liknande som är relevant för området. Det finns många områden där sakkunnighetsutlåtanden kan krävas, men i praktiken kretsar det runt ett fåtal olika utlåtanden/intyg som används mest frekvent. Tord Berglund visade en mall som han fått från Stockholms stadsbyggnadskontor där ett 20-tal sidor redovisade olika sorters kontroller som kan göras på ett bygge, och varje en av dessa kontroller kan man begära sakkunnighetsutlåtande på om det skulle behövas. Ett exempel som Tord Berglund tog upp på när ett sakkunnighetsutlåtande kan krävas är då en rivningsplan ska upprättas. Man kan tex vid rivning av industrier behöva kontrollera om det finns miljöfarliga ämnen i marken. Även att rivningsavfall sorteras rätt måste intygas, t.ex. genom kvitton från depositioner till avfallsanläggningar. När det gäller hus byggda på egen hand menar Tord att kommunen kan ställa större krav på sakkunnighetsutlåtande då byggherren ofta inte är tillräckligt kompetent för att själv kunna kontrollera många punkter. Fuktproblem kan vara problematiska vid lösvirkeshus då de kan ta 18

lång tid att uppföra och mycket byggfukt hinner byggas in innan allt väderskydd är på plats, och då kan sakkunnighetsutlåtanden krävas. Fler sakkunnighetsutlåtanden och intyg krävs generellt från lösvirkeshus, t.ex. att en behörig elfirma har utfört eller godkänt elinstallationer, vvs-installationer, m.m. I regel kan man säga att sakkunnighetsutlåtanden är mer vanligt förekommande i större projekt och mer komplicerade projekt. Tillsammans med egenkontrollerna utgör de kontrollen av ett projekt. Exempelvis kan ett sakkunnighetsutlåtande om tillgängligheten vara aktuellt vid större affärs/butiks lokaler. Ett färskt exempel på detta som Tord tog upp var Hornbachs bygge av ett byggvaruhus i Slagsta. Här var det tyskar som både byggde och kontrollerade bygget. De vägrade att handikappanpassa lokalerna, då de menade att den målgruppen som skulle handla i affären i regel inte var handikappade. Kommunen fick ställa hårda krav på denna byggherre och krävde noggranna sakkunnighetsutlåtanden på tillgängligheten och en extra kontroll av att arbetet blivit utfört. Ett annat vanligt förekommande sakkunnighetsutlåtande i Botkyrka är en geoteknisk undersökning av marken där byggnaden ska uppföras. Kommunen har en geologisk karta över hela kommunen i sitt datorsystem, och inför ett byggsamråd kan de kontrollera var det är tänkt att byggnaden ska uppföras och om det finns några geologiska risker med den marken. Vid byggsamrådet kan de då informera byggherren om vilken situation som gäller och ta upp att det t.ex. behövs en geoteknisk undersökning av marken. En situation där kommunen kan gå in i efterhand och begära sakkunnighetsutlåtanden menar Tord kan vara om bygget t.ex. har mycket problem eller om den kvalitetsansvarige har avsagt sig uppdraget och ett nytt samråd måste hållas. Själva upprättandet av kontrollplanen är ett standardförfarande. Det finns en mall och denna ändras efter det specifika fallets behov. Det finns ett antal sakkunnighetsutlåtanden som nästan alltid finns med i kontrollplanerna. Ett standardhus (enbostadshus) från någon husfabrikant behöver t.ex. följande sakkunnighetsutlåtande: 1) Sotarintyg för imkanal/eldstad 2) Lägeskontroll när huset står på plats för att intyga att det står på rätt plats och har rätt storlek i förhållande till bygglovet. 3) (Eventuellt OVK/ injusteringsprotkoll från ventilationen) Oftast brukar byggherrens förslag till kontrollplan godtas och blir den beslutade kontrollplanen, ibland med mindre tillägg eller ändringar. Det finns dock fall då inspektörerna får gå in och i stort ändra hela kontrollplanen, detta sker ofta vid t.ex. tillbyggnader där byggherren själv är kvalitetsansvarig och då kontrollplanen är mycket bristfällig. 4.1.2 Resultaten av studien av kontrollplanerna De olika fallen från Botkyrka var av ganska olika karaktär. Bland de studerade fallen fanns bland annat nybyggnation av skola, flerbostadshus, enbostadshus, byggvaruhus m.m. Även byggherrens karaktär varierade. Det fanns både stora företag som PEAB, mindra lokala byggherrar som Botkyrkabyggen AB och små privata byggherrar. I snitt hade varje fall krav på ca4-5 st olika sakkunnighetsutlåtanden. Precis som Tord Berglund sa tidigare ökade antal sakkunnighetsutlåtanden med byggets storlek och komplexitet. 19

De sakkunnighetsutlåtanden som förekom i de redovisade kontrollplanerna var följande: Plan- och lägeskontroll av byggnaden Injusteringsprotokoll för ventilation/godkänd OVK (obligatorisk ventilationskontroll) Sakkunnighetsutlåtande att brandskyddsdokumentationen följts Sakkunnighetsutlåtande för renspliktiga kanaler och eldstad (sotarintyg) Sakkunnighetsutlåtande från tillgänglighetskonsult om att byggreglernas krav på tillgänglighet uppfyllts Sakkunnighetsutlåtande att energinormsberäkning visar att den specifika energianvändningen och Um-värdet inte överstiger kraven i BBR 4.1.3 Övriga kommentarer/synpunkter Under mötet diskuterades det även kring kvalitetsansvariga och om kontrollplaner i allmänhet. Tord Berglund menade att kvaliteten på kvalitetsansvariga kan skilja sig något oerhört bland de olika byggprojekten. Vissa av de kvalitetsansvariga är med på besiktningar och kontrollerar och dokumenterar även själva vissa kontroller medan andra kvalitetsansvariga bor 20 mil bort och har aldrig ens varit på byggarbetsplatsen. Detta beror på att många byggherrar väljer kvalitetsansvariga efter priset och kvaliteten följer priset. Vid införandet av nya PBL nästa år tror Tord att många av dessa lokala eller oseriösa kvalitetsansvariga kommer att försvinna. När det gäller kontrollplanerna kan de skilja sig åt mycket mellan kommunerna och detta är inte bra, att vissa är mer noggranna än andra. 20