729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Relevanta dokument
Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion Varför logik? Satslogik... 2

FÖRELÄSNING 3 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

p /\ q r DD1350 Logik för dataloger Kort repetition Fö 3 Satslogikens semantik

FÖRELÄSNING 8 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS

Varför är logik viktig för datavetare?

Utsagor (Propositioner) sammansatta utsagor sanningstabeller logisk ekvivalens predikat (öppna utsagor) kvantifierare Section

DD1350 Logik för dataloger. Fö 2 Satslogik och Naturlig deduktion

Vad är det? Översikt. Innehåll. Vi behöver modeller!!! Kontinuerlig/diskret. Varför modeller??? Exempel. Statiska system

Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.

Satslogik grundläggande definitioner 3. Satslogik. Uppgift 1. Satslogikens syntax (välformade formler) Satslogikens semantik (tolkningar)

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf

7, Diskreta strukturer

FTEA12:2 Filosofisk Metod. Grundläggande argumentationsanalys II

En introduktion till logik

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer Domäner Tolkningar... 3

Formell logik Kapitel 3 och 4. Robin Stenwall Lunds universitet

Semantik och pragmatik (Serie 4)

Viktiga frågor att ställa när ett argument ska analyseras och sedan värderas:

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Semantik och pragmatik

7, Diskreta strukturer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt,

MA2047 Algebra och diskret matematik

Kap. 7 Logik och boolesk algebra

MATEMATIKENS SPRÅK. Syftet med denna övning är att med hjälp av logik lära oss att uttrycka matematik mer exakt, lära oss

Semantik och pragmatik (Serie 3)

Logik och bevisteknik lite extra teori

En introduktion till predikatlogik

Semantik och pragmatik

Lite om bevis i matematiken

Logik och kontrollstrukturer

Logik I. Åsa Hirvonen Helsingfors universitet. Våren 2013

Grundläggande logik och modellteori

Formell logik Kapitel 5 och 6. Robin Stenwall Lunds universitet

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska kunnas?

MA 11. Hur starkt de binder. 2 Reella tal 3 Slutledning 4 Logik 5 Mängdlära 6-7 Talteori 8 Diofantiska ekvationer 9 Fördjupning och kryptografi

DD1350 Logik för dataloger. Fö 7 Predikatlogikens semantik

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Tentamen i logik 729G06 Programmering och logik

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 5: Deduktion

Formell logik Kapitel 7 och 8. Robin Stenwall Lunds universitet

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Grundläggande logik och modellteori (5DV102)

Logik och modaliteter

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet TER1

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition

Föreläsning 6. pseudokod problemlösning logik algoritmer

Introduktion till predikatlogik. Jörgen Sjögren

Något om logik och logisk semantik

Första ordningens logik

Om semantisk följd och bevis

KRITISKT TÄNKANDE I VÄRDEFRÅGOR. 8: Repetition

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

Grundläggande logik och modellteori

Grundläggande logik och modellteori

Elementär logik och mängdlära

F. Drewes Datavetenskapens grunder, VT02. Lite logik

Filosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet

Innehåll. Föreläsning 7. Satslogiken är för grov. Samma sak i predikatlogik: Första ordningens predikatlogik. Logik med tillämpningar

Logik. Dr. Johan Hagelbäck.

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

D. x 2 + y 2 ; E. Stockholm ligger i Sverige; F. Månen är en gul ost; G. 3 2 = 6; H. x 2 + y 2 = r 2.

EDA Digital och Datorteknik 2009/2010

Logik för datavetare DVK:Log Tisdagen 28 oktober Institutionen för dataoch systemvetenskap David Sundgren

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Semantik och logik. Semantik: Föreläsning 3 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Normalisering av meningar inför resolution 3. Steg 1: Eliminera alla och. Steg 2: Flytta alla negationer framför atomära formler

7. FORMELL SATSLOGIK (SL)

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära

4 Något om logik och semantik

Formell logik Kapitel 9. Robin Stenwall Lunds universitet

EDA Digital och Datorteknik 2010/2011

Sanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52

Induktion och rekursion

Grundläggande logik och modellteori

Logik och semantik. Mats Dahllöf, Plan. Semantik och pragmatik

ANDREAS REJBRAND NV3ANV Matematik Matematiskt språk

K3 Om andra ordningens predikatlogik

Föreläsning 5. Deduktion

Vad är semantik? LITE OM SEMANTIK I DATORLINGVISTIKEN. Språkteknologi semantik. Frågesbesvarande

*UXSS YQLQJ±/RJLNPHGWLOOlPSQLQJDUYW

Induktion och rekursion

Anteckningar om logik och semantik

DD1350 Logik för dataloger

Logik en introduktion. Christian Bennet Björn Haglund Dag Westerståhl

Värderelationer och Monadiska Normer i Dyadisk Deontisk Logik

KTH Matematik B.Ek Lösningar tentamen 5B1928 Logik för D (och IT), 29 augusti 2007

BER AKNINGSBARHET F OR DATALOGER. Kent Petersson. Institutionen for Datavetenskap Goteborgs Universitet / Chalmers Goteborg, Sweden

Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen. x y (x > 0) (y > 0) xy > 0 Domän D = R

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska ni kunna?

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

Kompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

Introduktion till formell logik

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Semantik och pragmatik (serie 5)

DD1350 Logik för dataloger

A B A B A B S S S S S F F S F S F S F F F F

Transkript:

729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 160127

Vad är logik? Som ämne, område... 2

Läran om korrekta resonemang Följer slutsatserna av ens antaganden? 3

Alla hundar är djur. Alla enhörningar är djur. Alltså är alla hundar enhörningar. 4

Alla hundar är djur. Alla katter är djur. Alltså är alla hundar katter. 5

Vad har man logik till? 6

Vad är enlogik? Syntax + semantik 7

Vad är enlogik? Språk + mening 8

Syntax Vad är ett korrekt uttryck? 9

Colourlessgreen ideas sleep furiously. (Chomsky) 10

Buffalo buffalo Buffalo buffalo buffalo buffalo Buffalo buffalo 11

(10 + 11) men normalt settinte +11-11( 12

Semantik Vad betyder (de korrekta) uttrycken? 13

Buffalo buffalo Buffalo buffalo buffalo buffalo Buffalo buffalo Bison from Buffalo, which bison from Buffalo bully, themselves bully bison from Buffalo. 14

(10+11) Beräkning? 15

Fixera bådespråk ochmening 16

Vilken är vårlogik? ( den vanliga ) 17

Denna kurs Ungefär... formella metoder för att testa resonemang. 18

Denna kurs Använda (första ordningens) predikatlogik Formalisera resonemang Visa att en slutsats följer. Sanningstabeller Naturlig deduktion Motexempel. Visa att slutsatsen inte följer. Förstå (lite om) vad som kan göras automatiskt. 19

Upplägg Se kurshemsida. 20

SATSLOGIK 21

Satslogik A ((A v B) v C) (A v B) A A B (OBS, inga, ) 22

Folk blir rädda om det är vampyrer i närheten. Och nu är det ju vampyrer i närheten. Så då borde väl folk vara rädda. 23

Grundläggande syntax Atomära satser. Kan vara sanna eller falska. Vampyrer finns. Folk är rädda. Använd ofta bara satssymboler Låt V betyda Vampyrer finns. Låt R betyda Folk är rädda. (OBS! Versaler!) Konnektiven,,,, (Parenteser) 24

-Konjunktion (och) Syntax, exempel V : Det finns vampyrer. R: Folk är rädda. V R -Det är bådeså att det finns vampyrer, ochfolk är rädda. Semantik (jfr sanningstabell) (φ ψ) sant om både φoch ψär sanna. Annars falsk. Syntax, generellt (φ ψ), φoch ψformler. Φ och ψ kallas konjunkter 25

-Disjunktion (eller) Syntax, exempel V : Det finns vampyrer. R: Folk är rädda. V R Antingenfinns det vampyrer ellerså är folk rädda. Eller både och. Semantik (jfr sanningstabell) (φ ψ) sant så fort något av φoch ψär sant. Annars falsk. Syntax, generellt (φ ψ), φoch ψformler. Φ och ψ kallas disjunkter 26

-Negation (inte) Syntax, exempel V : Det finns vampyrer. R: Folk är rädda. Semantik (jfr sanningstabell) φfalsk precis när φ sann. Annars sann. V : Det är inteså att vampyrer finns. (V R)? Det är intebådeså att vampyrer finns och folk är rädda samtidigt. (Men möjligt att folk är rädda utan vampyrer.) Syntax, generellt φ, φformel 27

-Implikation Syntax, exempel V : Det finns vampyrer. R: Folk är rädda. V R Omdet finns vampyrer såär folk rädda. OBS! Vi säger inget om vad som händer om vampyrer inte finns. Semantik (jfr sanningstabell) (φ ψ) enbart falsk om ψ är falsk och φ sann. Annars sann. (φ ψ) är sann om konsekventen ψär minst lika sann som φ Syntax, generellt (φ ψ), φoch ψformler. Φ kallas antecedent, ψ kallas konsekvent 28

-Ekvivalens Syntax, exempel V : Det finns vampyrer. R: Folk är rädda. V R Folk är rädda omoch enbart om (omm) det finns vampyrer. Finns vampyrer, så är folk rädda. Är folk rädda, så finns vampyrer. Semantik (jfr sanningstabell) (φ ψ)sann när ψ och φhar samma sanningsvärde. Annars falsk. Syntax, generellt (φ ψ), φoch ψformler. 29

Problem A v B C 30

Parenteser och prioritet i. (A v B) C ii. A v (B C) (Se tabell) 31

Parenteser och prioritet Formellt: parenteser krävs. Konvention: läs in dem när de saknas. A v B C läses A v (B C) A v B C läses (A v B) C A B läses ( A) B 32

Parenteser och prioritet In propositional formulas the order of precedence from high to low is as follows: negation, conjunction, nand, disjunction, nor, implication, equivalence, exclusive or. (Ben-Ari Mathematical logic..., kap 2.2) v 33

Syntaktisk korrekthet OK: A, A v(b C), A A OK : A v B v C, A [läs (A v B) v C, ( A)] FEL: A, Q vp, Q eller P 34

Satslogik FORMALISERING [I] 35

Folk blir rädda om det är vampyrer i närheten. Och nu är det ju vampyrer i närheten. Så då borde väl folk vara rädda. 36

Steg (i satslogik) 1. Identifiera utsagor som kan vara sanna/falska. Det vill säga atomära satser. Vampyrer här. Folk rädda. 1. Skriv satssymboler R, V 2. Identifiera relationer, ersätt med konnektiv. Folk blir rädda om det är vampyrer i närheten... implikationslikt. V R OBS! Lätt modifikation av betydelsen. Fångar vi det vi vill? 37

Steg (i satslogik) Folk blir rädda om det är vampyrer i närheten. Och nu är det ju vampyrer i närheten. Så då borde väl folk vara rädda. Hur ser hela formaliseringen ut? Vilka genvägar har tagits? 38

Folk blir rädda om det är vampyrer i närheten. Och nu är det ju vampyrer i närheten. Så då borde väl folk vara rädda. Givet formaliseringen, stämmer det alltid? 39

Nästa gång Begrepp, korrekthet, smidiga metoder 40

www.liu.se