20 40 60 80 0 2011-12-13 Modern handelsteori Sawyer & Sprinkle kapitel 5 Patrik Karpaty Handelshögskolan, Örebro universitet Modern handelsteori Ricardo och Heckscher-Ohlin förklarar handel med skillnader mellan länder gällande teknologi eller faktortillgångar Kan t.ex. förklara varför Sverige exporterar bilar till Vietnam och istället importerar Vietnamesiska skor Hur förklarar vi att länder med likartad teknologi och faktortillgångar handlar med varandra? Framförallt: varför både exporterar och importerar man samma vara: intrahandel? x: Varför exporterar Sverige mobiltelefoner till Finland samtidigt som vi också importerar mobiltelefoner från Finland? För att förklara detta fenomen använder sig modern handelsteori av antaganden om ofullständig konkurrens och stordriftsfördelar i produktionen av differentierade varor 1 2 Modern handelsteori Viktiga nyckelbegrepp är: 1. Inombranschhandel 2. Differentierade produkter och olika preferenser 3. Produktcykelteorin 4. Stordriftsfördelar 5. Monopolistisk konkurrens 6. Outsourcing Inombranschhandel Intraindustry trade index X M Intraindustry tradeindex (Gruber Lloyd) 1 X M Där för en given industri, tex fordonsindustrin X = exportvärdet M = importvärdet 3 4 DFINING INTRINDUSTRY TRD Table 5.1 Intraindustry Trade xamples: Selected U.S. xports and Imports, 2006 ($ Millions) Category xports Imports Calculated Index of IIT Telecommunications quipment 28,322 40,250 0.826 Plastic Material 25,125 13,453 0.697 Cookware 872 6,352 0.241 Pulpwood 5,908 3,189 0.701 Finished Metal Shapes 13,941 16,373 0.920 Crude Oil 567 216,627 0.005 lectronic pparatus 29,804 33,556 0.941 Semiconductors 52,430 27,375 0.686 Machine Tools 9,498 9,572 0.996 Furniture 3,220 24,626 0.231 xcavating Machinery 9,871 10,358 0.976 Farm Machinery 5,312 6,794 0.878 Business Machines & quipment 2,702 8,717 0.473 Medical quipment 22,708 23,241 0.998 Computers 11,470 33,771 0.507 Civilian ircraft 40,832 10,607 0.412 Figur 2.3 Internationell specialisering i svensk tillverkningsindustri. Total specialisering uppdelad på mellanbransch- och inombranschspecialisering, 1970-2005, procent 100 120 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 År Total SNI69 Mellan SNI69 Inom SNI69 Total SNI92 Mellan SNI92 Inom SNI92 nmärkning: Branscherna definieras under perioden 1970-1994 på SNI69 5-siffernivån (137 branscher) och för perioden 1990-2005 på SNI92 5-siffernivån (265 branscher). OBS! Tabellen är hämtad från ITPS rapporten 6 1
Heterogena produkter och ofullständig konkurrens Hittills har vi tittat på företag som agerar i fullständig konkurrens Många företag agerar dock på marknader med monopolistisk konkurrens stort antal företag där man konkurrerar med varor som är nära, men inte perfekta, substitut, fritt tillträde oligopol litet antal företag som producerar likadana varor, svårt att etablera sig 7 INTRINDUSTRY TRD IN DIFFRNTITD PRODUCTS Most intraindustry trade is in differentiated goods These goods have features that make them appear different from competing goods in the same market or industry Goods can be differentiated in two ways Horizontally differentiated goods differ in some slight way but are similarly priced Vertically differentiated goods have different physical characteristics and different prices fterfrågan vid fullständig konkurrens fterfrågan vid ofullständig konkurrens Företagets efterfrågan Marknadens efterfrågan Företagets efterfrågan Marknadens efterfrågan p P p P q Q q Q 9 10 Vinstmaximering vid monopolistisk konkurrens - innan handel Vinstmaximering vid monopolistisk konkurrens handel (ökad konkurrens) pris Företag land MI = Marginalintäkt MK = Marginalkostnad SK = styckkostnad = fterfrågan pris Företag land MI = Marginalintäkt LMK = Marginalkostnad på lång sikt LSK = styckkostnad på lång sikt 1 = fterfrågan på lång sikt p c B MK SK Vinstmaximeringsvillkor MI=MK p c B LMK LSK Vinstmaximeringsvillkor MI=MK Totala vinsten = pbc Totala vinsten = 0 q MI kvantitet q MI 1 0 kvantitet 11 12 2
Vinstmaximering vid monopolistisk konkurrens handel (ökad konkurrens) Styckkostnader vid stordriftsfördelar pris p 2 Företag land LMK LSK MI = Marginalintäkt på lång sikt LMK = Marginalkostnad på lång sikt LSK = styckkostnad på lång sikt 1 = fterfrågan på lång sikt Vinstmaximeringsvillkor MI=MK Initialt är de fasta styckkostnaderna (FK/q) stora Låga rörliga styckkostnader (RK/q) Styckkostnaderna (SK) faller med ökad produktion Totala vinsten = 0 MI 1 q 2 kvantitet 13 14 verage Cost C 0 Stordriftsfördelar C 1 B C T ex vid tillverkning av bilar 0 75,000 150,000 Number of Full-Size Cars Stordriftsfördelar få företag (kort sikt ev. övervinster p>sk) verage Cost C 0 Sammanslagning av två marknader (genom t ex internationell handel) - Några företag försvinner - De som blir kvar blir större C 1 B C fterfrågan blir mer elastisk (flackare efterfrågekurva) än tidigare 0 75,000 150,000 Number of Subcompact Cars 15 16 Stordriftsfördelar Krugman Produktion där MI = MK Sammanför de båda marknaderna till en ny marknad genom handel Pga ökad konkurrens och ökat utbud får vi en flackare efterfrågekurva, 0 blir 1 Priserna faller och kvantiteten ökar Styckkostnaderna faller Bättre utnyttjande av stordriftsfördelar Ökad koncentration, färre företag 17 Nobelpris 2008 Kombinerar stordriftsfördelar och produktvariation x bilindustrin Mycket inombranschhandel i: Möbler, Transportmedel, optiska instrument Hög grad av produktdifferentiering Lite inombranschhandel i: råvaror 18 3
Monopolistisk konkurrens: Mellan perfekt konkurrens och monopol Produktcykelteorin Vernon Tre faser som en ny produkt går igenom: 1. Introduktion efterfrågan är prisokänslig snabb produktutveckling (kostnaderna inte så viktiga) 2. Tillväxt mer standardiserad produkt och produktionsteknik ökad konkurrens 3. Mognad mekaniserad tillverkning i längre serier Länder skiljer sig åt i olika egenskaper på utbuds- och efterfrågesidan vilket gör att produktcykelteorin kan förklara handelsmönster 19 20 q q Figur 5.4 Produktion och handel i produktcykeln i-land export konsumtion import produktion tid Introduktion Tillväxt Mognad produktion u-land export Introduktionsfasen ndast höginkomstländer producerar höga inkomster (oelastisk efterfrågan) preferenser för ny teknik differentierad efterfrågan tillgång till högutbildade i arbetskraften hög teknologi patentlagstiftning (omöjliggör kopiering) God kontakt med marknaden import konsumtion tid 21 22 Tillväxt och mognadsfasen Produktion och teknik standardiseras Produktion kan nu flyttas till låginkomstländer I-länderna exporterar nya produkter och importerar nya Burenstam Linder (1961) Overlapping demands tt land med höga inkomster specialiserar sig på kvalitet Handel med differentierade varor kommer att vara som störst mellan länder med samma nivå på inkomsten 23 24 4
Välfärdseffekter av internationell handel och inombranschhandel 1. Med handel mer konkurrens Produktdifferentiering med lägre vinster 2. Med handel mer konkurrens Produktdifferentiering med högre kvalitet 3. Med handel mer konkurrens Bryter upp monopolmakt (men inte helt: p>mc) 4. Dra fördel av skalfördelar i produktionen 5. Lägre omställningskostnader Kapitel 6 Migration och internationella investeringar (FDI) 25 26 1 International Trade Map of World Trade uropean and U.S. Trade TBL 1-1 Shares of World Trade, ccounted for by Selected Regions, 2006. Figure 1.2 World Trade in Goods, 2006 ($ billions) Feenstra and Taylor: International Trade, Second dition Copyright 2011 by Worth Publishers Världshandeln Domineras av I-länderna Inom uropa 31% merika 11% (Nord-, Central- och Sydamerika, Karibien) sien 27% Mellanöstern och Ryssland 9% frika 3% Figure 1.6 Foreign-Born Migrants, 2005 (millions) Feenstra and Taylor: International Trade, Second dition Copyright 2011 by Worth Publishers 5
Migration Sker utanför OCD Till skillnad mot handeln. Mellan fattiga länder/kontinenter, som sien, frika, Latinamerika År 2005 62miljoner Utlandsfödda i OCD 195 milj i världen sien 53.1, Ryssland 12, frika 17.1, Latinamerika 6.9 milj. Flyttar ofta inom samma kontinent för jobb Hinder mot immigration i OCD länderna Hinder för migration xemplet U U 15 innan 2004, stor mobilititet inom U 2004 anslöts 10 nya länder, Cypern, Tjeckien, stl, Lettl, Litt, Ungern, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien ndast ngland och Irland öppnade gränserna ngland 10 000 immigranter blev istället 400 000 2007 anslöts 2 nya medlemmar Rumänien och Bulgarien Övergångsregler har införts I flera U länder 31 32 Hinder för migration xemplet Mexiko 12 milj arbetare från Mexiko levde i US år 2005 (>10% av Mexikos befolkning 111 milj) US hade då 37 milj invandrare nhöriga får nu vänta upp till 13 år för att ta in släktingar (byråkratiskt hinder) Handel kan fungera som substitut för migration kan öka standard hos invånare 33 Figure 1.7 Stock of Foreign Direct Investment, 2006 ($ billions) Feenstra and Taylor: International Trade, Second dition Copyright 2011 by Worth Publishers Direktinvesteringar Flödena går huvudsakligen mellan OCD länder (90%) Flödena till mindre utv. länder från I-länder Kina (4.e plats i världen), Brasilien, Mexiko Stora flöden inom uropa och mellan US och uropa Faktorrörelser lternativ till int. Handel Kan använda faktorproportionsteorins prediktioner Mellanbranschhandel uppstår när faktorrörlighet mellan länder är dålig Hinder För utländskt ägande (tex i U-länder) nsökningsförfaranden Begränsningar i vissa branscher Migration (till I-länder) 35 36 6
Internationell rörlighet hos produktionsfaktorer ntag H-O framework 2 länder Land har dubbelt så mycket arbetskraft som land B Land B har dubbelt så mycket kapital som land 2 varor, kläder och stål Kläder arbetskraftsintensiv i sin produktion Stål kapitalintensiv i sin produktion Men!! ntag att handel inte är möjligt men att det råder fullkomlig internationell rörlighet av K och L Produktionsfaktorer utjämnas mellan länder (faktoravkastning ex lön) Migration Fördomar Immigranter utnyttjar sociala välfärdssystem Immigranter tar våra jobb Löner dumpas i Sverige Kan migration leda till vinster för Immigrantlandet /Mottagarlandet? migrantlandet? Produktionsmöjlighetskurvorna kommer att jämnas ut tills båda länder har samma produktionsmöjlighetskurva och samma relativpris. 37 38 Tilltagande alternativkostnad om mer än en insatsfaktor används i produktionen = return to capital B = wages + B = total output i ekonomin Skillnader i lönenivå ger ekonomiska incitament till migration Ökad total output vid migration (pga avtagande avkastning) Wages, U.S. SL SL = supply of labor Output f(k 1,L) MPL 0 f(k 0,L) W US MPL 0 MPL 0 (lönen) är mindre än MPL 0 B D US L Labor Force, U.S. 39 D-kurvan = efterfrågan på arbetskraft= f(mpl, p), dvs värdet av produktionen 40 Wages in the U.S. INTRNTIONL MOVMNTS OF LBOR Output and Welfare ffects of International Labor Migration W US W US e d a Panel a Sl c b Sl F D US Labor Force in U.S. Wages in India W I W I e d a Panel b Sl F c b Sl D INDI Labor Force in India Sammanfattning US kapitalrikt, Indien rel. mycket arbetskraft Lönerna högre i US än i Indien rbetskraft migrerar från Indien till US Indien (K/L) stiger rbetskraft som stannar vinner (får högre löner) Kapitalägarna förlorar (betalar högre löner) Output faller US (K/L) faller merikanska arbetare förlorar (mindre K att arbeta med) Kapitalägarna vinner (ökad output, lägre löner) Output stiger (immigranterna produktiva) Världens output stiger pga att arbetskraften används där den behövs mest 7
xtra bild migration Migration forts W US och W I = löner i US och Indien fterfrågekurvan = värdet av MPL*p = VMP Dvs intäkterna från den sist sålda enheten producerad med en extra enhet arbetskraft fterfrågan speglar värdet på arbetskraft (VMP) Jämvikt vid och, lönerna högre i US, (W US >W I ) Migration från Indien (Sl till Sl ) Ny jämvikt F i US och F i Indien Output US initialt = a+d+e d+a=löner, e = avkastning kapitalägarna Immigration, ny output a+b+c+d+e a+b=löner, e+d+c = avkastning kapitalägarna Indien output initialt = a +b +c +d +e a +b = löner resten till kapitalägarna (c +d +e ) migration, ny output a +d +e a +d = nya löner i Indien, e avkastning kapitalägarna Immigration US 30 miljoner europeer åren 1870-1913 Nya världen (Nord, Sydamerika samt ustr.) I US ökade populationen med 17% + 15 miljoner invånare Reallönerna i nya världen 3ggr så höga initialt Kapitalackumulering men löneutv i nya världen lägre Reallönerna i nya världen endast 2ggr så höga 1913 Figure 5.3 Wages in urope and the New World Feenstra and Taylor: International Trade, Second dition Copyright 2011 by Worth Publishers Sverige ur ett historiskt perspektiv Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden (ITPS-rapporten kap 1) 1800-talet migration från den gamla världen till den nya 1880: ca 1% av befolkningen årligen konomiska incitament ndra världskriget Sverige nettoinvandring T o m början 1970 arbetskraftsinvandring ffekter på total sysselsättning eller nivån på arbetslösheten? Större omsättning av jobb (job turnover) Internationell handel effektivare resursutnyttjande, överlag bra för landets invånare Problem för vissa grupper? 47 48 8
Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden, forts. xempel Stora länder med relativt stor tillgång på lågutbildad arbetskraft växande export av varor som är relativt intensiva i användningen av lågutbildad arbetskraft Världsmarknadspriset faller Länder som Sverige (relativt hög andel högutbildad arbetskraft) specialiserar sig ytterligare på produkter som är intensiva i användningen av högutbildad arbetskraft Kapitalflöden mellan länder: Utländska direktinvesteringar Utländsk direktinvestering (FDI), när ett företag blir ägare till ett företag i annat land Inflytande i företaget I Sverige (och US) gäller 10 % regeln. Greenfield FDI när ett företag bygger en fabrik/företag från grunden. cquisition FDI när ett företag köper ett existerande företag Relativ efterfrågan på lågutbildad arbetskraft minskar i Sverige Större lönespridning mellan hög- och lågutbildade (alt. högre arbetslöshet bland lågutbildade) 49 Tilltagande alternativkostnad om mer än en insatsfaktor används i produktionen = wages B = return to capital + B = total output i ekonomin Skillnader i ersättning till kapital ger ekonomiska incitament till FDI Ökad total output vid FDI(pga avtagande avkastning) Return to Capital, U.S. Sk Output MPK 0 MPK 0 (rents) är mindre än MPK 0 f(l 0,K) R US MPK 0 B D US K Capital Stock, U.S. 51 52 D-kurvan = efterfrågan på kapital = f(mpk, p), dvs värdet av produktionen Return to Capital, U.S. R US R US e d INTRNTIONL MOVMNTS OF CPITL Output and Welfare ffects of International Capital Mobility a Panel a Sk F c b Sk D US Capital Stock, U.S. Return to Capital, India R I R I e d a Panel b Sk c b Sk F D INDI Capital Stock, India Sammanfattning US kapitalrikt, Indien rel. mycket arbetskraft Kapitalavkastningen högre i Indien än i US Kapital migrerar från US till Indien (FDI) Indien (K/L) stiger rbetskraft vinner (MPL stiger, w stiger) Kapitalägarna förlorar (r faller) Output stiger US (K/L) faller merikanska arbetare förlorar Kapitalägarna vinner Output sjunker Världens output stiger pga att investeringarna görs där de behövs mest 9
xtra bild kapitalrörelser fterfrågan och utbud på kapital R=avkastning på kapital, Sk = utbud av kapital Demand = value of marginal product (VMP) Dvs MPK*p (p= pris på den senast sålda varan) Initiala lägen och där VMP=R Om K/L kvoten stiger faller R Output = f=(k, L) hela ytan under VMP (D) tom Sk Ju mer kapital, desto större output, men ökningstakten avtar successivt Utbudet Sk större i US, dvs K/L hög, dvs R lägre i US än i Indien Output i US, a+b+c+d+e, Indien a +d +e US a+b = avkastning kapital, c+d+e = löner Indien a +d = avkastning kapital, e =löner Kapital rör sig nu till Indien till dess R samma i bägge länder (F och F ) US a+d (+ b i Indien) = avkastning kapital, e = löner Indien a = avkastning kapital, c +d +e =löner (c +b ) > (b+c) output i världen stiger Kapitalet gör mer nytta där det är en bristvara! Jämför med HO För ett land med relativt mycket arbetskraft Int. handel leder till ökning av lönerna Minskad kapitalavkastning Dvs de knappa produktionsfaktorn (K) förlorar relativt den rikligt förekommande faktorn (L) Internationell handel och direktinvesteringar (även migration) är substitut Multinationella företag När en utländsk ägare utövar effektivt ägande (t ex äger mer än 50% av aktievärdet) 58 Direktinvesteringar (FDI) Direktinvesteringar och multinationella företag Fördomar Hot mot sysselsättningen Forskningen flyttas till utlandet Huvudkontoret flyttar utomlands Definitioner Med direktinvesteringar avses (här) att en investerare i ett land förvärvar aktier i ett företag i ett annat land med avsikten att uppnå långsiktigt inflytande i företaget. (För information om vad som avses med långsiktigt inflytande se ITPS-rapporten s. 83 fotnot 82.) Med multinationellt företag (MNF) menas ett företag där en utländsk ägare utövar effektivt ägande (t ex äger mer än 50% av aktievärdet). 59 60 10
Procent 10 15 20 25 30 35 0 5 2011-12-13 Vertikal integration Horisontell integration Vertikalt integrerat MNF t ftg i ett I-land äger ett ftg i ett U-land Produktionsprocess uppdelad i olika led som är lokaliserade i olika delar av världen Ägande och kontroll centraliserad i samma företag Incitament: Transaktionskostnader x. Råvarukälla, insatsvaror, relativa resurstillgångar, offshoring Branscher där relativ resursanvändning skiljer sig mellan produktionsled Låga löner Inomföretagshandel Horisontellt integrerade MNF tt ftg. i ett I-land äger ett företag i ett annat I-land Duplicering av verksamheten, äger flera anläggningar inom samma förädlingsled Förvärv, nyetablering, fusioner Marknadsmakt: begränsad konkurrens, stordriftsfördelar ffektivitetsvinster Horisontell integration eller export? 61 62 Teorin för FDI OLI-modellen (Dunning) Ägarspecifika fördelar (Ownership) som är konkurrenskraftiga och går att flytta till dotterbolag Bättre produkt / design Mer effektiv produktionsteknologi Bättre marknadsföring tt varumärke: t ex Coca cola, Ford Inte möjligt att licensiera Lokaliseringsfördelar (Localizational) fördelar som inte hemmamarknaden kan erbjuda närhet till marknaden billigare produktionsresurser Internaliseringsfördelar (Internalizational) lönsammare att äga företaget än att anlita lokala externa företag t ex mån om att behålla specifik kunskap och teknologi inom företaget Ingående direktinvesteringar i Sverige Har ökat dramatiskt under 1990-talet på grund av bl a liberaliseringsvåg under 1990-talet U medlemskap reduktion av tullar på varor och tjänster vveckling av hinder för utlandsägande depreciering av valuta (från fast till rörlig växelkurs 1992) Us inre marknad ökat humankapital hos den svenska arbetskraften sänkta transportkostnader 63 64 Ingående respektive utgående direktinvesteringar i Sverige 1982-2006 (mkr) Ingående direktinvesteringar ndel sysselsatta i utlandsägda företag Ingående direktinvesteringar Utgående direktinvesteringar 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 År Källa: Riksbanken ndel i industrin ndel i tjänstesektorn 65 66 11
ndel sysselsatta i utlandsägda företag inom industrin 2002. Mergers & cquisitions (IS 2003) Irland Luxemburg Ungern Sverige Belgien Tjeckien Frankrike Nederländerna Storbritannien Polen ustralien Norge Österrike Finland Spanien Tyskland Danmark US Italien Portugal Turkiet Schweiz 0 10 20 30 40 50 Procent ga sea SG rla stra utoliv vesta BP BT Industries sab sselte Frigoscandia Fritidsresor Gullspång Hägglunds Kalmar Industries Kockums Linjebuss Nobel Industries OK PLM Partena Pharmacia Pripps Saab utomobile Scandic Hotels Segerström & Svensson Skandia sset Man. Svedala Swebus Telia Volvo personvagnar Källa: IS rapport 2003 Med utländska flaggor i topp och 67 konjunkturen i botten hur går det för Sverige? 68 Motiv till utländska direktinvesteringar Marknadssökande Marknadssökande (market seeking) Kostnadssänkande (efficiency seeking) Konkurrensbegränsande (strategic asset and capability seeking) Kunskapssökande (technology sourcing) När transportkostnaderna är stora Höga tariffer till den utländska marknaden Fraktkostnader Stordriftsfördelar på företags/koncernnivå (förmodligen viktigare idag) npassar produkterna till lokal smak Lokal produktion (låg export) xportplattform i länder med komparativa fördelar 69 70 Kostnadssökande Specialisering av produktionen dit faktorkostnaderna är låga Lägre total produktionskostnad Utnyttjar mottagarlandets komparativa fördelar Inomföretagshandel viktig Konkurrensbegränsande Förvärv för att hindra/mota bort konkurrenter Fåtalskonkurrens Världsmarknaden domineras av ett fåtal stora exporterande företag 71 72 12
Kunskapssökande Varför är motiv viktigt att studera? Multinationella företag utan fördelar (Motta 1998) Plocka russinen ur kakan, eller Utvinna teknologi från konkurrenter Motiven kan ha olika inverkan på bl a sysselsättningen, produktivitet, konkurrens kunskapsspridning 73 74 Vilka motiv är viktigast? Det finns visst stöd för marknadssökande motiv (växande marknader, ingen handel) Men inte för de konkurrensbegränsande (inte hög koncentration) Kostnadssökande (handel inom koncernen) Resultat branschanalys - tillverkningssektorn Omfattande utlandsägande i branscher med differentierade produkter (märkesvaror) och där investeringarna i FoU är höga dvs i branscher med koncernspecifika stordriftsfördelar Höga handelskostnader Låga stordriftsfördelar på arbetsställenivå (fabriksnivå) Sveriges komparativa fördelar (real- och humankapitalintensiva branscher); Stöd för vertikala investeringar och exportplattform Inget stöd för direktinvesteringar (FDI) som minskar konkurrensen 75 76 Generella problem med multinationella företag (MNFs) MNFs kan ta emot subventioner och göra investeringar som inte genererar kunskapsöverföring behålla den hemligaste forskningen hemma? MNFs kan konkurrera ut lokala företag, vilket inte är något problem i sig men om företaget får en monopolställning så kan konsumentöverskottet minska. MNFs kan välja att använda egna underleverantörer till nackdel för de lokala Om ett MNF har global marknadsmakt så kan värdlandet få del av dess monopolränta, men detta kan leda till en improduktiv tävlan mellan länder om att erbjuda fördelar. 77 13