2) UNDERVISNING, DELTAGANDE, SAMARBETE OCH INLÄRNING Läroanstalt: Kontaktperson: Datum: 2.1 LÄROPLANER FÖR SKOLORNA OCH LÄROANSTALTERNA KRITERIUM 14: Läroplansgrunderna och grunderna för examina ligger till grund för skolornas och läroanstalternas läroplaner. Principerna för hållbar utveckling samt målet för och innehållet i miljökompetensen preciseras i läroanstalternas planer med hänsyn till särdragen i läroanstaltens verksamhetsmiljö samt läroanstaltens egna val i fråga om värderingar och dess styrkor. Lärarna har ensamma eller i grupp gått igenom sambandet mellan de läroämnen de undervisar och miljöfrågorna. Som ett resultat av processen ingår miljöfrågor i målen för och innehållet i olika läroämnen och studiehelheter på ett sätt som är naturligt för respektive ämne och studiehelhet samt lämpar sig för respektive åldersstadium. Läroanstalten har som en del av läroplanen definierat allmänna läroanstaltspecifika inlärningsmål för hållbar utveckling och miljökunnande, där läroanstaltens egna värderingar och styrkor samt särdrag i verksamhetsmiljön beaktas. Hur syns värderingar, styrkor och särdrag i verksamhetsmiljön i läroplanen? Lärarna har ensamma eller i grupp gått igenom sina ämnens kopplingar till miljöfrågor. På vilket sätt har arbetet genomförts?
Miljöfrågor har som resultat av ovanstående process införts i målen för och innehållet i minst två läroämnen i alla följande ämnesgrupper: Modersmål och litteratur Andra inhemska språket Främmande språk Religion Språk Samhälleliga ämnen Matematisknaturvetenskapliga ämnen 1 Livsåskådningskunskap Historia Samhällslära Psykologi Filosofi Miljö- och naturkunskap (årsklasserna 1 4) Biologi Geografi Matematik Fysik Kemi Hälsokunskap Färdighetsämnen Bildkonst Huslig ekonomi Textilslöjd Teknisk slöjd Musik Gymnastik KRITERIUM 15: Den styrande principen för planeringen av undervisningen är att helheten betonas. I planeringen försöker man se till att miljöundervisningen bygger på de studerandes tidigare kunskaper och att den är inriktad på erfarenheter, aktiviteter och upplevelser samt att den är positiv och reflekterande. Läroanstalten använder följande principer vid planering av miljöundervisningen (det finns minst ett tydligt exempel på tillämpningen av varje princip i fler än ett läroämne): Helhetsperspektiv EXEMPEL LÄROÄMNEN Erfarenhet 1 I årsklasserna 1 4 räcker det att miljöfrågor ingår i målen för och innehållet i miljö- och naturkunskap. I årsklasserna 5 6 är biologi och geografi ett läroämne, det samma gäller fysik och kemi.
Aktivitet Upplevelse Reflektion 2.2. UNDERVISNINGSRESURSER 2.2.1 Studiematerial KRITERIUM 16: Det finns tillgång till tidsenligt och tydligt studiematerial för undervisningen i miljöangelägenheter. Materialet gäller såväl allmänna miljöfrågor som olika läroämnen eller yrkesområden. Läroanstalten säkerställer att lärarkåren vet hurdant studiematerial det finns och kan använda det. Läroanstalten har aktuellt och tydligt studiematerial om miljöfrågor (t.ex. böcker, pärmar, cd-rommar, spel, internet-material; minst 5 exempel) som komplement till de egentliga läroböckerna. Läroanstalten har följande undervisningsmaterial:
Läroanstalten har ett förfarande för hur lärarkåren informeras om nytt undervisningsmaterial och vid behov får handledning i användningen av det. På vilket sätt informerar man om nytt undervisningsmaterial och hur handleder man i användningen av det? 2.2.2 Lärarnas miljökompetens KRITERIUM 17: Lärarna har tillräckliga och tidsenliga miljökunskaper och de behärskar de centrala miljöfrågorna inom sitt läroämne. Lärarnas behov av kompletterande utbildning i miljöfrågor har klarlagts, och på basis av utredningen har regelbunden kompletterande utbildning planerats. Lärarnas behov av tilläggsutbildning i miljöfrågor har utretts med hjälp av enkät, intervjuer, utvecklingssamtal eller annan metod. När har utredningen gjorts och hur har den genomförts? Enligt utredningen behärskar lärarna de centrala miljöfrågorna i sina egna läroämnen så, att de kan fullfölja läroplanernas ämnesspecifika delar som berör miljöfrågor ELLER läroanstalten har en plan för genomförandet av tilläggsutbildning. Hurudan tilläggsutbildning har planerats?
2.2.3 Samarbete i undervisningen KRITERIUM 18: Läroanstalten har reserverat tid för internt samarbete i miljöfrågor, vilket gör det möjligt att bland annat fastställa gemensamma värderingar och samarbeta över yrkes- och läroämnesgränserna. I samarbetet deltar också andra än undervisningspersonalen. Miljöfrågor behandlas regelbundet på lärarmöten och möten för hela personalen. Läroanstalten har reserverat resurserad tid för internt samarbete vid planering eller genomförande av miljöundervisningen. Vilken typ av tid har reserverats för samarbetet (t.ex. samplaneringstid, avtalsenliga fortbildningar, gruppmöten )? Hurudant samarbete har bedrivits eller planerats? Miljöfrågor behandlas regelbundet vid lärarmöten och vid möten för hela personalen. Vilka miljörelaterade ämnen har behandlats vid möten och när (Lista de tre senaste gångerna)? Möte Datum Ämne
KRITERIUM 19: I miljöfrågor samarbetar läroanstalten med en utomstående intressentgrupp eller flera (t.ex. föräldrar, myndigheter, organisationer och företag). Läroanstalten har i miljöundervisningen samarbetat med minst två externa intressentgrupper ELLER det finns en plan för hur samarbetet skall genomföras. Hurudant samarbete har bedrivits eller planerats? Samarbetsinstans Planerat eller genomfört samarbete
2.3 GENOMFÖRANDE AV ELEMENTEN INOM MILJÖFOSTRAN I UNDERVISNINGEN 2.3.1 Kunskap om miljön KRITERIUM 20: I undervisningen ingår aktuell information om ekologi, miljökonsekvenserna av mänskliga aktiviteter, miljöproblem och förebyggande av miljöproblem. I vilka läroämnen ingår kunskap om miljökonsekvenser som följd av mänsklig aktivitet, miljöproblem samt förebyggande av miljöproblem? LÄROÄMNE / EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDET Vilka aktuella källor för miljöinformation används vid sidan av de egentliga läroböckerna i undervisning i ovannämnda ämnen? Aktuella miljörelaterade tidningsartiklar Nya forskningsresultat Nätmaterial och cd-rom-program Aktuella miljörelaterade tv-program Övriga aktuella källor för miljöinformation (lista!):
1 POÄNG 2 POÄNG 3 POÄNG Information om miljökonsekvenser som mänsklig aktivitet orsakar, miljöproblem samt förebyggande av miljöproblem ingår i undervisningen i en läroämnesgrupp (se punkt 2.1). I undervisningen i ovannämnda ämnen används regelbundet minst en aktuell informationskälla vid sidan av de egentliga läroböckerna. Information om miljökonsekvenser som mänsklig aktivitet orsakar, miljöproblem samt förebyggande av miljöproblem ingår i undervisningen i två läroämnesgrupper (se punkt 2.1). I undervisningen i ovannämnda ämnen används regelbundet minst en aktuell informationskälla i båda ämnesgrupperna vid sidan av de egentliga läroböckerna. Information om miljökonsekvenser som mänsklig aktivitet orsakar, miljöproblem samt förebyggande av miljöproblem ingår i undervisningen i tre läroämnesgrupper (se punkt 2.1). I undervisningen i ovannämnda ämnen används regelbundet minst en aktuell informationskälla i de tre ämnesgrupperna vid sidan av de egentliga läroböckerna. KRITERIUM 21: Undervisningen utvecklar förståelse av helheter i stället för memorering av enskilda fakta. Vilka medel och metoder används för att främja förståelsen för helheter och disponeringen av elevens kunskapsstruktur i miljöundervisningen? Projektarbeten Öppen forskning Klassificering Integrerad undervisning t.ex. med hjälp av teman eller projekt som kopplar samman olika läroämnen Kartläggning av elevernas förhandsuppfattningar Begreppskartor Inlärningscykel Övriga medel och metoder som främjar förståelsen för helheter: Övning i konsten att lösa problem Gestaltning av förhållandet orsak-konsekvens för olika fenomen Beaktande av förståelsen för helheter i elevbedömningen
I vilka läroämnen används ovannämnda medel och metoder regelbundet i miljöundervisningen? LÄROÄMNE / EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDET 1 POÄNG I miljöundervisningen används regelbundet minst två av ovannämnda metoder för främjandet av förståelse för helheter och disponering av elevens kunskapsstruktur i en ämnesgrupp (se punkt 2.1). 2 POÄNG I miljöundervisningen används regelbundet minst två av ovannämnda metoder för främjandet av förståelse för helheter och disponering av elevens kunskapsstruktur i två ämnesgrupper (se punkt 2.1). 3 POÄNG I miljöundervisningen används regelbundet minst två av ovannämnda metoder för främjandet av förståelse för helheter och disponering av elevens kunskapsstruktur i tre ämnesgrupper (se punkt 2.1).
KRITERIUM 22: Undervisningen stöder förståelsen av de allsidiga miljöfrågorna och utvecklar förmågan att behandla komplexiteten i anslutning till dem. I vilka läroämnen beaktas följande synvinklar som främjar förståelsen för miljöfrågornas mångfasettering och komplexitet? SYNVINKEL Miljöfrågor granskas ur olika synvinklar (t.ex. samhälle, teknologi, natur, kultur, sociala problem och hälsoproblem). LÄROÄMNEN OCH EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDET Miljöfrågornas olika dimensioner, från lokala till globala, behandlas i miljöundervisningen. Olika tidsmässiga dimensioner (det förflutna, nutid, framtid) behandlas i miljöundervisningen. Övriga synvinklar som främjar förståelsen för miljöfrågornas mångfasettering och komplexitet: 1 POÄNG I miljöundervisningen beaktas regelbundet minst två av ovannämnda synvinklar, som stöder förståelsen för miljöfrågornas mångfasettering och utvecklar en förmåga att hantera deras komplexitet, i en ämnesgrupp (se punkt 2.1). 2 POÄNG I miljöundervisningen beaktas regelbundet minst två av ovannämnda synvinklar, som stöder förståelsen för miljöfrågornas mångfasettering och utvecklar en förmåga att hantera deras komplexitet, i två ämnesgrupper (se punkt 2.1). 3 POÄNG I miljöundervisningen beaktas regelbundet minst två av ovannämnda synvinklar, som stöder förståelsen för miljöfrågornas mångfasettering och utvecklar en förmåga att hantera deras komplexitet, i tre ämnesgrupper (se punkt 2.1).
KRITERIUM 23: Undervisningen utvecklar självständigt kritiskt tänkande. I vilka läroämnen övar man regelbundet att skaffa, hantera och utvärdera miljöinformation SAMT att bilda sig en egen uppfattning om miljöfrågor och framföra den? LÄROÄMNE / EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDET 1 POÄNG Att skaffa, hantera och utvärdera miljöinformation samt att bilda sig en egen uppfattning om miljöfrågor och att framföra den övas regelbundet i en ämnesgrupp (se punkt 2.1). 2 POÄNG Att skaffa, hantera och utvärdera miljöinformation samt att bilda sig en egen uppfattning om miljöfrågor och att framföra den övas regelbundet i två ämnesgrupper (se punkt 2.1). 3 POÄNG Att skaffa, hantera och utvärdera miljöinformation samt att bilda sig en egen uppfattning om miljöfrågor och att framföra den övas regelbundet i tre ämnesgrupper (se punkt 2.1).
KRITERIUM 24: I undervisningen lyfter man fram människans beroende av naturen och stöder eleverna i att se sambanden mellan mänskliga aktiviteter, sin egen livsstil och miljöns välfärd. I vilka läroämnen behandlas följande teman regelbundet? TEMA Människans beroende av naturen (t.ex. näring, dricksvatten, energikällor, naturresurser, rekreationsmöjligheter) LÄROÄMNEN OCH EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDET Kunskap om hur mänsklig aktivitet och den egna livsstilen påverkar miljön (t.ex. konsumtionsval, energianvändning, fortskaffning, återanvändning/återvinning) Bedömning av sitt eget handlande och sin egen livsstil Att fundera på alternativa verksamhetsmodeller Att söka personlig betydelse för miljöfrågorna
Övriga teman och ärenden som beaktats i miljöundervisningen och som stöder de ärenden som tagits upp i kriteriet (lista): 1 POÄNG I miljöundervisningen beaktas regelbundet minst två av ovannämnda teman i en ämnesgrupp (se punkt 2.1). 2 POÄNG I miljöundervisningen beaktas regelbundet minst två av ovannämnda teman i två ämnesgrupper (se punkt 2.1). 3 POÄNG I miljöundervisningen beaktas regelbundet minst två av ovannämnda teman i tre ämnesgrupper (se punkt 2.1). 2.3.2 Att verka i miljön KRITERIUM 25: Undervisningen ökar känsligheten för miljön och stöder uppkomsten av ett personligt förhållande till naturen genom att erbjuda positiva, erfarenhetsbaserade naturupplevelser. I vilka läroämnen används regelbundet följande metoder för att öka känsligheten för miljön och stöda uppkomsten av ett personligt förhållande till naturen? METOD Övningar i känslighet för miljön som grundar sig på sinnesförnimmelser LÄROÄMNEN OCH EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDET
Upplevelserika naturupplevelser Bearbetning av känslobaserade naturupplevelser t.ex. efter naturutflykter Berättelser eller sagor som hjälp i miljöundervisningen Tolkning eller bekräftelse av det egna förhållandet till naturen t.ex. med hjälp av bildkonst, musik, teater eller ordkonst Övriga metoder som ökar känsligheten för miljön och stöder uppkomsten av ett personligt förhållande till miljön (lista):
1 POÄNG Ovannämnda metoder för att öka känsligheten för miljön och stöda uppkomsten av ett personligt förhållande till miljön används regelbundet i en ämnesgrupp (se punkt 2.1) 3 POÄNG Ovannämnda metoder för att öka känsligheten för miljön och stöda uppkomsten av ett personligt förhållande till miljön används regelbundet i två ämnesgrupper (se punkt 2.1) 5 POÄNG Ovannämnda metoder för att öka känsligheten för miljön och stöda uppkomsten av ett personligt förhållande till miljön används regelbundet i tre ämnesgrupper (se punkt 2.1) KRITERIUM 26: Naturen och den byggda miljön används som inlärningsmiljö. I vilka läroämnen används regelbundet följande inlärningsmiljöer och material i miljöundervisningen? INLÄRNINGSMILJÖ Användningen av naturen och näromgivningen som inlärningsmiljö LÄROÄMNEN OCH EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDET Användningen av den byggda miljön och kulturmiljön i undervisningen
1 POÄNG Naturen eller den byggda miljön används regelbundet som inlärningsmiljöer i en ämnesgrupp (se punkt 2.1). 3 POÄNG Naturen eller den byggda miljön används regelbundet som inlärningsmiljöer i två ämnesgrupper (se punkt 2.1). 5 POÄNG Naturen eller den byggda miljön används regelbundet som inlärningsmiljöer i tre ämnesgrupper (se punkt 2.1). KRITERIUM 27: Undervisningen erbjuder möjligheter att iaktta och uppleva miljöfenomen samt att förstå verksamheten i miljön på basis av slutledning utgående från iakttagelser och erfarenheter. I vilka läroämnen används regelbundet följande medel och metoder som stöd för iakttagelser och upplevelser av miljöfenomen samt som stöd för slutsatser som baserar sig på iakttagelser och erfarenheter? METOD ELLER MEDEL Att bekanta sig med miljön och dess fenomen t.ex. genom att iaktta, ta prov, mäta och klassificera LÄROÄMNEN OCH EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDET Att identifiera typiska och beskrivande drag för närmiljön
Att följa upp förändringar i den byggda miljön Att spara bilder av miljön genom att fotografera, rita eller videofilma Att bekanta sig med verksamheten t.ex. på en lantgård, en avstjälpningsplats eller ett reningsverk för avloppsvatten Övriga metoder eller medel som främjar iakttagelser och upplevelser av miljöfenomen samt bedömningen av konsekvenserna (lista): 1 POÄNG Ovannämnda medel och metoder som stöder iakttagelser och upplevelser av miljöfenomen samt stöder slutsatser baserade på iakttagelserna och erfarenheterna används regelbundet i en ämnesgrupp (se punkt 2.1). 3 POÄNG Ovannämnda medel och metoder som stöder iakttagelser och upplevelser av miljöfenomen samt stöder slutsatser baserade på iakttagelserna och erfarenheterna används regelbundet i två ämnesgrupper (se punkt 2.1). 5 POÄNG Ovannämnda medel och metoder som stöder iakttagelser och upplevelser av miljöfenomen samt stöder slutsatser baserade på iakttagelserna och erfarenheterna används regelbundet i tre ämnesgrupper (se punkt 2.1).
2.3.3 Att verka för miljön KRITERIUM 28: Läroanstalten erbjuder eleverna möjlighet att tillägna sig miljöansvariga handlingsmodeller och att öva miljöfärdigheterna i praktiken. På vilket sätt deltar eleverna i att införa miljöarbete i läroanstaltens dagliga verksamhet beträffande följande teman? TEMA Sparsam användning av material EXEMPEL Avfallshantering, återanvändning och återvinning Sparsam användning av vatten
Sparsam användning av energi Miljövänliga fortskaffningsmetoder Övriga teman och exempel på genomförandet 1 POÄNG Eleverna deltar i att vidta miljöåtgärder i läroanstaltens dagliga verksamhet beträffande ett av ovannämnda teman. För temat finns åtminstone ett exempel på ett tillvägagångssätt, som majoriteten av eleverna deltar i. 2 POÄNG Eleverna deltar i att vidta miljöåtgärder i läroanstaltens dagliga verksamhet beträffande två av ovannämnda teman. För varje tema finns åtminstone ett exempel på ett tillvägagångssätt, som majoriteten av eleverna deltar i. 3 POÄNG Eleverna deltar i att vidta miljöåtgärder i läroanstaltens dagliga verksamhet beträffande tre av ovannämnda teman. För varje tema finns åtminstone ett exempel på ett tillvägagångssätt, som majoriteten av eleverna deltar i.
KRITERIUM 29: Läroanstalten erbjuder eleverna genuina möjligheter att delta och påverka och stärker elevernas tilltro till att egna gärningar har betydelse. Undervisningen tar upp elevernas individuella och gemensamma möjligheter att påverka i miljöfrågor. På vilket sätt erbjuder läroanstalten genuina möjligheter för eleverna att delta och påverka? METODER FÖR ATT DELTA OCH PÅVERKA Deltagande i beslut om läroanstaltens allmänna ärenden EXEMPEL Deltagande i planeringen av läroanstaltens dagliga praxis (t.ex. att utarbeta en plan för avfallshantering eller instruktioner för energibesparing) Deltagande i planeringen av miljöundervisningen Deltagande i planeringen av läroanstaltens gårdsmiljö
Deltagande i lokala projekt Deltagande i regionala och nationella projekt Deltagande i projekt på global nivå Övriga sätt att stöda elevernas möjligheter att delta och påverka På vilket sätt säkrar man att eleverna uppriktigt kan påverka planeringen och beslutsfattandet i ovannämnda exempel?
I vilka läroämnen lyfts följande individuella och kollektiva möjligheter att påverka fram? MÖJLIGHETER Möjligheter att påverka i sitt eget liv t.ex. genom konsumtionsvanor och livsstil LÄROÄMNEN OCH EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDET Möjligheter att påverka genom media och medborgaraktiviteter Möjligheter att påverka politiskt Möjligheter att delta och påverka lokalt genom att medverka i olika organisationer (t.ex. 4H, naturskyddsaktiviteter, humanitärt arbete) Möjligheter att delta och påverka på global nivå (t.ex. fadderbarnsverksamhet, katastrofhjälp)
Övriga möjligheter att påverka som framkommit i undervisningen (lista): 1 POÄNG Det finns två exempel på elevernas deltagande i planering och beslutsfattande i ärenden som berör läroanstalten eller i läroanstaltens externa projekt. I undervisningen behandlas minst två möjligheter att påverka individuellt eller kollektivt. 2 POÄNG Det finns tre exempel på elevernas deltagande i planering och beslutsfattande i ärenden som berör läroanstalten eller i läroanstaltens externa projekt. I undervisningen behandlas minst tre möjligheter att påverka individuellt eller kollektivt. 3 POÄNG Det finns fyra exempel på elevernas deltagande i planering och beslutsfattande i ärenden som berör läroanstalten eller i läroanstaltens externa projekt. I undervisningen behandlas minst fyra möjligheter att påverka individuellt eller kollektivt. KRITERIUM 30: Eleverna deltar aktivt i planeringen och fullföljandet av läroanstaltens miljöprogram. 1 POÄNG Eleverna deltar i miljöprogrammet genom att följa givna instruktioner och överenskommen praxis (t.ex. avfallssortering, material- och energibesparing) 2 POÄNG 3 POÄNG Dessutom är elevernas representanter med och planerar programmets övergripande och detaljerade miljömål och med och utarbetar instruktioner SAMT företrädda i miljögruppen eller rådet. Dessutom deltar eleverna i uppföljningen och utvärderingen av miljöprogrammet SAMT informationen till övriga elever SAMT den interna och externa kommunikationen.
KRITERIUM 31: I undervisningen diskuteras attitydernas och värderingarnas relativitet och mångfald samt behandlas olika åsikter om orsakerna till och lösningsmetoder beträffande miljöproblem så att eleverna själva kan träffa motiverande värdeval. I vilka läroämnen används eller behandlas följande metoder eller teman, som lyfter fram relativiteten och mångfalden (pluralismen) i miljörelaterade värderingar? METOD ELLER TEMA Miljörelaterade värdediskussioner, rollspel, debatter och övningar i värdeval LÄROÄMNEN OCH EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDET Miljörelaterade föreställningar i olika livsåskådningar, övertygelser, religioner eller politiska inriktningar Undervisningen lyfter fram olika föreställningar (åsikter) om orsakerna till miljöproblemen I undervisningen behandlas olika alternativ och synvinklar för att lösa miljöproblemen (t.ex. energilösningar och olika energiformers styrkor och svagheter)
Övriga metoder som lyfter fram proportionaliteten och pluralismen i miljörelaterade värderingar (lista): 1 POÄNG Ovannämnda metoder eller teman används eller lyfts fram regelbundet i en ämnesgrupp (se punkt 2.1). 2 POÄNG Ovannämnda metoder eller teman används eller lyfts fram regelbundet i två ämnesgrupper (se punkt 2.1). 3 POÄNG Ovannämnda metoder eller teman används eller lyfts fram regelbundet i tre ämnesgrupper (se punkt 2.1) KRITERIUM 32: Undervisningen tillhandahåller information om hur samhället och beslutsfattandet i samhället fungerar samt utvecklar elevernas demokratiska färdigheter och kunskaper. Vilka läroämnen erbjuder information om följande ämnen, som är kopplade till samhälleligt beslutsfattande och demokrati? ÄMNE Principer i demokratiskt beslutsfattande (t.ex. åsiktsfrihet, röstning, majoritetens inställning, anpassning till beslut) LÄROÄMNEN OCH EXEMPEL PÅ GENOMFÖRANDET
Beslutsfattande i den egna läroanstalten (t.ex. elevkårens, lärarnas, rektorns och kommunens roll) Beslutsfattande på kommunal, nationell, EU- eller världsnivå Individens och medborgarens rättigheter och skyldigheter Att bekanta sig med tillståndsförfarandet och förfarandet för miljökonsekvensbedömning för miljöprojekt Övriga medel som erbjuder information om ämnen som berör samhälleligt beslutsfattande och demokrati (lista): 1 POÄNG Ovannämnda ämnen behandlas regelbundet i en ämnesgrupp (se. punkt 2.1). 2 POÄNG Ovannämnda ämnen behandlas regelbundet i två ämnesgrupper (se. punkt 2.1). 3 POÄNG Ovannämnda ämnen behandlas regelbundet i tre ämnesgrupper (se. punkt 2.1).
2.4 UTVÄRDERING OCH UTVECKLING AV MILJÖUNDERVISNINGEN KRITERIUM 33: Lärarna utvärderar årligen miljöundervisningen. Om läroanstalten har ett systematiskt utvärderingssystem utförs utvärderingen som ett led i den övriga utvärderingen. Kriterierna 2.1, 2.2 och 2.3 kan användas som utvärderingsinstrument. Viktiga frågor: Uppnås de mål som skrivits in i läroplanerna? Genomförs de tre elementen i miljöfostran, dvs. kunskap om miljön, att verka i miljön och att verka för miljön? Är resurserna för miljöundervisningen tillräckliga? Skolorna eller läroanstalterna får själva utforma ett lämpligt system för att bedöma hur kriterierna uppfylls. Läroanstalten har ett förfarande för hur lärarna årligen utvärderar miljöutbildningen. Föremål för utvärderingen är uppfyllandet av de mål för miljöundervisningen som skrivits in i läroplanen. uppfyllandet av element i miljöfostran i undervisningen. resursernas tillräcklighet för miljöundervisningen. På vilket sätt bedömer lärarna förverkligandet av miljöundervisningen?
KRITERIUM 34: Inlärningen av miljöfrågor bedöms dessutom årligen genom bedömningar som utförs av de studerande och genom självvärderingar. Eleverna bedömer sin inlärning och utvärderar miljöundervisningen och miljöverksamheten i skolan. Resultaten diskuteras i grupp med eleverna, och tillsammans funderar man över hur undervisningen i och inlärningen av miljöfrågor kan utvecklas. Läroanstalten har ett förfarande för hur eleverna årligen utvärderar sin egen inlärning i miljöfrågor samt läroanstaltens miljöundervisning och -verksamhet (t.ex. hur miljöfrågorna syns i läroanstaltens dagliga rutiner). Det finns ett förfarande för hantering av utvärderingsresultaten. På vilket sätt utför eleverna utvärderingen och hur hanteras resultaten gemensamt? KRITERIUM 35: Läroanstalten har ett systematiskt förfarande genom vilket den information som fås genom utvärderingen av miljöundervisningen tas till vara inom utvecklandet av målen för miljöundervisningen, studieinnehållet, metoderna och resurserna. I utvecklingen används behov av förbättringar som identifierats i utvärderingarna samt goda förfaranden och modeller som lärarna sprider över läroämnesgränserna.
Läroanstalten har ett förfarande för hur den information som erhålls från utvärderingen av miljöundervisningen utnyttjas vid utveckling av mål, innehåll, metoder och resurser för undervisningen. Lärarna sprider utvecklingsbehov som identifierats i utvärderingen samt goda seder och modeller över läroämnesgränserna (t.ex. genom att behandla dem vid lärarkonferenser eller i den gemensamma planeringen av läroplaner eller genom att gemensamt förverkliga temaområden som är kopplade till miljöundervisningen). På vilket sätt utnyttjas utvärderingsinformationen i utvecklingen av miljöundervisningen och hur samarbetar lärarna sinsemellan?