FÖREDRAGNINGSPM 1 (1) ORGAN Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel SAMMANTRÄDESDATUM 2012-12-07 Överenskommelse om hälso- och sjukvård år 2013 mellan nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel och Psykiatriförvaltningen Diarienummer:12OLL4982 Handläggare: Mikael Johansson Ärendebeskrivning Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel ska sluta överenskommelse med Psykiatriförvaltningen. Inför 2013 har ledningskansliet i samarbete med Psykiatrin utarbetat föreliggande förslag till överenskommelse. Överenskommelsen är en utveckling av de överenskommelser som arbetats fram tidigare år. Underlag Framtaget förslag till överenskommelse. Uppföljning Överenskommelsen kommer att följas upp av Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel i anslutning till delårsuppföljningarna samt på årsbasis på nämndens sammanträde i februari eller mars året efter överenskommelseperioden. Beredning Nämnden har fört diskussion kring överenskommelsen vid sina sammanträden i mars, augusti, september samt oktober 2012. Förslag till beslut Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel beslutar a t t godkänna framlagda förslag till överenskommelse med Psykiatriförvaltningen Örebro 2012-11-08 Olle Bingerud Hälso- och sjukvårdsdirektör Delges: Landstingsstyrelsen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Överenskommelsens syfte... 2 Uppdrag... 2 Psykiatrin... 2 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård... 5 2. Patientsäker vård... 8 3. Patientfokuserad vård... 9 4. Effektiv vård... 10 5. Jämlik och jämställd vård... 11 6. Vård i rimlig tid... 11 7. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård... 12 Uppföljning... 13 Förändringar i verksamheten... 14 Ersättning... 14 Giltighetstid... 14 Underskrifter... 15 Bilaga 1... 16 1
ÖVERENSKOMMELSE OM PSYKIATRISK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2013 Denna överenskommelse är tecknad mellan Nämnden för psykiatri, hjälpmedel och habilitering och Psykiatriförvaltningen (nedan kallad Psykiatrin); överenskommelsen avser Psykiatrins verksamheter. Psykiatrin och dess verksamhetschefer, har ansvar för att uppdragen enligt denna överenskommelse blir kända för medarbetarna inom berörda verksamhetsområden. Nämnden har till uppgift att bereda och besluta i frågor som handlar som verksamhetens genomförande, uppföljningar och förbättringar. Psykiatrin har ett ansvar att ta fram en egen verksamhetsplan utifrån landstingsfullmäktiges verksamhetsplan och nämndernas överenskommelser. Återrapportering från Psykiatrin sker till nämnden som bereder förvaltningens delårsrapporter och verksamhetsberättelser som därefter fastställs av landstingsstyrelsen. Funktionerna vid ledningskansliet stödjer hela förtroendemannaorganisationen samtidigt som de leder, styr och stödjer processer på tvärs över verksamhetsorganisationen. Överenskommelsens syfte Överenskommelsen syftar till - att beskriva de insatser som Psykiatrins verksamheter skall erbjuda och tillhandahålla på uppdrag av nämnden - att förtydliga de utvecklingsområden som Psykiatrin skall delta i på uppdrag från nämnden - att beskriva det ansvar som ligger på Psykiatrin för att genomföra en kontinuerlig uppföljning av de insatta åtgärderna. Uppdrag Psykiatrin Verksamhetens syfte är att allsidigt främja utveckling, återtagande och bibehållande av bästa möjliga psykiska funktionsförmåga. Psykiatrin utreder, diagnostiserar, behandlar, vårdar och rehabiliterar patienter med psykiska störningar som kräver psykiatrins specialistkompetens och resurser i öppna och slutna vårdformer. Psykiatrin ska kännetecknas av en välfungerande och ändamålsenlig samverkan både internt och externt. Kommunerna, primärvården, habiliteringen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är särskilt viktiga samarbetspartners, men också anhörigas och andra externa partners medverkan är viktig. Samverkan ska fokusera både på patientens psykiatriska och somatiska vårdbehov. Arbetsmetodiken i psykiatrin ska vara inriktad på att i samverkan med vårdgrannar tidigt upptäcka psykiska störningar och ge tidiga insatser, särskilt för de personer som för första gången gjort ett suicidförsök eller nyinsjuknat i en psykos. 2
Psykiatrin ska bistå primärvården med sin specialistkompetens i syfte att förbättra det totala omhändertagandet av personer med psykisk ohälsa och funktionsnedsättning. Psykiatrisk konsultverksamhet ska bedrivas i primärvården. Psykiatrin ska även samverka med kommunerna. Psykiatrin ska i samverkan med sjukhusen och primärvården utveckla vårdprocesser och insatser som möter behoven hos personer med riskbruk eller beroende av läkemedel Upptagningsområdet är Örebro län. Psykiatrin ska också tillhandahålla insatser till personer som inte bor i Örebro län och som söker insatser enligt gällande författning, avtal och regler om valfrihet i vården. Psykiatrin ska i sin helhet erbjuda ett differentierat vårdutbud efter behov och med inriktning på olika sjukdomstillstånd. Ett etiskt förhållningssätt ska genomsyra all hälso- och sjukvård. Särskilt viktigt är detta vid prioriteringar, i bemötandefrågor och i vården av personer med nedsatt autonomi. Inom förvaltningen ska varje enskild verksamhet i sina verksamhetsplaner integrera relevanta mål/aktiviteter från landstingets handlingsplaner (funktionshinderpolitiskt program, handlingsplan för förverkligande av barnkonventionen, jämställdhetsstrategin uppdrag 3, folkhälsoplanen uppdrag 2, miljö- och hållbarhetsprogrammet uppdrag 4)(uppdragen avser landstingets verksamhetsplan med budget) Allmänpsykiatrisk öppenvård Allmänpsykiatrisk verksamhet ska finnas i Örebro, Lindesberg, Karlskoga och Hallsberg. Verksamheten erbjuder öppenvård och tät öppenvård, vilket skapar tillgänglighet för patienter i behov av varaktiga och kontinuerliga insatser. Öppenvården ska främja samverkan med samhällets andra aktörer och ska ha tillgång till ett differentierat vårdutbud med kapacitet för både akuta och planerade insatser. För att skapa kontinuitet för patienter med varaktigt och kontinuerligt insatsbehov ska öppenvården utse vårdkoordinatorer med ansvar för att tillsammans med patienten utforma vårdplanen. I vårdplanen ska rehabiliterande insatser prioriteras för patienter med psykos eller svår psykisk störning med reducerat vardagsfungerande. Psykiatrisk akut- och heldygnsvård Heldygnsvården utgör en högre vårdnivå och ska betraktas som länsgemensam och bedrivas i Örebro, Lindesberg och Karlskoga. En vårdplatskoordinator ska bidra till att optimera nyttjandet av slutenvårdsplatserna. Högspecialiserad vård Den högsta vårdnivån (högspecialiserad vård) med jourverksamhet är förlagd till USÖ och betjänar hela länet. Till denna vårdnivå räknas dessutom länsövergripande specialiserad öppenvård och heldygnsvård i form av akut- och intensivvårdsplatser för patienter med högsta insatsbehov. Insatserna i den högspecialiserade heldygnsvården betraktas som episodiska och kontakt ska snabbt etableras med närpsykiatrin för vårdplanering vid behov av mer varaktiga insatser. 3
Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri Den psykiatriska rehabiliteringen erbjuder tvärprofessionella insatser för personer med omfattande vårdbehov, framför allt för personer med psykossjukdomar. För att svara upp mot behoven i patientgruppen krävs en nära samverkan både internt och externt (framför allt med kommunerna). Case management och integrerad psykiatri är centralt för att koordinera rehabiliteringsinsatser. Den rättspsykiatriska vårdens huvuduppgift är att utreda, behandla och rehabilitera personer som begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Vården ska bedrivas i både slutna och öppna vårdformer och ge stöd för rehabilitering tillbaka till samhället. Samverkan ska ske både med den övriga psykiatrin och med kommunerna. Målgrupp för den rättspsykiatriska vården är: Dömda till rättspsykiatrisk vård enligt Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) Särskilt vårdkrävande från övriga delar av psykiatrin d v s patienter som bedöms vara så vårdkrävande att behandling på annan nivå ej är möjlig eller att patienten bedöms vara i behov av vård inom klinikens specifika kunskapsområde Allvarligt psykiskt störda inom häkte och kriminalvård. Beroendecentrum Beroendecentrum ska erbjuda insatser till de invånare i länet som har ett missbruk/beroende av alkohol och/eller andra droger och samtidig psykisk ohälsa. Därutöver har Beroendecentrum uppdrag som i formell mening ligger utanför det specialiserade psykiatriuppdraget, t.ex. SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) och körkortsmottagningen. Beroendecentrum tar emot både unga (från 16 år) och vuxna. Verksamheten ska genomföra sitt uppdrag i en nära och organiserad samverkan med socialtjänsten och primärvården och i enlighet med de av Socialstyrelsen utfärdade nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård. Verksamheten ska bedriva akutverksamhet under kontorstid. På kvällar, nätter och helger erbjuds begränsad akutverksamhet upp till sjuksköterskenivå. Beroendecentrum förväntas följa det nationella utvecklingsarbetet inom området och då särskilt resultatet av den genomförda missbruksutredningen. Missbruket tenderar att öka och nya droger introduceras kontinuerligt bland missbrukarna, vilket gör vården ytterligare komplicerad. Behovet av professionella insatser inom hälso och sjukvården förväntas öka. Psykiatri för barn och unga vuxna Barn- och ungdomar Barn- och ungdomspsykiatriska klinken (BUP) erbjuder psykiatrisk specialistsjukvård till barn och ungdomar i länet för att tillsammans med deras familjer och andra samarbetspartners främja psykisk hälsa och utveckling. Klinikens öppenvård, slutenvård och tvångsvård tar emot barn och ungdomar 0-18 år. 4
BUP erbjuder god tillgänglighet i hela länet. Dessutom finns jourverksamhet i Örebro kvällstid och helger. BUP ska fördjupa och utveckla samverkan med såväl primärvård, barnhabilitering, socialtjänst, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och skola. BUP förväntas fortsätta att utveckla samarbetet med Habiliteringen rörande samordning av insatser för patienter med neuropsykiatriska funktionshinder. Unga vuxna allmänpsykiatrisk öppenvård Målgrupp för verksamheten är unga vuxna 16 25 år. Enheten ska ge konsultation till primärvården för åldersgruppen samt möte patienter med affektiv problematik med utredning samt viss behandling. Enheten ska samverka med affektivmottagningen för att säkra övergång för den som ska fortsätta behandling. specialiserad tät öppenvård och rehabilitering Verksamheten omfattar två enheter. Båda har länsuppdrag från 16 år och uppåt. DBT-enheten är specialiserad för dialektisk beteendeterapi och har ingen övre åldersgräns. Enheten för psykiatrisk rehabilitering för unga vuxna (avd 3) erbjuder tät öppenvård och aktiv rehabilitering för patienter upp till och med 29 år. Patienter i DBT eller i kontakt med avd 3 med behov av andra öppenvårdsinsatser får detta i den verksamhet som ansvarar för åldersgrupp och geografisk tillhörighet i allmänpsykiatrins öppenvård eller vid unga vuxna enhetens allmänpsykiatriska enhet. Ätstörningsproblematik Ätstörningsenheten tar emot patienter i alla åldrar. Verksamhet utifrån externa avtal Den del av verksamheten som bedrivs utifrån externa avtal skall vara självbärande ekonomiskt och inte inkräkta på möjligheterna att svara upp mot landstingsuppdraget. 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Vården bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta patientens behov på bästa möjliga sätt. De som har störst behov ska ges företräde. Den psykiatriska vården ska bedrivas enligt principerna för evidensbaserad hälso- och sjukvård. Psykiatrin ska använda de för närvarande bästa kliniska bevisen från systematisk forskning/utvärdering/uppföljning som grund för beslut angående utredning och behandling av individuella patienter. Där sådana finns och är tillämpliga ska slutsatser i rapporter från Statens Beredning för Utvärdering av medicinsk metodik (SBU), Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling, 5
gemensamt överenskomna vårdprogram och andra systematiska kunskapsöversikter av god kvalitet ligga till grund för verksamheten. Vid införande av nya metoder för diagnostik, vård och behandling ska det vetenskapliga underlaget vara bedömt och granskat före beslut. Nya metoder med oklar eller tveksam dokumentation bör tillställas SBU Alert för bedömning, alternativt införas inom ramen för kliniska studier. I detta sammanhang ska tidigare använda metoder också granskas och vid funna brister utmönstras. Psykiatrin bör ansvara/medverka vid framtagande och uppdatering av såväl egna som gemensamma vårdprogram. Dessa ska utvecklas så att de kan fungera som stöd för egenkontroll av samverkan, evidensbaserad vård och vård på lika villkor där nationella vårdprogram/riktlinjer saknas. Psykiatrin åtar sig att bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling så att kraven i Hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrifter tillgodoses. Psykiatrin ansvarar för kvalitetsuppföljning utifrån lagstiftningens krav och ska verka för att identifiera och utveckla mått för uppföljning ur ett behov nytta perspektiv. Psykiatrin ska delta i de för verksamheten aktuella kvalitetsregister som Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen samverkar kring och bör också medverka i utvecklingen av nya register. Kvalitetsutveckling och resultatredovisning med hjälp av dessa register ska stegvis utvecklas. System bör byggas upp för att granska att systematiskt och korrekt inrapportering sker. Resultaten från registren ska återföras och analyseras och de ska användas för systematiskt förbättringsarbete. Verksamheter där kvalitetsregister saknas, eller inte är relevanta, ska genomföra egenkontroll av följsamhet till vårdprogrammen. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården. Riksdagens beslut om prioriteringar inom hälso- och sjukvården ska vara vägledande. Psykiatrin har ett ansvar att medverka i utvecklingen av det vertikala prioriteringsarbetet. Det innebär för Psykiatrin - att bearbeta, anpassa och införa nationellt genomförda prioriteringsarbeten, t.ex. Socialstyrelsens nationella riktlinjer - att specialistföreträdare engagerar sig i regionala och nationella prioriteringsarbeten - att prioriteringsarbeten inom länet görs länsövergripande och specialitetsövergripande - att gränsdragningsdiskussioner kommuniceras öppet och tydligt mellan specialiteterna för att bland annat förhindra övervältringseffekter - att nationell modell för vertikal prioritering som utarbetats under ledning av Socialstyrelsen och Prioriteringscentrum tillämpas - att prioriteringsverktygen även används vid införande av nya metoder och behandlingar i vården Prioriteringsarbetet ska präglas av en strävan mot öppenhet inom landstinget, mellan specialiteterna, mellan olika yrkesgrupper och gentemot förtroendevalda och befolkningen i länet. 6
Psykiatrin ansvarar för att tillgång finns till personal med adekvat utbildning och i den omfattning som krävs för att kunna erbjuda en god och säker vård inom psykiatrins verksamheter. Med tillgång till kompetens avses anställd vid psykiatrin eller samverkanspart. Kunskapsbaserad vård innebär också att alla medarbetare ges möjlighet till en systematisk kompetensutveckling och möjlighet att upprätthålla den kompetens som finns. En strukturerad kompetensförsörjning inom landstinget är viktig för att säkerställa en vård av hög kvalitet oavsett var vården utförs. I enlighet med mål 44 i landstingets verksamhetsplan och budget 2013 ska alla medarbetare i psykiatrin ges möjlighet till att upprätthålla och utveckla sin kompetens för att ge en god och patientsäker vård. Före införande av nya metoder för diagnostik, vård och behandling ska det vetenskapliga underlaget vara bedömt. Mini-HTA ska genomföras enligt vedertagen standard beslutad i ÖLL:s ledningsgrupp. I detta sammanhang ska tidigare använda metoder också granskas och vid funna brister utmönstras. Uppföljning/redovisning Nationella riktlinjer Psykiatrin redovisar hur man arbetar med mål 44 i landstingets verksamhetsplan med budget. Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri ska följa upp implementeringen av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni genom en systematisk journalgranskning med fokus på patientens delaktighet i vårdplaneringen (shared decisionmaking). Psykiatrin ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits under året med anledning av framtagen överenskommelse med länets kommuner kring integrerad psykiatri och case management. Psykiatrin ska redovisa hur Nationella riktlinjer för missbruk och beroendevård tillämpas i verksamheterna (ej Beroendecentrum). Kvalitetsregister BUP säkerställer att registrering sker vid alla enheter aktuella för registrering. Andel registreringar i BUSA ska uppgå till 50 procent av totala antalet patienter i målgruppen. BUP redovisar första, och om möjligt även steg två, avseende SÖK(Nationellt kvalitetsregister för barn och ungdomar som misstänkts/konstaterats blivit utsatta) BUP, Allmänpsykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk akut- och heldygnsvård, Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri samt Beroendecentrum ska redovisa hur stor andel av patienter med för registret aktuell diagnos som registrerats. Avser registren Bipolär, PsykosR, ECT och Rättspsyk. 7
Minst 50 procent av patienterna inom Beroendecentrums öppenvård under 2013 ska vara registreras i Svenskt beroenderegister (SBR). Andelen beräknas på patienter med för registret aktuella diagnoser. 2. Patientsäker vård Verksamheterna erbjuder en säker och trygg psykiatrisk verksamhet och vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Hälso- och sjukvården ska bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling. Psykiatrin har ansvar för att det finns rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda risker och händelser i psykiatrins verksamhet. Psykiatrin ansvarar för att systematiskt sammanställa och analysera gjorda avvikelserapporter i verksamheten. I riskhanteringsarbetet ska erfarenheter från avvikelsehanteringen tas tillvara. Psykiatrin ska också ha rutiner för att särskild riskanalys genomförs vid väsentliga förändringar i verksamheten. (se vidare SOSFS 2005:12) Psykiatrin ansvarar för: - att det finns fastställda rutiner för rapportering av negativa händelser och tillbud av betydelse för patientsäkerheten. - att det finns rutiner för sammanställning, analys, uppföljning och erfarenhetsåterföring av rapporterade avvikelser. Avvikelsehanteringen omfattar också hantering av förslag och klagomål från patienter, närstående och personal. - att det finns rutiner för riskanalys vid förändringar såväl i vårdprocesser som i organisationen och för analys av negativa händelser. - att en patientsäkerhetsberättelse ställs samman - att patientsäkerhetsdialoger genomförs. Vårdrelaterade infektioner och antal vårdrelaterade skador ska minska liksom riskerna i läkemedelshanteringen. Psykiatrin ska följa de basala hygienrutinerna och klädreglerna. Dessa områden följs regelbundet upp genom nationella punktprevalensmätningar två gånger om året. Psykiatriförvaltningen ska genomföra och registrera läkemedelsgenomgångar för ett utökat antal patientgrupper (Uppdrag 29 i landstingets verksamhetsplan och budget) Uppföljning/redovisning Antal rapporterade avvikelser antal genomförda riskanalyser och händelseanalyser Antal anmälningar direkt till psykiatrin och dess verksamheter från patienter och närstående, anmälningar enligt Lex Maria och enskildas klagomål via ansvarig myndighet. Psykiatrin redovisar arbetet med läkemedelsgenomgångar. 8
Psykiatrin redovisar uppföljning av basala hygienrutiner och klädregler.(nationell mätning) Förbättringsarbete baserat på rapportering av anmälningar och avvikelser Redogör för hur erfarenheter från anmälningar, avvikelserapportering och riskanalys används förbättringsarbete (Alla.) Förbättringsarbete baserat på brukarrevision Beroendecentrum redovisar resultat från brukarrevision och hur dessa används för förbättringsarbete. 3. Patientfokuserad vård En patientfokuserad Psykiatri bygger på respekt för människors lika värde, den enskilda människans värdighet och individens självbestämmande och integritet. Patienten bemöts utifrån ett socialt sammanhang och insatser ges med respekt och lyhördhet för hans/hennes specifika behov, förutsättningar, förväntningar och värderingar. Brukaren ges delaktighet, god kontinuitet, tillgänglighet, och bra bemötande. Vården planeras och genomförs i samråd med patienten. Patienternas/närståendes upplevelser av vården ska värderas högt och tas tillvara i förbättringsarbetet. Förbättringsarbetet syftar också till att öka deras delaktighet i vården. Psykiatrin ska bjuda in till samverkan med brukarråd, där information och dialog förs kring verksamheten. Grundläggande för den vård och de insatser som Psykiatrin erbjuder ska vara - att patienten upplever en god kontinuitet i vårdprocessen. - att patienten informeras om sitt hälsotillstånd och de behandlingsalternativ som står till buds. Om informationen inte kan lämnas till patienten ska de i de fall inga hinder finns lämnas till en närstående. - att patienten och närstående upplever att de är delaktiga i beslut om den vård som ges - att patienten och närstående upplever att de bemöts med respekt i kontakt med psykiatrins verksamheter. - att den som söker psykiatrin så fort som möjligt får besked om tider för besök, eventuell behandling eller annan åtgärd. - Att behov av information, råd och stöd till barn som patient och närstående beaktas, och att Handlingsplan för förverkligande av barnkonventionen i Örebro läns landsting är 2009-2014 är implementerad och känd i verksamheterna. Individuella vårdplaner ska erbjudas och upprättas i samråd mellan patient och personal. En vårdplan är ett dokument med uppgift om aktuell planering för patienten med angivande av mål och åtgärder samt ansvar för dessa, och när uppföljning ska göras. ehälsa inriktas på att förbättra medborgarens tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad information om hälsa, vård och omsorg. Hon eller han ska utifrån sina förutsättningar erbjudas individuellt anpassad service och interaktiva e-tjänster för att kunna vara delaktig 9
och självbestämmande. Psykiatrin ska aktivt informera och verka för att patienter/närstående känner till 1177-konceptet (råd och vård via internet och telefon) och tjänsten mina vårdkontakter (MVK) för säker kommunikation med patienter (Mål 7 och 8 i verksamhetsplan med budget). Uppföljning/redovisning Resultat från mätningarna om kännedom om 1177-tjänsterna och anslutning till MVK (nationell mätning) Inflytande och delaktighet Psykiatrin redovisar hur man med utgångspunkt från Handlingsplan/strategi för ökad kvalitet i brukarsamverkan och delaktighet konkretiserat utvecklingsarbetet. Psykiatrin redovisar hur delaktighet och information säkerställs i samband med att ECT aktualiseras 4. Effektiv vård Tillgängliga resurser används på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektivitet för åtgärderna. Psykiatrin medverkar till en god kontinuitet i vårdkedjan och samverkar med andra som ger vård och service till samma personkrets. Verksamheterna ska tillsammans med andra verksamheter utveckla och delta i gemensam vårdplanering och samverkan i syfte att skapa smidiga övergångar/vårdkedjor. Överföringen mellan vårdgivare görs i dialog med patienten och dennes närstående och den andra vårdgivaren. Om patientens behov inte kan tillgodoses inom psykiatrin ska patienten få råd, vägledning och förmedling av annan lämplig vårdgivare eller rådgivning om egenvård. Uppföljning/redovisning Samverkan Med utgångspunkt i aktuell överenskommelse om samarbete med kommunerna ska Psykiatrin följa upp och redovisa utvecklade rutiner för samverkan för de fyra patientgrupperna i fokus. Redovisa andel individuella planer inom respektive grupp. BUP redovisar systematisk journaluppföljning avseende samverkan kring barn/unga aktuella för både Barn- och ungdomshabiliteringen och BUP. Samordnad vårdplan Redovisa andel patienter med schizofreni/psykos som har en samordnad individuell vårdplan. (kan kombineras med undersökning av delaktighet i vårdplaneringen). 10
5. Jämlik och jämställd vård Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. En jämlik hälso- och sjukvård innebär att alla patienter bemöts och vårdas med respekt och omtanke oavsett deras personliga egenskaper, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, sociala ställning, etniska eller religiösa tillhörighet eller sexuella läggning. Landstingets verksamheter har ansvar att hålla sig à jour med och beakta landstingets olika policydokument. Psykiatrin ska uppmärksamma och redovisa förekomsten av könsrelaterade skillnader. Personal inom psykiatrin bör vara vaksamma på att kön inte utgör en faktor vid valet av insats, utan att den enskilde individens behov som är avgörande oavsett man eller kvinna. Vårdgivaren ska säkerställa att diagnos, behandling, rehabilitering och sjukskrivning görs efter individens behov och inte utifrån föreställningar om olikheter mellan könen. För att nå målsättningen ska alla kliniker/vårdenheter genomföra en fortbildningsaktivitet om jämställd sjukskrivning under 2013. Materialet Tänk tvärt om för en jämställd behandling, rehabilitering och sjukskrivning är underlag för fortbildningsinsatsen. Den s.k. genushanden är ett verktyg för vården för säkerställa att viktiga frågeområden berörs i mötet med patienten (Mål 6 i landstingets verksamhetsplan.) Uppföljning/redovisning Redovisa mål 6 d v s arbetet med att säkerställa att sjukskrivningen av patienter är patient- och rättssäker och att det inte finns några omotiverade skillnader i sjukskrivningen mellan könen. Genushanden Samtliga sjukskrivande vårdenheter ska senast vid utgången av 2013 ha genomfört en fortbildningsinsats om jämställd sjukskrivning samt om försäkringsmedicin. Redovisas i februari 2013. 6. Vård i rimlig tid Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Prioriteringar i hälso- och sjukvården ska bygga på den värdegrund som riksdagen har beslutat om. Psykiatrin har ansvar för att personer med psykiska sjukdoms- eller störningstillstånd har tillgång till de åtgärder och behandlingsinsatser som ingår i psykiatrins ansvarsområde. Det medicinska behovet avgör hur snabbt omhändertagandet ska ske. Vid misstanke om allvarlig psykisk sjukdom förutsätts att patienten tas omhand utan dröjsmål så att inte onödigt 11
dröjsmål uppstår med risk för ytterligare försämring av den psykiska och fysiska hälsan. När det bedöms att vård erfordras, ska den omedelbart påbörjas enligt gällande principer för urval och prioritering. Vården ska så långt som möjligt äga rum i samråd med patienten och dennes närstående. Psykiatrin omfattas av landstingets beslut vad avser dels den enskildes rätt till fritt val av vårdgivare inom vårdnivån, dels bestämmelser kring vårdgarantin. Patienten ska informera om rätten och möjligheten att söka vård hos annan vårdgivare inom Örebro läns landsting eller i annat landsting. Tillgängligheten ska öka 2013 jämfört med 2012 i alla hälsosjukvårdsförvaltningar (Mål 5 samt uppdrag 17-19 i verksamhetsplan med budget). Uppföljning/redovisning Tillgängligheten följs månatligen och redovisas regelbundet på nämnden (ordinarie mätningar) Tillgänglighet Uppföljning av jourmottagningens system med tidbokning. Redovisa volym. Psykiatrin redovisar med utgångspunkt från framtagen policy för telefontillgänglighet inom Psykiatrin hur patienterna bedömer tillgängligheten. Vid utgången av 2013 ska allmänpsykiatrin uppfylla vårdgarantin och BUP ska uppfylla den förstärkta vårdgarantin. Vidare ska minst 90 procent av alla patienter som besöker allmänpsykiatrin och BUP ha fått återbesök inom planerad tid och genomströmningstiden på akutmottagningen ska vara under fyra timmar. 7. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård är hälsoorienterad. Det betyder att all verksamhet inom hälso- och sjukvården riktar in sig på att förbättra hela befolkningens hälsotillstånd. Våren 2003 beslutade riksdagen om en ny folkhälsopolitik med 11 målområden. (Regeringens prop 2002/03:35 Mål för folkhälsa.) Ett av målområdena innebär att ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Psykiatrin ska där det är relevant implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som publicerades 2011. Arbetet med indikatorerna anpassas till verksamheternas innehåll och fastställs i klinikernas/ verksamheternas verksamhetsplaner. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet på klinik/verksamhetsnivå omfattar kunskap om indikatorerna och rutiner för registrering av för kliniken relevanta indikatorer. Dessutom ska kunskap finnas om metoder för att kunna föra samtal med patienter/brukare om riskfaktorer/indikatorer samt sammanställning och uppföljning av indikatorerna.) Psykiatrin har ett ansvar för att uppmärksamma enskilda patienters och anhörigas behov av råd och stöd gällande levnadsvanor och riskfaktorer för hälsan. Det är i det vardagliga mötet 12
med patienter som vården har sin största potential att påverka individens hälsa (Mål 9 i verksamhetsplan med budget). Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska baseras på en människosyn som ser patienten som medansvarig för sin egen hälsa. Verksamheten ska ge stöd till patienten så att denne blir delaktig i vården och aktivt tar ansvar för sin hälsa. Detta förhållningssätt är viktigt i alla skeden av vården, från sjukdomsprevention till palliativ vård. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär också att fokusera på hälso- och sjukvårdens långsiktiga resultat i form av livskvalitet. Resultatet av medicinska insatser samt omvårdnads- och rehabiliteringsinsatser bör relateras till den berörda individens situation och mål i livet. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder handlar främst om att stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin egen hälsa. På verksamhetsnivå ska det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet främst inriktas på områdena tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor.(mål 2 landstingets verksamhetsplan med budget) Psykiatrin ska också på lämpligt sätt medverka i kunskapsuppbyggnad och kunskapsutveckling i folkhälsoarbetet i samverkan med andra aktörer, t.ex. primärvården, psykiatrin och kommunerna i länet. Psykiatrin ska ha kännedom om länets folkhälsoplan. Uppföljning/redovisning Alla verksamheter ger patienterna information om hur de själva kan påverka sin hälsa för att förebygga sjukdom eller skada enligt mål 9. (Uppföljning via nationell patientenkät) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Redovisa fortsatt arbete med att implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Rökslutarstöd I syfte att pröva möjligheterna att på sikt skapa en rökfri slutenvårdsmiljö i psykiatrin ska en slutenvårdsenhet genomföra pilotstudie. Uppföljning Uppföljning sker inom följande kvalitetsområden: 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 2. Patientsäker vård 3. Patientfokuserad vård 4. Effektiv vård 5. Jämlik och jämställd vård 6. Vård i rimlig tid 7. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Uppföljning görs av Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel i samband med delårsuppföljning samt för helår i februari året efter överenskommelseperioden. Uppföljningen ska redovisas skriftligt till Ledningskansliet. Psykiatrin ansvarar för att data 13
som lämnas är valida och att de aktuella informationssystemen har nödvändig kvalitet och funktion. Förändringar i verksamheten Utveckling inom och utom landstinget kan under året komma att påverka förutsättningarna för psykiatrin och medföra behov av förändring av exempelvis psykiatrins roll och uppgift i förhållande till andra vårdgivare och enheter. Om väsentliga förändringar inträffar som påverkar parternas möjligheter att fullfölja överenskommelsen kan särskilda förhandlingar upptas. Ersättning Enligt beslut i Landstingsfullmäktige ska ersättning till sjukvårdsförvaltningarna utgå i form av landstingsbidrag. Giltighetstid Överenskommelsen gäller under tiden 2013-01-01 2013-12-31 14
Underskrifter Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tar var sitt. Örebro den Örebro den För nämden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel För Psykiatrin -------------------------------------------------- ------------------------------------------------- Martin Lind Birgitta Huuva Johansson Ordförande Förvaltningschef -------------------------------------------------- Olle Bingerud Direktör 15
Bilaga 1. Fast vårdkontakt 16
Regelverk om medicinskt ansvar, Vårdrutin 1 (3) fast vårdkontakt och sjukskrivning vid remittering av patienter inom ÖLL Upprättat av Sida Upprättat datum Sjukvårdsförvaltningarna Mats Björeman 2012-05-28 Granskat av Utgåva Reviderat datum Samtliga 01 Avsnitt Dnr/Reg. nr Godkänt av Sign Giltigt datum fr.o.m Pia Öijen, Hälso- och sjukvårdsdirektör Regelverk för medicinskt ansvar, fast vårdkontakt och sjukskrivning vid remittering av patienter inom Örebro läns landsting (ersätter PAL-överenskommelsen från 2001-02-07 och Regelverk för sjukskrivningsansvar vid remittering av patienter inom ÖLL 2010-01-01) Bakgrund 1998 träffades en överenskommelse inom ÖLL mellan Primärvården och sjukhusspecialiteterna om patientansvarig läkare för patienter inom Örebro läns landsting, särskilt då patienter remitteras mellan olika enheter. Överenskommelsen reviderades 2011-02- 07, och 2010-01-01 tillkom en specificering av ansvaret för sjukskrivning vid remittering av patienter inom landstinget. Begreppet patientansvarig läkare finns inte längre i Hälso- och sjukvårdslagen, varför överenskommelsen om patientansvarig läkare måste revideras. Andemeningen i överenskommelsen ändras dock inte av att detta begrepp byts mot medicinskt ansvarig eller i vissa fall fast vårdkontakt. Regelverket som hanterar sjukskrivningsansvar vid remittering följer principerna i den tidigare PAL-överenskommelsen och kan med fördel integreras i detta nya regelverk. 2011 införde Socialstyrelsen nya riktlinjer för beslut om och dokumentation kring information om livsuppehållande behandling. Även den lokala tillämpningen av dessa riktlinjer lämpar sig att integreras med regelverket för fast vårdkontakt mm. Medicinskt ansvar, fast vårdkontakt och beslut om livsuppehållande åtgärder Patienter vid landstingets olika enheter ska veta vem som har ansvaret för deras vård och behandling. För de patienter som har livshotande tillstånd ska verksamhetschefen ansvara för att det finns rutiner för att en legitimerad läkare utses till fast vårdkontakt. För alla andra situationer inom vården ska rutiner finnas för att utse fast vårdkontakt, som inte behöver vara läkare, om det krävs för att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet tillgodoses, eller om patienten begär det. Vid kliniker och vårdcentraler ansvarar verksamhetschefen för att regelverk uppställs för hur medicinskt ansvarig och vid behov fast vårdkontakt utses. Fast vårdkontakt kan vara en del av en teamorganisation. I Socialstyrelsens riktlinjer för livsuppehållande behandling (SOSFS 2011: 7) framgår att beslut om avbrytande av livsuppehållande åtgärder får tas av den fasta vårdkontakten, och att därvid samråd med annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska ske. De bedömningar som ligger bakom beslutet ska dokumenteras i journalen, där det också ska framgå på vilket sätt patienten och närstående informerats om ställningstagandet och deras inställning till detta samt med vilka andra yrkesutövare samråd skett.
Sida 2 (3) Avsnitt Dnr/Reg. nr Upprättat datum Reviderat datum 2012-05-28 Om inte fast vårdkontakt finns utsedd för patienten (exempelvis på akutmottagningen) ska annan legitimerad läkare som deltar i vården av patienten ansvara för beslut och dokumentation om att inte inleda eller avsluta livsuppehållande behandling. Denna läkare ska inför detta beslut samråda med minst en annan legitimerad yrkesutövare. Detta regelverk har upprättats för att i varje del av vårdkedjan trygga det medicinska ansvaret och skapa en patientsäker vård inom Örebro läns landsting. Ansvarsfördelning För patienter som remitteras från primärvården till sjukhus gäller att det medicinska ansvaret kvarstår hos remitterande läkare till dess att patienten bedömts på mottagande enhet. Ansvaret för sjukskrivning följer det medicinska ansvaret. Detta innebär att remitterande läkare vid behov sjukskriver patienten åtminstone fram till det planerade besöket på mottagande enhet. Om mottagande läkare på sjukhusmottagningen efter remissbedömning/besök inte bedömer vidare utredning/behandling/operation indicerad besvaras remissen snarast och det medicinska ansvaret och ansvar för eventuell sjukskrivning kvarstår hos inremitterande läkare. Finns fortsatt behov av utredning/behandling/kontroller vid mottagande enhet tas det medicinska ansvaret över av läkaren där, liksom ansvaret för eventuell fortsatt sjukskrivning. I särskilda fall kan dock efter överenskommelse med denne patientens medicinskt ansvarige läkare inom primärvården ha fortsatt ansvar för sjukskrivning, särskilt om patienten samtidigt har andra bidragande orsaker till sjukskrivningsbehovet och patienten parallellt kommer att kontrolleras av läkare i primärvården för dessa. Då läkaren på mottagande enhet avslutar patientärendet och återremitterar patienten till inremitterande läkare måste remissen/remissvaret innehålla tillräckliga uppgifter om diagnos, vidtagna åtgärder, prognos, rehabilitering och i övrigt fortsatt handläggning för att inremitterande skall kunna överta det medicinska ansvaret och även ansvaret för eventuell fortsatt sjukskrivning. Finns behov av sjukskrivning skall läkaren sjukskriva patienten den tid som framgår i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd eller den tid det tar för att inremitterande läkare skall kunna planera in återbesök och ta del av informationen enligt ovan. För patienter som remitteras från sjukhusmottagningar till primärvård gäller analogt att det medicinska ansvaret övertas när detta bekräftats av primärvården, vilket kan ske antingen då remissmottagandet bekräftas eller - om patienten inte tidigare är känd inom primärvården - då patienten besökt vårdcentralen. Patienter som kontrolleras på en eller flera sjukhusmottagningar och samtidigt även inom primärvården har genom detta två eller flera medicinskt ansvariga läkare. Det åligger i sådana fall dessa läkare ett större ansvar i form av information och kommunikation dem emellan. Inom Örebro läns landsting har allmänläkaren på vårdcentralen huvudansvaret för samordningen av vården för dessa patienter.
Sida 3 (3) Avsnitt Dnr/Reg. nr Upprättat datum Reviderat datum 2012-05-28 Vid utskrivning av patient från slutenvård på sjukhus skall det regelverk som upprättats mellan landstinget och kommunerna om informationsöverföring och vårdplanering tillämpas (Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter 2003-03-27, rev 2006-03-22). Det är av stor vikt att detta sker i samverkan med patient och närstående. Om tveksamhet råder från slutenvårdens sida om det inom primärvården finns de resurser och kompetens som behövs för den fortsatta vården, för de delar som gäller landstingets ansvar, är det en stor fördel att kontakt tas mellan läkare inom slutenvården och primärvården för att i ett tidigt skede planera inför utskrivningen. För patienter som har behov av insatser från kommunen efter utskrivning från slutenvården ska, i samband med den gemensamma utskrivningsplaneringen på vårdavdelningen, planering av dessa ske med sikte på att patientens behov av insatser under den första tiden efter vårdtillfället (max två veckor) ska vara täckt. Uppföljning och planering för den fortsatta vården och omsorgen ska sedan ske i hemmet. Pia Öijen Hälso- och sjukvårdsdirektör
FÖREDRAGNINGSPM 1 (1) ORGAN Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel SAMMANTRÄDESDATUM 2012-12-07 Överenskommelse om hälso- och sjukvård år 2013 mellan nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel och Förvaltningen för habilitering och hjälpmedel Diarienummer: 12OLL4980 Handläggare: Mikael Johansson Ärendebeskrivning Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel ska sluta överenskommelse med Förvaltningen för habilitering och hjälpmedel. Inför 2013 har ledningskansliet i samarbete med Habilitering och hjälpmedel utarbetat föreliggande förslag till överenskommelse. Överenskommelsen är en utveckling av de överenskommelser som arbetats fram tidigare år. Underlag Framtaget förslag till överenskommelse. Uppföljning Överenskommelsen kommer att följas upp av Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel i anslutning till delårsuppföljningarna samt på årsbasis på nämndens sammanträde i februari eller mars året efter överenskommelseperioden. Beredning Nämnden har fört diskussion kring överenskommelsen vid sina sammanträden i mars, augusti, september samt oktober 2012. Förslag till beslut Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel beslutar a t t godkänna framlagda förslag till överenskommelse med Förvaltningen för habilitering och hjälpmedel. Örebro 2012-11-08 Olle Bingerud Hälso- och sjukvårdsdirektör Delges: Landstingsstyrelsen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Överenskommelsen syfte... 2 Uppdrag... 2 Habiliteringen... 2 Verksamhet utifrån externa avtal... 4 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård... 4 2. Patientsäker vård... 6 3. Patientfokuserad vård... 7 4. Effektiv vård... 8 5. Jämlik och jämställd vård... 9 6. Vård i rimlig tid... 9 7. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård... 10 Uppföljning... 11 Förändringar i verksamheten... 12 Ersättning... 12 Giltighetstid... 13 Underskrifter... 13 1
ÖVERENSKOMMELSE OM HABILITERING/ REHABILITERING/ HJÄLPMEDEL/ TOLKSERVICE 2013 Denna överenskommelse är tecknad mellan Nämnden för Psykiatri, habilitering och hjälpmedel (nedan kallad Nämnden) och Habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen (nedan kallad Habiliteringen); överenskommelsen avser Habiliteringens verksamheter. Habiliteringen och dess verksamhetschefer, har ansvar för att uppdragen enligt denna överenskommelse blir kända för medarbetarna inom berörda verksamhetsområden. Nämnden har till uppgift att bereda och besluta i frågor som handlar som verksamhetens genomförande, uppföljningar och förbättringar. Habilitering och hjälpmedel har ett ansvar att ta fram en egen verksamhetsplan utifrån landstingsfullmäktiges verksamhetsplan och nämndernas överenskommelser. Återrapportering från Habilitering och hjälpmedel sker till nämnden som bereder förvaltningens delårsrapporter och verksamhetsberättelser som därefter fastställs av landstingsstyrelsen. Funktionerna vid ledningskansliet stödjer hela förtroendemannaorganisationen samtidigt som de leder, styr och stödjer processer på tvärs över verksamhetsorganisationen. Överenskommelsen syfte Överenskommelsen syftar till: - att beskriva insatser som Habiliteringens verksamheter skall erbjuda och tillhandahålla - att förtydliga de utvecklingsområden som Habiliteringen skall delta i - att beskriva det ansvar som ligger på Habiliteringen för att genomföra en kontinuerlig uppföljning av de insatta åtgärderna. Uppdrag Habiliteringen Enligt denna överenskommelse ska habiliteringen - erbjuda hälso- och sjukvårdsverksamhet inriktad på habilitering/rehabilitering, samt verksamhet inriktad på hjälpmedel, inkl tolkservice till personer boende i Örebro län. - erbjuda vård till personer som inte bor i Örebro län som söker vård enligt gällande författning, avtal och regler om valfrihet i vården. Habiliteringen ger insatser på länsdels-, på läns- och på högspecialiserad nivå och verksamhetens syfte är att allsidigt främja utveckling, återtagande och bibehållande av bästa möjliga funktionsförmåga, fysiskt och psykiskt välbefinnande, jämlikhet i livsvillkor och delaktighet i samhällslivet för människor med funktionsnedsättning. Verksamheten ska bedrivas ur ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Ett etiskt förhållningssätt ska genomsyra all hälso- och sjukvård. Särskilt viktigt är detta vid prioriteringar, bemötandefrågor och i vård av personer med nedsatt autonomi. 2
Under överenskommelseperioden ska Habiliteringen aktivt medverka i planeringen och genomförandet av landstingets utvecklingsarbeten. Habiliteringen ska medverka aktivt i arbetet att utveckla och ta fram relevanta mått till stöd för skapandet av kvalitetsregister och nationella jämförelser för habiliteringens verksamheter. Måtten skall tjäna som underlag för uppföljning ur ett såväl ekonomiskt, medicinskt och omvårdnadsperspektiv som ett brukarperspektiv. Habiliteringens hjälpmedelsverksamhet skall erbjuda information och utbildning till brukare, förskrivare och andra intressenter. Habiliterings- och hjälpmedelsverksamheten skall bedrivas i enlighet med gällande lagstiftning och författningar. Verksamheten skall upprätthålla kompetens och rutiner för en god medicinskteknisk säkerhet. Inom förvaltningen ska varje enskild verksamhet i sina verksamhetsplaner integrera relevanta mål/aktiviteter från landstingets handlingsplaner (funktionshinderpolitiskt program, handlingsplan för förverkligande av barnkonventionen, jämställdhetsstrategin, folkhälsoplanen, miljö- och hållbarhetsprogrammet).(uppdrag 2,3,4 i landstingets verksamhetsplan med budget) Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) Verksamheten erbjuder specialiserad tvärprofessionell habilitering och rehabilitering till barn och ungdomar med bestående funktionsnedsättning samt deras familjer. Funktionsnedsättningen ska medföra betydande svårigheter och behov av planerade och från flera kompetensområden sammansatta åtgärder. Insatser ges efter behov och relaterat till medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar som innebär begränsningar i kognition-, kommunikation-, hörsel-, syn-, eller rörelseförmåga. Vuxenhabiliteringen (VUH) Verksamheten erbjuder specialiserad tvärprofessionell habilitering och rehabilitering för vuxna personer med bestående funktionsnedsättning som uppenbart inte beror på normalt åldrande. Funktionsnedsättningen ska medföra betydande svårigheter och behov av planerade och från flera kompetensområden sammansatta åtgärder. Insatser ges efter behov och relaterat till medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar som kan vara kognitiva och/eller innebär begränsningar i rörelseförmåga. Audiologiska kliniken/hörselvården Verksamheten utreder och diagnostiserar hörselnedsättningar och tinnitus samt erbjuder tvärprofessionell och specialiserade rehabilitering och habilitering efter individuell habiliteringsplan för såväl barn som vuxna. Rehabilitering och habilitering ges efter behov till personer med olika hörselproblem och kan innefatta behandling, rådgivning, samtal, anpassning och träning av hjälpmedel. Kliniken svarar för reparationer och rekonditionering samt producerar öroninsatser. Syncentralen (SC) Verksamheten erbjuder specialiserad rehabilitering och habilitering för personer i alla åldrar med synnedsättning och kombinerad syn- och hörselnedsättning/personer med dövblindhet. Träning samt pedagogiska och psykosociala insatser erbjuds efter behov och syftar dels till att påverka individens funktion och förmåga, kunskap och förhållningssätt dels insatser i den yttre miljön. Kontaktlinsverksamhet på medicinsk indikation ingår. 3
Centrum för hjälpmedel (CFH) Verksamheten tillgodoser behovet av hjälpmedel i enlighet med hjälpmedelspolicy, grundläggande förutsättningar, hjälpmedelsguide och behovstrappor för personer med nedsatt rörelse-, kognitions- eller kommunikationsförmåga samt inkontinens så att var och en får möjlighet till en god livskvalitet. Ortopedteknik (OT) Verksamheten erbjuder insatser i form av förskrivning, utprovning och tillverkning av proteser, ortoser, fotbäddar och skor utifrån individuella behov. Målgrupp är personer med funktionsnedsättning eller de som efter trauma/sjukdom är i behov av ortopedtekniska hjälpmedel. Tolkcentralen (TC) Verksamheten tillhandahåller tolkservice till döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade s k vardagstolkning. I verksamheten ingår taltjänst. Verksamhet utifrån externa avtal Den del av verksamheten som bedrivs utifrån externa avtal skall vara självbärande ekonomiskt och inte inkräkta på möjligheterna att svara upp mot landstingsuppdraget. 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Vården bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta patienten/ brukarens behov på bästa möjliga sätt. De som har störst behov ska ges företräde. Habilitering/rehabilitering ska bedrivas enligt principerna för evidensbaserad hälso- och sjukvård. Habiliteringens ska använda de för närvarande bästa kliniska bevisen från systematisk forskning/utvärdering/uppföljning som grund för beslut angående utredning och behandling av individuella patienter/brukare. Där sådana finns och är tillämpliga ska slutsatser i rapporter från Statens Beredning för Utvärdering av medicinsk metodik (SBU), Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling, gemensamt överenskomna vårdprogram och andra systematiska kunskapsöversikter av god kvalitet ligga till grund för verksamheten. Vid införande av nya metoder för diagnostik, vård och behandling ska det vetenskapliga underlaget vara bedömt och granskat före beslut. Nya metoder med oklar eller tveksam dokumentation bör tillställas SBU Alert för bedömning, alternativt införas inom ramen för kliniska studier. I detta sammanhang ska tidigare använda metoder också granskas och vid funna brister utmönstras. Habiliteringen bör ansvara/medverka vid framtagande och uppdatering av såväl egna som gemensamma vårdprogram. Dessa ska utvecklas så att de kan fungera som stöd för egenkontroll av samverkan, evidensbaserad vård och vård på lika villkor där nationella vårdprogram/riktlinjer saknas. 4