Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Relevanta dokument
Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Bakgrund, intentioner och tillämpning

Användning av avfall i anläggningsarbeten en möjlighet till återvinning. Vad ska jag prata om och vilken nytta har ni av detta?

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Avfall i anläggningsarbeten

Miljösamverkan Västerbotten

Massor för anläggningsändamål

Lagstiftning vad säger praxis om hantering av massor

Angående ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid Löt avfallsanläggning i Vallentuna kommun

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

Hur tänker myndigheter vid beslutsfattande?! Katharina Krusell

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman?

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Framtida risker med att använda avfall i konstruktioner. Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT

En resurseffektiv masshantering


Mark Elert och Celia Jones

Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

handläggning av ärenden gällande massor Förfrågan/Anmälan från VU om att använda massor i anläggning

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok

Avfall och förorenade. områden

UPPDRAGSLEDARE. My Ekelund UPPRÄTTAD AV. Anders Lindelöf

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin

Resultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten för återanvändning i anläggningsändamål

PM F Metaller i vattenmossa

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö

TRIANGELSKOGEN, TALLDUNGEN OCH TRIANGELN SÖDRA, HELSINGBORG

Sökanden. Fastighetsuppgifter där massor ska läggas ut. Utförare/entreprenör (om annan än sökande) Ansvarig för miljökontroll. Miljökontoret 1 (5)

Riskbedömning av dokumenterad restförorening på OKQ8:s f.d. bensinstation 33116, fastighet Syltlöken 1, Mölndals kommun.

Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation

Nätverket Renare Mark Syd - NSR 11 oktober 2007

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

Anmälan om återvinning icke-farligt avfall för anläggningsändamål

Anmälan om återvinning icke-farligt avfall för anläggningsändamål

Bilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Bilaga 8E - Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt Slussen

VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. PM och MUR - Markmiljö Upprättad av: Malin Brobäck Granskad av: Jenny Seppas Godkänd av: Andreas Leander

DOM Stockholm

Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment

Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag:

Naturvårdsverkets författningssamling

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket

Hantering av massor. - kort information om olika hanteringssätt. Rapport 2016:55 (reviderad )

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Riktvärden och riktlinjer för hantering av spillvatten i bergtunnlar

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Provtagning av fastigheterna Klippan 3:107 och 3:115

Vad gör vi med våra deponier?

Miljöriskområdet Kniphammaren

Skogsflyet, kompletterande miljöteknisk undersökning

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

GEOTEKNISKA BYGGNADSBYRÅN. Litt. A Rapport över miljöprovtagning inom Timotejen 17, Stockholms Stad. Handlingen omfattar: Rapport

Utvärdering av Ekobackens deponi

Naturvårdsverkets generella riktvärden

Riktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar?

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

Skälläckeröd 1:12 och 1:45

Farligt, farligare, farligast? Kriterier för sediment med rester av båtbottenfärger

Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)

Vatten Avlopp Kretslopp

Analys av rensmassor vid Knästorp 2016

Kisaska - geokemiska egenskaper

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Hur arbeta med förorenade massor

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Marksanering Librobäck inom Börjetull

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion?

Vilka regler styr hanteringen av förorenade sediment?

Varför är masshantering en fråga?

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor

Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

SL AB ÄLVSJÖDEPÅN, STOCKHOLM

UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN

Rättelse/komplettering

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.

Glasbruksprojektet. Förstudie avfall. Renare Marks Vårmöte. Hanna Almqvist, Golder Associates AB Pär Elander, Elander Miljöteknik AB

Kompletterande miljöteknisk

Återanvändning av avfall för anläggningsändamål

Transkript:

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Bakgrund Mål 2 i Naturvårdsverkets regleringsbrev för år 2007 att ta fram kriterier: Det finns kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten i syfte att öka andelen avfall som återvinns utan risk för skadliga miljö- och hälsoeffekter. Miljömålen anger tillsammans med befintliga bestämmelser i miljöbalken inriktningen Förslag till kriterier är ute på remiss tom den 1 mars men många anstånd tom den 31 mars 2008. Länk till remissen: http://www.naturvardsverket.se/sv/nedre- meny/aktuellt/remisser/aktuella-pagaende/remiss-av- Naturvardsverkets-kriterier-for-atervinning-av-avfall-ianlaggningsarbeten-/ 2 1

Några utgångspunkter vid återvinning av avfall i anläggningsändamål Ballastproduktion år 2006-92 M ton Totalt uppkom 76 M ton avfall med teknisk potential att användas för anläggningsändamål år 2004 Avfallsslag gruvavfall schaktmassor slam Mängd M ton 59 6 4,3 Deponiskatten och deponiregler starka styrmedel Vilka risker är vi villiga att acceptera för att återvinna avfallet? muddermassor metallframställ ning förbränning 3,4 2,2 1,5 3 Kriterierna ges ut som handbok Vägledande för myndigheter, inte rättsligt bindande. Handbok med definitioner, principer och förklaringar till de regler som är tillämpliga vid användning av avfall för anläggningsändamål. Användning av avfall berör många bestämmelser, tex avfallsförordningen, samråd enligt 12:6 och MB 10 kap. sid 30 i handboken. 4 2

Ansvarsfördelning vid återvinning av avfall för anläggningsändamål Avfallsproducentens ansvar -I första hand ansvarig för att skaffa sig kunskaper om avfallet. -Informera verksamhetsutövaren om avfallets egenskaper. Verksamhetsutövarens ansvar som använder avfallet - Ansvarig för att ha kunskaper om avfallet som används. Fastighetsägarens ansvar - Ansvarig för att efterbehandla området eller omhändertagande av avfallet när konstruktionen tjänat ut om verksamhetsutövaren inte kan göras ansvarig. - Skyldighet att se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. - I första hand ansvarig för eventuell efterbehandling av området och omhändertagande av avfallet när konstruktionen tjänat ut. 5 Tillämpningsområde för kriterierna Kriterierna är tillämpliga på avfall som används för anläggningsändamål, t ex vägar, bullervallar och parkeringsytor. Områden som kräver särskilda bedömningar och där de maximala nivåerna inte är tillämpliga: - Användning av avfall inom förorenade områden som efterbehandlas. - Användning under tätskikt på deponier, mottagningskriterierna för deponering bör användas. - Användning inom större industriområden där återvinningen regleras i tillståndet för verksamheten. 6 3

Två kategorier för återvinning Två kategorier med maximala nivåer: Kategori 1 - allmän användning Kategori 2 - deponitäckning. Användning enligt kategori 1 som underskrider maximala nivåer föreslås utgöra mindre än ringa risk användningen kräver inte anmälan till kommunen enligt FMH-bilagan. Kontakt med myndigheter med anledning av MB 12:6 och anmälan enligt 38 avfallsförordningen kan vara nödvändigt. 7 Maximala nivåer för kategori 1 Maximala nivåer som medför att avfall kan användas utan risk för hälsa och miljön. Totalt 10 ämnen i kategorierna, (As, Pb, Cd, Cu, Cr, Hg, Ni, Zn, Klorid och Sulfat). Maximala nivåer i form av totalhalt och utlakning - båda ska vara uppfyllda. Maximala nivåerna framtagna för att ge skydd för yt- och grundvatten, människors hälsa samt markmiljön. Utfasningsämnen får en striktare bedömning i kategori 1 kvicksilver, kadmium och bly. Avfallet behöver bedömas även utifrån förekomst av andra ämnen där inte nivåer anges, tex organiska föroreningar. Andra aspekter, tex strålskyddsrisker beaktas inte. 8 4

Förutsättningar för maximala nivåer i allmän tillämpning Långsiktiga restriktioner för områdena är inte möjliga. Konstruktionerna är inte försedda med tätskikt. Avfallet kan flyttas. Skydd för människors hälsa enligt modellen för förorenad mark (KM). Skyddsvärd recipient är både yt- och grundvatten, brunn i kanten till området. Skydd för markmiljön som inte reducerar mer än 5 % av arterna. 9 Scenario för skydd av grundvatten och ytvatten för kategori 1 0 b EP1 EP2 h 0 y1 avfall/anläggning ql ytvatten jordvolym qgv 10 5

Skydd för människors hälsa och markmiljö i kategori 1 - Ej grundvatten enligt modellen för förorenad mark. - Värden för maximalt tillåten koncentration (MPA) med justering för bakgrundshalt har använts i skyddet för markmiljön, (arsenik behandlas särskilt pga stor variation i landet). - Exponering enligt känslig markanvändning 11 Maximala nivåer för allmän tillämpning kategori 1 Ämne Halter mg/kg TS Utlakning C0 LS 0,1 l/kg (mg/l) Utlakning l/s = 10 l/kg (mg/ kg) TS Bly 20 0,09 0,31 Kadmium 0,2 0,004 0,01 Kvicksilver 0,1 0,001 0,004 Arsenik 10 0,016 0,13 Koppar 40 0,09 0,31 Zink 120 0,64 2,2 Krom tot 40 0,09 0,42 Nickel 35 0,18 0,6 Klorid - 84 147 Sulfat - 78 227 12 6

Förutsättning för maximala nivåer i deponitäckning kategori 2 Långsiktiga restriktioner för områdena är i viss mån möjligt. Liten risk att avfallet flyttas. Skydd för människors hälsa enligt modellen för förorenad mark (MKM) + akut exponering Skyddsvärd recipient är ytvatten, deponin dominerar påverkan på grundvattnet. Skydd för markmiljön som inte reducerar mer än 25 % av arterna. 13 Scenario för påverkan ytvatten för kategori 2 0 b EP2 Skyddsskikt av avfall (1.5m) samt vegetationsskikt h Avrinning ytvattendike Dräneringsskikt Tätskikt Gasdräneringsskikt ytvatten Utjämning/avjämningsskikt Deponerat avfall 14 7

Skydd för människors hälsa och markmiljö kategori 2 - Ej grundvatten enligt modellen för förorenad mark. - Värden för maximalt tillåten koncentration med justering för bakgrundshalt har använts i skyddet för markmiljön, (arsenik behandlas särskilt). - Exponering enligt mindre känslig markanvändning 15 Maximala nivåer för deponitäckning kategori 2 Ämne Halter mg/kg TS Utlakning C0 LS 0,1 l/kg (mg/l) Utlakning l/s = 10 l/kg (mg/ kg) TS Bly 200 0,095 0,33 Kadmium 1,5 0,004 0,01 Kvicksilver 1,8 0,001 0,01 Arsenik 10 0,051 0,44 Koppar 80 0,19 0,64 Zink 250 0,76 2,6 Krom tot 80 0,055 0,26 Nickel 70 0,19 0,62 Klorid - 6200 11000 Sulfat - 2900 8500 16 8

Avfall som kan användas utan provning Att avfallet har samma ursprung som naturliga material. Att avfallet har ett innehåll av sulfidsvavel som är lägre än 0,1 %. Vid högre sulfidhalt, men maximalt 1 %, behöver avfallets syraneutraliserande potential undersökas. Inte misstanke om att avfallet innehåller föroreningar eller att de maximala nivåerna överskrids. Detta kan visas genom befintlig information om avfallet eller geologisk information från området. 17 9