Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Relevanta dokument
Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Internationell politik 1

Klassisk Sociologisk Teori

Generation utanför. En analys utifrån de klassiska samhällsteorierna Dagens samhälle har med senare tid blivit allt mer modernt och klassklyftorna

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Religionskunskap. Ämnets syfte

Perspektiv på kunskap

för att komma fram till resultat och slutsatser

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Teori, 9 hp, Sociologi II och Utredningssociologi II

Vetenskap sökande av kunskap

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Varför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Organisering. Aida Alvinius.

Kvalitativa metoder II

BVGA41, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Sciences, 60 credits Grundnivå / First Cycle

Sociologi GR (A), 30 hp

2. Kunskapssociologiska teman hos Marx, Engels och den traditionella marxismen

Naturvetenskap 20% Ansvarig institution Avdelningen för samhällsvetenskap. Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng 30.

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Teori, 9 hp, Sociologi II och Utredningssociologi II

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Jag skall prata en del övergripande om de bakomliggande perspektiven bakom Att arbeta i organisationer.

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Den fria tidens lärande

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

Varför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något?

Moralisk oenighet bara på ytan?

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

Mening. Anna Petronella Foultier

Prövning i sociologi

KVALITATIVA METODER II

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014

HISTORIA - HISTORIESYN

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Klassisk Sociologisk Teori, 7,5 hp, Sociologi II och Utredningssociologi II

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

On 30/ D26 Positivism och kritisk rationalism (Läst GG 3, 4 och 5) Inlämning uppgift 1.

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Sociologi GR (B), 30 hp

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Kursplan för kursen Samhället ur sociologiskt perspektiv: Från modernitet till globalisering, 7,5 hp, GN

Klassisk nationalekonomi Politisk ekonomi den klassiska skolan. Framväxande industrikapitalism reaktion mot merkantilismen

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Klass. Johan Alfonsson MAGNUS HÖRNQVIST. Liber 2016

Perspektiv och teorier i internationell politik

733G36: Politisk teori 2 Carl-Johan Sommar 25/9/ Hemtentamina i Politisk Teori 2. Carl-Johan Sommar, Grupp B

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Teori, 9 hp, Sociologi II

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil

Innehållsförteckning

PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

Socialpolitik och välfärd

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10

EMOTIONSSOCIOLOGI (KAP 12 I HEIDEGREN OCH WÄSTERFORS)

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Teori, 9 hp, Sociologi II

Utbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning:

Ämne Religionskunskap

Moralfilosofi. Föreläsning 12

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Teori, 9 hp, Sociologi II och Utredningssociologi II

Tema: Didaktiska undersökningar

Teori, 9 hp, Sociologi II

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp)

Forskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Humanistiska programmet (HU)

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:

Transkript:

Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet

Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta, att säga något mer

Vad är teori? Teoribegreppet står för delvis olika saker beroende på vetenskaplig tradition På ett övergripande plan handlar kan man säga att det är det som forskare använder när de ska förklara olika händelser och människors handlingar. En teori är i allmänhet en förklaring som tar utgångspunkt i fakta eller tidigare verfierade/icke-falsifierade hypoteser. Teorier är inte bara något som forskare använder. Vi använder det i vardagen för att skapa förklaringar och förstå vår omvärld

Vardagliga teorier Jag har liksom en teori om livet som säger att det finns fyra populära personer i highschool, och sedan är det resten av oss. Jag skriver filmer för resten av oss.

Vetenskapliga teorier vs. Vardagliga teorier Kännetecknande för vetenskapliga teorier är att de har bekräftats genom användningen av en vetenskaplig metod Det finns inte en artskillnad mellan vardagliga teorier och vetenskapliga teorier. Istället befinner de sig i ett kontinuum.

Det vetenskaplig och det vardagliga Även forskare är samhällsvarelser Det finns ingen rätt och slätt objektiv vetenskaplig analys av kulturlivet eller [ ] av sociala fenomen oberoende av speciella synsätt, vilka [ ] väljer ut de sociala fenomenen som forskningsobjekt, analyserar dem och organiserar dem. (Weber 1904/1977: 119)

Att använda sig av sin inplacering i kulturen Lindgren skriver att vi som studerar samhället ska inte vara rädda för att utnyttja får kulturella kompetens - något som av positivsten skulle kunna sägas vara en förskönande omskrivning för förutfattade meningar som inverkar menligt på forskningsresultaten.

Olika typer av teorier Deskriptiva teorier: syftar till att beskriva och förklara Normativa teorier: syftar till att visa hur något borde vara utifrån moraliska el. politiska överväganden Klassiska teorier: teorier fr före andra WW2 Moderna samhällsteorier: teorier fr efter WW2

Olika typer av teorier Mikroteorier: utgår från enskilda individers perspektiv. Ofta aktörsperspektiv Makroteorier: utgår fr samhället som ett övergripande system. Ofta strukturperspektiv Konfliktteorier: utgår från att relationer präglas av konflikt Konsenusteorier: utgår från att relationer i grunden präglas av harmoni och samförstånd

Analys Analys innebär att etablera ett samspel mellan empiri och teori. Lindgren menar här att det viktiga inte är att avgöra om en teori stämmer överens med verkligheten eller inte och att sådant tänkande hör hemma inom naturvetenskapens discipliner där teorier har en mer uttalad roll som verktyg för att faktiskt kunna förutsäga olika händelser och reaktioner. Vad som verifierar studien är utifrån Lindgrens perspektiv om kunskap och meningar har skapats eller inte.

Tolkning och inte hyptesprövning Den teoretiskt avancerade samhällsvetenskapen ägnar sig inte åt hypotesprövning utan åt tolkning av texter. Textbegreppet ges en utvidgad betydelse till allt som har mening och som kan tolkas.

Ett kritiskt förhållningssätt Den samhällsvetenskapliga analysen bör utmärkas av ett kritiskt förhållningssätt. Kritiken är ett självändamål Har man kunskap om hur ett problem uppkommit och upprätthålls har man också skyldighet att försöka bidra till dess lösning

Klassisk teori Marx, Weber, Durkheim och Simmel Inflytelserika från sin samtid fram till idag Många andra förtjänar också att nämnas valet av dessa fyra är därför i någon mån godtyckligt De är relevanta att ha kunskap om både för det de skrev och för att de många gånger utgör referenspunkter för dagens diskussioner

Karl Marx Levde 1818-1883

Huvuddragen i Marx tänkande Bas och överbyggnad Påverkades starkt av Hegel men vände hans modell för samhällsutveckling upp och ner. Istället för att se medvetandet, kulturen, som den bestämmande kraften i samhället ansåg han att det var produktionsförhållandena som verkade bestämmande på det politiska, sociala och kulturella livet i samhället. Han använde begreppsparet bas och överbyggnad för att beskriva detta förhållande. Det marxistiska tänkandets grundförutsättningar: 1) människor skapar sin tillvaro inom redan givna ramar, och 2) kulturen, tänkandet och medvetandet är en produkt av samhällets materiella aspekter.

Alientation Arbetet definierar och formar människor Människan är av naturen en arbetande och skapande varelse Vi mår bra av arbetet när vi har kontroll över det dåligt när vi förlorar kontrollen Lönearbetet innebar en situtation då människor förlorar kontrollen över arbetsprocessen Marx använde begreppet alienation för att beskriva den process när vi förlorar kontrollen över arbetsprocessen och genom det också oss själva Genom lönearbetet alieneras vi från produktionsprocessen, arbetets slutprodukt, från oss själva och samhället.

Det kapitalistiska systemet Ett centralt begrepp för förståelsen av kapitalismen är mervärde. Mervärde är det som arbetaren producerar som övergår kostnaden för hans lön. Kapitalismens grundläggande problem: 1.Det stora antalet människor exploateras av ett fåtal. 2.Ett sådant system skapar motsättningar som hotar att rasera systemet. Kapitalismen hotas av såväl klasskonflikter mellan arbetare och kapitalister, och konflikter mellan olika grupper av arbetare. 3.Kapitalismen är dömd till undergång. Motsättningarna kommer ständigt att växa till den punkt när en revolution som leder till mer jämlika och välfungerande produktionssätt.

Den dominerande ideologin För att förklara hur de dominerande klasserna kunde vidmakthålla sin dominans introducerade Marx begreppet den dominerande ideologin Den dominerande ideologin är en världsbild som accepteras av de flesta i samhället samtidigt som den döljer maktförhållandena som samhällsordningen bygger på.