Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Område Norra Gamlegårdskolan med fritidshem Skolan måste agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt. Skolan skall utreda vad som har hänt och vidta åtgärder och förhindra fortsatta kränkningar. Planerna syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Planerna gäller för läsåret:2014/2015 Ansvarig för planerna: Birgit Johansson
Innehåll 1 Lagstiftningen... 3 2 Vision för skolan/skolområdet... 3 3 Övergripande mål för skolan/skolområdet... 3 4 Vad står begreppen för i likabehandlingsplanen... 3 5 Vad står begreppet för i planen mot kränkande behandling... 5 6 Kartläggning... 6 7 Framtagande av planerna... 6 8 Skolans förankringsarbete... 6 9 Skolans arbete med främjande insatser... 7 10 Skolans arbete med förebyggande insatser... 8 11 Skolans åtgärder mot diskriminering och trakasserier... 8 13 Utvärdering och uppföljning... 12 14 Ansvarsfördelning... 13 15 Arbetsgång vid incidenter... 14 16 Arbetsgång när elev kränker, hotar eller misshandlar elev och när personal eller annan vuxen kränker, hotar eller misshandlar elev... 15 17 Arbetsgång när elev kränker, hotar eller misshandlar... 16 17 Dokumentation - diskriminering och trakasserier/kränkande behandling... 17 2
1 Lagstiftningen Den 1 januari 2009 ersattes barn- och elevskyddslagen från 2006 av två lagar som skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering. Den ena är diskrimineringslagen som samlar innehållet från flera olika lagar om diskriminering i en enda lag. Den andra är skollagens kapitel 6 som innehåller regler som avser kränkande behandling. Utifrån denna lagstiftning skall två planer upprättas: likabehandlingsplan med tillsynsmyndighet Diskrimineringsombudsmannen (DO) och plan mot kränkande behandling med tillsynsmyndighet Skolinspektionen - Barn- och elevombudet (BEO). 2 Vision för skolan/skolområdet På vår skola och vårt fritidshem har barnen utvecklat både självförtroende och självkänsla som stärkt deras självbild. Barnen är engagerade, de vill och kan påverka sin situation genom den kunskap och de möjligheter som skolan gett dem. Barnens minne från skoltiden på Gamlegårdskolan är att de har trivts, mått bra och har haft roligt. Skolans honnörsord är TILLIT. 3 Övergripande mål för skolan/skolområdet "Alla våra barn och ungdomar känner en fysisk och psykosocialt trygg miljö byggd på ömsesidig respekt" 4 Vad står begreppen för i likabehandlingsplanen 4.1 Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Direkt diskriminering är när någon elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. 3
4.1.1 Diskrimineringsgrund kön Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier. Exempel på trakasserier kan vara: utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Exempel på sexuella trakasserier kan vara: sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. 4.1.2 Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. att var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. 4.1.3 Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier genom att inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion att inte missgynna någon med uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning ex buddism, ateism mm 4.1.4 Diskrimineringsgrund funktionshinder Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som kan vara av fysisk, psykisk eller intellektuell karaktär och påverka livet på olika sätt. Funktionshinder är både sådana som syns och sådana som inte märks lika lätt, som till exempel olika former av allergi, dyslexi eller annan diagnos. 4.1.5 Diskrimineringsgrund sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier samt arbeta mot homofobi och på så sätt värna rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet bisexualitet heterosexualitet Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. 4
4.1.6 Diskrimineringsgrund könsöverskridande identitet eller uttryck Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. 4.1.7 Diskrimineringsgrund ålder Ålder, dvs uppnådd levnadslängd. Undantaget är tillämpning som tar hänsyn till ålder i fråga om skolbarnsomsorg, utbildning i förskoleklass eller särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. 4.2 Trakasserier Trakasserier är behandling som kränker en elevs värdighet och har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. 5 Vad står begreppet för i planen mot kränkande behandling 5.1 Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet eller principen om alla människors lika värde och inte kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. När en person kränks vid upprepade tillfällen kallas det mobbning. Kränkande behandling kan vara: fysisk (bli utsatt för slag och knuffar) verbal (bli hotad eller kallad för olika skällsord) psykosocial (bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning) text- och bildburen (klotter, brev, e-post, sms/mms) 5
6 Kartläggning Skolan och fritidshemmet har flera olika sätt att få elever och föräldrar delaktiga i kartläggningen. Eleverna har en egen trivselenkät som alla fyller i. Kommunen har en trivselenkät som klass 3-5 fyller i. Vi har skolgårdskartan där eleverna visar var de upplever att det kan förekomma kränkningar. Undersökningen genomförs 2 ggr/läsår. Vi har en föräldraenkät, som skickas hem årligen. Vi har trygghetsteam med vuxna och 2 elever från varje klass från skolår 2-5. Vi har omarbetat en enkät som finns i Friend s Kompisstödjarboken och Kamratstödjarna har i uppdrag att alla i åk 2-5 besvar enkäten. Enkätsvaren sammanställs av oss i THT och resultaten tas tillbaka ut i klasserna av Kamratstödjarna för analys och diskussioner i klasserna. Alla kartläggningar som görs omfattar skola och fritidshem i sina frågor. Dessutom har skolsköterskan en hälsoenkät som föräldrar och elever i förskoleklass och klass 4 fyller i. Alla dessa undersökningar har jämförts, analyserats och diskuterats och därefter har nya mål tagits fram med eleverna. 7 Framtagande av planerna Läsårets planers mål har arbetats fram utifrån de svar vi fått på de olika enkäterna. De visar vilka områden som vi måste förändra. Eleverna får klassvis ta del av resultaten och komma med sina synpunkter om förändring och sätta mål för arbetet i klassen. Klassresultaten kan se olika ut eftersom resultaten kan varit olika i klasserna. Har man i en klass behov av att förändra uppträdandet i hallen så gör man arbetet efter det i den klassen. Utifrån enkäterna har vi har bestämt ett gemensamt mål på skolan utöver de mål klasserna väljer. Skolans mål och arbetssätt för läsåret har alla som arbetar i verksamheterna tagit fram tillsammans och därefter bryter varje klass eller avdelning ner arbetet tillsammans med eleverna. 8 Skolans förankringsarbete Alla som arbetar på Gamlegårdskolan, vuxna och elever, är delaktiga i arbetet med att välja prioriterade mål och metoder. Vårdnadshavarna får del av arbetet på föräldramötena under hösten. Likabehandlingsplanen ligger på hemsidan, vilket alla föräldrar genom ett brev har fått information om. Arbetet är en process vilket för oss betyder att det förändras allt eftersom och att uppföljningar och synpunkter från vårdnadshavare och elever kan förändra sättet att arbeta för att nå målen. Vårdnadshavares synpunkter kan också ge ytterligare mål. 6
9 Skolans arbete med främjande insatser Alla som är anställda på Gamlegårdskolan har lika stort ansvar för alla elever som finns i våra olika verksamhetsformer. De vuxna ska föregå med gott exempel, ställa tydliga krav, ge barnen redskap för att lösa problem vilket gynnar deras sätt att lösa konflikter. Uppmärksamma de elever som föregår med gott exempel. Detta främjar att fler ser det positiva och det förstärker det som är bra på skolan. Vi har ett trygghetsteam som består av tre lärare, en specialpedagog och en fritidspedagog samt två elever/klass från årskurserna 2-5. Eleverna utbildas för sitt uppdrag och har det kvar under 2 år. Eleverna i trygghetsteamet är brobyggare på skolan och arbetar utifrån att främja ett positiv klimat elever emellan. De arbetar inte med att ange andra elever. Skolans värdegrund är levande, synlig, känd och bearbetad i klassrummen och på fritidshemsavdelningarna. Vårt förhållningssätt bygger vi på vår värdegrund. I den ordinarie undervisningen t.ex. i religion och historia anknyter vi till diskrimineringsgrunderna. Metoder som värderingsövningar, samtal och reflektion, för att förstå diskrimineringsgrunderna, planeras in i den vanliga undervisningen i alla ämnen och aktiviteter. Detta ska alltid pågå. Alla vuxna ska ha elevers lika värde i fokus och på det viset få alla elever att förstå och kunna delta i aktiviteter. Alla klasser/fritidshemsgrupper har klassråd, där representanter för klassens synpunkter vidare till Gamlerådet (skola och fritidshemmet), matrådet eller trygghetsteamet. Demokratiarbetet pågår vid många andra tillfällen t.ex. när mål och arbete planeras i klassrummen och fritidshemsgrupperna. Demokratiprocessen tränas också för att få eleverna att förstå att demokrati inte är att man själv alltid får bestämma. För att lära eleverna att ta ansvar för sig, sina och skolans saker tränar vi detta genom att ha olika ansvarsområden. Detta kan vara att se till att uteleksaker kommer in och att det är trevnad i hallen och klassrummet. Från början rör det eleven och dennes klass för att med stigande ålder röra de gemensamma områdena. Vi utvecklar arbetssättet att ge pojkar och flickor lika stort utrymme men också för att förstå skillnaderna mellan pojkar och flickors inlärning. I den miljön främjas ett gott klimat. Personalen och kamratstödjarna får kompetensutveckling i arbetet med att utveckla det goda klimatet. Här har vi tagit hjälp av Friends för att få en samsyn i personalgruppen. 7
Vi har en studiecirkel för pedagoger på skolan. Den baseras på John Steinbecks bok Ledarskap i klassrummet och syftar till att skapa tydliga ledare i klassrummet. Detta främjar också det goda klimatet. Föräldrarna görs delaktiga i det främjande arbetet genom att de informeras om planerna och på föräldramöten diskuterar vikten av att skola och hem samarbetar. 10 Skolans arbete med förebyggande insatser Exempel på förebyggande insatser på Gamlegårdskolan: Alla vuxna som bevittnar något otillåtet stannar upp och samtalar med berörd/ berörda elever. Den vuxne stannar kvar tills händelsen är utredd och använder sig av t.ex. samtalsmetoden trepartssamtal. Därefter överlämnar den vuxne information om händelsen till ansvarig pedagog som har ett ansvar att följa upp. Vuxna som är ute på rast organiserar och ser till att det finns aktiviteter för eleverna. På fritidshemmet är alltid en vuxen med ute och finns till hands i leken och erbjuder aktiviteter. Detta syftar till att öka trivseln och minska antalet konflikter. De vuxna uppmärksammar extra de dokumenterat otrygga platserna. I omklädningsrum och hallar är en vuxen med. Vid köbildning är en vuxen med. Med utgångspunkt från elevernas svar på trivselenkäten upprättas handlingsplaner tillsammans med elever för att åstadkomma en förbättring. Fritidshemmen arbetar med mellanmålsplaceringar, delaktighet vid planeringar och genomför aktiviter som lyfter det enskilda barnet. 11 Skolans åtgärder mot diskriminering och trakasserier Nedanstående struktur är hämtad ur Lika värde lika villkor Arbete mot diskriminering i förskola och skola, Love Nordenmark o Maria Rosén. 8
11.1 Diskrimineringsgrund kön Kön Nuläge Mål Åtgärd Det har inte framkommit vid utvärderingarna att någon elev känt sig kränkt av vuxen på skolan p.g.a. kön All personal ska vara införstådd med vad diskrimineringslagen säger undervisningen ska leda till att medvetet göra för eleverna vad diskrimeringensslagen innebär Främjande: Pojkar och flickor får lika stort inflytande o utrymme. Undervisningen ska involvera lagen så att förståelse skapas för elevers rättigheter Förebyggande: Om kartläggning visar diskrimenering ska handlingsplan genast upprättas Tidsplan 2014/2015 Ansvar 1. Ytterst 2. Operativt Uppföljning Rektor Alla som arbetar på skolan Ansvarig klasslärare Ansvarig fritidspersonal Utvärdering. Elevernas enkät 11.2 Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Nuläge Mål Åtgärd Vid kartläggning har ingen diskrimenering förekommit Alla på skolan ska ha kunskap om vad lagen säger Undervisningen i skolan ska leda till medvetenhet hos eleverna och visa på allas värde och rätt till hjälp utifrån det behov varje elev har Främjande: Tydliga rutiner på skolan som uppmärksammar om någon vuxen skulle arbeta diskriminerande mot någon elev enligt ovan Tydliga rutiner hur varje elevs planering utgår från varje elevs behov. Tidsplan 2014/2015 Ansvar 1. Ytterst 2. Operativt 1 rektor 2 arbetslagen Uppföljning utvärdering: Uppföljning av elevhälsans arbete samt enkätsvar från elever en gång per termin 9
11.3 Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning Religion/ trosuppfattning Nuläge Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar 1. Ytterst 2. Operativt Uppföljning Här är samma som gäller som i etniska tillhörigheten Förutom det som står ovan ska personalen vara speciellt uppmärksamma på att det kan finnas grupper som förföljs av sina egna landsmän inte blir särbehandlade på ett negativt sätt på skolan 11.4 Diskrimineringsgrund funktionshinder Funktionshinder Nuläge Mål Åtgärd Ingen diskrimenering har framkommit vid kartläggning personalen måste ha kunskap om lagen Alla funktionshinder som finns på skolan ska kartläggas ta fram vad som ska beaktas när vi får en elev med funktionshinder Förebyggande: arbetslage/skolan ska diskutera vad som kan vara utestängande för en elev för att detta inte ska förekomma. Ge eleverna förståelse för att många elever har funktionshinder och vad det innebär och att dom har samma rättigheter som de andra eleverna. Tidsplan 2014/2015 Ansvar 1 rektor 1. Ytterst 2 arbetslagen 2. Operativt 3 den enskilde pedagogen elevhälsan Uppföljning Utvärdering. frågor till anhörig hur dom upplever skolsituationen för deras barn. Frågor till eleverna utifrån ålder 11.5 Diskrimineringsgrund sexuell läggning Sexuell läggning Nuläge Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar 1. Ytterst 2. Operativt Uppföljning Har ej förekommit 10
12 Skolans åtgärder mot kränkande behandling 12.1 Kränkande behandling Kränkande behandling Nuläge Mål Åtgärd Våra enkätsvar visar att vi har en stor andel verbala kränkningar. Vi har också bråk i form av knuffar och slag för man ska ge igen. Vi ser att många bråk börjar genom ett nervärderande ord. Vi vill förändra eleverna språkbruk Vi vill ge eleverna metoder för att samtala istället för att slåss Vi vill få eleverna att förändras genom att ge dom förståelse för vilka känslor som skapas när någon kränker Främjande: Pedagogerna arbetar som förebilder för att få lugn i klassrummen och medvetandegör eleverna på vad som händer och när det händer. Eleverna får efter stigande ålder ansvarsuppgifter för klassrumstrivsel, trivselaktiviteter iklassen/fritidsaavd., mellanmålsansvar, kamratsstödjare, gamleråd, matråd och ansvarsuppgifter på utedagar och i femman hjälp på rasterna och arbete ihop med vaktmästaren. Planeringen är sådan att pojkar och flickor har samma utrymme och inflytande. Alla elever/barn ges förutsättningar för att deltaga på skolaktiviteter, utflykter, studiebesök och friluftsdagar, raster Diskussioner runt media-värdegrundsarbete. Vad förmedlar Robinsson, Idol? Först i personalgrupper därefter fortsätta arbetet ute i klasserna. Hur påverkade blir vi? Hur mycket tar vi efter? Visa på goda exempel med hjälp av litteraturen Arbetslagens schemalagda träffar där målen alltid hålls levande genom olika sätt att arbeta på vid arbetslagsträffar. Ett kan t.ex. vara att hjälpa varandra med arbetssätt att arbeta runt barns självkänsla. Förebyggande: Vuxna i hallen när eleverna kommer och ska gå. Inte alla elever på en gång Undvika köer, om det är tvunget ska en vuxen finnas med. Rastaktiviteter, vuxna som engagerar sig i eleverna när dom är ute gula västar på. ge eleverna tid att bestämma vad dom ska göra när dom kommer ut Uppdatera alt. förändra ordningsreglerna tillsammans med eleverna. Ta fram metoder med eleverna hur vi ska lyckas. Kartlägga alla metoder som använts för att få eleverna att förstå att vissa ord är kränkande. Vilka har varit bra? sålla bort de som inte gav effekt. Ta med till arbetslagen Tidsplan 2014/2015 Ansvar 1. Ytterst 2. Operativt 1 Rektor 2 ansvarig pedagog /klass Ansvarig Pedagog/fritidshems avd. Uppföljning Utvärdering i olika steg. i klassrummen varje dag därefter en gång i veckan för att avsluta med enkäten friends eller vår egen. Utvärderingssätt bestäms av varje klass men eleverna ska kunna se om det sker en förändring tex. följ en skala 1-10. Om 10 är målet var befinner vi oss? Viktigt att någon eller några uppföljningar i klassen är anonyma. 11
13 Utvärdering och uppföljning 13.1 Utvärdering av föregående läsårs likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vi har arbetat med att utveckla struktur och tydligare organisation i klassrummet och hallar för att få en lugn arbetsmiljö och därmed ökad trygghet och högre kunskapsnivå. I de flesta klasserna har eleverna har varit med och upprättat handlingsplaner och regler. Eleverna har fasta platser i klassrummet och en fast plats i ledet till matsalen. Det ger en ökad trygghet när eleven vet var den ska befinna sig och inte behöver tävla om en bra plats. Vi har kallat alla regler som gäller arbetsmiljön, både inne och ute, för ordningsregler. Det har gett ökad kunskap om våra regler i olika miljöer. Kamratstödjarna har genomfört utvärdering om skolgården och fått en ökad förståelse för var bråk och kränkningar uppstår. Inför hösten måste en handlingsplan upprättas tillsammans med eleverna så vi kan förebygga att det inte händer. Likabehandlingsplanen aktualiserades i alla klasser. Trygghetsteamet med kamratstödjarna omarbetade en enkät som finns i Friend s Kompisstödjarboken och Kamratstödjarna hade i uppdrag att alla i åk 2-5 besvarade enkäten. Enkätsvaren sammanställdes av THT och resultaten togs tillbaka ut i klasserna av Kamratstödjarna för analys och diskussioner i klasserna. Den fråga som flest barn i alla klasser inte markerade med ett glatt ansikte var hur barnen är mot varandra i skolan. Enkätresultaten har lett till många givande diskussioner och arbete i klasserna och lärarna har uppskattat att få en screening av hur klassen mår. 13.2 Utvärdering av innevarande läsårs likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Den fråga som flest barn i alla klasser inte markerade med ett glatt ansikte på vår enkät det här läsåret var Hur är ni mot varandra i klassen? Det kom fram i enkäten att klasserna behöver arbeta mot kränkningar i klassrummet och på vilket sätt eleverna beter sig mot varandra. Vilket innebär att klassernas arbete för att förbättra elevernas attityder mot varandra måste fortgå. Barn kränker och hotar varandra och det måste förändras. Vi kommer att fortsätta med vår version av Friendsenkäten som uppdrag för Karmatstödjarna cirka två gånger per terminen. Detta för att vi ska kunna ringa in om 12
någon är utsatt för kränkningar, eller är ensam samt marknadsföra och synliggöra kamratstödjarnas roll. Vi tänker även att alla elever ska bli mer medvetna om sin egen situation i skolan och sitt ansvar för andras trygghet och trivsel. Likabehandlingsplanen, skolans regler och skollagen görs på så sätt levande och synlig. Eleverna blir samtidigt förberedda inför de årliga enkätundersökningarna. De ärenden, antal och karaktär, som kommer upp i Elevhälsoteamet och Trygghetsteamet är också en barometer på hur skolan mår. 14 Ansvarsfördelning Följande ansvarsfördelning gäller: Skolchef ansvarar för att skyndsamt följa upp av rektor anmälda fall av kränkningar och eller trakasserier, samt anmäla, enligt delegeringsordningen till Barn- och utbildningsnämnden. Rektor ansvarar för att likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling omarbetas varje år, hålls aktuell och följs upp. ansvarar för att dokumentationen av händelser som kan betecknas som diskriminering eller kränkande behandling sparas/arkiveras. ansvarar för att åtgärdsplan upprättas. ansvarar för att stöd ges till elever som utsatts för diskriminerande eller kränkande behandling och att stöd ges till den som orsakat händelsen. kontaktar och informerar skolchef vid samtliga fall av kränkningar och eller trakasserier, använd avsedd blankett i metodboken. ansvarar för att kontakt med polis tas för samråd och att anmälan sker, i de fall då incidenten faller under allmänt åtal. kallar till möte med berörd personal för att förhindra att diskriminering, trakasserier eller kränkning fortsätter och ser till att åtgärdsprogram upprättas. Elevhälsan Personal i elevhälsan i samarbete med trygghetsteamet träffas regelbundet och diskuterar och samordnar åtgärder mot uppkomna incidenter. Personal i elevhälsan analyserar och föreslår åtgärder i syfte att främja likabehandling. Mentor/ansvarig pedagog har huvudansvar för kontakter med eleven, hemmet och rektor. informerar elever och föräldrar om likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. 13
Arbetslaget skall vara den grupp, där man i första hand kan få stöd och hjälp att hantera situationer med anknytning till handlingsplanen. eller person i arbetslaget som får information om eller bevittnar en kränkande eller diskriminerande händelse skall dokumentera på avsedd blankett. informerar/utbildar elever i frågor som rör likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling, så att de aktivt kan ta ställning i dessa frågor. arbetar på ett medvetet och tydligt sätt med händelsen i fokus enligt nedanstående arbetsgång Elever skall ta ställning mot diskriminering och kränkande behandling. 15 Arbetsgång vid incidenter Vi skiljer på om det är upprepade incidenter där samma elev är inblandad oberoende om det handlar om offer eller förövare. Den typ av ärende tas upp i Trygghetsteamet. Är det en enstaka händelse som kräver omedelbar åtgärd utreds det direkt av berörd personal. Incidenter, som kommit till trygghetsteamet kännedom: Två av de vuxna som är med i trygghetsteamet hämtar den elev som utsatt någon/några elever för knuffar och slag. Vi använder oss av ett frågeupplägg utifrån Farstamodellen med ett tillägg att vi alltid kontaktar berörda elevers föräldrar. Direkt efter samtalet bestäms en ny tid för uppföljning. Två uppföljningar sker. Allt dokumenteras. Rektor och elevhälsoteamet blir inkopplat om ingen förändring sker. Uppstår en incident på t.ex. skolgården eller i ett klassrum som ett slagsmål eller otrevligt uppträdande mot vuxna eller andra elever arbetar vi efter följande: 1. Gå in och bryt. 2. Skaffa dig en bild av händelsen. Ta redan på fakta genom t.ex. trepart-samtal. 3. Kontakta ansvarig klasslärare eller personal på fritidshemmet och vid behov rektor. 4. Elevens mentor kontaktar vårdnadshavaren till de inblandade. 5. Följ upp med uppföljningssamtal. Eleverna uppmanas alltid att direkt kontakta en vuxen om något händer. Är eleven inte involverad i det som händer utan står bredvid ska den hämta en vuxen. Vi uppmanar föräldrarna att informera oss om eleven hemma berättar något som hänt i skolan som vi inte känner till. 14
16 Arbetsgång när elev kränker, hotar eller misshandlar elev och när personal eller annan vuxen kränker, hotar eller misshandlar elev Vad det gäller elev-elev är detta ett steg allvarligare än det som redovisas i punkt 15. 1. Gå in och bryt 2. Tillkalla akut hjälp om det inte går att bryta 3. Vid behov tillkallas polis, görs detta i första hand av skolledning. 4. En skadebedömning görs och skolsköterska/vårdcentral/sjukhus kontaktas för ev.vård 5. Vårdnadshavaren ska kontaktas i första hand av ansvarig pedagog/mentor och i andra hand av annan vuxen 6. Vid situationer där personal ingripit ansvarar denne för att rektor kontaktas snarast. rektor ansvarar för att det som inträffat utreds samt vilka åtgärder som ska vidtagas. Händelsen ska dokumenteras på avsedda blanketter samt Flexite och åtgärdsprogram ska upprättas 7. Samtal och uppföljningssamtal Är händelsen inte av våldsam karaktär utan består av kränkningar eller hot, gäller samtalsmodellen enligt Farsta modellen samt dokumentation på avsedda blanketter och åtgärdsprogram upprättas. Här kontaktas vårdnadshavaren av ansvarig lärare. Eleven hjälps av vuxna som kontrollerar hur eleven mår och följer upp hur eleven kommer hem. Det är viktigt att eleven förstår att de vuxna tar ansvar för eventuella anmälningar och samtal eller andra åtgärder. Elev - vuxen Punkterna 1-4 som ovan samt punkt 6 och 7. Anhörig till den anställde kan behövas kontaktas. Samtal för den vuxne med stöd av arbetsmiljöenheten. Samtalet med eleven kan behövas göras med hjälp av kurator. Ärendet dokumenteras i arbetsmiljölagens dokument. Vuxen-elev Är det en våldshändelse som andra vuxna ser ska punkterna 1-7 gälla Rektor ansvarar för vilka åtgärder som ska vidtas, t.ex. om den anställde ska stängas av från sitt arbete genom förvaltningens försorg. Om inte någon sett händelsen är den personal som hör eleven berätta om i efterhand, skyldig att genast kontakta rektor. Rektor pratar med elev och vårdnadshavaren för att få en bild av händelsen. Rektor tar hjälp av personalkontoret för korrekt hantering av personalärendet. Berättar eleven hemma ska vårdnadshavaren skyndsamt ta kontakt med rektor som följer ovan gång. 15
Är det rektor som kränker eller misshandlar elev måste detta anmälas direkt till skolchef av den som får informationen. Rektor hanteras enligt samma punkter som ovan. Kränker eller misshandlar rektor en medarbetare ska detta omgående anmälas till skyddsombudet som vidtar åtgärder enligt arbetsmiljölagen. 17 Arbetsgång när elev kränker, hotar eller misshandlar Det som står under punkten 16 gäller. Anmälan till polis och arbetsmiljöverket sker i förekommande fall av rektor/skolledning efter samråd med polis. Rektor och skolchef beslutar om vilka stödåtgärder som behöver vidtas. Bedömning måste göras om det är lämpligt att berörd personal och elev skall ha fortsatt kontakt Rektor och skolchef ansvara för att uppföljning sker. Om en elevs vårdnadshavare inte vill anmäla till rektor kan man anmäla till skolchef som då vidtager åtgärder enligt punkt 16. 16
17 Dokumentation - diskriminering och trakasserier/kränkande behandling Gemensamt för all diskriminering och kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan vara fysiska (exempelvis slag och knuffar), verbala (exempelvis hot och tillmälen), psykosociala (exempelvis utfrysning och ryktesspridning) eller texter/bilder (exempelvis klotter, brev, sms och e-post). Denna utredningsblankett arkiveras på rektorns expedition. Datum för händelsen: Vårdnadshavare informerad Ja Nej Personer som varit närvarande vid eller som har information om händelsen. Namn och klass/befattning. Klockslag: Person 1: Person 2: Person 3: Person 4: Person 5: Plats (hus, sal mm): Beskrivning av orsaken till händelsen och förloppet: Diskimineringsgrund Kränkande behandling Åtgärder: Uppföljningsdatum: Informationslämnare Datum Ansvarig rektor Datum 17