Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Danmark 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Standarden avseende mänskliga rättigheter är internationellt sett hög i Danmark. Internationell uppmärksamhet har emellertid de senaste åren ägnats den skärpta danska invandrings- och integrationslagstiftningen, liksom landets allmänna politiska debatt om flykting- och invandringsfrågor. Danmark omnämns inte i Amnesty Internationals årsrapport för 2004. I Amnestys rapport för 2003 uppmärksammades bl a förekomsten av isolering av danska fångar. Danmark omnämns heller inte i den senaste årsrapporten från Human Rights Watch. På inbjudan från utrikesminister Per Stig Møller besökte Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Alvaro Gil-Robles, Danmark i april 2004. I sin sammanfattande rapport från besöket pekar denne på såväl positiva som negativa utvecklingstendenser i Danmark (se nedan). Bland de positiva tendenserna som Alvaro Gil-Robles pekar på i sin rapport finns antagandet av lagstiftning för att bekämpa människohandeln och förhindra våld mot kvinnor i hemmet, liksom stärkandet av lagstiftningen och det institutionella ramverket gällande icke-diskriminering. På vissa områden noterade dock Europarådet ett skifte mot en mer restriktiv politik gällande utlänningars och etniska minoriteters rättigheter. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter Danmark har ratificerat alla de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter. Landet har dock inte skrivit under tilläggsprotokoll 12 till den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Med undantag för den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, har konventionerna
inte inkorporerats i dansk lagstiftning. Detta har bl a påpekats av FN:s barnkommitté, som velat se Barnkonventionen inkorporerad i dansk lag. Argumentet från dansk sida har varit att de konventioner som Danmark ratificerat redan idag är applicerbara på rättssystem och myndigheter i Danmark. Frågan har varit föremål för en särskild utredning, tillsatt av justitieministern. Utredningen rekommenderade i sitt betänkande inkorporering av tre internationella konventioner som Danmark har ratificerat. (FN: s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), FN: s konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD) samt FN: s konvention mot tortyr (CAT). Något beslut i frågan om inkorporering har dock ännu inte fattats. Danmark har inte varit föremål för examinering i någon av FN:s kommittéer under 2004. 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Europarådets kommitté för förebyggande av tortyr och inhuman och kränkande behandling (CPT) besökte Danmark i början av 2002. Rapporten från besöket konkluderade att situationen överlag är god i Danmark. I rapporten återfinns ett antal rekommendationer om mindre åtgärder. En översyn av den danska psykiatrilagen är planerad till åren 2005-2006. Översynen kommer bland annat att behandla förekomsten av tvångsåtgärder inom psykiatriska institutioner överlag i Danmark, något som CPT uppmärksammade vid sitt senaste besök i landet. 4. Dödsstraff Dödsstraffet finns ej i den danska strafflagen. 5. Rättssäkerhet Rättssystemet är väl fungerande. Grundlagen fastslår domstolarnas självständighet. Amnesty International välkomnar i sin senaste årsrapport att regelverket för beslut om isolering av häktade personer har ändrats för att minska antalet fall av isolering. Rapporten noterar dock att dessa regeländringar inte gjorts för redan dömda personer. Den danska Rigsadvokaten meddelade i en rapport i oktober 2003 att antalet fall där fångar blir föremål för isolering minskat de senaste åren. Europarådets människorättskommissarie skriver i sin rapport från sitt besök i Danmark under året att lagstiftning införts som minskat fallen av isolering av häktade personer med 51 procent under åren 1998-2002. Strikta kriterier har införts som väger in åtgärdens nödvändighet och proportionalitet. Beslutet om 2
3 isolering fattas av domstol. Även fallen av isolering som disciplinär åtgärd under avtjänande av fängelsestraff har minskat. Den danske medborgare som suttit fängslad på Guantanamo släpptes under våren 2004. 6. Personlig frihet Grundlagen förbjuder godtyckliga frihetsberövanden. En person får frihetsberövas under maximalt 24 timmar utan domares godkännande. De danska reglerna för familjeanknytning ingick i det paket av åtstramningar på asyl- och invandringsområdet som infördes 2002. Bland de nya krav som infördes för att en dansk ska kunna få sin make/maka till Danmark ingick bl a att båda ska vara över 24 år och att paret ska kunna visa att deras samlade anknytning till Danmark är större än till något annat land. Efter kritik från en stark opinion som menade att dessa regler i alltför hög grad drabbade "vanliga danskar", utarbetade regeringen under 2003 ett lagförslag som innebär att den som varit dansk medborgare i över 28 år undantas från anknytningskravet. Lagförslaget innehåller även bestämmelser om att avslag skall ges om makarna är nära släkt, eller om någon av parets föräldrar har kommit till Danmark genom familjeanknytning. Lagförslaget har under remissbehandlingen fått kritik från bland andra Amnesty och Institut for Menneskerettigheter för att vara diskriminerande och vara på kant med konventioner om mänskliga rättigheter. 7. Straffrihet Det finns inga rapporter om att straffrihet förekommer i Danmark. 8. Yttrande och mediafrihet Yttrande- och mediafrihet är fastslagen i grundlagen. Danmark har i förhållande till befolkningsantalet ett stort antal högkvalitativa dagstidningar. Utbudet av övriga media är stort och brett. I den årliga rapporten om pressfrihet i världen återfinns Danmark på första platsen som det land i världen som har störst pressfrihet (World Wide Press Freedom Index 2004). 9. De politiska institutionerna Danmark är en konstitutionell monarki och parlamentarisk demokrati. Det danska politiska systemet kan karakteriseras som en stabil demokrati med ett väl etablerat flerpartisystem.
4 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Grundlagen anger att alla medborgare bör ges möjlighet till arbete på villkor som kan trygga försörjningen. Den som inte har möjlighet att försörja sig själv genom arbete har rätt till offentlig hjälp. Grundlagen anger vidare att alla medborgare ska ha fri och lika tillgång till alla yrken. Arbetslösheten uppgick i augusti 2004 till 6,4 procent. Siffrorna för invandrare är dock högre. Den bristande integrationen av invandrare på den danska arbetsmarknaden är av danska regeringen identifierad som ett centralt politiskt och ekonomiskt problem. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Danmark har allmän sjukförsäkring. Alla medborgare har rätt till adekvat sjukvård och merparten av läkar- och sjukhusbesöken är gratis. 12. Rätten till utbildning Det danska utbildningssystemet är uppbyggt efter principen att alla invånare har rätt till offentligt finansierad utbildning. Universitetsutbildning är gratis, och det finns ett utvecklat studiemedelssystem med möjlighet till studielån. Andelen studerande vid högre utbildning fördelar sig lika mellan könen, och antalet kvinnliga forskarstuderande har ökat till cirka 40 procent. Andelen kvinnliga professorer är dock fortfarande mycket låg - under tio procent. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Grundlagen anger att den som inte har möjlighet att försörja sig själv eller bli försörjd av sina närstående har rätt till offentlig hjälp. Levnadsstandarden i Danmark är en av de högsta i världen. Enligt UNDP:s senaste statistik (2002) uppgår BNP/capita till 30 940 USD (motsvarande siffra för Sverige anges till 26 050 USD). I UNDP:s senaste Human Development Index (2002) återfinns Danmark emellertid först på 17:e plats (Sverige på 2:a plats). Human Development Index fokuserar på tre mätbara kriterier för mänsklig utveckling; livslängd och hälsa, utbildning samt levnadsstandard. Den förväntade livslängden är några år lägre i Danmark (76,6 år) än t ex i Sverige (80 år). OLIKA GRUPPERS SITUATION 14. Kvinnans ställning Danmark är ett av de mest jämställda länderna i världen. Trots detta kvarstår liksom i andra jämförbara länder att uppnå principerna om lika lön för lika
arbete, jämställd delning av ansvar för hem och barn samt lika representation i näringsliv och offentlig sektor. I Folketinget är 68 av de 179 ledamöterna kvinnor (cirka 38 procent). Regeringen består av sex kvinnor och 13 män. En särskild jämställdhetsnämnd inrättades år 2000 med uppdrag att som komplement till domstolsväsendet ta emot och behandla anmälningar om arbetsmarknadsrelaterad diskriminering på grund av kön. Nämnden har rättsligt mandat och kan tilldöma parterna skadestånd. Antalet förfrågningar till Jämställdhetsnämnden har successivt ökat. Under 2003 inkom 46 anmälningar. Därtill kom tre ärenden som inte hunnits avgöras under 2002. I 24 av dessa ärenden fällde nämnden sitt utslag under 2003. I nio fall fick anmälaren rätt och i sju fall utgick ersättning. En handlingsplan för att bekämpa våld mot kvinnor kom 2002. Fokus ligger på att hjälpa de utsatta och bryta våldspiralen, behandla våldsutövarna och skapa en offentlig debatt kring problemen. Människohandel är identifierat som ett växande problem av den danska regeringen. Lagstiftningen skärptes i maj 2002, och människohandel kan nu ge upp till åtta års fängelse. Den danska regeringen presenterade i december 2002 en handlingsplan för bekämpning av människohandel, som dels syftar till att ge stöd till de utsatta kvinnorna, dels anger ett antal förebyggande åtgärder som bland annat spridande av information till utsatta och allmänheten. Handlingsplanen håller nu på att implementeras. Vikt läggs bland annat vid etablering av kontakt med myndigheter och NGO: s i personernas hemländer för att kunna garantera att säkert återvändande för de som utsatts för människohandel. Den första domen där de tilltalade åtalades och dömdes för brottet människohandel kom i augusti 2004. Domen anses ha stor principiell betydelse och kan bli vägledande för framtida bedömningar. 15. Barnets rättigheter Danmark ratificerade FN:s barnkonvention 1991. 1994 inrättades ett statligt råd, Børnerådet, med uppgift att arbeta för och uppmärksamma barns rättigheter. Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter har kritiserat den under 2004 införda lagstiftningen som sänkte åldersgränsen från 18 år till 15 år för familjeåterförening av barn i Danmark, och pekade i sin rapport på att Barnkonventionen anger åldergränsen för barn som en person som är under 18 år. 5
6 Möjligheten till föräldraledighet är väl utbyggd i Danmark, vad gäller såväl ersättningsnivåer som omfattning i tid. 16. Olika befolkningsgruppers situation (etniska, religiösa minoriteter, urbefolkningar m fl) Minoriteters rättigheter är skyddade i lag. Likaså finns lagstiftning mot diskriminering på grund av etnicitet. Den danska strafflagen innehåller vidare förbud mot rasistiska uttalanden. Europarådets antirasismkommission, The European Commission Against Racism and Intolerance (ECRI) påpekade i sin senaste landrapport om Danmark (2001) att Danmark i sin lagstiftning i högre grad bör möjliggöra bekämpning av rasism, främlingsfientlighet, diskriminering och intolerans. Rapporten konstaterade att existerande lagstiftning mot rasism och främlingsfientlighet inte var tillräcklig som skydd mot dessa företeelser. Rapporten uttryckte sin oro angående den danska opinionen i frågor om invandrare. Muslimer var den grupp som särskilt uppmärksammades av rapporten i detta sammanhang. Rådet for Etniske Minoriteter, tillsattes den 1 mars 2000 av regeringen och har till uppgift att vara rådgivare åt regeringen i etniska spörsmål och föra de etniska minoriteternas talan i Danmark. Rådet består av 14 valda medlemmar ur de lokala integrationsråden från 35 av landets 275 kommuner. Även privata företag och organisationer har möjlighet att ta rådets kunskap i anspråk. Regeringen antog under 2003 en handlingsplan för att främja likabehandling och mångfald och för att bekämpa rasism. Åtgärderna inbegriper åtgärder inom områdena tillgång till utbildning och arbetsmarknad, språkträning och interaktion mellan olika grupper av den danska befolkningen. Sedan maj 2003 har det danska Institut for Mennskerettigheters mandat utvidgats så att det även utgör klagoinstans för etnisk diskriminering, med undantag för vissa fall av diskriminering på arbetsmarknaden som ska behandlas i ordinarie arbetsrättsliga institutioner. Klagoinstansen har ett brett mandat och kan behandla klagomål gällande diskriminering inom all offentlig och privat verksamhet. De senaste åren har frågan om möjligheten att bygga moskéer och tempel liksom icke-kristna begravningsplatser diskuterats. Inga sådana finns ännu i Danmark. Enligt begravningslagen har den danska statskyrkan Folkekirken monopol på gravsättning i Danmark, men kyrkoministern har möjlighet att tillåta trossamfund utanför Folkekirken att anlägga egna begravningsplatser. För muslimer har alternativen hittills varit att begravas på en särskild muslimsk
7 avdelning på de kristna kyrkogårdarna eller att låta sända kvarlevorna till ursprungslandet. Den första muslimska gravplatsen skall nu enligt uppgifter i media börja byggas efter att Dansk Islamisk Begravelsefond slutit ett avtal med Brøndby Kommune utanför Köpenhamn. Grönland och Färöarna har en särskild status genom det så kallade hjemmestyret som etablerades 1979 respektive 1948. Genom en särskild hjemmestyrelov har de båda riksdelarna ett relativt omfattande självstyre inom ramen för den danska suveräniteten. Det finns en opinion för självständighet på både Grönland och Färöarna. Den danska regeringen motsätter sig inte principiellt en frigörelseprocess, utan har framhållit att det i första hand bör vara befolkningen själv på Färöarna respektive Grönland som ska besluta om de båda riksdelarnas framtid. Både Grönland och Färöarna har egna parlamentariska ombudsmän med mandat att behandla klagomål från medborgarna om att deras rättigheter kränkts. 17. Diskriminering p.g.a. sexuell läggning Danmark införde som första land i världen 1989 möjligheten för homosexuella att ingå registrerat partnerskap. Det är också möjligt att få ett registrerat partnerskap välsignat av den danska statskyrkan (folkekirken). Det är inte tillåtet för registrerade partners att adoptera barn tillsammans, men adoption av styvbarn är möjlig sedan 1999. Statsminister Anders Fogh Rasmussen fick i augusti 2004 Landsforeningen for Bøsser og Lebiskes årliga pris för att "simma mot strömmen". Priset fick statsministern för sitt personliga - inte politiska - stöd till den kyrkliga välsignelsen av registrerade partnerskap. Den danska diskrimineringslagen inbegriper även diskriminering av personer på grund av sexuell läggning. 18. Flyktingars rättigheter Danmark har under hela 1990-talet tagit emot ett stort antal asylsökande. De administrativa rutinerna kring mottagningssystemet och asylproceduren är väl utvecklade. Danmark har sedan den nuvarande regeringens tillträde infört en rad åtstramningar i asyl- och invandringslagstiftningen. Ändringarna omfattar utöver regelverket för asylsökande även regler om familjeanknytning (familjesammanföringar) (se även avsnitt 6). Ändringarna avseende asylsökande inbegriper bl a att begreppet de-facto-status avskaffats och att s k skyddsstatus i stället införts som begrepp. Uppehållstillstånd utifrån begreppet skyddsstatus
kan ges till asylsökande som riskerar dödsstraff, tortyr eller annan starkt kränkande behandling, men som inte definieras som flykting enligt Flyktingkonventionen. Därutöver har tidsperioden för att få permanent uppehållstillstånd höjts från tre till sju år, samtidigt som även övriga krav skärpts. Åtstramningarna i asyl- och invandringspolitiken har lett till en kraftig minskning av antalet ansökningar om asyl och (familjesammanföring) familjeanknytning i Danmark. Under 2004 skärptes lagstiftningen vad gäller familjeåterförening på så sätt att gränsen för familjeåterförening för barn sänktes från 18 år till 15 år (se ovan stycke 15). Det sociala skyddsnätet för flyktingar och invandrare skiljer sig från det som gäller för de flesta danska medborgare i så motto att den ordinarie danska socialbidragsnormen gäller endast för personer som vistats i Danmark sju av de senaste åtta åren. Europarådet rekommenderade i sin rapport från besöket i april 2004 den danska staten att överväga vissa av bestämmelserna i asyl- och invandringslagstiftningen från 2002. Bland annat gällde detta den fastställda minimiåldern om 24 år för familjeåterförening, men även den ekonomiska garantin om 50 000 DKK och villkoret om fast anknytning till den danska arbetsmarknaden för beviljande av familjeåterförening. Kritiken har tagits allvarligt i Danmark och bland annat Institut for Menneskerettigheder har varnat regeringen för att lagstiftningen bryter mot den Europeiska Människorättskonventionen. Institutet pekar också på möjligheten att Europadomstolen kommer att kunna få det slutliga avgörandet när enskilda fall kommer att prövas. Den danska regeringen har deklarerat att den kommer att se över tillämpningen av reglerna om familjesammanföring, men att den danska lagstiftningen inte bryter mot några internationella förpliktelser eller konventioner. 19. Funktionshindrades situation Funktionshindrades rätt till likabehandling är fastlagd i dansk lag sedan 1993. Då inrättades även ett särskilt statligt center för likabehandling av funktionshindrade, med uppgift att informera, ge råd och påverka i frågor relaterade till funktionshindrades situation. Det är också centrets uppgift att sätta fokus på de områden och situationer där det ännu inte råder likabehandling. 8
9 ÖVRIGT 20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter När Danmarks nuvarande regering tillträdde efter valet i november 2001 avsåg den inledningsvis lägga ned det internationellt välrenommerade Dansk center för menneskerettigheter. Förslaget att lägga ner centret väckte en omfattande inrikespolitisk debatt och uppmärksammades även internationellt. Regeringens planer ändrades, och centret ingår sedan den 1 januari 2003, med ett i praktiken förstärkt mandat, som en självständig del i Dansk Center for Internationale Studier och Mennskerettigheter, en nyinrättad institution som under ett tak samlar forskning och opinionsbildning i utrikes-, säkerhets- och biståndspolitiska frågor. Dess nya namn är Institut for Mennskerettigheter, och tanken är att det skall utgöra att danskt centrum för insamling av kunskap om mänskliga rättigheter i Danmark och internationellt. Institutets arbete omfattar forskning, information, utbildning och dokumentation om danska och internationella förhållanden. 21. Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter Internationella insatser för mänskliga rättigheter genomförs inte i Danmark.