Religionsvetenskap med didaktisk inriktning, påbyggnadskurs 30 hp Teacher Education in Studies of Religion: Specialization Course 30 ECTS

Transkript

1 Religionsvetenskap med didaktisk inriktning, påbyggnadskurs 30 hp Institutionen för idé- och samhällsstudier Umeå universitet, Umeå Telefon: E-post: Dnr Sid 1 (6) Religionsvetenskap med didaktisk inriktning, påbyggnadskurs 30 hp Teacher Education in Studies of Religion: Specialization Course 30 ECTS Högskolepoäng: 30 hp Kurskod: 6RE001 Ansvarig institution: Idé- och samhällsstudier Huvudområde: Religionsvetenskap Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Kandidatnivå Utbildningsområde: Humanistiskt 75%, Undervisning 25% Betygsgrader: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd Programtillhörighet: Kursen ingår i utbildningen för lärarexamen hp. 1. Beslut om inrättande Kursen är inrättad av humanistiska fakultetsnämnden vid Umeå universitet och kursplanen är fastställd att gälla från och med höstterminen Innehåll Kursen behandlar interaktionen mellan religion, individ och samhälle. Kursen breddar och fördjupar tidigare tillägnade kunskaper i religionsvetenskap och lägger särskild tyngdpunkt på indiska religioner (hinduism, buddhism, jainism, sikhism), islam och nya religiösa rörelser. Kursen består av tre moment. Moment 1 Religion, konflikt och konfliktlösning 7 hp Momentet behandlar hur religion i interaktion med andra variabler på mikro-, meso- och makronivå kan förebygga, skapa och lösa konflikter mellan grupper. Sambanden mellan religion, konflikt och konfliktlösning analyseras utifrån moderna religions- och samhällsvetenskapliga teorier. Särskild vikt läggs vid ickevåld som konfliktlösningsstrategi. Moment 2 Asiens religioner och nya religiösa rörelser 5 hp Momentet innebär en fördjupning i de indiska religionerna; hinduism, buddhism, jainism och sikhism. I kursen studeras vidare några av de religiösa föreställningar och praktiker som har kommit att utgöra en viktig del av det nyandliga landskapet i dagens samhälle. Betoningen läggs på nya religiösa rörelser och olika former av New age/nyandlighet inom vilka utövarna refererar till asiatiska traditioner, såsom mindfulness och yoga. I kursen diskuteras hur

2 Sid 2 (6) dessa verksamheter har inspirerats av äldre, asiatiska traditioner samtidigt som de präglas av den moderna värld de är en del av. Moment 3 Individuell fördjupning 3 hp Momentet ger fördjupade kunskaper inom ett valfritt tematiskt område i religionsvetenskaplig forskning. Vidare ska den studerande uppöva färdigheter i självständig bearbetning och analys. Moment 4 Kandidatuppsats 15 hp Momentet avser att ge den studerande grundläggande kunskaper om hur man kan analysera och presentera en, för läraryrket relevant religionsvetenskaplig frågeställning. Detta sker genom ett självständigt uppsatsarbete omfattande 15 hp. 3. Förväntade studieresultat Moment 1 Religion, konflikt och konfliktlösning 7 hp redogöra för sambanden mellan religion och mikro-, meso- och makrofaktorer vid generering av konflikter; redogöra för sambanden mellan religion och mikro-, meso- och makrofaktorer vid konfliktlösning och fredsbyggande. kritiskt analysera teorier om sambanden mellan religion, mikro-, meso- och makrofaktorer vid generering av konflikter, konfliktlösning och fredsbyggande; tillämpa vetenskapliga teorier vid analys av sambanden mellan religion, mikro-, meso- och makrofaktorer vid generering av konflikter, konfliktlösning och fredsbyggande. analysera den egna utgångspunkten och förförståelsen av sambanden mellan religion, konflikt och konfliktlösning. Moment 2 Asiens religioner och nya religiösa rörelser 5 hp

3 Sid 3 (6) Visa kunskap om några olika grenar inom hinduism och buddhism Redogöra för grunder i sikhism och jainism kunna beskriva och förklara framväxten och etableringen av nyandliga verksamheter och nya religiösa rörelser i det svenska, senmoderna samhället, kunna redogöra för hur bärande idéer och rituell praktik inom nyandlighet och nya religiösa rörelser ofta inspirerats av de asiatiska traditionerna, och hur dessa traditioner åberopas i verksamheten. utifrån ett vetenskapligt kritiskt förhållningssätt skriftligt och muntligt kunna analysera hur grundläggande begrepp, centrala texter och dogmer brukas inom dessa religiösa traditioner tillämpa olika historie- och religionsvetenskapliga perspektiv och källkritik vid analys av dessa religiösa traditioner; uppvisa förmåga att identifiera betydelsen av såväl könstillhörighet som social och etnisk tillhörighet både vid utövandet och tolkningen av de religioner som behandlas under momentet. kritiskt kunna granska, värdera och diskutera kursinnehåll och kurslitteratur utifrån, bland annat, ett genusperspektiv kunna skilja mellan inomreligiös och vetenskaplig terminologi uppvisa ett källkritiskt förhållningssätt till de olika källkategorierna som behandlas under momentet; reflektera över relevansen av kunskap om dessa religiösa traditioner, i synnerhet med hänsyn till samhällets behov. Moment 3 Individuell fördjupning 3 hp redogöra för centrala tankegångar inom fördjupningsområdet; redogöra för förändringslinjer inom fördjupningsområdet; redogöra för de teorier och metoder som används inom fördjupningsområdet. självständigt identifiera och formulera centrala frågeställningar inom fördjupningsområdet;

4 Sid 4 (6) presentera resultat inom det valda fördjupningsområdet muntligt eller skriftligt inom givna tidsramar analysera, jämföra och problematisera olika teoretiska argument inom fördjupningsområdet. diskutera betydelsen av olika företeelser inom problemområdet i ett vidare samhällssammanhang. Moment 4 Kandidatuppsats 15 hp - visa förtrogenhet med de metodiska och teoretiska problem som aktualiseras under en forskningsprocess. - uppvisa förmåga att självständigt formulera och lösa en forskningsuppgift; - uppvisa förmåga att självständigt söka källmaterial; samt - analysera och presentera en för läraryrket relevant religionsvetenskaplig frågeställning i form av en uppsats. - uppvisa ett källkritiskt förhållningssätt till de olika källkategorierna som används i ett specifikt religionsvetenskapligt forskningsarbete; - värdera hanteringen av aktuell informationsteknologi i vetenskapliga och didaktiska sammanhang; samt - konstruktivt kritiskt granska sitt eget och andras vetenskapliga skrivande. 3. Förkunskapskrav För kursen fordras universitets- eller högskolestudier i teologi och/eller religionsvetenskap omfattande 60 hp med godkänt resultat på minst 45 hp, där minst en kurs om 7,5 hp ingår inom de båda inriktningarna religionsbeteendevetenskap samt religionshistoria. 4. Undervisningens uppläggning Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppövningar, seminarier och enskild handledning.

5 Sid 5 (6) 5. Examination Kunskapsredovisning sker i form av skriftliga och muntliga prov. Proven bedöms med betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd, Underkänd. För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare provtillfälle efter någon tid. Den som godkänts i prov får inte genomgå förnyad prövning för högre betyg. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. 6. Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande görs på särskild blankett som hämtas på Umeå universitets hemsida ( och skickas till Registrator, Umeå universitet, SE Umeå. 7. Kurslitteratur Moment 1 Religion, konflikt och konfliktlösning 7 hp Dalton, Dennis (2012). Mahatma Gandhi: Nonviolent Power in Action. New York: Columbia University Press. Halverson, Jeffry R. (2012). Searching for a King: Muslim Nonviolence and the Future of Islam. Dulles: Potomac Books. King, Sallie B. (2009). Socially Engaged Buddhism. Honolulu: University of Hawaii Press. Sisk, Timothy D. (red.) (2011). Between Terror and Tolerance: Religious Leaders, Conflict, and Peacemaking. Washington: Georgetown University Press. Artiklar: Hayashi-Smith, Masumi (2011). Contesting Buddhisms on Conflicted Land: Sarvodaya Shramadana and Buddhist Peacemaking. Journal of Sociology & Social Welfare, XXXVIII, 2: McCargo, Duncan (2009). Thai Buddhism, Thai Buddhists and the Southern Conflict. Journal of Southeast Asian Studies, 40, 1: 1-10 Satha-Anand, Chaiwat (2001). The Nonviolent Crescent: Eight Theses on Muslim Nonviolent Action. I Abdul Aziz Said, Nathan C. Funk & Ayse S. Kadayifci (red.).

6 Sid 6 (6) Peace and Conflict Resolution in Islam: Precept and Practice. Lanham: University Press of America. ( ) Stephan, Maria J. & Chenoweth, Erica (2008). Why Civil Resistance Works: The Strategic Logic of Nonviolent Conflict. International Security, 33, 1: Weber, Thomas (2003). Nonviolence is Who? Gene Sharp and Gandhi. Peace & Change, 28, 2: Yusuf, Imtiyas (2007): The Southern Thailand Conflict and the Muslim World. Journal of Muslim Minority Affairs, 27, 2: Referenslitteratur: Wallensteen, Peter (2012). Understanding Conflict Resolution (3 rd edition). Los Angeles: Sage. Moment 2 Asiens religioner och nya religiösa rörelser 5 hp Pechilis, Karen & Raj, Selva J. (2013). South Asian Religions: Traditions and Change. Routledge, New York Pringle, Robert (2010). Understanding Islam in Indonesia: Politics and Diversity. Honolulu: University of Hawai i Press. Artiklar Övrig litteratur bestäms i samråd med examinerande lärare. Moment 3 Individuell fördjupning 3 hp Litteratur bestäms i samråd med examinator. Moment 4 Kandidatuppsats 15 hp Rienecker, L. och Stray Jørgensen, P. (2009): Att skriva en bra uppsats. Liber: Malmö.