Religionsvetenskap med didaktisk inriktning: grundkurs 30 hp

Transkript

1 Religionsvetenskap med didaktisk inriktning: grundkurs 30 hp Teacher Education in Studies of Religion: Introductory Course 30 ECTS Högskolepoäng: 30hp Kurskod: 6RE002 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Religionsvetenskap Nivå: Grundnivå Fördjupning: Högskoleexamensnivå Betygsgrader: Underkänd, Godkänd, Välgodkänd Utbildningsområde: Humanistiskt 75%, Undervisning 25%. Kursen ingår i utbildningen för lärarexamen hp. 1. Beslut om inrättande Kursen är inrättad av fakultetsnämnden för Lärarutbildning vid Umeå universitet och kursplanen har fastställts att gälla från höstterminen Litteraturen reviderad Innehåll Kursen ger grundläggande kunskaper om religioners och livsåskådningars kännetecken, historiska utveckling och aktuella roll för människor i förhållande till sin omvärld och samhället i stort. Den studerande skall förstå människors bearbetning av etiska och existentiella frågor med utgångspunkt i kulturella, religiösa och sociala kontexter. Den studerande skall vidare förstå undervisning och lärande som kunskapsområde i relation till religionsvetenskapen och kunna problematisera skolämnets karaktär och legitimitet i det offentliga skolväsendet. Kursen omfattar fyra moment. Moment 1, 2 och 4 är gemensamma för alla studerande. Övrigt moment är anpassade för gymnasieskolan (3a) respektive grundskolans senare år (3b). Moment 1: Kristendomens rötter och utveckling, 7, 5 hp (The Roots and Development of Christianity 7, 5 ECTS) Under momentet studeras kristendomens historia i dess skiftande sociala, politiska och religiösa kontexter. Kursen innebär en introduktion till såväl Gamla som Nya testamentets litteratur och till kanonhistorien samt till kristendomens utveckling. Kristendomens mångfald belyses för att kunna anpassas till undervisningssituationer. Moment 2: Judendom och islam, 7,5 hp (Judaism and Islam 7,5 ECTS) Momentet ger översiktliga kunskaper om judendom och islam. Särskild uppmärksamhet ägnas åt religionernas uttrycksformer i ett historiskt, nutida och jämförande perspektiv.

2 Detta inkluderar även ett studium av hur dessa religioner har studerats vetenskapligt och de problem som forskningen har brottats med. Kursen problematiserar således ett flertal religiösa grundbegrepp och diskuterar olika sätt att tolka religiöst liv i ett didaktiskt perspektiv. Moment 3a: Religionspsykologi, 7,5 hp (Psychology of religion 7,5 ECTS) Momentet vill ge den studerande grundläggande kunskaper om religiositetens psyklogiska förutsättningar och funktioner. Momentet ger således en introduktion i religionspsykologisk teori och forskning. Momentet har fokus på den moderna religiositetens uttryck på skilda håll i världen, viss uppmärksamhet ägnas nya religiösa rörelser, nyreligiositet, fundamentalism och religiöst motiverat våld. Studiet av den nutida religiositeten tar sin utgångspunkt i en analys av förändringsprocesser på social och kulturell nivå medan fokus läggs på den enskilde individen med beaktande av ett didaktiskt perspektiv. Moment 3b: Religionsdidaktik och undervisning, 7,5 hp (Religious education and teaching 7,5 ECTS) Momentet är en del av den verksamhetsförlagda utbildningen och syftar till att den studerande skall tillägna sig grundläggande kunskaper om betingelser för undervisning och lärande. Den studerande skall bli förtrogen med de undervisningsmål och det kursinnehåll som stipuleras i olika styrdokument. Under momentet sker observationer och analyser av undervisnings- och lärandeprocesser i skolan. Den studerande genomför även egen undervisning under den verksamhetsförlagda utbildningen som pågår under tre och halv veckor. Moment 4: Etik, världsbild och livshållning, 7,5 hp (Ethics, Worldview and Practice 7,5 ECTS) Momentet behandlar grundläggande frågor inom etiken och diskuterar hur etiska perspektiv relaterar till världsbilder och livshållning. Vad är etik? Hur får vi kunskap i etiska frågor? Hur påverkar olika religiösa och sekulära livshållningar etiska uppfattningar? Finns det någon allmänmänsklig etik? Vilken social och politisk roll har olika etiska teorier spelat? Kursens perspektiv är både historiskt och samtida och aktuella debatter om t ex skolans värdegrund behandlas. 3. Förväntade studieresultat För godkänd kurs skall studenten kunna: - redogöra för olika religioners och livsåskådningars kännetecken, centrala teman och innehåll - kritiskt beskriva och förklara centrala religionsvetenskapliga problemställningar - bearbeta centrala sociala och politiska frågeställningar i det nutida globala samhället utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv - kritiskt analysera och tolka religioner och livsåskådningar - förklara religionsvetenskapliga problem muntligt och skriftligt

3 - förstå etiska och existentiella frågor med utgångspunkt i kulturella, religiösa och sociala kontexter -diskutera det teoretiska innehållet i kursen utifrån relevansen för skolämnets didaktik. 4. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet. 5. Undervisningens uppläggning Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. 6. Examination Kunskapsredovisning sker i form av skriftliga och/eller muntliga examinationsformer. Proven bedöms med betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd, Underkänd. För att erhålla Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på minst tre av de fyra momenten och betyget Godkänd på övriga moment. För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare provtillfälle efter någon tid. Den som godkänts vid examinationen får inte genomgå förnyad prövning för högre betyg. Studerande som två gånger underkänts vid examinationen, har rätt att hos fakultetsnämnden för Lärarutbildningen begära att annan examinator utses. 7. Kurslitteratur Gällande läroplaner ingår i samtliga moment. Moment 1 Dowley, Tim, 2008, Libris Atlas till Bibelns och kristenhetens historia. Örebro: Libris. Eriksson, LarsOlov och Viberg, Åke (red.) (2009) Gud och det utvalda folket : inledning till Gamla Testamentet. Stockholm : Verbum. (Läses i urval, ca 40 sidor) Hedin, Christer, (2011), Kristendom : lära, fromhetsliv och historia. Stockholm : Dialogos. Mitternacht, Dieter & Runesson, Anders (red), (2006). Jesus och de första kristna. Inledning till studiet av Nya testamentet. Stockholm: Verbum.

4 Bibel 2000, med fotnoter och uppslagsdel. Moment 2 Donin, Hayim Halevy (2007) Att vara jude i vardag och helg: en vägledning för judisk livsföring i vår tid. Stockholm: Hillelförlaget. (Läses i urval) Fazlhashemi, Mohammad (2008). Vems islam? De kontrastrika muslimerna. Stockholm: Norstedt. Groth, Bente (2002). Judendomen: kultur, historia, tradition. Stockholm: Natur och kultur. Koranens budskap: tolkning från arabiskan av Mohammed Knut Bernström: med kommentarer och noter. Stockholm: Propius förlag, Shepard, William (2009) Introducing Islam. London: Routledge. Moment 3a Dawson, Lorne L (2006). Comprehending Cults: The Sociology of New Religious Movements. Oxford: Oxford University Press Geels, Antoon & Wikström, Owe. (2006). Den religiösa människan: en introduktion till religionspsykologin. Stockholm: Natur och kultur Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn. (1997) Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Studentlitteratur, Lund. (I boken läses Kap. 8: Observation ) Lindgren, Tomas (2008). Fundamentalism och helig terror. Lund: Studentlitteratur. (eller senare utgåva) och Kompendier Moment 3b

5 Strandberg, Leif (2006), Vygotskij i praktiken : bland plugghästar och fusklappar, Stockholm: Norstedts akademiska förlag Moment 4 Andersen, Svend (1997). Som dig själv. Nora: Nya Doxa. Meilaender, Gilbert (2005). Bioethics: A Primer for Christians (2nd ed.). Grand Rapids: Eerdmans. Singer, Peter (2002). Praktisk etik. Stockholm: Thales. Smith, Christian (2009). Moral, Believing Animals: Human Personhood and Culture. Oxford: Oxford University Press.