ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2011 HABILITERINGEN

Transkript

1 ÖVERENSKOMMELSE OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2011 HABILITERINGEN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Överenskommelsen syfte Uppdrag Habiliteringen Habiliterings- och hjälpmedelsverksamheten Verksamhet utifrån externa avtal Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Kompetens Utvecklingsuppdrag Uppföljning Förändringar i verksamheten Ersättning Giltighetstid

3 ÖVERENSKOMMELSE OM HABILITERING/ REHABILITERING/ HJÄLPMEDEL/ TOLKSERVICE 2011 Denna överenskommelse är tecknad mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden (nedan kallad Nämnden) och Psykiatri- och Habiliteringsförvaltningen (nedan kallad Habiliteringen); överenskommelsen avser Habiliteringens verksamheter. Habiliteringen och dess verksamhetschefer, har ansvar för att uppdragen enligt denna överenskommelse blir kända för medarbetarna inom berörda verksamhetsområden. 1. Överenskommelsen syfte Överenskommelsen syftar till - att beskriva insatser som Habiliteringens verksamheter skall erbjuda och tillhandahålla på uppdrag från nämnden - att förtydliga de utvecklingsområden som Habiliteringen skall delta i på uppdrag från nämnden - att beskriva det ansvar som ligger på Habiliteringen för att genomföra en kontinuerlig uppföljning av de insatta åtgärderna. 2. Uppdrag 2.1 Habiliteringen Verksamhetens syfte är att allsidigt främja utveckling, återtagande och bibehållande av bästa möjliga funktionsförmåga, fysiskt och psykiskt välbefinnande, jämlikhet i livsvillkor och delaktighet i samhällslivet för människor med funktionsnedsättning. Verksamheten ska bedrivas ur ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Ett etiskt förhållningssätt ska genomsyra all hälso- och sjukvård. Särskilt viktigt är detta vid prioriteringar, bemötandefrågor och i vård av personer med nedsatt autonomi. Habiliteringens verksamhet omfattar dels verksamhet inriktad på habilitering/rehabilitering, dels verksamhet inriktad på hjälpmedel, inkl tolkservice. Upptagningsområdet är Örebro län. Habiliteringen ska också tillhandahålla insatser till personer som inte bor i Örebro län och som söker insatser enligt gällande författning, avtal och regler om valfrihet i vården Habiliterings- och hjälpmedelsverksamheten Verksamheten skall bedrivas i enlighet med gällande lagstiftning och författningar så som hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och landstingets policys, handlingsplaner, riktlinjer och anvisningar. Verksamheten skall upprätthålla kompetens och rutiner för en god medicinskteknisk säkerhet. Intentionerna i 2

4 den nationella planen för handikappolitiken skall genomsyra verksamheterna så att olika typer av insatser ger personer med funktionsnedsättning ökade förutsättningar att leva ett liv med god livskvalitet, på jämlika levnadsvillkor och med delaktighet i samhällslivet. Habiliteringens hjälpmedelsverksamhet skall erbjuda information och utbildning till brukare, förskrivare och andra intressenter Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) Verksamheten skall erbjuda specialiserad habilitering och rehabilitering i form av medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska insatser till barn och ungdomar med funktionsnedsättning till och med sista gymnasieåret samt deras familjer. Insatser är främst aktuella vid autismspektrumstörningar, förvärvad hjärnskada, rörelsehinder, utvecklingsstörning, hörsel- och synskador samt vissa neuropsykiatriska funktionshinder Vuxenhabiliteringen (VUH) Verksamheten skall erbjuda specialiserad habilitering och rehabilitering till vuxna personer som på grund av ett bestående funktionshinder har behov av planerade och från flera kompetensområden sammansatta åtgärder. Insatser ges även till deras nära nätverk. Främst avses personer med utvecklingsstörning, autismspektrumstörning, rörelsehinder, förvärvad hjärnskada, neurologisk sjukdom samt personer med kombinationer av funktionshinder. Insatserna består av behandling, rådgivning, samtal, utprovning, bedömning samt individuell planering och uppföljning Audiologiska kliniken/hörselvården Verksamheten skall utreda och diagnostisera hörselnedsättningar och tinnitus samt erbjuda specialiserad rehabilitering och habilitering inom dessa områden för såväl barn som vuxna. Hörselvården skall prova ut samt träna in hjälpmedel för hörselsvaga, installera teleslingor och varseblivningssystem, svara för reparationer och rekonditionering samt producera hörselgångsinsatser Syncentralen Verksamheten skall erbjuda specialiserad rehabilitering och habilitering samt tillhandahålla, prova ut samt träna in hjälpmedel för synsvaga, gravt synskadade, dövblinda och syn/hörselskadade personer. Insatserna är dels pedagogiska och psykosociala insatser som syftar till att påverka individens funktion och förmåga, kunskap och förhållningssätt dels insatser i yttre miljö. Kontaktlinsverksamhet på medicinsk indikation ingår i verksamheten Centrum för hjälpmedel Verksamheten ska i enlighet med Anvisningar för förskrivning av hjälpmedel inom ÖLL tillgodose behovet av hjälpmedel för personer med nedsatt rörelseförmåga, kognition eller kommunikationsförmåga så att var och en får möjlighet till en god livskvalitet. I verksamheten ingår inköp, lagerhållning och distribution av inkontinenshjälpmedel till personer i enskilt boende Ortopedteknik Verksamheten skall erbjuda insatser i form av förskrivning, utprovning och tillverkning av proteser, ortoser, fotbäddar och skor utifrån individuella behov. Målgrupp är personer med funktionsnedsättning eller de som efter trauma/sjukdom är i behov av ortopedtekniska hjälpmedel. 3

5 3.1.8 Tolkcentralen Verksamheten skall tillhandahålla tolkservice till döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade s k vardagstolkning. I verksamheten ingår taltjänst. 3.2 Verksamhet utifrån externa avtal Den del av verksamheten som bedrivs utifrån externa avtal skall vara självbärande ekonomiskt och inte inkräkta på möjligheterna att svara upp mot landstingsuppdraget. 4. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Vården bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta patienten/ brukarens behov på bästa möjliga sätt. De som har störst behov ska ges företräde. Habilitering/rehabilitering ska bedrivas enligt principerna för evidensbaserad hälso- och sjukvård. Habiliteringens ska använda de för närvarande bästa kliniska bevisen från systematisk forskning/utvärdering/uppföljning som grund för beslut angående utredning och behandling av individuella patienter/brukare. Där sådana finns och är tillämpliga ska slutsatser i rapporter från Statens Beredning för Utvärdering av medicinsk metodik (SBU), Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling, gemensamt överenskomna vårdprogram och andra systematiska kunskapsöversikter av god kvalitet ligga till grund för verksamheten. Vid införande av nya metoder för diagnostik, vård och behandling ska det vetenskapliga underlaget vara bedömt och granskat före beslut. Nya metoder med oklar eller tveksam dokumentation bör tillställas SBU Alert för bedömning, alternativt införas inom ramen för kliniska studier. I detta sammanhang ska tidigare använda metoder också granskas och vid funna brister utmönstras. Habiliteringen bör ansvara/medverka vid framtagande och uppdatering av såväl egna som gemensamma vårdprogram. Dessa ska utvecklas så att de kan fungera som stöd för egenkontroll av samverkan, evidensbaserad vård och vård på lika villkor där nationella vårdprogram/riktlinjer saknas. Habiliteringen åtar sig att bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling så att kraven i Hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrifter tillgodoses. Habiliteringen ansvarar för kvalitetsuppföljning utifrån lagstiftningens krav. Habiliteringen ska verka för att identifiera och utveckla mått för uppföljning ur ett behov nytta perspektiv. Habiliteringen ska delta i de för verksamheten aktuella kvalitetsregister som Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen samverkar kring och bör också medverka i utvecklingen av nya register. Kvalitetsutveckling och resultatredovisning med hjälp av dessa register ska stegvis utvecklas. System bör byggas upp för att granska att systematiskt och korrekt inrapportering sker. Resultaten från registren ska återföras och analyseras och de ska 4

6 användas för systematiskt förbättringsarbete. Verksamheter där kvalitetsregister saknas, eller inte är relevanta, ska genomföra egenkontroll av följsamhet till vård-/habiliteringsprogram. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården. Riksdagens beslut om prioriteringar inom hälso- och sjukvården ska vara vägledande. Habiliteringen har ett ansvar att medverka i utvecklingen av det vertikala prioriteringsarbetet. Detta innebär för habiliteringen - att bearbeta, anpassa och införa nationellt genomförda prioriteringsarbeten, t.ex. Socialstyrelsens nationella riktlinjer - att specialistföreträdare engagerar sig i regionala och nationella prioriteringsarbeten - att prioriteringsarbeten inom länet görs länsövergripande och specialitetsövergripande - att gränsdragningsdiskussioner kommuniceras öppet och tydligt mellan specialiteterna för att bland annat förhindra övervältringseffekter - att Svenska Läkaresällskapets modell för prioriteringsarbete tillämpas - att prioriteringsverktygen även används vid införande av nya metoder och behandlingar i vården. Prioriteringsarbetet ska präglas av en strävan mot öppenhet inom landstinget, mellan specialiteterna, mellan olika yrkesgrupper och gentemot förtroendevalda och befolkningen i länet. 5. Säker hälso- och sjukvård Verksamheterna erbjuder en säker och trygg habilitering och vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Habiliteringen har ansvar för att det finns rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda risker i habiliteringens verksamhet. I riskhanteringsarbetet ska erfarenheter från avvikelsehanteringen tas tillvara. Habiliteringen ska också ha rutiner för att särskild riskbedömning genomförs vid väsentliga förändringar i verksamheten. (se vidare SOSFS 2005:12) 6. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Habiliteringens insatser ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov och förväntningar. Brukaren upplever delaktighet, god kontinuitet, tillgänglighet, och bra bemötande. Insatser understödjer en för individen hälsofrämjande livsstil och därmed ökad livskvalitet. Brukarnas/patienternas/närståendes upplevelser av vården ska värderas högt och tas tillvara i förbättringsarbetet. Förbättringsarbetet syftar också till att öka deras delaktighet i vården. Habiliteringen ska bjuda in handikapporganisationerna till samverkan i brukarråd, där information och dialog förs kring verksamheten. 5

7 Grundläggande för den habilitering och de insatser som Habiliteringens verksamheter erbjuder ska vara - att brukaren upplever en god kontinuitet i habiliterings-/rehabiliteringsprocessen - att brukaren informeras om sitt hälsotillstånd och de behandlingsalternativ som står till buds. Om information inte kan lämnas till brukaren ska den i de fall inga hinder finns lämnas till en närstående/företrädare till brukaren - att brukaren/närstående/företrädare upplever att de är delaktiga i beslut om den habilitering/rehabilitering som ges - att brukaren /närstående/företrädare upplever att de bemöts med respekt i kontakt med Habiliteringens verksamheter. - att den som söker habilitering/rehabilitering så fort som möjligt får besked om tider för besök, eventuell behandling, åtgärd eller insats. Individuella rehabiliterings- och habiliteringsplaner ska erbjudas och upprättas i samråd med aktuella brukare/anhöriga/personal. En individuell habiliteringsplan är ett tydligt avgränsat dokument med uppgift om aktuell planering för brukaren med angivande av mål och åtgärder samt ansvar för dessa, och när och av vem uppföljning skall göras. Våren 2003 beslutade riksdagen om en ny folkhälsopolitik med 11 målområden. (Regeringens prop 2002/03:35 Mål för folkhälsa). Ett av målområdena innebär att ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Det är i det vardagliga mötet med patienter som hälso- och sjukvården har sin största potential att påverka individens hälsa. Ett hälsofrämjande perspektiv ska baseras på en människosyn som ser patienten som medproducent av sin egen hälsa. Verksamheterna ska ge stöd till patienter/brukare för att brukaren/dess företrädare aktivt tar ansvar för sin hälsa och att de är delaktiga i vården. Detta förhållningssätt är viktigt i alla skeden av vården, från sjukdomsprevention till palliativ vård. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär också att fokusera på hälso- och sjukvårdens långsiktiga resultat i form av livskvalitet. Resultatet av medicinska insatser samt omvårdnads- rehabiliterings- och habiliteringsinsatser bör relateras till den berörda individens situation och mål i livet. Habiliteringen ska medverka i folkhälsoarbetet genom att ge relevant hälsorådgivning till patienter/brukare och närstående. Habiliteringen har ett ansvar för att uppmärksamma enskilda patienter/brukares behov av råd och stöd gällande levnadsvanor och riskfaktorer för hälsan. På verksamhetsnivå ska det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet främst inriktas på indikatorerna rökning, övervikt och fetma, alkohol och fysisk inaktivitet. Arbetet med indikatorerna anpassas till verksamheternas innehåll och fastställs i klinikernas/ verksamheternas verksamhetsplaner. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet på klinik/verksamhetsnivå omfattar kunskap om indikatorerna och rutiner för registrering av för kliniken relevanta indikatorer. Dessutom ska kunskap finnas om metoder för att kunna föra samtal med patienter/brukare om riskfaktorer/indikatorer samt sammanställning och uppföljning av indikatorerna. 6

8 7. Effektiv hälso- och sjukvård Tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektivitet för åtgärderna. Habiliteringen medverkar till en god kontinuitet i vårdkedjan och samverkar med andra som ger vård och service till samma personkrets. Verksamheterna ska tillsammans med andra verksamheter utveckla och delta i gemensam vårdplanering och samverkan kring habilitering/rehabilitering i syfte att skapa smidiga övergångar/vårdkedjor. Överföringen mellan vårdgivare görs i dialog med patienten/brukaren, dennes närstående/företrädare och den andra vårdgivaren. Om patientens/brukarens behov inte kan tillgodoses inom habiliteringen ska patienten få råd, vägledning och förmedling av annan lämplig vårdgivare eller rådgivning om egenvårdsprodukter och enklare hjälpmedel. 8. Jämlik hälso- och sjukvård Vården ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, sexuell läggning etc. Landstingets verksamheter har ansvar att hålla sig à jour med och beakta landstingets olika policydokument. Habiliteringen ska uppmärksamma och redovisa förekomsten av könsrelaterade skillnader. Personal inom rehabilitering och habilitering bör vara vaksamma på att kön inte utgör en faktor vid valet av insatser, utan att den enskilde individens behov är avgörande oavsett man eller kvinna. 9. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Ingen patient/brukare ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Habiliteringen har ansvar för att personer med funktionsnedsättningar har tillgång till de åtgärder och behandlingsinsatser som inryms inom Habiliteringens ansvarsområde. Då behov finns av habilitering/rehabilitering ska besök i den normala situationen erbjudas senast inom tre månader. När det bedöms att behandling fordras, bör den påbörjas utan dröjsmål enligt gällande principer för prioritering, och alltid i samråd med brukare/närstående, dock senast inom tre månader. Habiliteringen omfattas av landstingets beslut vad avser dels den enskildes rätt till fritt val av vårdgivare inom vårdnivån, dels bestämmelser kring vårdgarantin. Habiliteringen ska informera om rätten och möjligheten att söka vård hos annan vårdgivare inom Örebro läns landsting eller i annat landsting. Tillgängligheten till service inom hjälpmedelsområdet bör vara på likvärdig nivå oavsett var i länet brukaren är bosatt. 7

9 10. Kompetens Habiliteringen ansvarar för att tillgång finns till personal med adekvat utbildning och i den omfattning som krävs för att kunna erbjuda en god och säker vård inom habiliteringens verksamheter. Med tillgång till kompetens avses anställd vid Habiliteringen eller samverkanspart. Medarbetarna vid Habiliteringen ska ha erforderliga kunskaper för att kunna arbeta evidensbaserat. Utbildningsinsatser bör tillhandahållas när behov föreligger. 11. Utvecklingsuppdrag Under överenskommelseperioden ska Habiliteringen aktivt medverka i planeringen och genomförandet av landstingets utvecklingsarbeten. Habiliteringen ska medverka aktivt i arbetet att utveckla och ta fram relevanta mått till stöd för skapandet av kvalitetsregister och nationella jämförelser för habiliteringens verksamheter. Måtten skall tjäna som underlag för uppföljning ur ett såväl ekonomiskt, medicinskt och omvårdnadsperspektiv som ett brukarperspektiv. 12. Uppföljning Uppföljning sker inom de kvalitetsområden som identifierats i SOSFS 2005:12 och God vård. 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 2. Säker hälso- och sjukvård 3. Patientfokuserad hälso- och sjukvård 4. Effektiv hälso- och sjukvård 5. Jämlik hälso- och sjukvård 6. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Uppföljning görs av LS eller det organ som utses av LS under våren året efter överenskommelseperioden. Redovisning ska göras i enlighet med uppföljningsbilagan. Under respektive målområde beskrivs vad som ska följas upp och hur uppföljning ska ske. Uppföljningen ska redovisas skriftligt till det kansli som landstingsdirektören utser. Habiliteringsverksamheterna ansvarar för att data som lämnas är valida och att de aktuella informationssystemen har nödvändig kvalitet och funktion. Under överenskommelseperioden skall Habiliteringen aktivt medverka i planeringen och genomförandet av landstingets utvecklingsarbeten. 8

10 13. Förändringar i verksamheten Utveckling inom och utom landstinget kan under överenskommelseperioden komma att påverka förutsättningarna för Habiliteringen och medföra behov av förändringar av exempelvis Habiliteringens roll och uppgifter i förhållande till andra vårdgivare och enheter. Den av landstinget utsedda ansvariga enheten ska gemensamt med Habiliteringen samverka i positiv anda för att lösa uppkomna förändringar. Om väsentliga förändringar inträffar som påverkar parternas möjligheter att fullfölja överenskommelsen kan särskilda förhandlingar upptas. 14. Ersättning Enligt beslut i Landstingsfullmäktige ska ersättning till sjukvårdsförvaltningarna utgå i form av landstingsbidrag. Ersättning för hälso- och sjukvård enligt denna överenskommelse utgår som en fast ersättning. Den fasta ersättningens storlek är lika med det landstingsbidrag som beslutats av landstingsfullmäktige i budgeten för Giltighetstid Överenskommelsen gäller under tiden Underskrifter Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tager var sitt. Örebro den Örebro den För hälso- och sjukvårdsnämnden För Psykiatri & Habilitering Inga-Britt Ritzman Marie Vallgårda Ordförande Förvaltningsdirektör Olle Bingerud Direktör 9

11 UPPFÖLJNING 2011 ÅRS ÖVERENSKOMMELSE MED HABILITERINGEN Mål Uppföljningsområde Redovisning 1.Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Vården bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta patienten/ brukarens behov på bästa möjliga sätt. De som har störst behov ska ges företräde. Prioritering av insatser relaterat till olika behov Tre verksamheter följer upp och redovisar hur aktuell prioriteringsordning ger effekt på olika grupper av brukare (T ex kön, behov, insatser/åtgärder) Fyra verksamheter redovisar hur man inom en patient- eller behovsgrupp tillämpar prioritering av mål och insatser när individuell habiliteringsplan (IHP) upprättas Systematisk uppföljning Tre verksamheter genomför systematisk uppföljning (kvalitetsprojekt/kvalitetsrevision) av insats/åtgärd som är av centralt värde för en patient eller behovsgrupp. Tre verksamheter redovisar vardera en granskning av minst 15 brukares bedömning av måluppfyllelse vid förskrivning av något/några specifika hjälpmedel alternativt måluppfyllelse kopplat till insats/åtgärd enligt IHP Kvalitet på insats Andelen teckentolkar med auktorisation ska öka från dagens nivå 23 auktoriserade av 97 anställda tolkar.

12 Mål Uppföljningsområde Redovisning 2. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Habiliteringens insatser ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och understödjer en för individen hälsofrämjande livsstil och därmed ökad livskvalitet. Brukaren upplever delaktighet, god kontinuitet, tillgänglighet och bra bemötande Individuella habiliteringsplaner Verksamheter som upprättar individuella habiliteringsplaner ska öka andelen planer. Inom BUH och VUH ska andelen med IHP vara minst 75 procent av de patienter/brukare som varit aktuella under senaste året. Inom SynC och Audiologen ska 85 procent av alla nya patienter ha IHP. Uppföljning av FaR Redovisa antal FaR-recept samt hur uppföljning av förskrivningen sker. 3. Effektiv hälso- och sjukvård Tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighets-grad och kostnadseffektivitet för åtgärderna. Habiliteringen medverkar till en god kontinuitet i vårdkedjan och samverkar med andra som ger vård och service till samma personkrets Tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt Samverkan Redovisa antal/andel besök där avbokning uteblivit samt hur man arbetar för att minska dessa. CFH redovisar istället returer av outnyttjade hjälpmedel. Fyra verksamheter redovisar samverkan i vårdkedjan för minst en brukargrupp samt om och i så fall hur SOSFS om samordnad planering tillämpats Redovisa förskrivningsprocessen BUH och VUH CFH avseende något/några kommunikationshjälpmedel ur ett brukarperspektiv.

13 4. Jämlik hälso- och sjukvård Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund etc Lika villkor för insats/besök och hjälpmedel Redovisa hur de olika nivåerna av individuella behov i enlighet med behovstrappans steg tillgodoses och hur vård på lika villkor säkerställs. 5. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Ingen patient/brukare ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Kvalitetsregister Aktuella vårdåtaganden Redovisning av nyföddhetsscreeningen av hörsel med stöd av data från kvalitetsregistret för barn med hörselnedsättning Redovisa antal vårdåttaganden som är pågående, avslutade eller registrerade som vilande (i enlighet med framtagna riktlinjer och rutiner för att avsluta/ha vilande patienter) IHP= Individuell habiliteringsplan, FaR= Fysisk aktivitet på recept SOSFS= Socialstyrelsens författningssamling BUH= Barn- och ungdomshabiliteringen, VUH= Vuxenhabiliteringen CFH=Centrum för hjälpmedel

14 Uppföljning för habiliteringen år 2011 Specificering av uppföljningsområden och redovisning Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Prioritering av insatser relaterat till behov Syftet med en öppen och tydlig prioriteringsordning är att understödja god vård med god effekt/nytta till dem som bäst behöver. Prioriteringen baseras på behov av vård/insats inom aktuell verksamhet och rangordnar olika behov/behovsgrupper relaterade och avgränsade till de insatser som kräver habiliteringens/ hälso- och sjukvårdens kompetens. Angelägenhetsgrad bedöms utifrån insatser/åtgärder som ges inom aktuell verksamhet tillsammans med insatsens förväntade nytta/effekt för brukaren. 1. Tre verksamheter följer upp och redovisar hur aktuell prioriteringsordning ger effekt på olika grupper av brukare (T ex kön, behov, insatser/åtgärder) I redovisningen ska inkluderas kommentarer och om möjligt en analys av konsekvenser. 2. Fyra verksamheter redovisar hur man inom en patient- eller behovsgrupp tillämpar prioritering av mål och insatser när individuell habiliteringsplan (IHP) upprättas. En plan som innehåller tydliga och uppföljningsbara mål kopplade till insatser ökar förutsättningarna för att kunna utvärdera olika insatser. Att i samspel med brukaren/patienten prioritera behov och upprätta mål ger brukaren en tydlighet kring planering, skapar motivation, ger kunskap om det egna tillståndet, och ger möjlighet till anpassning av förväntningar på effekt av planerade insatser. Underlag för redovisningen bör vara ett systematiskt urval. Systematisk uppföljning 1. Tre verksamheter genomför systematisk uppföljning (kvalitetsprojekt/kvalitetsrevision) av insats/åtgärd som är av centralt värde för en patient eller behovsgrupp. Syftar till att säkerställa kvalitet och vård på lika villkor. Avsikten är att utvärdera samstämmighet/skillnader i bedömning/åtgärd/insats vid lika behov hos brukaren/patienten. Systematisk journaluppföljning innebär att redovisa: - den identifierade patient eller behovsgruppen - aktuell insats/åtgärd och dess värde/nytta - resultatet av granskningen - analys av resultatet, har resultatet aktualiserat något förbättringsarbete? Antingen går man igenom alla patienter under ett år eller också görs ett slumpmässigt urval av journaler. Görs ett urval ska det redovisas hur urvalet gjordes. Resultatet av utvärderingen bör ha redovisats för den egna verksamhetens personal. 1

15 2. Tre verksamheter redovisar vardera en granskning av minst 15 brukares bedömning av måluppfyllelse vid förskrivning av något/några specifika hjälpmedel alternativt måluppfyllelse kopplat till insats/åtgärd enligt IHP Syftet är att utveckla arbetet med de individuella habiliteringsplanerna. Kunskap/färdighet när det gäller att formulera och kommunicera utvärderingsbara mål och att sedan få brukarens/patientens bedömning av hur insatser/åtgärder/hjälpmedel bidragit till måluppfyllelsen ger en god grund för förbättringsarbeten. Kvalitet på insats 1. Andelen tolkar med auktorisation ska öka från dagens nivå 23 auktoriserade av 97 anställda tolkar. En teckentolkning av god kvalitet är beroende av en tolk som förstår, förhåller sig och anpassar sig till den kontext som uppdraget och användaren befinner sig i. Auktorisation är en indikator på teckentolkning av god kvalitet. En rimlig målsättning är att minst hälften tolkarna ska vara auktoriserade om tre år. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Individuella habiliteringsplaner 1. Verksamheter som upprättar individuella habiliteringsplaner (IHP) ska öka andelen planer. Inom BUH och VUH ska andelen med IHP ska vara minst 75 procent av de patienter/brukare som varit aktuella under senaste året. Inom Syncentralen och Audiologen ska 85 procent av alla nya patienter ha IHP. Uppföljningen syftar till att andelen patienter/brukare som varit delaktiga i planering av insatser och formulera mål för dessa ska öka. Andelen barn/vuxna som har IHP av det totala antalet aktuella under året ska redovisas. Från underlaget får borträknas de patientgrupper där motivering finns till att individuell plan inte ska upprättas. Redovisningen ska ange: - totala antalet patienter/brukare - totala antalet nya patienter/brukare under uppföljningsperioden - antalet/andel av alla patienter/brukare som fått en IHP - antalet/andel nya patienter/brukare som fått en IHP - de kriterier som anger vilka grupper som ej är aktuella för IHP, deras storlek och anledning till att IHP inte bedöms behövas Uppföljning av FaR 1. Redovisa antal FaR-recept samt hur uppföljning av förskrivningen sker Fysisk aktivitet är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande och att få en ordination att man behöver vara mer aktiv stimulerar den enskilda individen. Med en tydlig uppföljning av förskrivningen får individen ytterligare stöd samtidigt som verksamheten får mer kunskap om hur följsamheten till förskrivningen är. 2

16 Effektiv hälso- och sjukvård Tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt 1. Redovisa antal/andel avbokade besök samt hur man arbetar för att minska dessa. Uppföljningen syftar till att identifiera avbokningar och anledning till dessa för att kunna verka för att andelen avbokningar ska minska. Färre sena eller uteblivna avbokningar ger effektivare resursanvändning. För Tolkcentralen avser redovisningen antal/andel ej utförda uppdrag på grund av för sen eller utebliven avbokning av tolk. Redovisningen ska ange: - totala antalet inbokade besök/beställda tolkuppdrag/utlämnade hjälpmedel - antal/andel besök eller tolkuppdrag som inte utförts till följd av utebliven avbokning/hjälpmedel som returnerats - vilka åtgärder som verksamheten vidtagit för att reducera sena/uteblivna avbokningar/returer. Samverkan Välfungerande vårdkedjor och samverkan är en förutsättning för att med god kvalitet (säker, tillgänglig, effektiv) kunna möta de behov av vård/insatser som personer med funktionsnedsättningar har. Bra vårdkedjor och samverkan är centralt då individernas behov många gånger inte är möjliga att tillgodose inom ramen för en vårdgivares verksamhet. 1. Fyra verksamheter redovisar samverkan i vårdkedjan för minst en brukargrupp samt om och i så fall hur SOSFS om samordnad planering tillämpats. Redovisningen ska belysa hur vårdkedjan är utformad för en patient-/brukar-/behovsgrupp och ska innefatta de insatser/åtgärder inom eller utanför den egna verksamheten som är avgörande för att tillgodose patienten/brukarens behov 2. Redovisa förskrivningsprocessen BUH och VUH CFH avseende något/några kommunikationshjälpmedel ur ett brukarperspektiv. Redovisningen ska inbegripa brukarens väntetider i processen samt omfatta förskrivningsprocessens alla moment d v s: a) bedöma behov av insatser b) prova ut, anpassa och välja specifik produkt c) vid behov specialanpassa d.v.s initiera och utfärda anvisning d) instruera, träna och informera e) följa upp och utvärdera funktion och nytta. Jämlik hälso- och sjukvård Lika villkor för insats/besök och hjälpmedel 1. Redovisa hur de olika nivåerna av individuella behov i enlighet med behovstrappans steg tillgodoses och hur vård på lika villkor säkerställs. Lika villkor ska gälla för brukare som har likadana behov av att få del av habiliteringens insatser/åtgärder. 3

17 Kvalitetsregister Nationella kvalitetsregister är viktiga för utvecklingen av resultat och kvalitet i vården. En tydlig utvecklingsprocess utvecklingstrappa i fyra steg finns inom ÖLL. Det första steget är att delta i kvalitetsregistrering. Lokala register kan ha stor betydelse för en kliniks kvalitetsutveckling och bör användas för resultat- och kvalitetsutveckling för områden där nationella register inte finns. Det andra steget är att säkra processerna så att systematisk och korrekt inrapportering sker. Det kan till exempel innefatta att relevanta diagnos- och åtgärdsregister (IMX, cancerregistret etc) regelbundet avsöks. Tydliga instruktioner för inrapportering ska finnas med tydligt ansvar för olika uppgiften i processen. Det tredje steget är att utveckla rutiner för att återrapportera från kvalitetsregistren och att dessa återrapporter leder till analys och förbättringsarbete. Det fjärde steget är att sätta upp mål för förbättringsarbetet och att förbättringsarbete sker som regelbundet värderas utifrån registret. Antalet nationella kvalitetsregister ökar successivt men inom habiliteringen saknar flera verksamheter relevanta nationella kvalitetsregister. Även dessa områden måste följas upp avseende den medicinska kvalitén. Ett bra sätt för detta är att göra retrospektiva journalgenomgångar på alla, eller vid mycket stora patientgrupper ett slumpvis urval, där man undersöker hur väl man i bedömning och behandling följt aktuella riktlinjer. 1. Redovisning av nyföddhetsscreeningen av hörsel med stöd av data från kvalitetsregistret för barn med hörselnedsättning Mätning av hörsel redan på BB infördes för sex år sedan. Redovisningen syftar till att belysa resultatet av dessa screeningar. Redovisningen ska inkludera: a) Täckningsgrad d v s antal/andel registrerade av totalt antal för registret aktuella barn i verksamheten under åren. b) Antal/andel barn med hörselnedsättning c) Aktuell åtgärd d) Redovisningen inkludera data fördelade på kön samt analys/kommentar till resultatet Hälso- och sjukvård i rimlig tid Aktuella vårdåtaganden 1. Redovisa antal vårdåtaganden som är pågående, avslutade eller registrerade som är vilande (i enlighet med framtagna riktlinjer och rutiner för att avsluta/ha vilande patienter). Uppföljningen syftar till att frigöra tid till de brukare/patienter som har störst behov av habiliteringens insatser. Ingen patient/brukare ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. 4