Verksamhetsplan med budget för NSS 2010 Först kommer en kortfattad budget. Därefter följer en kommenterad verksamhetsplan som sätter ord på tankarna bakom talen. Budget i kronor: (talen i parentes är från 2009 respektive 2008, enhet kkr) Uppfinnartävlingen 0:- (50, 50) Popularisering av ex-jobb 0:- (0, 30) ahead 200 000:- (200, 80) Sommarveckan 200 000:- (200, 200) Teknikåttan 200 000:- (200, 200) Utresande inspiratörer 0:- (40, 40) Matematik H 70 000:- (70, 75) Kursdel ToF 50 000:- (50, 50) Minikursen/Quintek 170 000:- (170, 180) SYV-satsning 2000:- (5, 5) Studiebesök 80 000:- (60, 100) Populärvetenskaplig dag 80 000:- (40, 40) Teknikvetenskaplig dag 40 000:- (20, 20) Matematiksamverkansgrupp 0:- (0, nytt) Samverkansgrupper 100 000:- (nytt) Unga forskares projektbank 35 000:- (32, 0) Unga forskares utställning 8000:- (2, 2) Pengar att söka 20 000:- (73, 118) Inre arbete på LiTH/LiU 25 000:- (25, 25) Drift 20 000:- (60, 50) Summa 1 300 000:- (1300, 1300) Inledning Vi strävar vidare mot att verka inom de områden där vi ser att det finns möjlighet för oss som teknisk högskola att ta ett regionalt ansvar och bidra till ökad kvalité i skolorna avseende naturvetenskap, teknik och matematik. Det är av stor betydelse att vi framhåller dessa ämnen för att väcka och bibehålla intresse hos elever att fortsätta sina studier. I samband med att gymnasieskolan görs om ökar också behovet av att internt inom fakulteten sprida kunskap om hur skolan är uppbyggd och fungerar, samt hur dess möjligheter och begränsningar i sin tur påverkar våra utbildningar. Sid. 1 (8)
Våra egna projekt avseende finansiering Uppfinnartävlingen: Utgår till 2010 då det egentligen ligger utanför det vi som teknisk högskola har specifik kompetens att uträtta. Frågan går till Utbildningskontoret i Linköping om de önskar ta över driften. Teckningstävling för barn i årskurs 5 i Linköpings kommun. Barnen skall rita någon uppfinning som de skulle önska fanns, och därmed hoppas vi få dem tänka kring teknik. Projektledarna gör personliga besök i klasser, och därmed torde vi avdramatisera även för inblandade lärare. Förstapris är en resa till Liseberg för klassen. År 2008 nådde vi totalt 21 klasser i 15 skolor. Det är ett inarbetat koncept och många skolor är årligen återkommande, medan andra dessvärre är stadigt utanför. För att stimulera teknikintresse är det strategiskt riktigt att börja i låg ålder. Däremot är det tveksamt om det är vårt uppdrag, eller om det finns de som är bättre skickade för det. Budget: 0 kr [50 kkr 2009, varav 36 kkr förbrukades] ahead: Detta är en fristående studentförening, www.aheadcoachning.se, vars verksamhet vi stöttar som ett av våra projekt. Studenter från LiTH besöker vissa av Linköpings och Norrköpings gymnasieskolor med budskapet om ni vill satsa hårt på era studier, främst matematik, så är vi beredda att stötta er så att ni kan komma in på en teknisk högskola och få en utbildning för framtiden. Många av eleverna reagerar positivt och anser detta vara ett fantastiskt erbjudande. Verksamheten började 2006, och under hösten 2009 har det handlat om närmare 200 elever som kommer en gång i veckan till Valla eller campus Norrköping för att i smågrupper få hjälp med sina matematikstudier av drygt 35 studenter, coacher. Värt att notera är att bland gymnasisterna är det lika många pojkar som flickor som deltar. En avsikt är att få till en akademisk poänggivande kurs i matematikdidaktik och ledarskap där det ingår praktik i form av att vara coach inom ahead. Det här projektet får eleverna sig att känna sig duktiga, och därmed även intresserade. Även en rekryteringstanke ligger förvisso bakom, och då primärt kring breddad rekrytering. Budget: 85 + 115 kkr. Två prisbasbelopp (2x42,4 kkr) kan utbetalas till studentföreningen ahead efter beslut av NSSs ordförande, som även väljs till revisor i ahead. Beloppet är en naturlig begränsning till två basbelopp, då det annars skulle krävas en offentlig upphandling. Beloppet 115 kkr svarar mot att vi halvtidsanställer en av föreningen utpekad person som projektledare [200 kkr 2009, vilket förefaller gå åt] Sommarveckan: Elever som gått ut årskurs 7 (2009 årskurs 8) bjuds in en vecka på sommarlovet att få göra spännande laborationer inom teknik och naturvetenskap. Vi har hitintills haft 100 platser, och vi fyllde dem under 2009 och hade dessutom kö. Sid. 2 (8)
År 2007 genomförde vi satsningen ihop med Holavedsgymnasiet (Tranås), 2008 ihop med Bergska gymnasiet och Curt Nicolin gymnasiet (Finspång) och 2009 ihop med Berzeliusskolan (Linköping) (samt bjöd in ungdomar även från Norrköping), i avsikt att visa på gymnasieskolans relevans. Vissa dagar var på gymnasieskolan och vissa på Valla/Norrköping. Uppdraget låg 2008 och 2009 på ISV, som en ny institution för NSS att ge uppdrag till, men med en för oss känd doktorand som projektledare. År 2010 ber vi ånyo ISV tillhandahålla lämplig person (samma!), och avsikten är att agera tillsammans med en gymnasieskola i Norrköping. Det är då väsentligt att inbjudan även går till grannkommunernas elever, inklusive Linköpings. Budget: 200 kkr. Ingår projektledare och arvoderade studenter. Institutionerna ställer upp med företrädesvis doktorander i viss mån, och för att säkerställa att de får tillgodoräkna sig detta som institutionstjänstgöring omförs medel till deras institution/ämne. [200 kkr 2009] Teknikvetenskaplig dag: Motsvarighet till populärvetenskaplig dag enligt nedan, men inriktad mot teknik. År 2009 planerades den av en arbetsgrupp med personer från både högskola och gymnasium (se protokoll oktobermötet), och nu genomför vi den enligt de planer som har presenterats. Mycket väsentligt för oss att ungdomar får upp ögonen för allt tekniken runt omkring oss betyder och kan innebära. Budget: 40 kkr [40 kkr förutsätter att dagen koordineras av TFK-administratör, men gärna med hjälp av timarvoderad student. 20 kkr 2009, men då genomfördes den inte] Matematiksamverkansgrupp: Utgår. Ersätts av generella samverkansgrupper enligt nedan. Under hösten 2008 tillkom en matematiksamverkansgrupp med deltagare från gymnasieskolor i Linköping och Norrköping samt matematiklärare från MAI och ITN. Gruppen var sammanhållen och levde under läsåret 2008/2009. Då bidrag från mattebron om 100 kkr erhölls gick medel till att finansiera gymnasieskolorna så att deras lärare kunde göra detta inom ramen för sina tjänster, även om det generellt är tveksamt att LiTH betalar för skolornas kompetensutveckling. Pengarna var dock sökta med det syftet. Budget: 0 kkr [0 kr, finansierades av Mattebron ] Samverkansgrupper: Med matematiksamverkansgruppen ovan som förlaga föreslår vi att samverkansgrupper inom ämnena Biologi, Datavetenskap/Programmering, Fysik, Kemi, Matematik samt Teknik skapas. Detta läggs ut som uppdrag på institutionerna, som får tillsätta en samordnare per ämne. Underhandenkontakter med relevanta studierektorer ger att de är villiga att axla detta ansvar, om vi tillskjuter resurser. Avsikten är att samla berörda lärare en gång per termin, gärna i samband med studiedagar, men även kvällstid är möjligt. Uppdragen går till IFM (fysik, kemi och biologi), MAI (matematik) samt IDA (datavetenskap/programmering). Teknik får utredas om det bör hamna på IEI, IMT, ISY eller ITN. NSS skjuter till 15 h per grupp och samverkansmöte, samt tar hand om fakturor för lokaler och enklare förtäring. Samordnarna samlas även till ett möte per år för att gemensamt stämma av hur verksamheten fungerar. Avsikten är att detta skall vara tillsvidareverksamhet, Sid. 3 (8)
men omprövas inför varje års fastställande av verksamhetsplan för att se att de fortfarande fyller sitt syfte och genomförs. Budget: 100 kkr [Nytt] Externa samarbetsprojekt där vi har avtal (eller motsv.) Teknikåttan: Teknikåttan startade 1993 vid LiTH. Sedan dess har intresset för att delta ökat från år till år. I dag är Teknikåttan rikstäckande och indelad i tolv regioner, där en högskola eller ett universitet i varje region ansvarar för tävlingarna och för kontakterna med landets åttondeklassare och deras lärare. Från och med år 2000 kan alltså landets alla åttondeklassare delta i uttagningstävlingen. Här ersätter vi IFM med 170 h för arbetstid. Jämte sommarveckan är detta vår stora satsning på högstadiet. Innehåller förutom själva tävlingen för eleverna även en frågebank för att stödja lärarna att skapa en mer relevant och intressantare undervisning kring teknik och naturvetenskap i grundskolan, se www.teknikattan.nu. År 2009 har varit svajigt, och Lund samt Luleå har bestämt sig för att lämna samarbetet. Avsikten från övriga medverkande är att ändå fortsätta att täcka upp de regioner dessa lärosäten har tidigare har ansvarat för. Budget: 200 kkr. Arbetstid för TFKs administratör ingår inte i budgeten. [200 kkr 2009] Utresande inspiratörer: Projektet är avslutat, enligt plan. En avrapportering av projektet skall göras till nämnden för att vi skall kunna lära oss något av det. Lärare från MAI (senare IEI, pga flytt) besökte några högstadieskolor i Katrineholm och Nyköping vid upprepade tillfällen. Avsikten var att universitetslärare skulle fungera som inspiratörer och idégivare till skolans ordinarie matematiklärare, och även ha några inspirationslektioner med eleverna. En förhoppning var att eleverna skulle få upp ögonen för relevansen av matematik och lärarna på skolorna skulle få en tydligare relation till LiU som sitt universitet, förutom att höja den allmänna matematiska kompetensen. Vi (LiTH, framför allt IEI) skulle också få bättre inblick i grundskolornas direkta verklighet. Strategiskt viktigt att arbeta målmedvetet med högstadiets lärare, och här bjöds vi en naturlig ingång om än enbart avseende matematik. Budget: 0 kr. [Treårsprojekt med start 2007. 40 kkr 2007, 40 kkr 2008, 40 kkr 2009] Ma H: Gymnasiekurs om 100 gy-poäng som ges av NSS på Campus Norrköping via ITN och tillsammans med Norrköpings och Finspångs kommuner. Kursen är högskoleförberedande och ger de elever som läser den ökat självförtroende och förmåga att klara sina studier på teknisk högskola. I år (läsåret 2009/10) deltar drygt 40 elever. 2009 inrättades kursen som Sid. 4 (8)
fristående kurs (dock utan att hinna komma med i annonseringen). Vi reserverar medel för lokaler men fakturerar kommunerna för lärarinsatsen enligt upprättat avtal. Ger eleverna ökat självförtroende för högre studier. Får dem att känna sig duktiga och därmed intresserade. Budget: 70 kkr. NSS bekostar lokaler såvida de inte täcks av lokalanslag för de studenter som läser fristående kurs. Kommunerna betalar lön och materiel. [70 kkr 2009] Kursdel Teknikutveckling och företagande (tidigare kallat entreprenörskapskursdel ): Ihop med Bergska skolan i Finspång och IT-gymnasiet i Katrineholm får deras elever komma till kurser som ges av IEI respektive ITN för att samläsa med LiTH-studenter. Planeras och genomförs tillsammans med gymnasieskolans lärare. Viss undervisning avpassas även för dessa elever, så att det passar in i gymnasiekursen Teknikutveckling och företagande, TEU1209. Vi står för 60% av lärarkostnaden, samt lokalkostnaden. År 2010, som är sista året NSS har lovat bidra med finansieringen, skall diskussioner föras med skolorna om en eventuell fortsättning och hur den då skall bekostas. Vi kan inte sponsra enskilda skolor för att de skall bedriva sin egen ordinarie verksamhet, men vi kan bidra när vi ser att även LiTH har nytta av samverkan. Katrineholm har svaga övergångstal till högre utbildning. Här visar vi eleverna konkret vad högre studier kan innebära, vilket skall ge ett ökat självförtroende. Budget: 50 kkr. 36 kkr står för lärarersättning och 14 kkr för lokaler. [Treårsprojekt med start 2008, 50 kkr 2008. 50 kkr 2009. Projektledning hos ER, vilket inte ingår i budgeten.] Interna samarbetsprojekt där vi förlitar oss institutionerna m.fl. Klass 1 (NSS är ansvarig) Quintek (minikursen): Tre dagar per termin (ht från norra regionen, vt från södra delen) när vi bjuder in flickor från årskurs 3 på NV- och Te-programmen att gästa oss och övernatta hos studenter. Väl inarbetat koncept, och sedan ht07 fyller vi ånyo platserna efter några besvärliga år (60 platser per omgång). Strategiskt mycket viktigt att vi lyfter teknikvetenskapen för kvinnor, men som alltid finns en risk i att ha könssegregerade projekt. Den direkta utvärderingen visar alltid på att dagarna är mycket uppskattade, medan nybörjarenkäten ger ett mer tveksamt resultat. Under 2008 genomfördes en mer systematisk utvärdering, som visade på att ett högst begränsat antal av Quintekdeltagarna fortsätter på LiTH efter gymnasiet. Skall visa på relevans och stimulera intresse hos eleverna, och som ett resultat av ovannämnda undersökning försöker vi undersöka i vilken omfattning dessa mål uppfylls. Budget: 170 kkr. Inkluderar anställda studenter, men inte TFKs projektledare. Vi ersätter inte lärare på institutionerna som bidrar med miniföreläsningar och laborationer, utan förutsätter att de får göra detta inom ramen för sina tjänster. [170 kkr 2009] Sid. 5 (8)
Studiebesök: Vi bjuder in elever från främst gymnasieskolan, men även från högstadiet, för att visa upp vår verksamhet via laborationer och föredrag. Sedan 2005 har NSS anställt studenter att vara med och ta emot dessa besök dels för att avlasta institutionerna men främst för att låta eleverna möta studenter. Under 2008 ändrade vi modellen med att ge en grundersättning till dessa oavsett antal uppdrag, och ersätter istället enbart per gång de medverkar. Detta då det blev alltför många som medverkade vid alltför få besök. Lärarna som medverkar från institutionerna förväntas få tid därifrån för att kunna göra detta inom ramen för sina tjänster. Projektet skall stärka intresse och visa på relevans. I budgeten ligger att vi bjuder på fika (frukt, motsv.), men inte på lunch. Vidare förutsätter vi att skolorna själva ordnar transporten till och från universitetet. På samma sätt som 2009 finns i budgeten även avsatt medel (på annat konto, Pengar att söka ) så de institutioner som önskar införskaffa utrustning för lämpliga laborationer kan anhålla om bidrag. Budget. 80 kkr [60 kkr 2009, vilket var otillräckligt. Arbetstid för administratör ingår inte.] Klass 2 (NSS är endast bidragande) SYV-satsning: Vi bjuder in regionens SYVar från gymnasiet och högstadiet en dag i början av året för att påvisa vad studier vid LiTH kan innebära. Genomfördes första gången 2006 med goda utvärderingar. Sköts av studievägledningen på LiTH, men vi står för driftskostnaderna. Väsentligt att detta koordineras med det möte för studievägledare som ER inbjuder till så att det är klart hur mötena kompletterar istället för konkurerar med varandra. Skall visa relevansen av utbildningarna, både direkt för studievägledarna och indirekt till eleverna. Strategiskt mycket väsentligt för rekryteringen att studievägledargruppen har en positiv bild av högre teknisk och naturvetenskaplig utbildning. Budget: 2 kkr för NSS att täcka kringkostnader. Arbetstid för studievägledare ingår ej. [5 kkr 2009, men det visade sig vara mer än tillräckligt] Populärvetenskaplig dag: Sköts av IFM (Per Jensen), och engagerar även matematik och datavetenskap (MAI och IDA) för föreläsningsserierna. Utanför salarna lyfter vi även teknikvetenskap genom att bl.a. IEI och ITN visar upp några ämnen. Stora framgångar 2005-2009 (1000 gymnasister och lärare anmälda 2009). Ger en mycket positiv bild av LiTH bland regionens skolor (skapar intresse) och därmed strategiskt viktigt, inte minst då MatNatprogrammen rekryterar dåligt. Budget: 80 kkr för NSS och personellt stöd från TFK, om det önskas. [40 kkr 2007, 40 kkr 2008, 40 kkr 2009, men sedan har det vuxit ytterligare samt lokalkostnader tillkommit] Unga forskares projektbank: En ständigt återkommande förfrågan från våra gymnasiekolleger är om vi kan bistå vid elevernas projektarbete. Vi har hållit emot, med motiveringen att vi redan har flera tusen studenter som skall ha examensarbeten och att vi kan knäcka vår egen organisation om vi tar in än mer. Enstaka grupper inom LiTH har dock på eget bevåg valt att Sid. 6 (8)
hjälpa enskilda elever. Detta senare stödjer vi nu via kanaliseringen av den web-service, www.fuf.org/swe/projektbanken, som organisationen Unga forskare lanserat med stöd av Myndigheten för Skolutveckling. Arbetet kan leda till ökat intresse för högre studier bland elever och även visa på relevansen av kunskap inom teknik och naturvetenskap. Dessutom möter vi ett uttalat behov från gymnasielärarna. Arbetsinsatsen regleras av de forskargrupper/lärare som väljer att gå in i projektet. Väsentligt för LiTH att synas här, bl.a. för att inpränta att vi även har naturvetenskapliga utbildningar. Under 2010 behöver vi marknadsföra denna möjlighet bland forskarna på institutionerna, då en del finner det ytterst stimulerande att ha kontakt med begåvade ungdomar. Föreningen Unga forskare har även utlovat att arbeta än mer med marknadsföringen på gymnasieskolorna. Budget: 35 kkr [32 kkr 2009, 0 kr 2008, då uppstarten stöddes ekonomiskt av Myndigheten för Skolutveckling. Den stora kostnaden ligger i den arbetstid våra lärare/forskare lägger ned, och den har vi inte möjlighet att ersätta för närvarande.] Unga forskares regionala utställning: I mars månad ordnar föreningen Unga forskare i Linköping en utställning av och med gymnasisters specialarbeten. Detta är då en kvalificeringstävling inför riksfinalen som äger rum i Stockholm. År 2007 stödde vi dem med lokal (Fysikhuset till förfogande från IFM) och en jury, samt bjöd deltagarna på lunch. År 2008 gjorde vi om insatsen, men dessvärre fumlade organisationen Unga Forskare och det blev ånyo ett mycket lågt deltagarantal. Till 2009 gav vi detta en sista chans, då tanken bakom ändå är mycket god. Vi måste då få fler deltagare som ges en positiv bild av LiTH och av de lärare/forskare som arbetar där. Deltagarantalet gick något uppåt, så ytterligare ett år fortsätter vi. Budget: 8 kkr [5 kkr 2009. För att försäkra oss om att domarinsatsen mm görs inom ramen för tjänsten avsätter vi resurser så medel kan omföras till berörda institutioner, kostnaden ökade pga fler deltagare vilket krävde större jury.] Medel att dela ut efter ansökan Tidigare har vi avsatt medel för namngivna projekt som ligger utanför vår kontroll och som vi inte ens vet om de kommer att genomföras. Sedan 2007 sätter vi istället av en pott pengar som avser lokalkostnader, fikakostnader, etc., men inte lönemedel, och som man kan söka ur. Insatser liknade studiebesök, majmingling, campuskväll, framtidskväll, scheeledagarna tänker vi primärt, men är även öppna för andra insatser. Här ligger också pengar att använda vid extra angelägna satsningar som inte planerats. Budget: 20 kkr [73 kkr 2009, 118 kkr 2008, 36 kkr 2007] Sid. 7 (8)
Inre arbete på LiTH Informationsträffar på LiTH: Under 2008 ordnade vi tre informationsträffar (två i Linköping och en i Norrköping) inom LiTH kring läge och förändringar i framför allt gymnasieskolan. Detta skulle fortsätta under 2009, inte minst pga att gymnasieskolan stod inför stora förändringar, men fördröjningar i gymnasiereformen gjorde dock att vi sköt upp träffarna till 2010. Budget: 25 kkr [25 kkr 2008] Ramar för studiedagar: Vi skall ordna fastare ramar i form av riktlinjer för kontraktskrivning och ekonomisk ersättning för att LiTHs institutioner skall kunna vara med och erbjuda fortbildningsinsatser för gymnasielärare (och möjligen grundskollärare) i samband med bl.a. studiedagar. Även om arbetet med sådana dagar sker på institutionsnivå så behöver riktlinjer fastställas centralt. Dessa bör även förankras i SUS-gruppen och i prefektkollegiet. SUHF-omläggningen gjorde frågan omöjlig att driva 2009, men nytt försök görs 2010. Budget: 0 kkr, men arbetstid för ordföranden som förväntas göra jobbet. Drift NSS Till direkt nämndarbete, såsom fika, ersättning till externa ledamöter, konferenser vi vill delta i, etc. Till 2009 planerades även ett internat, då en ny nämnd tillträdde. Budget: 20 kkr [Omfattar inte ersättning till ordförande eller administratörer. 60 kkr 2009. Minskningen beror på att inget internatet finns inplanerat 2010.] Övrigt Nämnden fortsätter att bistå fakulteten med att utforma svar på remisser angående skolfrågor. Arbetet med skolsamverkan inom LiU koordineras nu via SUS, där LiTH finns företrätt av NSSs ordförande samt kanslichefen på TFK. Under 2008 och 2009 organiserade man bland annat den s.k. länsstudiedagen för länets gymnasieskolor samt en träff med regionens skolchefer. Till 2010 kommer dessa arrangemang att upprepas. Totalsummering Ovanstående kostnader summerar till 1300 kkr. Utöver det tillkommer arbetstid för ordförande om 25% som brukar bakas in i budgeten för NSS av fakultetsekonomen. Arbetstiden för administratörerna finns dock inte med, och inte heller för övriga interna ledamöter. Total budget omfattar 1400 kkr. Sid. 8 (8)