Fortsättningen av biologikursen.

Relevanta dokument
Fortsättningen av biologikursen.

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Betyder Läran om huset

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

1. Vad är naturkunskap?

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Ekologi. Klass: 7E (vecka 20, vt16)

BIOLOGI = Läran om det levande

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Spektrum Biologi Provlektion

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Ekologi. organismerna och den omgivande miljön.

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Förslag den 25 september Biologi

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

Ordning i Myllret

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Planering i biologi Våren år 7

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

Vad ska ni kunna om djur?

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Modul 3: Ekologi Deadline: fre 15.1

Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller:

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten)

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Planering i biologi hösten år 8

Instuderingsfrågor inför E,C,A-prov i Biologi, ekologi, fotosyntes, cellförbränning. Åk 7 HT 2016

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Vatten och luft. Åk

Fotosyntes i ljus och mörker

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

C apensis Förlag AB. 3. Ekosystem. Naturkunskap 1b. Ekosystem. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Planering i biologi år 7 del 2

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Planering i biologi år 7 del 2

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Några material & Ekologi

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Ämnen runt omkring oss åk 6

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Transkript:

Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner) - individens genetik ( gener, utseende, funktion, miljön) prov Evolution livets (organismers) utveckling prov - Etologi djurens beteenden Kursprov

EKOLOGI läran om hur naturen fungerar

Del 1 Nya begrepp del 1. Ekosystem Biotiska faktorer Abiotiska faktorer Art Population Biologisk måmgfald Djursamhällen Växtsamhällen Biom Klimat Habitat

Ekologi Handlar om: Samspel (interaktion) mellan levande varelser Samspel mellan levande varelser och deras miljö (icke levande).

Ekosystemet Är en modell för att beskriva hur ekologin dvs hur olika samspel fungerar En avgränsad miljö Innehåller allt levande och icke levande som kan påverka livet i ekosystemet Modellen fungerar överallt (på jorden)

Exempel på olika ekosystem En stubbe En insjö En regnskog En savann Hela jorden?

Ekosystemet

Ekosystemets delar Levande (biotiska faktorer) Icke levande (abiotiska faktorer), miljön

Icke levande faktorer (abiotiska faktorer)

Biotiska faktorer Allt levande, alla organismer: (bakterier, växter, djur, svampar)

Exempel på biotiska faktorer i ett ekosystem Nyckelpiga (Adephagia septempunctata) Bladlus (Aphis fabae) Rödmyra (Myrmica rubra) Harris (växt) (Cytisus scoparius)

Art Individer som kan fortplanta sig och få fertil avkomma tillhör samma art

Population En grupp individer av samma art som lever inom ett begränsat område The black-veined white butterfly (Aporia crataegi) parning

Biologisk mångfald: Det totala antalet olika arter inom ett ekosystem. Worcester City Museums 2008 Paul Billiet ODWS

Olika populationer djursamhällen/växtsamhällen + miljöfaktorer = ekosystemet

Världens biom olika vegetationsområden

Varför finns det olika biom Olika vegetationsområden på olika delar av jordklotet?

Olika klimat på olika delar av jorden Klimatet påverkar var olika typer av växter/djur trivs Klimat -temperatur -nederbörd -vind -luftfuktighet Varför olika klimat?

Olika växter har olika behov dvs olika krav på abiotiska faktorer Olika djur har olika behov dvs olika krav på abiotiska och biotiska faktorer Olika arter trivs i olika miljöer!

Habitat en miljö där det finns förutsättningar för en viss art att leva. Habitat för den Afrikanska elefanten

Producenter Konsumenter Växter (alger, fotosyntetiserande bakterier) Autotrofer Producerar organiska föreningar, glukos (kemisk energi) Djur, svampar, bakterier Heterotrofer Konsumerar organiska föreningar (kemisk energi) Fotosyntes: koldioxid + vatten + solljus socker + syrgas

Energi kan inte skapas eller förstöras bara omvandlas mellan olika energiformer (energiprincipen) Energiformer i ett ekosystem Värme energi Kemisk energi Strålnings energi (solljus) Rörelseenergi Andra energiformer Elektrisk energi Kärnenergi Lägesenergi

Film-kanske

Läxa / att jobba med nu läs sid 140-147 i boken Instuderingsfrågor ekologi 1 Del1 uppgift 1-16 Markera svåra ord / begrepp e t c inleder med frågor nästa lektion.

Del 2 Energi och näringsämnen Vad händer med energin i ett ekosystem? (Kemiskenergi, rörelseenergi, värmeenergi, strålningsenergi) Vad händer med näringsämnena?

Näringsämnen Livets byggstenar näringsämnen Organiska näringsämnen Innehåller (C, kol). Kolatomer sitter ihop med varandra, bildar makromolekyler (kolhydrater, proteiner, fetter) Oorgansiska näringsämnen (N-kväve, P-fosfor, metalljoner), CO 2 I jonform kallas oorganiska näringsämnen för närsalter T ex: NO 3- (nitratjoner), NH + ( 4 ammoniumjoner), K +, Ca 2+ mfl

Näringskedjor visar: - vem som äter vad - hur energin/näringen transporteras genom ekosystemet - olika trofinivåer i ekosystemet

Rita tre olika näringskedjor av följande organismer Räv Igelkott Snok (orm) Mus Larv Liljekonvalj (producent, växt) Uggla Lövsångare (fågel) Blåbär (producent,växt)

Näringsväv näringskedjorna går in i varandra

Energipyramid visar energiflödet/energiförluster i en näringskedja Energiförluster trofinivåer (värme cellandning, tillväxt, rörelse) J = Joule (energienhet)

Energin flödar genom ekosystemet Näringsämnena cirkulerar i ekosystemet ( i olika kretslopp)

Vad händer med näringsämnena?

Nedbrytare (viktig roll i ekosystemet) - bryter ner döda organismer (makromolekylerna) till näringsämnen (närsalter) och koldioxid/vatten Bakterier och svampar (maskar)

Döda organismer (avfall) bryts ner till närsalter och koldioxid/vatten

Del 3 Kretslopp

Obs! Energin flödar genom ekosystemet (omvandlas tillslut till värme) Näringsämnena cirkulerar i olika kretslopp

Kolets kretslopp

Kväve (N) Proteiner

Kvävets kretslopp Kväve i luften (N 2 ) Kväve (proteiner) i växter Denitrifikation (bakterier, lite syre i jorden) Kvävefixering (bakterier rotknölar) Nedbrytning (bakterier, svampar) Nitratjoner (NO 3- ) Kvävefixering (bakterier jorden) Ammoniumjoner (NH 4+ ) Nitrifikation (bakterier) Nitratjoner (NO 3- )

Kvävets kretslopp

Instuderingsfrågor ekologi del 2 (boken s 147-153) uppgift 17-37 (fil hemsidan)

Miljöproblem-störningar i ekosystemet Övergödning (s248-251) Växthuseffekten (s 239-244) Miljögifter (s254-262)

Övergödning

Övergödning (miljöproblem) Orsak: en sjö/hav tillförs så mkt näringsämnen (N, P) att det blir störningar i ekosystemet (s 248-251)

Växthusgaser

Växthuseffekten Värme

Växthusgaser - vattenånga (H2O) - koldioxid (CO2) - dikväveoxid (N2O) - metan (CH4)

Miljögifter Giftiga för organismen Fettlösliga ämnen (stannar i organismen) Bryts inte ner i naturen Tungmetaller (kvicksilver, bly, kadmium, koppar) Organiska miljögifter - Bekämpningsmedel tex DDT - Nyttokemikalier tex PCB, flamskyddsmedel - Rester vid förbränning tex Dioxiner

Miljögifter

Instudering Ekologi Del 4

Människan och naturen Inlämningsuppgift Naturliga och av människan orsakade störningar i ekosystem kopplat till bärkraft s 181 och biologisk mångfald Ekologisk hållbar utveckling lokalt och globalt olika sätt att bidra till detta. s268 Ekosystemtjänster s269