Elevhälsoplan Barn- och utbildningsnämnden Dokumentnamn Elevhälsoplan Fastställd 25 maj 2016 Beslutande Barn- och utbildningsnämnden Senast Ansvarig reviderad Förvaltningschef Dokumenttyp Politiskt styrdokument Giltighetstid 2016-2018 Tillhörande dokument Riktlinjer för elevhälsa Detta dokument gäller för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden 1
Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Modell över arbetsgången med stödinsatser... 4 2 Ansvar och ansvarsfördelning... 5 2.1 Elevhälsoplanens syfte... 5 2.2 Mål... 5 2.3 Målgrupp... 5 2.4 Barnkonventionen... 5 2.5 Nationella styrdokument... 5 2.6 Styrdokument för Elevhälsan i Vingåkers kommun... 5 2.6.1 Enheten - Centrala Elevhälsan... 6 2.7 Barn- och utbildningsnämnden... 7 2.8 Barn- och utbildningsförvaltningen förvaltningsstöd... 7 2.9 Förskolechef och rektor... 7 2.10 Lokala elevhälsoteam på enheterna... 7 2.11 Medarbetare... 8 3 Presentation av elevhälsans kompetenser och funktioner... 8 4 Exempel på ansvar inom området... 9 4.1 Närvaro och frånvaro... 9 4.2 Stödinsatser... 10 4.2.1 Extra anpassningar... 10 4.2.2 Särskilt stöd... 10 4.3 Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning... 11 4.4 Anpassad studiegång... 11 4.5 Särskola... 12 4.6 Extern skolplacering... 12 5. Övriga resurser... 12 5.1 Socialförvaltningen... 12 5.2 Resurser inom landstinget... 12 5.3 VITS... 13 5.4 Statliga resurser... 13 6 Sekretess och samtycke... 13 Offentlighets och sekretesslagen (2009:400)... 13 6.1 Dokumentation och journalhantering... 14 2
1 Inledning I Skollagen 2010:800 som trädde i kraft 1 juli 2011 används begreppet samlad elevhälsa. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Den ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsans arbete ska bidra till att undanröja hinder för enskilda elever och ska bidra till en hälsofrämjande skolutveckling. I elevhälsoarbetet ska hela elevens livssituation beaktas och hänsyn tas till de faktorer som påverkar barn och ungas hälsa såsom individens behov och förutsättningar, den psykosociala miljön samt möjlighet till delaktighet och inflytande. Elevers skolprestation och hälsa påverkas av skolans inre arbete och hur det organiseras. Förskolan och skolan har ett särskilt ansvar att uppmärksamma barn och elevers lärande, emotionella och sociala utveckling. Förskolan och skolan har också ansvar för att uppmärksamma barn och elever som far illa och som uppvisar tecken på ohälsa. Vid behov av insatser ska dessa ges så tidigt som möjligt och vara av god kvalitet. Elevhälsoplanens tillhörande riktlinjer ska säkra elevers rätt till likvärdig utbildning i god miljö som främjar lärande, utveckling och god hälsa. Likvärdighet innebär att verksamhetens kvalitet säkerställer att fastställda mål uppnås oavsett var i kommunen verksamheten bedrivs. Verksamhetens utformning kan variera utifrån olika förutsättningar i kommunen. De nationella bestämmelserna i den nya skollagen (SFS 2010:800) har ändrat förutsättningarna för elevhälsans arbete. Kommunen (kommunfullmäktige) har det övergripande ansvaret för att verksamheten i skola och förskola ges förutsättningar att nå de nationella målen samt att det finns elevhälsa enligt skollagen. 3
1.1 Modell över arbetsgången med stödinsatser (Skolverkets Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 14:1408, sid 15) Förklaringar och fördjupningar till hela kapitel 4 kan sökas i Skolverkets Allmänna råd, Arbete med extra anpassningar särskilt stöd och åtgärdsprogram från 2014, samt Stödinsatser i utbildningen, 2015. För utredning och olika beslut används Skolverkets blanketter som presenteras i Allmänna råden. 4
2 Ansvar och ansvarsfördelning 2.1 Elevhälsoplanens syfte Elevhälsoplanen ska utgöra ett stöd för rektorer och medarbetare i det dagliga elevhälsoarbetet. Tillhörande dokument, Riktlinjer för elevhälsa ska skapa tydlighet avseende kompetens, ansvar och ansvarsfördelning samt säkerställa likvärdig utbildning/stöd till alla elever samt stimulera till verksamhetsutveckling i arbetet med en samlad elevhälsa. 2.2 Mål Vingåkers kommuns lärmiljöer främjar lärande, god allmän utveckling och en gott välbefinnande hos varje elev. 2.3 Målgrupp Kommunens alla barn och elever. Personal berörda av kompetensutveckling-, handlednings- eller utvecklingsinsatser i det elevhälsofrämjande arbetet 2.4 Barnkonventionen Sverige har förbundit sig att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Den definierar vilka rättigheter som ska gälla för alla barn. Barnkonventionen har haft inverkan på de styrdokument som finns för elevhälsa. Salamancadeklarationen som beskriver hur undervisning ska anordnas på bästa sätt för elever i behov av särskilt stöd, har också haft betydelse för dokumentets utformning. 2.5 Nationella styrdokument På nationell nivå styrs elevhälsan bland annat av skollag, förvaltningslag, socialtjänstlag, offentlighets- och sekretesslag, diskrimineringslag, hälso- och sjukvårdslag, läroplaner samt föreskrifter och allmänna råd från Arbetsmiljöverket, Skolverket och Socialstyrelsen med flera. Psykolog, skolläkare och skolsköterska lyder under skollagen och hälso- och sjukvårdslagen. Speciallärare, specialpedagog och kurator lyder under skollagen. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOFS 2011:9 M och S) samt föreskrifter om vaccination av barn (SOFS 2006:22) är aktuella för elevhälsan. Socialstyrelsen har även tagit fram riktlinjer för skolhälsovården, 2004. Skolverkets Allmänna råd (AR) finns för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (SKOLFS 2009:38) samt om åtgärdsprogram (SKOLFS 2008:25). 2.6 Styrdokument för Elevhälsan i Vingåkers kommun Elevhälsoplanen tar sin utgångpunkt i många lagar, förordningar och styrdokument. I Vingåkers kommun finns också lokalt framtagna styrdokument som till exempel barn- och 5
utbildningsnämndens nämndplan, riktlinjer för skolfrånvaro, utredning om särskilt stöd, särskola, riktlinjer för likabehandling och plan mot kränkande behandling för att nämna några. 2.6.1 Enheten - Centrala Elevhälsan Centrala Elevhälsan är en förvaltningsgemensam enhet som utgör en stödfunktion för skolornas elevhälsoarbete. Arbetet har en strategisk och administrativ funktion, och leds av verksamhetschefen för elevhälsan. Det strategiska arbetet ska bidra till att utveckling sker i det förebyggande och hälsofrämjandet arbetet i skolans lärmiljö samt bevaka likvärdighet mellan skolor när det gäller elevhälsoinsatser. Den administrativa stödfunktionen ska bidra med likvärdig och rättvis struktur och tillhandahålla gemensamma rutiner och blanketter inom förvaltningen, inom området elevhälsa. Enheten beslutar om mottagande i särskola och tilläggsbelopp/verksamhetsbidrag. Elevhälsan utgör även en samverkans- och samarbetspartner till kommunens och landstingets stödinsatser för barn och unga, samt bevakar elever med externa skolplaceringar utifrån särskilda skäl. Elevhälsan ska ge stöd till verksamheterna genom att: tillhandahålla medicinskt ansvarig skolsköterska, psykolog, skolläkare och förstelärare i specialpedagogik årligen tillhandahålla medarbetare (skolsköterskor, kuratorer) till skolornas elevhälsoteam bidra till helhet och sammanhang utifrån organisations- grupp - och individnivå stimulera till verksamhetsutveckling som bidrar till miljöer som främjar lärande och en god hälsa hos varje elev vara förvaltningens samverkanspart till socialförvaltningen representera förvaltningens verksamheter i Hälso- och trygghetsrådet genom arbete med hälsosam livsstil, samverkan med kostenheten och med kultur- och fritid för att utveckla goda kostvanor, stimulera rörelse och en aktiv fritid förebygga, tidigt upptäcka och uppmärksamma skolrelaterade problem och rapportera till förvaltningschef årligen följa upp och utvärdera förvaltningens arbete inom elevhälsoområdet och sätta nya mål för kommande år 6
ansvara för förvaltningsenkäterna som årligen går ut till förskola, fritidshem och grundskola (planera, utföra, följa upp och förbättra) 2.7 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för elevhälsans verksamhet och för att elever i förskola, förskoleklass, grundskola och grundsärskola har tillgång till elevhälsa. Barn- och utbildningsnämnden har som vårdgivare ansvar för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom elevhälsan och ska genom ett ledningssystem fastställa verksamhetens övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet. 2.8 Barn- och utbildningsförvaltningen förvaltningsstöd Barn- och utbildningsförvaltningen har ansvar för att stödja arbetet med elevhälsa genom systematiskt kvalitetsarbete, uppföljning och utvärdering, samordna kommunövergripande insatser inom elevhälsoområdet samt ansvara för riktade stödinsatser till elevhälsans professioner. Förvaltningen ansvarar även för kontinuerlig fortbildning för de professioner som finns inom elevhälsan. 2.9 Förskolechef och rektor Förskolan och skolan ska med respekt och omtanke måna om det enskilda barnet, den enskilde eleven och dennes behov av stöd. Samverkan/samarbete med vårdnadshavare är av största vikt för förskolan och skolan för att lyckas i sitt uppdrag. Förskolechef och rektor leder och samordnar därmed det pedagogiska arbetet samt beslutar om skolans inre organisation. Förskolechef och rektor tar särskilt ansvar för barn och elever i behov av särskilt stöd. De ansvarar för att organisera, leda och samordna elevhälsans insatser på skolan/förskolan så att eleverna/barnen får det stöd de har rätt till samt att det finns ett väl genomarbetat beslutsunderlag och en dokumentation. När det finns risk för att elev inte når kunskapskraven eller visar tecken på svårigheter i skolsituationen ska rektor/förskolechef enligt skollagen ansvara för att skyndsamt utreda. Utredningen syftar till att kunna identifiera och undanröja hinder till lärande, utveckling och hälsa och möjliggöra adekvata insatser. Rektor/förskolechef avgör när hen har tillräcklig information för ett väl underbyggt beslutsunderlag. 2.10 Lokala elevhälsoteam på enheterna På varje enhet finns ett elevhälsoteam (EHT) som leds av rektor. Det lokala elevhälsoteamet är den första instansen efter klasslärare/mentor. Teamet ska uppmärksamma rektor vid behov och ge lärare stöd och vägledning i deras arbete med elever. Teamet kan också ansvara för att kartlägga/utreda, analysera, föreslå, delvis genomföra och följa upp elevhälsoinsatser. Det lokala elevhälsoteamet ska aktivt driva på det hälsofrämjande och förebyggande arbete på enheten. Skolans elevhälsoteam träffas regelbundet och leds av rektor. Elevhälsoteamet består av enhetens specialpedagog, speciallärare tillsammans med kurator och skolsköterska. Psykolog 7
och skolläkare adjungeras. Det lokala elevhälsoteamet och kommunikationsvägarna till dess medlemmar ska vara kända och tillgängliga för alla medarbetare och alla vårdnadshavare med barn i skolan. 2.11 Medarbetare All personal i Vingåkers kommuns skolor har ansvar för elevhälsa genom att utveckla elevernas självbild, trygghet, delaktighet och ansvar både i skolan och på fritiden. Det innebär att alla på skolan måste vara uppmärksamma och anmäla beteenden som hög frånvaro, misstänkt missbruk, kamratproblem, somatiska tillstånd, läs- och skrivsvårigheter mm. Lärare ska genomföra extra anpassningar, anmäla behov av stöd till rektor och genomföra beslutade insatser. Klassens lärare/mentor ansvarar för: eleven och elevens lärande kontakten med vårdnadshavare kontakt och information till övriga undervisande lärare avseende extra anpassningar, särskilt stöd/åtgärdsprogram deltagande i elevhälsoteamet när lärarens elever tas upp att verksamhetsprogrammet Dexter och IST Lärande används för elevdokumentationen 3 Presentation av elevhälsans kompetenser och funktioner Elevhälsans olika professioner ska samverka för att belysa frågeställningar ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. I Vingåkers kommun finns psykologisk-, psykosocial- och specialpedagogiska kompetens att tillgå i förskola och skola. De olika professionerna ska kunna användas flexibelt. Barns bästa ska alltid vara avgörande. Vad som är mest gynnsamt sett ur ett barn- och familjeperspektiv är avgörande vid val av insats. Här kommer en presentation Medicinsk kompetens omfattar kunskap som är baserad på medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet inom pediatrik, ungdomsmedicin, allmänmedicin, folkhälsa och farmakologi. Den omfattar också kunskap om förebyggande och hälsofrämjande arbete på individ- och gruppnivå samt att identifiera, bedöma, åtgärda hälsoproblem. Medicinsk kompetens omfattar kunskap inom område egenvård och arbetsmiljö. Skolsköterskan ska vara rektor behjälplig i egenvårdsfrågor och i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Skolsköterskan ska ha kännedom om författningar som reglerar det medicinska arbetet. Skolsköterska har genom sin legitimation eget yrkesansvar. Skolläkarens ska utöver vad som nämns ovan även omfatta kunskap i att diagnostisera och behandla. Skolläkaren ska enligt skollagen arbeta på individ-, grupp- och organisationsnivå. Skolläkare har genom sin legitimation eget yrkesansvar. 8
Psykologisk kompetens omfattar kunskap om barns och ungdomars utveckling och förutsättningar för inlärning, neuropsykologi, psykometri och förändringsprocesser. Den omfattar också kunskap om livskriser och deras samband med tidigare livserfarenheter och kunskap om kommunikation och samspel mellan människor på grupp och organisationsnivå. Psykologens kompetens ska även omfatta kunskap i att diagnostisera och behandla. Den psykologiska kompetensen möter pedagoger i förskolan och skolan i kvalificerade samtal, konsultation och handledning enskilt och/eller i grupp. Psykologer ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Psykolog har genom sin legitimation eget yrkesansvar. Psykosocial kompetens omfattar kunskap om barns utveckling och situation i samhället samt kunskap om vårt välfärdssystem. Psykosocial kompetens omfattar även kunskap i beteendeoch samhällsvetenskapliga ämnen såsom socialt arbete, sociologi, psykologi, statsvetenskap, juridik, psykosocialt behandlingsarbete och socialt förändringsarbete. Centrala utgångspunkter i socialt arbete är teorier om mänskliga beteenden, sociala system och människors samspel med omgivningen. Kurators skolsociala arbete består av att identifiera, bedöma och undanröja sociala och psykosociala hinder för lärande samt förebygga psykosocial ohälsa och sociala problem. Specialpedagogisk kompetens omfattar kunskap att identifiera, analysera och delta i arbete med att undanröja hinder och orsaker till svårigheter i undervisnings- och lärmiljöer samt utföra pedagogiska utredningar och analysera elevers svårigheter på organisations-, gruppoch individnivå. Den omfattar kunskap om barns och ungdomars utveckling och lärande utifrån systemteoretiskt förhållningssätt. Specialpedagogen har en fördjupad kunskap när det gäller individanpassade arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen möter pedagog i förskola och skola för kvalificerade samtal, handledning och konsultation. Specialpedagog har kunskap att leda och följa upp utveckling av pedagogiskt arbete. Specialpedagoger ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Talpedagogisk kompetens innebär att förskola och skola tillgår en resurs för att utreda eventuell språkstörning. Det kan gälla tal-, språk- eller kommunikationssvårigheter. En talpedagogs arbete bedrivs alltid i samarbete med klasslärare eller förskollärare, vårdnadshavare och specialpedagoger. 4 Exempel på ansvar inom området 4.1 Närvaro och frånvaro En skola med höga förväntningar, omtanke, respekt och tydliga kunskapskrav är nödvändig för alla elever. Det är därför en viktig förutsättning att samtliga elever deltar i skolarbetet. Frånvaro är en allvarlig larmsignal och ett mått inte bara på hur den enskilda eleven mår utan också på skolans hälsa. När elever uteblir från skolarbetet kan det vara ett uttryck för att de inte trivs i skolan. Det kan också vara ett tecken på att elever befinner sig i en problemsituation. 9
Det är en skyldighet för skolorna att omedelbart uppmärksamma frånvaro och öka skolnärvaron. Vid varje skola har rektor ansvar för att den handlingsplan för ökad skolnärvaro (Handlingsplan för tidig intervention) används och tillämpas. 4.2 Stödinsatser I skollagen står om varje elevs rätt till ledning och stimulans och att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Utbildningen ska ta hänsyn till alla elevers olika behov och en strävan att uppväga skillnader i deras förutsättningar ska finnas. En elev som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskraven ska ges stöd som så långt som möjligt motverkar funktionsnedsättningens konsekvenser. Det innebär att eleven ska ges stöd, även om han eller hon uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det finns situationer där särskilt stöd behöver ges omgående utan att först sätta in extra anpassningar. I de fall där lärare eller annan skolpersonal gör en bedömning att särskilt stöd behövs omgående, ska en anmälan om elevens eventuella behov av särskilt stöd göras till rektorn. Innan stödinsatser riktade mot individen sätts in är det viktigt att skolan har sett över hur organisationen kring eleven ser ut. Det kan handla om att se över hur resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder som används, hur den aktuella elevgruppen fungerar och hur elevernas lärmiljö är organiserad. Det finns två former av stödinsatser: extra anpassningar och särskilt stöd. Två former av stödinsatser Begreppet stöd innefattar i den senast reviderade skollagen två former av stödinsatser; - extra anpassningar - särskilt stöd 4.2.1 Extra anpassningar Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Exempel på extra anpassningar kan vara att hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema över skoldagen, stöd för att sätta igång arbetet, särskilda läromedel och/eller utrustning, anpassade programvaror eller enstaka specialpedagogiska insatser. Extra anpassningar ska fortlöpande dokumenteras i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan i de årskurser där sådana finns. Det behöver inte fattas ett formellt beslut av rektor om extra anpassningar. Ska samverkas med elevens vårdnadshavare. 4.2.2 Särskilt stöd Särskilt stöd handlar om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och annan skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. 10
Det är insatsernas omfattning och/eller varaktighet som skiljer särskilt stöd från extra anpassningar. En elev är i behov av särskilt stöd om han eller hon, trots skolans extra anpassningar, inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen. Det kan till exempel vara en fysisk funktionsnedsättning, upprepad frånvaro, betydande svårigheter i det sociala samspelet eller koncentrationssvårigheter som utgör hindren. Lärare bör uppmärksamma tecken på att en elev kan vara i behov av annat stöd än det som ges i form av extra anpassningar och anmäla till rektor. Rektor beslutar om att en utredning startar. Syftet med utredningen är att förstå varför eleven har svårigheter med att nå kunskapskraven och vilket stöd som ska sättas in. 4.3 Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning Det särskilda stödet får ges utanför den gruppering där eleven normalt ingår endast om det finns särskilda skäl. Placering i en särskild undervisningsgrupp ska föranledas av elevens behov och en bedömning och beslutas av rektor, i samband med beslut om åtgärdsprogram. Förutom inlärningssvårigheter kan det till exempel handla om olika funktionsnedsättningar och /eller beteendestörningar. Eleven och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta vid beslut men i de fall man inte är överens är det rektor som tar beslutet. Beslutsbefogenheten kan inte delegeras vidare av rektorn. Uppföljning och utvärdering av de insatta åtgärderna ska ske och följas upp av rektor. Placeringen ska regelbundet omprövas. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Skolan ska noggrant dokumentera vilka beslut som fattas i samband med placeringen och upplysa om möjligheten att överklaga. Enskild undervisning, undervisning i hemmet kan förekomma för elever med sjukdom eller annan svårare problematik. 4.4 Anpassad studiegång Om det särskilda stödet för en elev inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut om särskilt stöd innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen, dvs. ett beslut om anpassad studiegång. Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. Eleven och dess vårdnadshavare har rätt till information om vad ett beslut om anpassad studiegång kan innebära för elevens möjligheter att studera vidare. För skolpliktiga elever i de högre årskurserna får ett beslut om anpassad studiegång innebära att utbildningen delvis förläggs till en arbetsplats utanför skolenheten. Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen och få stöd från skolans medarbetare. Rektorn kan inte delegera beslut om anpassad studiegång. Beslut om anpassad studiegång kan överklagas till Skolväsendets överklagande. 11
4.5 Särskola När en samlad bedömning (en s k basbedömning) visar att eleven har en, och det står klart att eleven inte kommer att nå kunskapsmålen i grundskolan, ska eleven erbjudas att läsa enligt särskolans läroplan inom skolformen särskola; grundsärskola eller gymnasiesärskola. 12 (14) Chef för central elevhälsa fattar beslut på delegation från barn- och utbildningsnämnden om eventuellt mottagande i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. Vårdnadshavarna ansöker därefter om en plats i särskolan och elevhälsans chef skriver in eleven i den nya skolformen. Vingåkers kommun har i viss utsträckning individintegrerade särskoleelever. Kommunen köper platser till särskolan och träningsskola av Katrineholms kommun. 4.6 Extern skolplacering. När en elev i behov av särskilt stöd får en skolplacering utanför Vingåkers kommun, till exempel vid ett HVB boende (Hem för vård av barn), samverkar elevhälsans chef med socialförvaltningen. 5. Övriga resurser 5.1 Socialförvaltningen Socialtjänsten i Vingåkers kommun arbetar i nära samverkan med skolan utifrån barnets bästa. Vid oro för att ett barn far illa, misshandlas eller vanvårdas är alla medarbetare i skolan skyldiga att göra en orosanmälan till socialtjänsten. Anmälningsplikten är i dessa fall överordnad tystnadsplikten. 5.2 Resurser inom landstinget När skolan utrett och eleven behöver utredas ytterligare kan remiss skrivas till externa aktörer. Skolsköterskan sänder remiss efter beslut av skolans rektor. Barnhabiliteringen utreder bl.a. autism och Aspberger syndrom. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) utreder bl.a. ADD, ADHD och hanterar psykisk ohälsa. Logopedmottagningen utreder bl.a. språkstörning. Dyslexiutredning görs inte av landsting, den utredningen genomförs av skolan.
5.3 VITS VITS (Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan) är en grupp bestående av tjänstemän från Vingåkers kommun (chef för centrala elevhälsan, ifochef samt en skolsköterska) och Sörmlands landsting (representant/-er från BuP och barnhabiliteringen). Gruppen samlas ca.3 gånger per termin, för att informera, samordna eller klarlägga insatser kring elever som får insatser av fler aktörer. 13 (14) 5.4 Statliga resurser Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) är främst en rådgivande myndighet men som också anordnar kurser inom olika funktionsnedsättningar. Barn- och utbildningsförvaltningen har årliga överenskommelser med myndigheten för samarbete under året. Det kan gälla stöd av olika slag men också kompetensutvecklingsinsatser för medarbetare inom förvaltningen. Myndighetens hemsida erbjuder appar och läromedelsstöd för pedagogisk verksamhet. 6 Sekretess och samtycke Offentlighets och sekretesslagen (2009:400) Alla anställda inom skolan omfattas av sekretesslagens bestämmelser. Bestämmelserna innebär olika former av sekretess för olika områden/befattningshavare. Gemensamt för alla är att tystnadsplikt råder, vilket innebär att sekretessbelagda uppgifter inte får röjas, varken muntligt eller skriftligt. Sekretessen gäller även när anställningen upphört. Uppgifter hos skolläkaren eller skolsköterskan, och i vissa uppdrag för psykolog omfattas av sträng sekretess. Sådan sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Skolläkaren och skolsköterskan får inte lämna ut uppgifter om en elev de behandlar om det inte står klart att eleven eller dennes närstående inte lider men av att uppgifterna lämnas ut. Om det är nödvändigt att lämna en sådan uppgift för att eleven ska kunna få det stöd hen behöver får skolläkare och skolsköterska ändå lämna uppgiften till den övriga elevhälsan eller den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt, t.ex. till rektorn eller en lärare. Detta är en undantagsregel som syftar till att ge eleven rätt till utbildning och dennes behov av särskilt stöd företräde, framför skyddet för elevens integritet som patient.. Beslut i elev- och disciplinärenden är alltid offentlig handling. Administrativ personal har samma sekretess som den personal de biträder inom skolan. 13
Samtycke krävs från vårdnadshavare/elev för att samverkan med verksamhet som lyder under annan huvudman, samt för överföring av elevinformation och hälsouppgifter till annan huvudman, kan göras. Samtycke kan inhämtas skriftligt eller muntligt och ska dokumenteras. Skolhälsovården har rutin för samtycke inom verksamheten. 14 (14) 6.1 Dokumentation och journalhantering Inom kommuner utgör varje nämnd en egen myndighet. En kommunal skola/förskola är en del av den myndighet, det vill säga den nämnd, som den lyder under. Skolan/förskolan har som myndighet enligt förvaltningslagen (1986:223) skyldighet att skriftligen dokumentera betydelsefulla åtgärder som vidtagits och beslut som fattats inom ramen för ett ärende som avser myndighetsutövning mot enskild. Varje yrkeskompetens ansvarar för sin dokumentation. Journalhantering regleras av lagar, förordningar och lokala regler såsom Patientdatalagen, Offentlighets- och sekretesslagen samt socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring. I Vingåkers kommun har skolläkare, skolsköterska och kurator behörighet till datajournal i särskilt verksamhetsprogram, PMO. Skolläkare, skolsköterska och psykolog har enligt Hälso- och sjukvårdslagen skyldighet att journalföra. Rektors och specialpedagogen/- lärarens dokumentation sker i elevens elevvårdsakt.. 14