Gemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre 2012-2015, med handlingsplan för 2015 Reviderad 2014-12-05 Antagen av Välfärdsberedningen den 2014-12-19 Välfärdsberedningen 2014-12-19 1
Oskar, 86 år Ett långt arbetsliv som lantbrukare gör sig påmint i kroppen i form av en besvärlig värk i ryggen och problem att gå. Oskar har dessutom haft flera hjärtinfarkter och som en följd av det fått både svår kärlkramp och hjärtsvikt. Detta har förändrat Oskars liv. Det som är mest värdefullt är att familjen och jag själv mår bra. Det som är besvärligt är att jag inte kan röra på mig mer och att jag inte kan köra bil. Jag har flyttat från huset för det var för jobbigt. Oskar har flyttat från hustrun Ellen och bor idag i ett anpassat boende med hjälp av hemtjänst. Hustrun Ellen städar, handlar, tvättar och lagar mat samt sköter ekonomin. På grund av rörelseproblematik och smärta har Oskar trygghetslarm. Han har även behov av hemtjänst, som hjälper till med dusch, påoch avklädning samt tillsyn på natten. Han tycker att det är bra att det endast är ett fåtal personer från hemtjänsten som besöker honom: Det är samma personer som kommer varje vecka och det känns tryggt. Behöver jag hjälp på natten så har jag mitt trygghetslarm. Oskars olika hälsoproblem har medfört att han har behövt upprepade sjukvårdsinsatser. Under det senaste året har han bara gjort enstaka besök på sjukhuset och besökt vårdcentralen vid några tillfällen. Totalt har han varit i kontakt med ca tre läkare. Hustrun Ellen berättar: Vården har förändrats till det bättre. Nu får vi nästan alltid träffa samma läkare och det innebär att vi slipper upprepningar och onödiga diskussioner. Det underlättar också att både hemtjänsten och hans egen läkare får meddelande om att han legat på sjukhus. Oskar är nu också mycket piggare eftersom han inte äter så många mediciner längre. Notera: Fallet är fingerat och det finns inget samband mellan bilder och text. Välfärdsberedningen 2014-12-19 2
Maria, 97 år Maria är änka sedan många år. Hennes make, Kalle, dog redan när Maria var 60 år. De drev ett mindre företag där svärföräldrarna också deltog under många år. Arbetet var slitsamt och Kalle var ofta sjuk. De fick fyra barn som de blev mycket stolta över. Sedan kom barnbarnen, men dem hann Kalle aldrig träffa. Maria har under många år vänt sig till sin läkare för olika diffusa besvär. Nu bor hon ensam i en lägenhet, två trappor upp, utan hiss. Hon börjar bli alltmer glömsk. Hon har fått hjälp från hemtjänsten, och skulle hon behöva ytterligare hjälp så kan hon med hjälp av hemtjänsten kontakta biståndshandläggarna. Magsmärtor och yrsel har gjort att hon vid några tillfällen det senaste året besökt akuten. Maria berättar om upplevelserna därifrån: Vården var bra och jag behövde inte vänta så länge på att få hjälp. Kontakterna med vårdcentralens läkare fungerar bra: Doktorn har gjort en demensutredning bara för att jag är lite glömsk. Sonen tycker att det känns skönt att släppa lite av ansvaret för sin mamma. Förut fick han alltid förbereda Marias läkemedel varje helg så att hemtjänstpersonalen kunde ställa fram varje dags läkemedelsranson på morgonen, men det har den kommunala hemsjukvården tagit över. På så sätt kan han ägna mer tid åt att prata och kanske ta en fika med sin mor när han hälsar på. Notera: Fallet är fingerat och det finns inget samband mellan bilder och text. Marias son beskriver situationen: Det fungerar bra hemma då det är samma personer som besöker henne. Hon känner igen personalen och alla vet vad mamma behöver hjälp med. Det är viktigt att familjen finns kvar som trygghet eftersom så många vänner fallit ifrån. Ensamheten har varit svår för mamma men sedan hon börjat åka till dagverksamheten för personer med demens, någon dag i veckan, så mår hon mycket bättre. Nu får hon träffa andra att prata med på dagarna, hon har fått en helt ny livskvalitet och hon är mycket gladare. Det underlättar mycket för mig jag har ju en egen familj som också behöver mig. Välfärdsberedningen 2014-12-19 3
Mål för den äldre personen Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Mål för Region Dalarna Äldre 2015 Målet är att effektivisera användandet av resurser så att vården och omsorgen i större grad utgår från De mest sjuka äldres behov som syftar till att uppmuntra och stärka samverkan mellan kommuner och landsting. Fortsatt samverkan och samordning God och säker läkemedelsanvändning God vård i livets slutskede God vård vid demenssjukdom Bättre ta tillvara individens och anhörigas resurser och synpunkter Utveckla kunskap, kvalitet och kompetens Uppföljning och utvärdering Definition De mest sjuka äldre är personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Antal äldre i Dalarna Totalt 64 300 personer 65 år och äldre, varav 34 300 kvinnor. Socialstyrelsens förslag på avgränsning av gruppen de mest sjuka äldre relaterat till Dalarna: 1. Kärnan (personer med omfattande sjukvård och omfattande omsorg) motsvarar 2 % av befolkningen 65 år och äldre (ca 1 290 personer). 2. Personer med omfattande omsorg (permanent särskilt boende, beslut om >25 timmar hemtjänst/månad, korttidsboende eller beslut om insatser enligt LSS). Detta motsvarar 10 % av befolkningen 65 år och äldre (ca 6 430 personer). 3. Samtliga personer med omfattande sjukvård eller omfattande omsorg (multisjuklighet, fler än 19 vårddagar i slutenvården, fler än tre inskrivningar i slutenvård eller fler än sju inskrivningar i öppen specialistvård under ett år). Detta motsvarar 18 % av befolkningen 65 år och äldre (ca 11 600 personer). Välfärdsberedningen 2014-12-19 4
Syfte Syftet med planen är att ge stöd till verksamhetschefer i landstinget och kommunala chefer inom området i det systematiska förbättringsarbetet. Länsövergripande strategier Syftet med de länsövergripande strategierna är att underlätta chefernas ansvar för att ge den äldre personen god vård. Den äldre personen behöver gestaltas, så att alla aktörer har en gemensam bild av målgruppen och målet med det förändrade arbetssättet. I alla vård- och omsorgsinsatser ska personalen ha ett helhetsperspektiv med fokus på den äldre personen. När åtgärder ska tillsättas ska ställningstagande göras med beaktande av forskning, evidensbaserade metoder, professionens erfarenhet och den äldre personens självbestämmande. Den äldre personen som resurs Vårdtagare och anhöriga som -förändringsagenter -opinionsbildare -resurs i förändringsarbete. Förhållningssätt Samverkan är en självklarhet med syfte att uppnå en god vård och omsorg med respekt för den äldres integritet, självbestämmande och delaktighet. Proaktivt arbetssätt. Evidensbaserad vård och omsorg Ansatsen i allt arbete ska vila på evidensbaserad kunskap. Underlätta systematiskt förbättringsarbete System för att tydliggöra avvikelser och återkoppling. Synliggöra och underlätta samband mellan olika förbättringsområden. Identifiera, införa och förbättra metoder av system-/strukturkaraktär. Sprida goda exempel. Välfärdsberedningen 2014-12-19 5
Organisation och resurser Enheten för utveckling, hälsa och välfärd på Region Dalarna har till uppgift att bistå kommuner och landsting med politisk styrning och ledning för uppbyggnad av stödstrukturer och strategier för välfärdsområdet. En chefsgrupp med chefer från landsting och Dalarnas samtliga kommuner sammanträder nio gånger / år. En grupp utsågs att vara ett regionalt ledningskraftsteam. Grupperingen upphörde under våren 2014 och ansvaret övertogs av styrgrupp äldre, vilken även bereder ärenden inför chefssammanträdena på Region Dalarna. De regionala utvecklingsledarna utgår från Region Dalarna och arbetar på uppdrag av chefsgruppen. Uppdragets syfte är att medverka till att fånga upp, sprida och utveckla nya arbetssätt och strukturer samt stödja och hjälpa chefer och medarbetare i deras förbättringsarbete för de mest sjuka äldre. Den regionala handlingsplanen är ett stöd i prioriteringsarbetet. Tillsammans ska detta bidra till mervärde för de mest sjuka äldre i Dalarnas län. Syftet med planen är att ge stöd till verksamhetschefer i landstinget och kommunerna i det systematiska förbättringsarbetet. Den nationella äldresatsningen avslutas vid årsskiftet 2014-2015, men utvecklingsledarnas arbete fortsätter under 2015. Välfärdsberedningen 2014-12-19 6
Strategisk handlingsplan 2015 Håll i och håll ut! Mål för den äldre personen Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Vad Regionalt mål Rekommenderade aktiviteter Preventivt arbete Identifiera sköra personer och förebygga ohälsa Fortsatt arbete med Senior alert www.senioralert.se God vård i livets slutskede God psykisk hälsa hos äldre God vård vid demenssjukdom Förbättring av indikatorerna i Palliativa registret: smärtskattning, munhälsa, brytpunktssamtal Kompetenshöjning Följsamhet till det regionala vårdprogrammet som utgår från de Nationella riktlinjerna Länka till www.kvalitetsportal.se www.palliativ.se Smärtskattningsinstrument används (VAS, Abbey pain scale, ROAG, m.fl.) PPM Utbildning, t ex första hjälpen i psykisk ohälsa i samverkan landsting och kommuner BPSD SveDem Sammanhållen vård och omsorg I samverkan kommun och landsting hitta flöden för bra arbetssätt Strukturerad bedömning av akuta händelser Vård på optimal vårdnivå Säkra informationsöverföringen till nästa vårdnivå Visionsdag 2015 Utvärdering och spridning av lokala förbättringsarbeten Utbildning i ViSam (HDa) Delta i Visionsdagen God läkemedelsbehandling för äldre Minska användningen av olämpliga läkemedel Minska förskrivning av urinvägsantibiotika Läkemedelsgenomgångar, läkemedelsberättelser, Teach back. Minska användningen av: olämpliga läkemedel, >75 år, läkemedel mot psykos, >75 år och antiinflammatoriska läkemedel, >75 år E-hälsa Öka trygghet och självständighet Synkronisera arbetet med länets E- hälsoarbete t ex E-tjänster inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Välfärdsberedningen 2014-12-19 7