Systematisk teologi och etik: påbyggnadskurs 15 hp

UMEÅ UNIVERSITET KURSPLAN Systematisk teologi och etik: påbyggnadskurs 15 hp Systematic Theology and Ethics: Specialization Course 15 ECTS Högskolepoäng: 15 Kurskod:1RE068 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Teologi Nivå: Grundnivå Fördjupning: Kandidatexamensnivå Betygsgrader: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd Utbildningsområde: Humanistiskt Kursen kan ingå i religionsvetarprogrammet eller teologprogrammet inom delämnet systematisk teologi och etik. 1. Beslut om inrättande Kursen är inrättad av humanistiska fakultetsnämnden vid Umeå universitet och kursplanen har fastställts 2007-06-07 att gälla från 2007-07-01. Reviderad 2008-01-28. 2. Innehåll Kursen avser ge den studerande möjlighet att få fördjupade kunskaper inom ett valfritt specialområde inom systematisk teologi, etik och religionsfilosofi, samt uppöva färdighet i självständig bearbetning och analys. Inom ramen för kursen väljer den studerande i samråd med examinator en specialisering omfattande 15 högskolepoäng. Förslag på olika fördjupningsområden ges i litteraturlistan (se punkt 8). Även andra fördjupningsområden kan förekomma. 3. Förväntade studieresultat Efter avslutad kurs skall studenten kunna: - redovisa centrala tankegångar i det valda delområdet, - jämföra argumentation inom ett tematiskt område,

- relatera olika teoretiska positioner till varandra, - analysera olika teoretiska positioners hållningar, både metodiskt och innehållsmässigt. 4. Förkunskapskrav För kursen fordras universitets- eller högskolestudier i teologi och/eller religionsvetenskap 60 hp med godkänt resultat på minst 45 hp, varav minst 15 hp utgörs av systematisk teologi och etik eller motsvarande. 5. Undervisningens uppläggning Undervisningen består av enskild handledning, men litteraturseminarier kan förekomma. 6. Examination Kunskapsredovisning av läskurs sker normalt i form av skriftlig redovisning. Proven bedöms med betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare provtillfälle efter någon tid. Den som godkänts i prov får inte genomgå förnyad prövning för högre betyg. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. 7. Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande görs på särskild blankett som skickas till Registrator, Umeå universitet, 901 87 Umeå. 8. Kurslitteratur Ett urval på mellan 2500-3000 s görs i valt alternativ. A. Samtida systematisk teologi Kursens mål är att ge fördjupad kunskap om den kristna teologins innehåll, såsom den behandlas i nutida systematisk teologi, samt om de metodval systematisk teologi ställs inför. Den studerande väljer i samråd med examinator några av nedanstående verk, som representerar olika kristna traditioner och olika synsätt på hur man idag ska bedriva teologi. Finger, Thomas N. Christian Theology: An Eschatological Approach, I-II. Scottdale: Herald Press, 1987-1989.

Fiorenza, Francis Schüssler, John P. Galvin (red.). Systematic Theology: Roman Catholic Perspectives, I-II. Minneapolis: Fortress Press, 1991. Gregersen, Niels Henrik, and Jens Holger Schjørring (red.). Fragmenter af et spejl: Bidrag til dogmatikken. Frederiksberg: Forlaget Anis, 1992. Jenson, Robert W. Systematic Theology, I-II. New York: Oxford University Press, 1997-1999. Jones, Joe R. A Grammar of Christian Faith. Systematic Explorations in Christian Life and Doctrine, I-II. Lanham: Rowman and Littlefield Publishers, 2002. LaCugna, Catherine Mowry (red.). Freeing Theology: The Essentials of Theology in Feminist Perspective. San Francisco, Calif.: HarperSanFrancisco, 1993. McClendon, James William. Systematic Theology, I-III. Nashville: Abingdon Press, 1986-2000. Moltmann, Jürgen. Treenigheten och Guds Rike. Stockholm: Verbum, 1991.. God in Creation: A New Theology of Creation and the Spirit of God. London: SCM 1985.. The Way of Jesus Christ: Christology in Messianic Dimensions. London: SCM, 1990.. The Spirit of Life: A Universal Affirmation. London: SCM 1995.. Den Gud som kommer: kristen eskatologi. Stockholm: Verbum, 1997.. Experiences of Theology: Ways and Forms of Christian Theology. London: SCM, 2000. Pannenberg, Wolfhart, Systematic Theology, I-III. Grand Rapids, Mich: Eerdmans, 1991-1998. Peters, Ted. God the World's Future: Systematic Theology for a Postmodern Era (2 nd ed.). Minneapolis: Fortress Press, 2000. Radler, Alexander. Kristen dogmatik. Lund: Studentlitteratur 2006. Rahner, Karl. Foundations of Christian Faith: An Introduction to the Idea of Christianity. New York: Seabury Press, 1978. Webster, John B. and George P. Schner (red.). Theology After Liberalism. Blackwell Readings in Modern Theology. Oxford: Blackwell Publishers, 2000. B. Dialogen mellan teologi och naturvetenskap Under de senaste decennierna har dialogen mellan teologi och naturvetenskap gått in i en ny fas och en veritabel flod av böcker har publicerats. I denna kurs möter studenterna några av de ledande företrädarna för denna dialog.

Brooke, John Hedley. Science and Religion: Some Historical Perspectives. Cambridge: Cambridge University Press, 1991. Brown, Warren S, Nancey C Murphy, and H. Newton Malony. Whatever Happened to the Soul? Scientific and Theological Portraits of Human Nature. Minneapolis: Fortress Press, 1998. Murphy, Nancey C, and George F. R. Ellis. On the Moral Nature of the Universe: Theology, Cosmology, and Ethics. Minneapolis: Fortress Press, 1996. Peacocke, Arthur R. Theology for a Scientific Age: Being and Becoming Natural, Divine, and Human. Minneapolis: Fortress Press, 1993. Polkinghorne, John C. The Faith of a Physicist: Reflections of a Bottom-Up Thinker. Princeton, N.J: Princeton University Press, 1994. Richardson, W. Mark, and Wesley Wildman (red.). Religion and Science: History, Method, Dialogue. New York: Routledge, 1996. Ytterligare något arbete om ett specialområde som studenten i samråd med examinator väljer att fördjupa sig i. C. Den kristna etikens natur Vad är den kristna etikens natur? Hur är den relaterad till moralfilosofi? Finns det en universell moral eller är all moral partikulär och kontextuell? Finns det en naturlig lag och vad innebär det i så fall? Vilken roll spelar teologiska övertygelser i den etiska analysen? Vilken är kyrkans etiska roll? Denna kurs behandlar sådana frågor genom ett studium av ett antal ledande moralfilosofer och kristna etiker. Banner, Michael C. Christian Ethics and Contemporary Moral Problems. Cambridge: Cambridge University Press, 1999. Bloomquist, Karen L., and John R. Stumme (red.). The Promise of Lutheran Ethics. Minneapolis: Fortress Press, 1998. Cromartie, Michael (red.). A Preserving Grace: Protestants, Catholics, and Natural Law. Grand Rapids, Mich: W.B. Eerdmans Pub. Co, 1997. Ellul, Jacques. The Ethics of Freedom. Grand Rapids: Eerdmans, 1976. George, Robert P (red.). Natural Law Theory: Contemporary Essays. Oxford: Clarendon Press, 1992. Gustafson, James M. Ethics From a Theocentric Perspective, I-II. Chicago: University of Chicago Press, 1981-1984. Hauerwas, Stanley. A Community of Character: Toward a Constructive Christian Social Ethic. Notre Dame, Ind: University of Notre Dame Press, 1981. Hauerwas, Stanley, and Charles Pinches. Christians Among the Virtues: Theological Conversations With Ancient and Modern Ethics. Notre Dame, Ind: University of Notre Dame Press, 1997.

Lögstrup, Knud. Det etiska kravet. Göteborg: Daidalos 1994. MacIntyre, Alasdair C. After Virtue: A Study in Moral Theory. 2nd ed. Notre Dame, Ind: University of Notre Dame Press, 1984. O'Donovan, Oliver. Resurrection and Moral Order: An Outline for Evangelical Ethics. 2nd ed. Grand Rapids, Mich: William B. Eerdmans Pub. Co, 1986. Parsons, Susan Frank. Feminism and Christian Ethics. Cambridge: Cambridge University Press, 1996. Porter, Jean. Natural and Divine Law: Reclaiming the Tradition for Christian Ethics. Grand Rapids, Mich: Wm. B. Eerdmans Pub. Co, 1999. Rawls, John. The Law of Peoples. Cambridge, Mass: Harvard University Press, 1999. Walzer, Michael. Thick and Thin: Moral Argument at Home and Abroad. Notre Dame: University of Notre Dame Press, 1994. Yoder, John Howard. The Priestly Kingdom: Social Ethics as Gospel. Notre Dame, Ind: University of Notre Dame Press, 1984. D. Teologi och bioetik En viktig orsak till etikens återkomst i den offentliga debatten är de nya frågor den biomedicinska forskningen ställer oss inför. Revitaliseringen av den etiska diskussionen har dock inte lett till enighet, varken på det teoretiska och metodiska planet eller på det praktiska. Denna kurs behandlar bioetikens framväxt och socio-politiska kontext, olika teoretiska perspektiv, liksom frågan vilken betydelse teologin har för diskussionen. Beauchamp, Tom L, and James F Childress. Principles of Biomedical Ethics. (5 th ed.) New York: Oxford University Press, 2001. Engelhardt, H. Tristram. The Foundations of Christian Bioethics. Exton: Swets & Zeitlinger Publishers, 2000. Hauerwas, Stanley. Suffering Presence: Theological Reflections on Medicine, the Mentally Handicapped, and the Church. Notre Dame: University of Notre Dame Press, 1986. Jonsen, Albert R. The Birth of Bioethics. New York: Oxford University Press, 1998. Lammers, Stephen E, and Allen Verhey (eds). On Moral Medicine: Theological Perspectives in Medical Ethics. (2 nd ed.) Grand Rapids: William B. Eerdmans Pub, 1998. Meilaender, Gilbert. Body, Soul, and Bioethics. Notre Dame: University of Notre Dame Press, 1995. Reinders, Hans S. The Future of the Disabled in Liberal Society: An Ethical Analysis. Notre Dame: University of Notre Dame Press, 2000. Sherwin, Susan. Bioetik i ett feministiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur, 1998. Shuman, Joel James. The Body of Compassion: Ethics, Medicine, and the Church.

Boulder: Westview Press, 1999. Sundström, Per. Sjukvårdens etiska grunder. Göteborg: Daidalos, 1997. Tännsjö, Torbjörn. Vårdetik (3 uppl.). Stockholm: Thales, 1998. E. Etik inom de stora världsreligionerna Hur formar olika religiösa övertygelser och praktiker den etiska reflektionen inom olika religioner? Hur lika är de? Var går skiljelinjerna? Denna kurs ger en introduktion till etisk reflektion inom buddhism, judendom, kristendom och islam, och material till en jämförande analys. Brockopp, Jonathan (ed). Islamic Ethics of Life: Abortion, War, and Euthanasia. Columbia: University of South Carolina Press, 2003. Crawford, S. Cromwell. Hindu Bioethics for the Twenty-First Century. Albany: State of New York Press, 2003. Elliott N. Dorff and Louis Newman, Contemporary Jewish Ethics and Morality: A Reader. Oxford: Oxford UP, 1995. Fasching, Darrell J. and Dell Deschant. Comparative Religious Ethics: A Narrative Approach. Oxford: Blackwell 2001. Harvey, Peter. An Introduction to Buddhist Ethics. Cambridge: Cambridge University Press, 2000. Hauerwas, Stanley. The Hauerwas Reader. Durham: Duke University Press, 2001. Jhingran, Saral. Aspects of Hindu Morality. New Delhi: Motilal Banarsidass, 1989. Keown, Damien. Buddhism and Bioethics. Basingstoke: Palgrave, 2001 (1995). Nasr, Seyyed Hossein. The Heart of Islam: Enduring Values for Humanity. San Francisco: HarperSanFrancisco, 2002. Newman, Louis. An Introduction to Jewish Ethics. Upper Saddle River: Pearson Prentice Hall, 2005. Pinckaers, Servais. Morality: The Catholic View. South Bend: St. Augustine s Press, 2003. F. Samtida religionsfilosofisk debatt Denna kurs avser ge en fördjupad kunskap om samtida religionsfilosofisk diskussion. Kursen introducerar olika filosofiska traditioner och olika typer av frågeställningar behandlas (såsom kunskapsteori, det religiösa språkets natur, Guds existens, lidandets problem). Anderson, Pamela Sue. A Feminist Philosophy of Religion: The Rationality and Myths of Religious Belief. Oxford: Blackwell, 1997.

Alston, William P. Perceiving God: The Epistemology of Religious Experience. Ithaca, N.Y: Cornell University Press, 1991. Craig, William Lane (ed). Philosophy of Religion: A Reader and Guide. Edinburgh: Edinburgh University Press, 2002. Craig, William Lane och Quentin Smith. Theism, Atheism, and Big Bang Cosmology. Oxford: Oxford University Press, 1995. Eriksson, Stefan. Ett mönster i livets väv: Tro och religion i ljuset av Wittgensteins filosofi. Nora: Nya Doxa, 1998. Mackie, John L. The Miracle of Theism: Arguments for and Against the Existence of God. Oxford: Oxford University Press, 1983. Marshall, Bruce. Trinity and Truth. Cambridge: Cambridge University Press, 2000. McClendon, James William, and James M Smith. Convictions: Defusing Religious Relativism. (Rev. ed.). Valley Forge, Pa: Trinity Press International, 1994. Milbank, John och Catherine Pickstock. Truth in Aquinas. London: Routledge, 2001. Peterson, Michael, William Hasker, Bruce Reichenbach och David Basinger. Religionsfilosofiska texter, Nora: Nya Doxa, 1999. Plantinga, Alvin. Warranted Christian Belief. New York: Oxford University Press, 2000. Schatz, David (ed). Philosophy and Faith: A Philosophy of Religion Reader. Dubuque: McGraw Hill, 2001. Soskice, Janet. Metaphor and Religious Language. Oxford: Oxford University Press, 1985. Surin, Kenneth. Theology and the Problem of Evil. Oxford: Blackwell, 1986. Ward, Graham (red.). The Postmodern God: A Theological Reader. Oxford: Blackwell Publishers, 1997 Wolterstorff, Nicholas. Reason Within the Bounds of Religion. (2 nd ed.) Grand Rapids, Mich: W. B. Eerdmans Pub. Co, 1984. G. Från Voltaire till Hedenius Kursen vill ge en samlad bild av den religionskritik som dominerat i västerlandet under upplysningen och fram till våra dagar, dvs den epok som ibland brukar kallas för moderniteten. En frågeställning som läskursen aktualiserar är i vilken mån denna religionskritiska era kan ses som ett passerat stadium i den kulturella utvecklingen i vår del av världen. Betyder uppkomsten av det "senmoderna" eller "postmoderna" tillståndet slutet på denna era? Kommer den religionskritik som bedrivs i framtiden att se helt annorlunda ut? Buckley, Michael J. At the Origins of Modern Atheism. New Haven: Yale University Press, 1987.

Hedenius, Ingemar. Tro och vetande. Stockholm: Bonniers 1949. E McGrath, Alister The Twilight of Atheism: The Rise and Fall of Disbelief in the Modern World. New York: Doubleday, 2004. Lubac, Henri de. The Drama of Atheist Humanism. San Francisco: Ignatius Press, 1995. Lundborg, Johan. När ateismen erövrade Sverige: Ingemar Hedenius och debatten kring tro och vetande. Nora: Nya Doxa, 2002. Nordberg, Olof. Voltaire, Stockholm: Natur och Kultur, 1979. Russell, Bertrand. Why I Am Not a Christian. London: Allen and Unwin, 1975. Stout, Jeffrey. The Flight from Authority: Religion, Morality, and the Quest for Autonomy. Notre Dame: University of Notre Dame Press, 1981. Svenungson, Jayne. Guds återkomst. En studie av gudsbegreppet i postmodern filosofi. Göteborg : Glänta produktion, 2004. Westphal, Merold. Suspicion and Faith: The Religious Uses of Modern Atheism. New York: Fordham University Press, 1998. Samt texter i urval av Comte, Feuerbach (ur Kristendomens väsen), Marx, Nietzsche (ur Antikrist), Freud och Voltaire (ur Candide 1759). H. Teologi och social och ekonomisk teori Kursen vill ge en fördjupad kunskap om förhållandet mellan teologi och social och ekonomisk teori. Blond, Phillip. Red Tory: How Left and Right Have Broken Britain and How We Can Fix It. London: Faber and Faber, 2010. Fogel, Robert William. Den fjärde väckelsen och jämlikhetens framtidsutsikter. Stockholm: SNS, 2003. (The Fourth Great Awakening and the Future of Egalitarianism. Chicago: The University of Chicago Press, 2000.) Girard, Rene. I see Satan Fall like Lightning. Maryknoll: Orbis, 2001. Hoelz, Michael, och Graham Ward (red.). The New Visibility of Religion: Studies in Religion and Cultural Hermeneutics. London: Continuum, 2008. Milbank, John. Theology and the Social Theory: Beyond Secular Reason (2 nd ed.). Oxford: Wiley-Blackwell, 2006. Nelson, Robert. Economics as Religion: From Samuelson to Chicago and Beyond. University Park: Pennsylvania State University Press, 2002. Novak, Michael. The Spirit of Democratic Capitalism (revised edition). Toronto: Madison Books, 1990.

Tanner, Kathryn. Economy of Grace. Minneapolis: Fortress Press, 2005. I. Kristendomen och läsningen av västerlandets historia På senare tid har religionens och speciellt kristendomens roll i västerlandets historia på nytt börjat debatteras. Denna kurs diskuterar och ger exempel på olika läsningar av kristendomens historiska, kulturella och politiska betydelse, relationen mellan kristendom och framväxten av det sekulära samhället, och hur historieskrivningen samspelar med teologi, filosofi och politiska och social teori. Dawson, Christopher. Religion and the Rise of Western Culture. New York: Image 1991. Ellul, Jacques. The Subversion of Christianity. Grand Rapids: Eerdmans, 1986. Ferry, Luc. Man Made God: The Meaning of Life. Chicago: The University of Chicago Press, 2002. Guillebaud, Jean-Claude. Re-Founding the World. A Western Testament. New York: Algora Publishing 2001. Patterson, Orlando. Freedom. Vol 1: Freedom in the Making of Western Culture. New York: Basic Books, 1991. Sommerville, C John. The Decline of the Secular University: Why the Academy Needs Religion. Oxford: Oxford University. Stark, Rodney. For the Glory of God: How Monotheism led to Reformations, Science, Witch-hunts, and the End of Slavery. Princeton: Princeton University Press, 2003. Taylor, Charles. A Secular Age. Cambridge, Mass: Belknap Press 2007.