NVF VIA NORDICA 2008 Kontraktstyper Funktionskrav för upphandling av väginvesteringar Matti Vehviläinen

Relevanta dokument
Erfarenheter av ett finskt OPS-projekt E18 Muurla - Lojo

Väg 50 Motala-Mjölby. en del av. BanaVäg Motala-Mjölby

Allmänt om asfaltbranchen i Finland

Användning av livscykelanalys och livscykelkostnad för vägkonstruktion inom Norden

Projektledare Norrortsleden

Funktionsupphandlingar i kommuner

Vilka funktionskrav har vi, lämpliga objekt, nya mått, behov av utveckling?

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0

Nordisk vägmarkeringskonferens februari 2011, Rovaniemi. Funktionsentreprenader och andra entreprenadformer. Harri Spoof, Pöyry CM Oy

GNA workshop Oct 3, 2007

Erfarenheter av funktionskrav

Funktionskrav i upphandling. Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket

Agenda. Syfte med utvärdering Skall krav Spelregler. Entreprenörer kan delas upp i fyra olika kategorier: (Alternativt kan en intressentanalys göras)

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

JÖNKÖPING CENTRALT LÄGE FÖR LOGISTIK

Projekt Norrbotniabanan - entreprenadstrategi Umeå-Dåva

Funktionsentreprenader

Vägutformning 94 Del 1

Att beställa byggnadsarbeten. Kursledare. Kursinnehåll Peder Halling Per Lilliehorn

Hur kan entreprenören använda sig av PMSv3 i anbud och entreprenader?

Samverkan i Trafikverkets projekt Bas Kontraktsmodell Hög Göran Domås, inköpsstrateg

omfattar byggnader, kontor, bostäder, andra hus, industrianläggningar vägar, broar, järnvägar.

DK3 Totalentreprenader med funktionskrav

Den Renodlade Beställarrollen, hur fungerar den? Åsa Markström Inköpschef syd, Trafikverket

OPS i Sverige? Hans Widell Skanska Infrastructure Development 16 november Creating value through partnership

LCC i investeringsprojekt. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Robert Karlsson Trafikverket, Investering Teknik, miljö & markförhandling 30 jan 2018

EN Utförande och kontroll av stålkonstruktioner Professor Bernt Johansson. Stålbyggnadsdagen

Energieffektivisering i driftentreprenader. - en självkritisk betraktelse

Funktionella krav med utgångspunkt från nationella mål. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Överföring av Data, Heikki Halttula Vianova Systems Finland Oy Finland

När Trafikverket bildades i april 2010 var ett uttalat mål att öka produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen.

Lagar (Riksdag) Förordningar (Regering) Föreskrifter (Övervakande myndighet)

FIA:s modell Samverkan för ökad effektivitet. Seminarium den 26 maj 2008

Mer väg och järnväg för pengarna. Stabil och god lönsamhet för företagen.

Samverkan i Trafikverket Bas Kontraktsmodell Hög

Projekteringsprocessen. Construction Management

Organisation, kontrakt och uppföljning

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Upphandlingsform = Ansvarsform (entreprenadform) + Ersättningsform. Construction Management

Tillämpningsanvisning

CIR-dagen Effektivare processer i anläggningsbranschen. Magnus Alfredsson Peter Knutsson

LCC i investeringsprojekt Robert Karlsson Trafikverket, Investering Teknik, miljö & markförhandling 22 maj 2018

Revisionsrapport; verksamheter utlagda på entreprenad

Belysningskrav och kompetens i byggpr ocessen

NVF-seminarium Val av beläggning. Hur svårt kan det vara? Johann Rollén, Pontarius AB. Målsättning: Högpresterande hamnbeläggningar?

Livscykelkostnadsanalys (LCC-analys) av Broar och Vägar

Rejlers Fiberprocess. En lysande tråd till framtiden

Hur påverkar valet av ansvarsform resultatet? Hur påverkar valet av ansvarsform resultat

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

MEDICINSK TEKNIK. Ämnets syfte

Anläggnings-AMA. Metoddagen 11 febr Anvisningar i AMA Anläggning. Anläggnings-AMA. Anläggnings-AMA. Vad är Anläggnings AMA?

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD

EUROKOD , TILLÄMPNINGSDOKUMENT BERGTUNNLAR OCH BERGRUM Eurocode , Application document Rock tunnels and Rock caverns

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon

Totalentreprenader Ett efterlängtat lyft för anläggningsbranschen Äntligen

UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016

Bra att veta. Vad menas med entreprenad? Vilka former finns? Hur uppkommer ett entreprenadavtal? Vilka regler gäller? Vad kan gå fel?

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren

Magnus Lundberg Projektchef, E4 Sundsvall

Innehåll. Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 och tvärfall med rätskiva VVMB 107

Kalkyl PM Väg 172 Skällsäter - Bäckefors

OPS Offentlig-Privat Samverkan

Förslag till AF-texter avseende avfallshantering i en rivningsentreprenad

I Tabell 11 frågar jag efter både värde och antal. I båda fallen ska procentandelarna summera till 100:

GRÖNATAKHANDBOKEN. Vägledning

Introduktion till Riktlinje för Partnering. Henrik Erdalen

Kursplan för VA-projektör, 300 Yh-poäng Yrkeshögskolan i Eslövs Kommun

Miljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg

Lars Forslöf Roadroid

BVFF Bana Väg För Framtiden

De statliga beställarfunktionerna och. anläggningsmarknaden. i möten den 18 februari 2009 Trafikverksutredningen. Trafikverksutredningen

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Ramböll VA-Process. VA-Mässan 2016 FRAMGÅNGSRIK UPPHANDLING AV VA-PROJEKT

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte

Underhållsutredning gator 2016

beställare Hur ökar vi innovationsviljan?

Förslag till AF-texter avseende avfallshantering i en byggentreprenad

Hur tydlig ska en beskrivning vara? Renare Mark - Upphandling inom förorenade områden , Gustaf Sjölund, Umeå

Vägen till framgång Rv 50

Mark och Anläggning. Ledarskap och Management TIPS!

Inriktningsdokument METODGRUPPEN för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor

Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Utbildningar inom ENTREPRENADJURIDIK för dig, ditt företag och för framtiden

Anpassning/tillpassning till risk för ökad nederbörd på grund av klimatförändringar.

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Beläggningsprojektering. Fredd Larsson UHdvvs

Upphandlingsstrategier

Hur hantera georisker i tidiga projektskeden?

Hur ökar vi produktiviteten och innovationskraften i branschen?

Upphandling av byggprojekt. Varför Organisation? Organisation

Säkerhetsdokumentation

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

Projekt Norrbotniabanan - entreprenadstrategi Umeå-Dåva

Låsanordning för utrustningsutrymmen i en fastighet. Kommunikationsverkets rekommendationer

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER?

SS-EN EN SAMMANFATTNING. Björn Åstedt Skapad

Forskningsledare Väg- och banteknik VTI

PRODUKTIONSUTRUSTNING

Administrativa föreskrifter AF AMA

Träbyggande och boende Internationell innovationspartner inom träbyggande

Transkript:

NVF VIA NORDICA 2008 Kontraktstyper Funktionskrav för upphandling av väginvesteringar Matti Vehviläinen

2 Vad menas med funktionskrav (funktionella egenskaper)? slutproduktkrav som inte har detaljerade kvalitetskrav och begränsningar angående arbetsmetoder eller material Varför vill man använda funktionskrav? funktionsbaserade upphandlingar ger utrymme för nya idéer och innovationer, som medför nytta för trafikanter, beställare och tjänsteproducenter -> säkerställning av branschens utveckling funktionskraven styr producenter att förverkliga kvalitet på överenskommen nivå som uppfyller trafikanternas, ägarens och samhällets behov

3 Tillämpning av funktionskrav alla nordiska länders upphandlingsstrategier innehåller betoning av funktionskrav på något sätt möjlighet och enkel hantering av att använda funktionskrav varierar enligt väghållningsprodukt inom drift är funktionskrav delvis självklara och har använts länge inom underhåll har man under de senaste åren tagit de första stegen och framtiden ser hoppingivande ut inom investeringar har upphandlingsformen en stor verkan på chanser att tillämpa funktionskrav i praktiken - utvecklingsarbete i intensivt skede nytt tänkande och kunnande är förutsättningar tför en lyckad tillämpning av funktionskrav från både beställarens och producenternas sida förståelse av sambandet mellan funktionskrav och tekniska/ materiella krav är en stor utmaning för framtiden största nytta i långvariga avtal med helhetsåtaganden

4 Livscykelentreprenad - mot större upphandlingsenheter 3 - från optimering av delarna till optimering av helheten - innovationer för större nytta - en förbättrad kontinuitet i produktionen utförandeentreprenad LIVSCYKELTÄNKANDE +uppdelat finansieringsansvar "OPS / livscykelkontrakt" + långvarigt drift- och underhållsansvar "Utvecklad funktionsentreprenad + bygghandlingar med helhetsåtagande" och beställarens totalfinansiering "totalentreprenad" LIVSCYKELENTREPRENAD LIVSCYKELANSVAR

5 Besparningar med funktionskrav ett exempel E18 Muurla-Lojo (efterbedömning PSC 2) FINANSIERINGSKOSTNADER OPLANERADE UNDERHÅLLSARBETEN SKÖTSEL, UNDERHÅLL OCH FÖRVALTNING EXTRAARBETEN UNDER BYGGNADSTIDEN INVESTERINGSKOSTNADER TOTALENTREPRENAD LIVSCYKELMODELL

6 Tekniska krav (E18 Muurla - Lojo) Kraven på det arbete som ska utföras beskrivs enligt teknikområden Krav på funktionalitet (körfältets yta, miljöfaktorer, utrustning och anordningar etc.) Tekniska produktkrav (hållbara konstruktioner, t.ex. broar) I vissa fall krav på metoder Många av kraven presenteras med gällande tekniska beskrivningar (108 olika beskrivningar ingår i förteckningen) Betalningsmekanismen är kopplad till tjänsternas omfattning och kvalitet

7 Kompletterad arbetsplan Basarbetsplan med uppdaterat underlag för utgångspunkter Omfattande dokumenterade markundersökningar Frihetsgrader inbyggt i planen t.ex. toleransen i profilen 0 - ± ca 2 m Absoluta begränsningar - miljökonsekvenser Grafiska temakartor verktyg för anbudsgivaren Preliminär beskrivning av potentiella risker

8 Funktionskrav för överbyggnader i E18 Funktionskrav har använts omfattande (OPS!): vägkonstruktioner, dränering och avvattning, broar, bullerskydd, tunnlar, bergbyggnad, trafikledningsanordningar, vägutrustning, miljö Funktionskrav för vägytor (med noggranna kravnivåer och mätningsmetoder i tabeller) gäller Jämnhet, IRI Friktion Spår Skador Tvärfall Vägren Dimensionering av överbyggnaden har definierats totalt på basen av funktionskrav Alla krav gäller från vägens öppning till underhållperiodens slut (21 år) Vägens konstruktiva skick utvärderas bara vid vägens överlämnande och det utgör en del av vägens restvärde Överbyggnadens avlämnandeskick bedöms på grund av jämnhet, spår, fallviktsmätningar, georadar, materialundersökningar och skadeinventeringar

9 Funktionskrav för underbyggnader i E18 Underbyggnaders funktionskrav har uppställts (med gränsvärden och mätningsmetoder i tabeller) beträffande stabilitet hållfasthet och långtidshållbarhet jämnhet / sättningar max. sättning, lutningsförändringar Fel som förorsakar trafiksäkerhetsrisk måste repareras omedelbart. Andra fel och brister medför minskningar i betalningarna. Restvärdet för underbyggnaden bedöms på basen av de uppmätta förändringarna mellan de sista 7. och 2. åren sättningshastighet tvärfallsavvikelse i tvärled tvärfallsavvikelse i längdled

10 Funktionskrav i finska InfraRYL (nya tekniska beskrivningar ) Gemensamt projekt för Bygginformationsstiftelsen (RTS) och aktörer i infrabranschen Allmänna anläggningskrav jämkas mellan olika branscher och en gemensam nomenklatur utvecklas Nomenklaturen erbjuder en gemensam bas för datatransmission och utvecklingen av olika applikationer Gemensamma kvalitetskrav hjälper konsulter, entreprenörer och materialindustrin samt möjliggör nya metoder för upphandlings- och kostnadskunskap Systemet fördelar sig mellan funktionskrav och tekniska krav för byggande Begränsningen av funktionella och tekniska krav görs tydlig, så att konstruktioner och konstruktionsdelar kan beskrivas utan att individualisera material eller arbetsmetoder Relationen mellan funktionella och tekniska krav bör kontrolleras med ömsesidiga länkar och referenser Funktionskrav definieras mest ur användarens synpunkt, men också ägarens och samhällets behov tas i beaktande

11 Funktionskrav i de nordiska länderna Alla nordiska länder har (åtminstone delvis) använt entreprenader baserade på funktionskrav (NVF 34, Statusrapport) de flesta med OPS - upphandlingsmodeller eller underhållsentreprenader erfarenheterna är för det mesta positiva, användningen skall ökas Allmänna tekniska anvisningar främjar inte projektering som baserar sig på funktionskrav Nyaste anvisningar (Norge: Håndbok 018 och Sverige: ATB VÄG 2005) innehåller dock funktionskrav, men dessa är inte heltäckande och är svåra att använda i praktiken Håndbok 018 har funktionskrav bara som ett omnämnande ATB VÄG 2005 behandlar funktionskrav noggrant vid Gemensamma förutsättningar och Beläggningar med funktionskrav När funktionskrav har använts i praktiken har man alltid specificerat dem enskilt för varje entreprenad (t.ex. E18 projektet)

12 Användning av funktionskrav i Sverige FIA: PM Funktionskrav, Etapp 1 Inventering och analys av funktionskrav för att utveckla vidare under det fortsatta projektet, genom att studera 5 entreprenader (olika former: DB, DBOT, DB & lång garantitid, DB & underhållsåtagande) Följande funktionskrav för vägkonstruktion (mätningsmetod, tidpunkt, kravnivå): generella (säkerhet, samverkan mellan konstruktioner, livslängd ) ojämnhet i längdled (IRI) och i tvärled (spår) tvärfallsavvikelse, tjällyftningar, friktion, sättning, bärighet Därtill har behandlats vägskydds- och trafikledningsanordningar, belysningsanläggningar, broar, VA-anläggningar Två utvecklingsområden har identifierats: funktionskrav för bankonstruktioner val och kravställande av förvaltningsstrategi Rekommendation för tankesätt i etapp 2 krav på viktiga andvändarvänliga funktioner vid trafiköppnandet krav på produktegenskaper vid garantitidens utgång som säkerställer att ägarens strategi kan genomföras

13 Tekniska krav - Funktionella krav Hur byta alla kunskaper om tekniska krav till funktionskrav (ersätta tekniska krav med funktionskrav) branschen måste skaffa kunskaper och erfarenheter samtal / utbildning / kurser - beställare, projektör, entreprenör, forskare verkliga projekt (test / pilot) Med funktionella krav kan beställaren betona vissa egenskaper han anser viktiga ge projektören och entreprenören frihet att göra sådana förslag han vill I praktiken inom samma upphandling måste man använda både funktionella och tekniska krav ännu för en lång tid Med funktionella krav ersätts en del av de tekniska kraven Med inga frihetsgrader lönar det sig inte använda funktionskrav (dubbelarbete) När man använder ett visst funktionskrav, är det dock ibland nödvändigt att specificera ett maximum/minimum kriterium (t. ex. tjällyftningar)

14 Tekniska krav - Funktionella krav R. Karlsson / PTL 34 Visby R. Karlsson / NVF 34 Visby ISL 2 -memorandum

15 Verifikation av krav Funktionskraven måste vara entydigt formulerade Tillförlitlig mätmetod eller beräkningsmodell Kravets (numeriska) nivå måste vara genomtänkt Beräkningar (med beställarens modell) beställaren tar större risk lämpligt med konventionella eller accepterade produkter när garantitiden är kort t.ex. slitage, utmattningshållfasthet Uppföljning av slutprodukten (mätningar) lämpligt mätningssystem då bristning kan observeras inom garantitiden, är mätresultatet inte för mycket beroende av oväntade förhållanden t.ex. IRI, spår, friktion

Rekommendationer - användbara funktionskrav ramen för olika krav 16 Branschen har önskat, att man använder bara ett begränsat antal krav Ju längre garantitid dess färre krav Kraven måste vara entydiga och mätbara (beräkneliga) Inte så lämpliga: uppmätt bärighet, uppmätt tjällyftning, totalt spårdjup

17 Fastställande av garantitid Garantitiden är den kanske viktigaste/svåraste saken vid användning av funktionskrav Syftet är att definiera den tidsperiod (garantitid) för varje funktionskrav under vilken nedbrytningen kan utvärderas tillräckligt tillförlitligt VTT:s förslag är att garantitiden kalkyleras med statistisk matematik på basen av kända bristningsmodeller eller -behandling Tiderna här är fiktiva - bara att konkretisera saken

18 Definiering av garantitiden genom sannolikhetsberäkning Vilken garantitid borde man använda för att veta att produkten skall uppfylla sina krav? Man borde ha tillräckliga kunskaper för att använda rimlig risknivå (så att produkten uppfyller sina krav) (5 % risknivå - 5 gånger av 100 gör man fel slutsats) Kravets behandlingsmodell och parametrar för denna (modell för spårbildningens snabbhet) Spår = 2.8 ÅLDER 0.25 Spår = 13.41+ 0.11* T_AGE + 8.41*10 Mätsystemets onoggrannhet 4 * ADT 0.80* W 2.06*10 2 * THICK + 0.41* D 0 + 1.26*10 3 * FI 0.11* HV Osäkerhetsmodell för mätningen (triangel fördelning) Definiera garantitiden så att den här delen är mindre än 10 %. Spårbildningsmodell Kalkyler

19 Sammandrag Användning av funktionskrav kräver ny kunskap och erfarenhet hur kan branschen skaffa dessa rationellt? Användbara funktionskrav - ramen för olika krav Analytisk definiering av garantitider Homogenisering av tekniska beskrivningar / Vägförvaltningar, branschen Accepteringsmetod för produkter Å andra sidan viktigt att undvika för svåra upphandlingsformer välfungerande marknader bör man inte glömma! Läs mer! NVF utskott 34 publikation: Performance Specifications for the DB procurement model, VTT-R-06782-06