GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET ANSVARIG MYNDIGHET: SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Regeringen har fastställt sex preciseringar: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET GRUNDVATTNETS KVALITET: Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. GOD KEMISK GRUNDVATTENSTATUS: Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status. KVALITETEN PÅ UTSTRÖMMANDE GRUNDVATTEN: Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav. GOD KVANTITATIV GRUNDVATTENSTATUS: Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status. GRUNDVATTENNIVÅER: Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer. BEVARANDE AV NATURGRUSAVLAGRINGAR: Naturgrusavlagringar av stor betydelse för dricksvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade. Sammanfattning Nej MILJÖKVALITETSMÅLET ÄR INTE UPPNÅTT OCH KOMMER INTE KUNNA NÅS MED BEFINTLIGA OCH BESLUTADE STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER. DET GÅR INTE ATT SE EN TYDLIG RIKTNING FÖR UTVECKLINGEN I MILJÖN. Förutsättningarna är nu något bättre för att uppnå miljökvalitetsmålet än vid den fördjupade utvärderingen 2012. Denna bedömning grundar sig främst på att vattenförsörjningsplaneringen har kommit igång. Det är dock alltför kort tid till 2020 för att uppnå miljökvalitetsmålet. En tydlig riktning för utvecklingen i miljön saknas. Bristfälligt med data, otillräcklig hänsyn till grundvattenresurser inom samhällsplaneringen (som vid lokalisering av bebyggelse och infrastruktur) och vid tillståndsprövning enligt miljöbalken, liksom i implementering av åtgärder, bidrar till denna bedömning. 344 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

Positivt är att utvecklingen i arbetet går framåt i genomförandet av vattenförvaltningen och inom vattenplaneringen inklusive skydd av grundvattentäkter. Grundvattnet ses som en viktig parameter i arbete med klimatanpassning. Det sker en successiv, om än långsam, minskning av tillstånd till nya naturgrustäkter. Insamling och analys av uppgifter om grundvattnets kvalitet och kvantitet är dock fortfarande alltför bristfällig. Det gäller 1) vid råvattenkontroll och övervakning, vilka båda krävs för grundvattenförekomster inom vattenförvaltning, 2) vid övervakning av övrigt grundvatten, i synnerhet grundvatten som används som dricksvatten samt 3) vid bedömning av grundvattnets påverkan på akvatiska och terrestra ekosystem. Upptäckt av nya föroreningar i grundvatten, som högfluorerade ämnen, visar på behovet av systematiska screeningundersökningar. För grundvattenresurser som kan vara viktiga för framtida dricksvattenförsörjning behöver skyddet förbättras. Grundvattnets bidrag till ekosystemtjänster behöver studeras betydligt mera och det krävs högre medvetenhet om grundvattnets roll i vattencykeln och för terrestra och akvatiska ekosystem. Denna bedömning av utvecklingen utgår främst från de viktigaste administrativa styrmedlen. Vattenskyddsområden enligt miljöbalken, samt vatten- och materialförsörjningsplaner behöver upprättas och få genomslag i samhällsplaneringen. Hänsyn till grundvattnet behövs även vid tillsyn och tillståndsprövning enligt miljöbalken, exempelvis täkttillstånd och tillstånd för gruvverksamhet. God tilllämpning av vattenförvaltningens föreskrifter så att de leder till faktiska åtgärder är också centralt. För att genomförandeunderskottet ska minska, behövs mer resurser läggas på kunskapshöjande åtgärder samt på tillämpning av ovanstående styrmedel, exempelvis tillsyn. Återföring från ekonomiska styrmedel kan vara ett sätt att få utökade resurser. Redovisningen utgår från fem centrala problem. Förslag till insatser beskrivs utifrån dessa. Prioriterade förslag till insatser omfattar utökad grundvattenprovtagning och analys, bättre datahantering och utvärderingar, förbättrad enskild vattenförsörjning, mera spridd kunskap om grundvatten och mer hänsynstagande till grundvattnets betydelse för ekosystem. 1. Uppföljning av miljötillstånd och miljöarbete 1.1 Aktuell situation för miljötillståndet 1.1.1 GRUNDVATTNETS KVALITET Huvuddelen av det grundvatten som vi använder som dricksvatten i Sverige har en acceptabel kvalitet vad gäller föroreningspåverkan från mänsklig verksamhet. På grund av bristande provtagning av riskämnen vet vi dock för litet om förekomsten av exempelvis organiska miljögifter, läkemedelsrester och andra ämnen som även i låga halter kan påverka hälsan. Av de mänskligt skapade föroreningarna är MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 345

GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET det främst mikroorganismer, kväve, bekämpningsmedel, klorerade lösningsmedel och andra organiska föroreningar som påverkar grundvattnet negativt. Problemen finns främst i urbana områden och i jordbruksområden. Problem kan även kopplas till punktkällor, såsom förorenade områden eller gruvor som, beroende på skala och omfattning, oftast endast berör ett lokalt område. Under de senaste åren har förekomst av högfluorerade ämnen (exempelvis PFOS) i grundvatten och dricksvatten uppmärksammats 1 2. Förekomsten av bekämpningsmedel i grundvattnet tycks dock ha minskat sedan 1980-talet 3. Naturligt höga halter av ämnen som kan påverka ekosystem eller människors hälsa negativt förekommer i form av exempelvis höga halter av tungmetaller. Kunskap bör därför finnas om den naturliga vattenkvaliteten vid såväl enskild som kommunal vattenförsörjning. På så sätt kan en korrekt vattenbehandling ge ett fullgott dricksvatten. Ett bra geologiskt underlagsmaterial och kunskap om grundvattnets flöde är viktiga stöd för att ange problemområden (figur 9.1). Figur 9.1. Påverkanskällornas läge i förhållande till provtagningsplats, med grundvattnets flöde i beaktande, är viktigt att känna till för att kunna göra relevanta bedömningar av vattnets kvalitet (bild SGU). 1 Livsmedelsverket, 2014. PFAA i råvatten och dricksvatten Resultat av en kartläggning, september 2014. 2 Svenskt Vatten, 2014. Nationell screening av perfluorerade föroreningar (PFAA) i dricksvatten. 2014:20. 3 CKB & HaV, 2014. Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten 1986 2014. 346 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

1.1.2 GRUNDVATTEN INOM VATTENFÖRVALTNINGEN Vattenmyndigheterna har inom ramen för arbetet med ramdirektivet för vatten (Vattendirektivet) 4 gjort en bedömning av vattenförvaltningens grundvattenförekomster för 2015. Den tidigare gjordes 2009. Bedömningen visar att fler grundvattenförekomster än vid bedömningen 2009 riskerar att inte uppnå god kemisk och kvantitativ status 2021. Bekämpningsmedel är den vanligaste orsaken till otillfredsställande status eller att risk föreligger för otillfredsställande status hos grundvattenförekomsterna. Av landets drygt 3300 grundvattenförekomster bedöms drygt 2 procent ha otillfredsställande status. Knappt 20 procent bedöms riskera att inte nå god status till 2021. Skillnaden i bedömning mot 2009 beror dock bland annat på att informationen om påverkan och påverkanskällor har förbättrats. För att verifiera riskbedömningarna används i huvudsak en indikativ påverkansanalys som baseras på bland annat markanvändning. Resursbrist har lett till att verifiering genom grundvattenprovtagning och analys, inte görs i tillräcklig omfattning. I dagsläget saknas stora delar av den övervakning som Vattendirektivet och därmed vattenförvaltningens föreskrifter 5 kräver. Därmed saknas underlag för att korrekt bedöma om god kemisk och kvantitativ status uppnås. Vattenmyndigheternas uppskattning att statusbedömningen av grundvattenförekomsterna till 71 procent har låg tillförlitlighetsgrad vad gäller kemisk status, är tecken på detta. Underlaget för den kvantitativa statusbedömningen bedöms vara ännu sämre. Hela 87 procent uppges ha låg tillförlitlighetsgrad 6. Trots dessa betydande osäkerheter, har bedömningarna av grundvattenförekomsterna en bättre grund att vila på denna förvaltningscykel än den 2009. När det gäller grundvattnets kvantitet, finns mycket få mätningar utförda i grundvattenförekomster, trots att detta krävs enligt Vattendirektivet. I huvudsak har SGUs nivåstationer använts. År 2012 rapporterades 85 stationer belägna inom 40 grundvattenförekomster. Då det totalt finns 3300 grundvattenförekomster är detta antal mycket lågt. Kända problem med bristande vattentillgång och låga grundvattennivåer finns främst på Gotland, i södra och östra Sverige samt inom vissa kustområden. Här behöver lokal övervakning av grundvattennivåer upprättas. Problemen kan förväntas bli större i de delar av Sverige där nederbördsmängderna enligt modellberäkningar antas minska. Det är även sannolikt att vissa regioner kan komma att få längre odlingssäsonger, vilket kan medföra större tryck på grundvattnet som bevattningsresurs. 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för vattenpolitikens område. 5 SGU-FS 2014:1. Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om övervakning av grundvatten, Celex 32000L0060, 32009L0090. 6 Förslag på förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt 2015 2021. Västerhavets vattenmyndighet. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 347

1.1.3 MEDVETENHET OCH PLANERING Åtgärdsprogrammen inom vattenförvaltningen har i den första cykeln, 2009 2015, främst handlat om att ta fram ett bättre underlag för beslut på regional och kommunal nivå. Sedan den fördjupade utvärderingen 2012, har fler länsstyrelser färdigställt vattenförsörjningsplaner. Regionala vattenförsörjningsplaner finns nu från åtta län och planer från ytterligare två ligger för beslut (figur 9.2). Planerna är sinsemellan ganska olika, men kan förväntas ge stöd till kommuner och andra aktörer i samhällsplaneringen. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Figur 9.2. Regionala vattenförsörjningsplaner 2015 Finns regional vattenförsörjningsplan? Status mars 2015 Ja Ja, men ännu inte beslutad Arbetar med att ta fram plan Planerar att ta fram plan Planerar inte att ta fram plan Andra planer Plan för Göteborgsregionen Läget vad gäller framtagning av regionala vattenförsörjningsplaner i mars 2015. Göteborgsregionens Kommunalförbund har för sina 13 medlemskommuner tagit fram en egen plan. Även på kommunal nivå har på många håll vattenförsörjningsplanering pågått. Detta har säkert varit resultat av den åtgärd (nr 37) som vattenmyndigheterna riktat till kommunerna 7 i åtgärdsprogrammen. Enligt denna åtgärd bör kommunerna ta fram en övergripande och strategisk vatten- och avloppsvattenplan. 7 Exempel: http://www.vattenmyndigheterna.se/sitecollectiondocuments/sv/vasterhavet/ beslut-2009/ap-vasterhavet.pdf. 348 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

Figur 9.3. Kommunala vattenförsörjningsplaner 2015 Har kommunen vattenoch avloppsvattenplan? Har kommunen plan eller program för vattenförsörjningen? Kommunernas Återrapportering 2014 Miljömålsenkäten Ja (122) Ja, samordnad (70) Arbete pågår (48) Ja, kommunomfattande (47) Planeras (72) Ja, för del av kommunen (18) Planeras inte (42) Nej, men arbete pågår (90) Ej svar (6) Nej (36) Ej svar (29) Läget vad gäller framställande av vattenförsörjningsplaner (eller motsvarande) på kommunal nivå. Till vänster visas vilka kommuner som i återrapporteringen 2014 till vattenmyndigheterna angav att de hade eller planerade ta fram en övergripande strategisk vatten- och avloppsvattenplan. Till höger visas resultatet på frågan om kommunen har eller planerar att ta fram plan eller program för vattenförsörjningen i Boverkets miljömålsenkät 2014. Båda kartorna har kompletterats med information från föregående år för de kommuner som inte svarat. Göteborgsregionens Kommunalförbund har för sina 13 medlemskommuner tagit fram en egen plan. I kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för 20148 anger 42 procent att de har en strategisk plan för vatten- och avloppsförsörjning. Drygt hälften, 56 procent av kommunerna, anger att de inte har det. Många av kommunerna som saknar plan anger emellertid att de arbetar med att ta fram en sådan. Svar saknas från 2 procent av kommunerna. Resultaten visar viss samstämmighet med resultaten från miljömålsenkäten (se figur 9.3). 1.1.4 GRUNDVATTENPÅVERKAN PÅ AKVATISKA LIVSMILJÖER Förändringar i grundvattennivåer eller av grundvattnets kemiska sammansättning påverkar ytvattenmiljöer, våtmarker och källor (figur 9.4). Exempelvis kan läckage 8 Information från Vattenmyndigheterna. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 349

GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET till grundvattnet från förorenade områden, urbana områden och gruvor med tiden orsaka skador på akvatiska system. Gruvor kan vara särskilt intressanta då de ofta omsätter stora vattenvolymer och de från början grundvattenrelaterade problemen vid utsläpp till recipient kan påverka de akvatiska systemen nedströms. På grund av bristande hänsyn och förändringar i grundvattennivåer, bland annat vid vattenförsörjning, gruv-, byggoch anläggningsprojekt samt jord- och skogsbruk, kan källmiljöer och våtmarker påverkas. Kunskapen om var och hur grundvattnet påverkar olika livsmiljöer i akvatiska system är dock mycket liten. Det beror på att det fortfarande till stora delar saknas både relevant dataunderlag och heltäckande bedömningsmetodik. Under 2012 2014 har dock underlag utarbetats 9 10 som visar hur olika naturtyper och ekosystem är beroende av grundvatten. Figur 9.4. Källområden utgör ofta rika livsmiljöer, som här vid Närebokällan. FOTO: FREDRIK THEOLIN, SGU 9 Werner, K. & P. Collinder, 2011. Grundvattenberoende ekosystem Översiktlig klassificering av känslighet och värde för svenska naturtyper och arter inom nätverket Natura 2000. Rapport. 10 Werner, K. & P. Collinder, 2014. Grundvattenkemiberoende ekosystem. Översiktlig klassificering av känslighet för svenska naturtyper inom nätverket Natura 2000. Rapport. 350 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

1.1.5 NATURGRUSAVLAGRINGAR De flesta av Sveriges större grundvattentäkter finns i våra stora sand- och grusåsar samt naturgrusavlagringarna. Dessa ger goda möjligheter till framtida uttag av vatten, förutsatt att de bevaras och inte används som material till vägbyggnation, betongframställning, m.m. Uttaget av naturgrus ger dock en ökad risk för föroreningspåverkan eftersom skyddande lager ovanför grundvattnet grävs bort. Den positiva trenden under 1990-talet och början av 2000-talet, då uttaget av naturgrus minskade kraftigt, har tyvärr avtagit. De senaste tre åren har minskningen planat ut. Leveranserna från naturgrustäkter har till och med ökat marginellt från 2012 till 2013 11, då de uppgick till 12,2 miljoner ton. Det överskrider den gräns för uttag av naturgas i landet, som angavs i det nationella delmålet 2010. Den gränsen var satt till 12 miljoner ton per år. Positivt är att antalet naturgrustäkter med täkttillstånd successivt minskar och att det nu finns fler bergtäkter än naturgrustäkter i produktion. Det är framförallt de minsta naturgrustäkterna i områden med endast mindre grundvattentillgångar som blivit färre. Orsaken till att det ges färre tillstånd är dels de restriktivare regler för naturgrustäkter som infördes 2009 i miljöbalkens 9 kap 6f, dels branschaktörernas alltmer aktiva arbete för en minskning. Inom användningsområden där det finns alternativa material att använda, främst krossat berg, fortsätter användningen av naturgrus att minska, vilket är positivt. Det gäller exempelvis väg- och fyllnadsändamål (figur 9.5). Figur 9.5. Användning av naturgrus under olika år perioden 1994 2013 Miljoner ton/år 45 40 35 30 Övrigt Fyllnad Väg Betong 25 20 15 10 5 0 1994 2000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2011 2012 2013 KÄLLA: SGU (2014). GRUS, SAND OCH KROSSBERG. SGU PERIODISKA PUBLIKATIONER 2014:3. Användningen av naturgrus har minskat inom områden där ersättningsmaterial finns att tillgå exempelvis till väg och fyllnad. Mer än hälften av naturgruset levereras idag till betongändamål, ett användningsområde där lokal brist på ersättningsmaterial kan förekomma. För att uttagen av naturgrus ska kunna fortsätta att minska behövs fler bergtäkter som framställer helkrossad ballast till betong. 11 SGU, 2014. Grus, sand och krossberg. SGU periodiska publikationer 2014:3. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 351

1.2 Aktuell situation för miljöarbetet GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET 1.2.1 ALLMÄNT/BAKGRUND Det har sedan den fördjupade utvärderingen 2012 inte tillkommit några avgörande styrmedel som förändrat förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet. Undantaget är den nya bekämpningsmedelsförordningen och det nya landsbygdsprogram som beslutats för 2014 2020. Insatser har dock gjorts för att implementera de styrmedel som finns. Under perioden 2013 2016 pågår arbete med ett antal statliga utredningar och strategiarbeten 12 13 14 15 inom miljömålssystemet som kan komma att påverka förutsättningarna att uppnå miljökvalitetsmålet. 1.2.2 GRUNDVATTNETS KVALITET Vattenförsörjningsplanering är, tillsammans med upprättandet av vattenskyddsområden, viktiga verktyg för att skydda grundvattnet och därmed förbättra dess kvalitet. Här är utvecklingen positiv. Utöver dessa förbättringar har dataunderlaget för att bedöma problembilden ökat något, bland annat genom den regionala övervakningen, inklusive den provtagning som utförts för att verifiera statusbedömningen vid en del av vattenförvaltningens grundvattenförekomster. Problemet med bristande provtagning kvarstår dock. Det gäller för råvattenprovtagning vid vattenverk, inom miljöövervakningen, återkopplingen från verksamhetsutövarnas egenkontroll, samt för provtagning i vattenförvaltningens grundvattenförekomster. Genom upptäckten av högfluorerade ämnen i flera kommunala vattentäkter har en del vattentäkter som bedömts vara i riskzonen för höga halter undersökts 16 genom en screeningundersökning initierad av Svenskt Vatten. Av de drygt 200 grundvattentäkterna som undersöktes, detekterades olika högfluorerade ämnen i cirka 20 procent av vattentäkterna. Endast i ett fåtal fall uppmättes dock halter över den åtgärdsgräns som Livsmedelsverket har definierat 17. Halter av bekämpningsmedel har minskat i grundvatten. Dock hittar man i många vattentäkter, både numera förbjudna bekämpningsmedel, och bekämpningsmedel som fortfarande används. Reglerna om integrerat växtskydd i den nya 12 SOU 2014:50. Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, 2014. 13 Regeringen. Kommittédirektiv. En trygg dricksvattenförsörjning (Dir. 2013: 75). 2013-07-18. 14 Miljödepartementet. Remiss. Förslag till ändring av 7 kap. Miljöbalken om vattenskyddsområden samt förslag till ny bekämpningsmedelsförordning. 2013-06-19. 15 SoU 2013:68. Synliggöra värdet av ekosystemtjänster Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster. 16 Livsmedelsverket, 2014. PFAA i råvatten och dricksvatten Resultat av en kartläggning, september 2014. 17 Svenskt Vatten, 2014. Nationell screening av perfluorerade föroreningar (PFAA) i dricksvatten. 2014:20. 352 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

förordningen om bekämpningsmedel 18 kan skynda på omställningen till säkrare metoder, beroende på hur de kommer att tillämpas. Ett problem är att information om vilka bekämpningsmedel som används inte sparas och därmed inte finns tillgängliga. Med de långa omsättningstider som ofta råder i grundvattnet är det svårt att veta vilka substanser som bör ingå i ett övervakningsprogram eller vid kontroll av dricksvattenkvalitet i enskilda eller kommunala grundvattentäkter. Det finns en betydande risk att de kontroller av vattenkvaliteten som utförs, missar olika substanser och deras nedbrytningsprodukter. 1.2.3 GRUNDVATTEN INOM VATTENFÖRVALTNINGEN Betydande framsteg har gjorts i arbetet med att genomföra grundvattendelen inom vattenförvaltningen. Insatserna har dock inte kunnat täcka behovet. Framförallt har provtagning i övervakningsprogram gjorts i alltför liten omfattning i förhållande till kraven i Vattendirektivet. EU-kommissionen har kritiserat Sverige för det genomförandeunderskott som finns inom vattenförvaltningen avseende övervakningens omfattning och inriktning för grundvatten 19. Det finns ett underskott av riskbaserad övervakning, dvs. övervakning vid de platser där påverkan på grundvattnets kvalitet eller kvantitet befaras. Genom omfördelning av medel inom den regionala miljöövervakningen har underskottet kunnat minska. Detta uppfyller dock endast en bråkdel av det faktiska underskottet. Det totala behovet av stationer för den kontrollerande övervakningen uppgår till åtminstone 2 200 provtagningsplatser lokaliserade till förekomster eller grupper av förekomster (där en station representerar gruppen). Det angivna behovet avser endast stationer i grundvattenförekomster i sand- och grusavlagringar och ytterligare behov tillkommer för grundvattenförekomster i berggrunden. Idag finns ca 1 400 aktiva grundvattenövervakningsstationer i VISS. Cirka 750 av dessa är kopplade till den kommunala råvattenkontrollen och uppfyller egentligen inte kraven för den kontrollerande övervakningen enligt Vattendirektivet. För att fylla luckorna i den kontrollerande övervakningen har vid SGU en översiktlig inventering gjorts för att hitta potentiella provtagningsplatser. Inventeringen visade att det finns ca 1200 potentiella provtagningsplatser där det idag inte bedrivs någon miljöövervakning samt att det saknas nästan 700 provtagningsplatser. Det är nödvändigt med en inventering av de existerande provtagningsplatserna för att se om de är lämpliga som övervakningsstationer. I grundvattenförekomster (eller grupper av grundvattenförekomster) där provtagningspunkter saknas, behöver fältinventering utföras för att hitta nya. Den totala kostnaden för att bygga 18 http://www.lagboken.se/views/pages/getfile.ashx?portalid=56&cat=211607&docid=2053 444&propId=5. 19 European Commission, 2012. Member State: Sweden, Accompanying the document Report from the Commission to the European Parliament and the Council on the Implementation of the Water Framework Directive (2000/60/EC), River Basin Management Plans, (SWD (2012) 379 final. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 353

GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET upp övervakningsnätet samt genomföra ett års provtagning, uppskattas till 13,5 miljoner kronor. SGU har reviderat tre föreskrifter och tagit fram en vägledning till dessa som avser grundvattenförvaltningens genomförande 20. Med detta dokument har kraven i direktiven förtydligats vilket hjälper de regionala myndigheterna att prioritera och genomföra arbetet. I databasen VattenInformationsSystemSverige (VISS) har ett verktyg för att redovisa och planera åtgärder utvecklats. Det har använts under den senare delen av den nu aktuella förvaltningscykeln (2009 2015). Detta har lett till en ökad dialog om åtgärder mellan berörda aktörer vilket är ett steg framåt i deltagandeprocessen. Vattenmyndigheterna har valt att hålla informationen öppen också för allmänheten. Syftet har varit att öka transparensen, trots vissa brister i redovisad information. Arbetet med frågor kring grundvattenförekomsternas kvantitativa status har varit begränsat. I områden med kända problem hanteras frågan inom risk- och statusbedömningen. I delar av Sverige som inte har kvantitetsproblem på förekomstnivå, hanteras dock frågan översiktligt. 1.2.4 MEDVETENHET OCH PLANERING Arbetet fortgår med att utarbeta vattenskyddsområden vid grundvattentäkter och med att revidera avgränsning och skyddsföreskrifter för gamla skyddsområden. För större allmänna grundvattentäkter har arbetet i vissa län nått mycket långt. Även om takten ökat är den dock inte tillräcklig för att alla allmänna grundvattentäkter ska ha vattenskydd målåret 2020. Av Sveriges drygt 1 700 allmänna grundvattentäkter har idag cirka 70 procent vattenskyddsområde. Av det dricksvatten som levereras kommer hela 95 procent från vattentäkter med skyddsområde. Skillnaden i andelar beror på att det framförallt är mindre vattentäkter och reservvattentäkter som saknar skyddsområde (figur 9.6). Även grundvatten som idag inte används för dricksvattenproduktion, men som utgör viktiga resurser för framtiden, behöver skyddas. Det är tyvärr fortfarande mycket sällsynt att vattenskyddsområden tas fram för sådana grundvattenresurser. Idag saknar också mer än 60 procent av de allmänna vattentäkterna, tillstånd/miljödom för sina vattenuttag. Arbetet har utvecklats i frågor om dricksvattenkvalitet och dricksvattensäkerhet både hos myndigheter, verksamhetsutövare och inom forskningen. Ett nätverk för att utveckla arbetet kring problemen med högfluorerade ämnen (PFAA, bland annat PFOS) i grund- och dricksvatten, har startats. Vidare pågår, dricksvattenutredningen 21 och miljömålsutredningen om Hållbar mark och vattenanvändning har gjorts 22. 20 SGU, 2014. Vägledning Vattenförvaltning av grundvatten. SGU-rapport 2014:31. 21 Regeringen. Kommittédirektiv. En trygg dricksvattenförsörjning (Dir. 2013: 75). 2013-07- 18. 22 SOU 2014:50. Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, 2014. 354 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

Figur 9.6. Vattenskyddsområden 0 155 310 Andel % Ingen uppgift < 30% 30 60% 60 80% 80 99,9% 100% Km 0 155 310 Andel av vattenuttag % Ingen uppgift < 30% 30 60% 60 80% 80 99,9% 100% Km KÄLLA: SGU:S VATTENTÄKTSARKIV I den vänstra kartan redovisas kommunvis hur stor andel av kommunens grundvattentäkter som har vattenskyddsområden. I den högra kartan framgår kommunvis hur stor del av vattenuttaget som görs från vattentäkter från både yt- och grundvattentäkter med vattenskyddsområde. Länen har haft en hög aktivitet i framtagande av vattenförsörjningsplaner. Kommuner eller kommunalförbund har också tagit fram vattenförsörjningsplaner i varierande omfattning. Även andra närliggande planer vilka berör grundvattensituationen, exempelvis VA-planer, tas fram. I översiktsplaner beaktas numera grundvatten mer och grundvatten ingår i planer för klimatanpassning. Mätningar av grundvattennivåer, utöver den som sker på nationell nivå, är dock i huvudsak fortfarande begränsad till övervakningsprogram inom vissa tätorter. Det behövs insatser för att lösa problem med samordning av datalagring och uppdatering. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 355

GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET 1.2.5 GRUNDVATTENPÅVERKAN PÅ AKVATISKA LIVSMILJÖER Positivt är att det nu pågår betydligt högre aktivitet genom bland annat fördjupade studier kring naturtypsklassning och grundvattenberoende ekosystem i främst Natura 2000-områden. Metodstudier av grundvattnets påverkan på akvatiska ekosystem, har utförts på uppdrag av länsstyrelser och SGU. Takten i arbetet har därmed ökat markant från en tidigare mycket låg nivå. Arbete kring grundvattenberoende ekosystem pågår även på EU-nivå inom vattenförvaltningen 23. Ett exempel på närliggande aktivitet är den studie som SGU beställt avseende grundvattnets ekosystemtjänster 24. Här ingår också att se på lämpliga metoder att värdera grundvatten ur både ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. I flera sammanhang har påverkan på grundvattenberoende ekosystem varit en väsentlig fråga i miljöprövningsärenden. Detta gäller inte minst gruvärenden och ärenden om bergtäkter. Medvetenheten om problemen och dess komplexitet har ökat hos både allmänhet och berörda myndigheter. 1.2.6 NATURGRUSAVLAGRINGAR Det finns nu en betydligt mer restriktiv hållning till att ge nya tillstånd till naturgrusuttag. Ansökningar gäller idag i de flesta fall förlängda och utökade tillstånd i befintliga täkter. En brist är att arbetet med att ta fram kriterier för naturgrusavlagringar som är av betydelse för natur- och kulturlandskapet eller för energilagring, inte är påbörjat. Det försvårar tillståndsmyndighetens bedömning av dessa aspekter. En annan brist är att tillståndsprövningen uppvisar stora regionala skillnader. Här syns behov av ytterligare vägledning. Ett regeringsuppdrag pågår avseende insamling av produktionsuppgifter om entreprenadberg 25. Bättre statistik kommer att förbättra både uppföljning av naturgrusanvändningen och styrning mot rätt åtgärder. 1.3 De centrala problemen för målet Utifrån de sex preciseringarna och de viktigaste frågeställningarna, har fem centrala problem för miljökvalitetsmålet identifierats. De är kopplade till centrala uppföljningsmått, vilka grundas på målmanualen för Grundvatten av god kvalitet 26 och är de som bedömts vara de viktigaste styrmedlen. De fem centrala problemen 23 Guidance Document on Ecological Flows (Eflows) in the implementation of the Water Framework Directive (https://circabc.europa.eu/sd/a/aa23efe4-b646-4d21-aef2-697eb6e23a46/drafteflowsguidance-v3.2-clean.pdf), (Guidance Document on Ecological Flows och Technical report on groundwater associated aquatic ecosystems) 24 Söderqvist, T., Lindhe, A., Rosén, L. & Kinell, G., 2014. Grundvattnets ekosystemtjänster och deras ekonomiska värden en inledande kartläggning. SGU-rapport 2014:40. http://resource.sgu.se/produkter/sgurapp/s1440-rapport.pdf 25 Uppdrag att lämna förslag till hur ett system för insamling av produktionsuppgifter för entreprenadsten kan utformas, N2013/4153/FIN (SGU dnr 317-1681/2013). 26 SGU, 2014. Målmanual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. 2014-05-26. SGU Dnr:39-54/2014. 356 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

utgör grunden för bedömning av måluppfyllelse. Både de centrala problemen och deras styrmedel överlappar varandra. Detta framgår i tabell 9.1, där en mer utförlig beskrivning ges av de centrala styrmedlen, liksom senare i texten i tabell 9.2, vilken sammanfattar förutsättningar och orsaker till situationen för miljökvalitetsmålet. Vissa styrmedel fattas eller behöver förstärkas. Förslag till detta redovisas i det avslutande kapitlet; Beskrivning av behov och insatser vad krävs för att målet ska nås? 1. Grundvattnets kvalitet är inte tillräckligt bra i utsatta områden och kunskap om kvaliteten saknas (Kortnamn: Grundvattnets kvalitet) Problemställning: Grundvattnets kvalitet är inte tillräckligt väl känt, speciellt inte i områden där grundvattnet är utsatt för förorening. Det pågår fortfarande belastning på grundvattnet från areella näringar och punktkällor (pågående verksamhet eller historiska källor). Dessutom finns fördröjningseffekter i nedbrytning och transport av föroreningar i marken. För att åtgärder ska kunna anges, behöver kunskap finnas om oönskade ämnens förekomst och halter, samt om dessa ämnen är naturligt förekommande i grundvattnet eller mänskligt orsakade. Centralt uppföljningsmått: Grundvattnets kvalitet i allmänna respektive enskilda vattentäkter (indikatorförslag i målmanualen) Centrala styrmedel (se även tabell 9.1 och 9.2): (i) Provtagning av kemisk kvalitet och nivåövervakning, (ii) Vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplanering, (iii) Tillståndsprövning och tillsyn enligt miljöbalken, (iv) Vattenförvaltningens genomförande 27 28 29 30 31 (v) Landsbygdsprogrammets krav och rådgivning. 2. Alla vattenförvaltningens grundvattenförekomster uppnår inte god kemisk och kvantitativ status och bedömningsunderlaget är otillräckligt (Kortnamn: Grundvatten inom vattenförvaltningen) Problemställning: Grundvattenförekomsterna i svensk vattenförvaltning är avgränsade utifrån möjlighet till stora grundvattenuttag för dricksvattenförsörjning och annan vattenanvändning. Därför är de mycket betydelsefulla, även om 27 SGU-FS 2008:1, Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om redovisning av åtgärdsprogram för grundvatten, Celex 32000L0060. 28 SGU-FS 2008:3, Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om redovisning av förvaltningsplan för grundvatten, Celex 32000L0060. 29 SGU-FS 2013:1, Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten, Celex 32000L0060. 30 SGU-FS 2013:2, Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten, Celex 32000L0060, 32006L0118. 31 SGU-FS 2014:1, Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om övervakning av grundvatten, Celex 32000L0060, 32009L0090. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 357

de täcker geografiskt en liten del (8 procent) av landets yta. På grund av våra geologiska förutsättningar har Sverige ett ur Europaperspektiv mycket stort antal grundvattenförekomster; drygt 3300. Det stora antalet innebär betydande svårigheter att uppfylla vattenförvaltningens krav. Det gäller framförallt vid provtagning/övervakning och verifiering av grundvattenförekomsternas kemiska och kvantitativa status, samt vid bestämmande av lämpliga åtgärder. I dagsläget saknas stora delar av den övervakning som krävs. Därmed saknas underlag för att korrekt kunna bedöma om god kemisk och kvantitativ status uppnås. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Centralt uppföljningsmått: Kemisk respektive kvantitativ status av grundvattenförekomster (utgår från två indikatorer som är under framtagande) Centrala styrmedel (se även tabell 9.1 och 9.2): (i) Provtagning av kemisk kvalitet och nivåövervakning, (ii) Vattenförvaltningens genomförande, (iii) Vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplanering, (iv) Tillståndsprövning och tillsyn enligt miljöbalken, (v) Landsbygdsprogrammets krav och rådgivning. 3. Medvetenheten om grundvattnet är för låg och planeringsinstrumenten behöver få större genomslag (Kortnamn: Medvetenhet och planering). Problemställning: Kunskapen om grundvatten är generellt för låg i samhället. Det medför att grundvattenresurser förstörs och inte skyddas i tillräcklig omfattning. Inom samhällsplaneringen behöver vid lokalisering av olika verksamheter hänsyn tas till grundvattenmagasin som är viktiga för vattenförsörjningen. Införlivande av grundvattenaspekter i planeringsarbete behöver få större genomslag genom upprättande av vattenförsörjningsplaner samt beredskapsplaner för olyckor. Tillståndsprövning, tillsyn och kontroll av pågående och nya verksamheter behöver uppmärksamma grundvattnet, bland annat genom strikta villkor och bra egenkontroll. Förändringar i grundvattennivåer behöver uppmärksammas mer, inte minst frågor om klimatförändringar och klimatanpassning och där man befarar en ökad konkurrens om vattenresursen. Centrala uppföljningsmått: Antal vattenskyddsområden (befintlig indikator) samt antal regionala (lokala) vattenförsörjningsplaner (indikator/uppföljningsmått under utarbetande) Centrala styrmedel (se även tabell 9.1 och 9.2): (i) Vattenskyddsområden enligt miljöbalken kapitel 7, (ii) Översiktsplaner som innehåller och beaktar vattenskyddsområden, vattenförsörjningsplaner samt materialförsörjning, (iii) Tillstånd och tillsyn enligt miljöbalken. 4. Det är i stort sett okänt i vilken omfattning grundvattnet påverkar akvatiska livsmiljöer negativt (Kortnamn: Grundvattenpåverkan på akvatiska livsmiljöer). 358 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

Problemställning: Miljökvalitetsmålet trycker i sin lydelse på att grundvattnet ska bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Stor kunskapsbrist råder, vilket bland annat orsakat att denna aspekt ej prioriterats i tidigare miljömålsarbete inom vattenförvaltningen eller i miljökonsekvensbeskrivningar i samband med tillståndsansökningar. Det krävs mer data och en gemensam syn på grundvattnets roll för de akvatiska ekosystemen, i vattenarbetet. Naturliga källors värden måste uppmärksammas mer i flera olika sammanhang. Centrala uppföljningsmått: Översiktliga förslag: 1) Grundvattenrelaterade problem uppmärksammade i nya och gamla bevarandeplanerna. Genomgång av befintliga bevarandeplaner, 2) Metodik för bedömning av påverkan på Grundvattenberoende ekosystem och koppling mot ytvattnets statusbedömning Centrala styrmedel (se även tabell 9.1 och 9.2): (i) Provtagning av kemisk kvalitet samt nivåövervakning, (ii) Vattenförvaltningens genomförande, (iii) Tillståndsprövning och tillsyn enligt miljöbalken, (iv) Natura 2000-områden, (v) Sanering av förorenade områden enligt miljöbalken. 5. Bevarandet av naturgrusavlagringar behöver öka (Kortnamn: Naturgrusavlagringar). Problemställning: Omställning mot minskat uttag av naturgrus pågår. Arbete med att ta fram ersättningsmaterial, främst krossat bergmaterial, till allt fler användningsområden fortgår men takten behöver öka. För att få en snabbare omställning behövs en bättre kunskap om både återvinningsmöjligheter och om möjligheterna att använda krossat berg för olika ändamål. Kriterier behöver tas fram för bedömning av naturgrusavlagringarnas natur- och kulturvärden, liksom värde för energilagring. Medvetenheten inom samhällsplaneringen behöver öka, bland annat genom framtagande av materialförsörjningsplaner. Branschriktlinjer och krav på alternativa material vid upphandling kan påskynda omställningen här kan branschorganisationer och offentliga aktörer gå före. Centralt uppföljningsmått: Grusanvändning (befintlig indikator) Centrala styrmedel (se tabell 9.1 och 9.2): (i) Tillstånd och tillsyn enligt MB 9 kap 6f och 11 kap, (ii) Materialförsörjningsplanering, (iii) Naturgrusskatt, (iv) Upphandlingskrav och branschriktlinjer. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 359

Tabell 9.1. Sammanfattning av styrmedel och hur dess användning påverkar grundvattnet Centrala styrmedel (kortnamn i kursiv) Förklaring av styrmedlet och dess funktion Hur påverkas grundvattnet positivt? Centrala problem som påverkas positivt GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Provtagning av kvalitet och kvantitet (LV/VFF/MB) Livsmedelslagstiftningens (LVs) och Vattenförvaltningens (VFFs) föreskrifter, Miljöbalken (MB) om egenkontroll och kunskapskrav, samt miljöövervakning. Vattenskyddsområden (MB 7) Vattenskyddsområden i enlighet med Miljöbalkens (MB) kapitel 7 baserade på bra underlag och med bra föreskrifter. Vattenförsörjningsplaner i ÖP (PBL) Planeringsunderlag i form av vattenförsörjningsplaner som används inom samhällsplaneringen (översiktsplaner mm). Materialförsörjningsplaner i ÖP (PBL) som ingår som underlag till samhällsplaneringen (översiktsplaner mm). LV: krav på vattenproducenter att genomföra faroanalys och utföra relevant provtagning. VFF: kvantitativ och kvalitativ provtagning av grundvattenförekomster i risk. MB: Genom egenkontroll ska t.ex. jordoch skogsbruk, mineralnäring och andra verksamhetsutövare ta reda på hur de påverkar miljön. Inom ett vattenskyddsområde förbjuds vissa förorenande verksamheter och striktare krav ställs på de verksamheter som finns inom området. Området måste baseras på bra hydrogeologiskt underlag och tillsyn måste ske av att föreskrifterna följs. Plan- och bygglagen (PBL) ställer krav på att planeringsunderlag av betydelse redovisas. En vattenförsörjningsplan pekar ut områden av betydelse på kort och lång sikt för vattenförsörjningen, och är därmed till hjälp i upprättande av vattenskyddsområden. Plan- och bygglagen (PBL) ställer krav på att planeringsunderlag av betydelse redovisas. En materialförsörjningsplan identifierar hur (återvinning, bergtäkter m.m.) försörjning kan ske utan att skada naturgrusförekomster. Ett första steg för att åtgärda problem är kännedom om vilka problemen är och var de finns. Både grundvattnets kvalitet och kvantitet behöver följas upp (provtagning, analys och nivåmätning) Om hänsyn tas till vattenförsörjningsplaner och vattenskyddsområden i samhällsplanering och i tillståndsgivning och tillsyn så förläggs inte grundvattenpåverkande verksamheter där, eller förses med striktare villkor. Om hänsyn tas till vattenförsörjningsplaner och vattenskyddsområden i samhällsplanering och i tillståndsgivning och tillsyn så förläggs inte grundvattenpåverkande verksamheter där, eller förses med striktare villkor. Om hänsyn tas till vattenoch materialförsörjningsplaner samt till vattenskyddsområden i samhällsplanering m.m. så kommer fler naturgrusförekomster att bevaras. Alla Alla Alla Alla Vattenförvaltningens föreskrifter (VFF) och vägledningar om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram mm - Miljöbalkens kapitel 5. Krav på kartläggning och analys, identifiering av grundvattenförekomster i risk, provtagning samt upprättande av åtgärdsprogram. Bra kartläggning och åtgärdsprogram leder till att åtgärder genomförs på rätt ställen och av rätt aktörer. Alla Tillståndsgivning (MB 9 o 11) Tillstånd (och anmälan) enligt Miljöbalkens kapitel 9 (miljöfarlig verksamhet) och kapitel 11 (vattenverksamhet). När tillstånd ges ska hänsyn till grundvattnet och dess angränsande ekosystem tas, samt till vattenskyddsområden och vatten- och materialförsörjningsplaner. Hänsyn till grundvattnet vid lokalisering och när villkor sätts (t.ex. skyddsåtgärder och krav på övervakning) för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet leder till mindre påverkan. Alla. (För bevarande av naturgrus särskilt MB kapitel 9 6f). 360 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

Centrala styrmedel (kortnamn i kursiv) Förklaring av styrmedlet och dess funktion Hur påverkas grundvattnet positivt? Centrala problem som påverkas positivt Bra tillsyn (MB/LV) enligt Miljöbalken och Livsmedelslagstiftningen. Tillsyn av att de villkor som ställts följs är centralt för att minimera påverkan på grundvattnet. Alla Sanering förorenade områden (MB 10) Avhjälpande av miljö skador enligt Miljöbalkens kapitel 10. Krav på att ansvarig verksamhetsutövare ska sanera förorenade områden som orsakats av nedlagd industriell verksamhet, t.ex. gruvor, markföroreningar, deponier. Sanering av förorenade områden leder på sikt till förbättringar i grundvattnets kvalitet och minskad påverkan på angränsande ekosystem. Samtliga utom Bevarande av naturgrus. Landsbygdsprogrammets krav och rådgivning (CAP) Krav och rådgivning till jordbruket i form av bland annat tvärvillkor om lagstiftningen inte följs avseende t.ex. gödsling och användning av bekämpningsmedel så förlorar man ekonomiska ersättningar. Rådgivning: Greppa Näringen och Greppa Växtskyddet leder till förståelse för hur hänsyn ska tas och därför till faktiska åtgärder. Mindre påverkan av näringsämnen och bekämpningsmedel. Samtliga utom Bevarande av naturgrus. Upphandlingskrav och branschriktlinjer Krav på andra material än naturgrus i upphandlingar och branschriktlinjer, t.ex. betongbranschen, anläggningsbranschen etc. Krav på minskade saltgivor och på alternativa halkbekämpningsmetoder. Leder till val av alternativa material. Kan också leda till minskad saltpåverkan på grundvattnet. Offentliga organisationer och företag kan gå före (Trafikverket, kommunal förvaltning mm). Främst Bevarande av naturgrus. Naturgrusskatt Skatt på naturgrus innebär att kostnaden för att ta ut naturgrus närmar sig den för att ta ut material från bergtäkter. En högre skatt på naturgrus kan snabba på omställningen till alternativa material. Bevarande av naturgrus. Natura 2000-områden enligt Miljöbalken kapitel 7, förordningen (1998:1252) om områdesskydd m.m. Grundvattenberoende ekosystem skyddas. Grundvatten inom vattenförvaltningen och Grundvattenpåverkan på akvatiska livsmiljöer. Skogsvårdslagen Källor Grundvatten inom vattenförvaltningen och Grundvattenpåverkan på akvatiska livsmiljöer. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 361

2. Analys av förutsättningar och orsaker till situationen för målet 2.1 Effekter av styrmedel och åtgärder på miljötillståndet GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET 2.1.1 BAKGRUND BEFINTLIGA STYRMEDEL Grundvattnet påverkas av en rad olika verksamheter i samhället. Dessa kan vara diffusa urbana utsläpp, enskilda avlopp och punktkällor som gruvor samt nedlagd och pågående industriell verksamhet. Andra påverkanskällor är jordbrukets och skogsbrukets användning av bekämpningsmedel och näringsämnen. Även grundvattnets nivåer påverkas genom vattenuttag, dränering och dämning. Dessa verksamheter regleras i allmänhet via miljöbalken, men även via t.ex. skogsvårdslagstiftningen, jordbrukets olika regleringar samt de krav på planering och planeringsunderlag som ställs via plan- och bygglagen. Vattenskyddsområden inrättas enligt miljöbalkens kapitel 7 och genom miljöbalkens kapitel 5, är vattenförvaltningen enligt Ramdirektivet för vatten är införd. Kemikalielagstiftningen reglerar vilka ämnen som får användas i samhället och är därmed grundläggande. Den lagstiftningen tas dock inte upp här. Många av de styrmedel och åtgärder som beskrivs i målet En giftfri miljö verkar dock även till förmån för grundvattenmålet. Många verksamheter som potentiellt kan påverka grundvattnet negativt, kräver inte anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken. Här bör observeras att balkens allmänna hänsynsregler bl.a. omfattar kunskapskravet och försiktighetsprincipen. Viktiga är även skadeansvaret principen att förorenaren betalar samt skälighetsregeln. Ett problem här är att det kan vara svårt att förutse vilken aktivitet som ensam eller tillsammans med andra kan medföra att grundvattnet påverkas negativt. Väl tillämpade styrmedel leder sammantaget till ett lapptäcke av åtgärder som bidrar till måluppfyllelse. I tabell 9.1 och sammanfattade i tabell 9.2, anges de styrmedel som bedöms som viktigast för att uppnå effektiva åtgärder. Generellt är den nationella rådigheten god rörande de viktigaste styrmedlen för pådrivandet av miljömålet mot måluppfyllelse. En del av miljökvalitetsmålets grundläggande frågeställningar styrs dock av lagstiftning och program på EU-nivå. Det gäller för grundvattnet främst vattendirektivet som genomförs inom vattenförvaltningen, men även kemikalielagstiftningen, jordbrukets regleringar genom bekämpningsmedels- och nitratdirektiven, samt CAP (the EU Common Agricultural Policy) och tillhörande landsbygdsprogram. Den nationella rådigheten kan därmed förändras om det sker genomgripande förändringar i gällande EU-policies och direktiv, eller om nya tillkommer. Även om många styrmedel finns på plats, kvarstår dock i stor utsträckning de styrmedelsbrister, kunskapsluckor och tillståndsproblem som identifierats och 362 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1

beskrivits i Fördjupad utvärdering 2012 32, Årlig uppföljning 2013 33 och Årlig uppföljning 2014 34. Viktiga exempel är databrist avseende grundvattnets kvalitet (råder både om nyupptäckta och redan kända föroreningar i vattenmiljön), brist på styrmedel samt att befintliga styrmedel inom samhällsplanering och tillsyn/tillstånd används otillräckligt. Genomförandeunderskottet har dock minskat något. Nedan beskrivs förutsättningar och orsaker till situationen utifrån tillgängliga styrmedel och insatser i samhället för grundvattnet utifrån de fem centrala problemen. Grundvattnets kvalitet är inte tillräckligt bra i utsatta områden och kunskap om kvaliteten saknas Centrala styrmedel: (se även tabell 9.1 och 9.2): (i) Provtagning och analys av vattenkvalitet och nivåövervakning, (ii) Vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplanering, (iii) Tillståndsprövning och tillsyn enligt miljöbalken, (iv) Vattenförvaltningens genomförande, (v) Landsbygdsprogrammets krav och rådgivning. Det centrala problemet är dels att grundvattnets kvalitet inte är tillräckligt bra i områden som är utsatta för föroreningspåverkan från punktkällor eller areellt utbredda källor, dels att kunskap om kvaliteten saknas. Bristen på provtagning och analys innebär ett avstannande redan i första delen av genomförandekedjan. Eftersom vi inte vet tillräckligt mycket om problembilden, vare sig vilka föroreningar som finns, eller var de förekommer geografiskt, är det svårt att prioritera och genomföra rätt åtgärder. Brister finns i råvattenkontrollen, i vattenförvaltning, miljöövervakning och egenkontroll. Den nuvarande situationen med alltför begränsad kontroll av råvatten leder, vilket exemplet med den spridda förekomsten av PFAA-ämnen i kommunala grundvattentäkter visar, till att det finns en påtaglig risk för att otillräcklig rening av råvattnet ger ett undermåligt dricksvatten. Det finns också en betydande risk att en föroreningspåverkan kan fortgå under lång tid innan den upptäcks, vilket innebär att det är svårt att sätta in adekvata åtgärder. Verksamhetsutövarnas egenkontroll brister dels genom otillräckliga krav vid tillsyn, anmälan och tillståndsprövning, dels p.g.a. okunskap om lagstiftningens krav, exempelvis de allmänna hänsynsreglerna. Bland annat är det ovanligt att jordbrukare och ägare av fastigheter med enskild vattenförsörjning (egen brunn) utför regelbunden provtagning och vattenkvalitetsanalys. Tillsynen prioriteras inte heller i tillräckligt hög grad. 32 Naturvårdsverket, 2012. Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012. Rapport 6500. 33 Naturvårdsverket, 2013. Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. Rapport 6557. 34 Naturvårdsverket, 2014. Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. Rapport 6608. MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1 363

GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET I vissa avseenden har kunskapsunderlaget dock blivit bättre, främst genom att den regionala miljöövervakningen har utökats för att i någon mån svara mot behoven inom vattenförvaltningen. Användarvänligheten i den samlade informationen om vattentäkter i Vattentäktsarkivet vid SGU har förbättrats. Kraven avseende bekämpningsmedel har lett till att halterna av förbjudna medel går ner. Det är också positivt att upptäckten av PFAA-ämnen i kommunala grundvattentäkter lett till en utökad kontroll och kunskapsuppbyggnad kring problemen med denna substansgrupp. När problemen är kända behöver man styra mot vissa specifika åtgärder. Detta sker på flera sätt. När en verksamhet (t.ex. en industri, järnväg, täkt eller gruva) anmäls eller får tillstånd enligt miljöbalken (främst 9 och 11 kap) sätts åtgärdskrav i form av villkor och krav på skyddsåtgärder, t.ex. rening, skyddsbarriärer och egenkontroll i form av grundvattenprovtagning och analys. Bristande krav leder till ökad påverkan på grundvattnet. Ett vattenskyddsområde som inrättas i enlighet med kapitel 7 i miljöbalken, ska skydda grundvattnet genom att vissa verksamheter förbjuds eller förses med villkor för åtgärder och försiktighetsmått inom skyddsområdet. Tillsyn med stöd av miljöbalkens 10 kap påbjuder undersökning och saneringsåtgärder vid förorenade områden, vilket på lång sikt förbättrar grundvattnets kvalitet. Ovan beskrivna styrmedel och åtgärder fungerar till viss del, men det råder ett genomförandeunderskott. På grund av bristande medvetenhet om grundvattnet tar myndigheterna inte alltid tillräckliga hänsyn eller kräver ändamålsenliga villkor i tillstånds- och anmälningsskedet. Inrättandet av vattenskyddsområden görs av kommuner och länsstyrelser, men processen är långsam och konfliktfylld eftersom det inte sällan finns motsättningar kring förbud och skyddsåtgärder. Tillsynsprocessen för förorenade områden är också långsam, delvis på grund av personalbrist men också för att rättsläget är komplicerat. Ofta finns endast ett delvist ansvar hos verksamhetsutövaren, vilket leder till att finansiering kan saknas för en fullständig saneringsåtgärd. Till de ekonomiska och informativa styrmedlen räknas miljöersättningarna/ tvärvillkoren inom Landsbygdsprogrammet och dess rådgivningspaket Greppa Näringen och Greppa Växtskyddet. Greppa-paketen har visat sig framgångsrika. De behöver tillämpas i alla län och utökas med en grundvattenmodul. Alla vattenförvaltningens grundvattenförekomster uppnår inte god kemisk och kvantitativ status och bedömningsunderlaget är otillräckligt Centralt styrmedel: (se även tabell 9.1 och 9.2): (i) Provtagning och analys av vattenkvalitet och nivåövervakning, (ii) Vattenförvaltningens genomförande, (iii) Vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplanering, (iv) Tillståndsprövning och tillsyn enligt miljöbalken, (v) Landsbygdsprogrammets krav och rådgivning. 364 MÅL I SIKTE DE 16 MILJÖKVALITETSMÅLEN I FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2015 VOLYM 1