BER AKNINGSBARHET F OR DATALOGER. Kent Petersson. Institutionen for Datavetenskap Goteborgs Universitet / Chalmers Goteborg, Sweden
|
|
- Stig Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BER AKNINGSBARHET F OR DATALOGER Fran till P Kent Petersson Institutionen for Datavetenskap Goteborgs Universitet / Chalmers Goteborg, Sweden
2 ii Kent Petersson Department of Computer Science Goteborgs Universitet / Chalmers Goteborg ( kentp@cs.chalmers.se) Copyright c 1987 Kent Petersson
3 iii Forord Denna bok har vaxt fram ur forelasningsanteckningar som jag skrivit for kursen Teoretisk Datalogi som ingar i Matematikerlinjens tredje arskurs vid Goteborgs Universitet. Forelasningsanteckningarna har sin tur vaxt fram under de fyra ar som jag varit ansvarig for kursen. Anledningen till att jag borjade skriva egna anteckningar var att jag tyckte att de bocker som fanns tillgangliga inte tog upp amnet berakningsbarhet ur en datalogisk synvinkel. Det kandes inte meningsfullt att agna en stor del av kursen till att deniera syntax och semantik for en berakningsmodell (Turing-maskiner) som var sa olik de berakningsmodeller som studenterna var vana vid. I synnerhet inte nar problemen med att beskriva syntax och semantik for vanliga programmeringssprak ar sa centrala inom datalogi. Genom att valja en berakningsmodell som liknar ett vanligt programmeringssprak far man, som jag ser det, tva fordelar: Dels ser studenterna sambandet med sin ovriga verksamhet, och dels kan man inom kursens ram ta upp manga datalogiska problem som har med programmeringssprak att gora. Eftersom jag introducerar ett mycket enkelt programmeringssprak som berakningsmodell, kan jag till och med formellt deniera bade syntax och semantik for detta sprak. Jag hoppas att denna utgangspunkt gor att sambandet mellan de problem som tas upp i kursen och vanliga datalogiska problem blir mer framtradande. Jag ar mycket tacksam for de synpunkter pa tidigare versioner av forelasningsanteckningarna som jag fatt bade fran elever och fran olika medlemmar i Programmeringsmetodikgruppen. Diskussionerna i Programmeringsmetodikgruppen om funktionella sprak och typteori har dessutom i mycket stor utstrackning paverkat min installning till datalogiska problem i allmannhet. Jag ar medveten om att boken fortfarande innehaller felaktigheter, en del orsakade av min tankloshet, andra av texthanteringssystemets fantastiska formaga att hela tiden gora som jag skriver och inte som jag vill!!! Synpunkter och papekanden om innehall och tryckfel mottages darfor med stor tacksamhet. Goteborg i december '87 K P
4 iv
5 Innehall 1 INTRODUKTION 1 2 M ANGDL ARA Naturliga tal : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Sanningsvarden : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Tecken : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Heltal : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Sekvenser eller listor : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Cartesiska produkter : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Disjunkta unioner : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Andra mangdbildningsoperationer : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Matematiska funktioner : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Partiella och totala funktioner : : : : : : : : : : : : : : : : : : Injektiva, surjektiva och bijektiva funktioner : : : : : : : : : : Komposition av funktioner : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Funktioner fran naturliga tal : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Funktioner fran Bool : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Funktioner fran listor : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : 26 3 BER AKNINGSBARA FUNKTIONER Upprakningsbara mangder : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : En berakningsmodell programspraket P : : : : : : : : : : : : : : : Denition av programsprak syntax : : : : : : : : : : : : : : : : : : Grammatiker : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Chomsky hierarkin : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : BNF : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Formella sprak : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : P:s syntax : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Abstrakt syntax : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Denition av programsprak semantik : : : : : : : : : : : : : : : : P:s semantik : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Forkortningar : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Satsforkortningar : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Uttrycksforkortningar : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Testforkortningar : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : 80 v
6 vi INNEHALL 3.9 Berakningar med andra dataobjekt : : : : : : : : : : : : : : : : : : : P-program som dataobjekt : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : En interpretator for P-program skriven i P : : : : : : : : : : : : : : : Nagra icke-berakningsbara funktioner : : : : : : : : : : : : : : : : : : Rekursion : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : BER AKNINGSBARA M ANGDER Rekursivt enumerabla mangder : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Avgorbara mangder : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Predikatlogik ar oavgorbar : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : KALKYL Inledning : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : notation : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Abstraktion : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Applikation : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : kalkyl : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Berakningsregler : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Likhetsregler : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Kombinatorer : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Representation av naturliga tal och andra data Rekursion : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : kalkyl och berakningsbarhet : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Oversattning fran P-program till -termer : : : : : : : : : : : En interpretator for -termer skriven i P : : : : : : : : : : : : BER AKNINGSMODELLER Andliga tillstandsmaskiner : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Turing maskiner : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : Rekursiva funktioner : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : LITTERATURH ANVISNINGAR BETECKNINGAR SATSER OCH DEFINITIONER 229 A NAGRA BEVISMETODER 239 B NAGRA SATSER UTAN BEVIS 243
BERÄKNINGSBARHET FÖR DATALOGER
BERÄKNINGSBARHET FÖR DATALOGER Från λ till P Kent Petersson Institutionen för Datavetenskap Göteborgs Universitet / Chalmers 412 96 Göteborg, Sweden ii Kent Petersson (epost 2011: Kent.Petersson(AT)gmail.com)
Tentamen i kurserna Beräkningsmodeller (TDA181/INN110) och Grundläggande Datalogi (TDA180)
Göteborgs Universitet och Chalmers Tekniska Högskola 25 oktober 2005 Datavetenskap TDA180/TDA181/INN110 Tentamen i kurserna Beräkningsmodeller (TDA181/INN110) och Grundläggande Datalogi (TDA180) Onsdagen
Tentamen i kurserna Beräkningsmodeller (TDA181/INN110) och Grundläggande Datalogi (TDA180)
Göteborgs Universitet och Chalmers Tekniska Högskola 19 januari 2005 Datavetenskap TDA180/TDA181/INN110 Tentamen i kurserna Beräkningsmodeller (TDA181/INN110) och Grundläggande Datalogi (TDA180) Onsdagen
Tentamen i kurserna Beräkningsmodeller (TDA181/INN110) och Grundläggande Datalogi (TDA180)
Göteborgs Universitet och Chalmers Tekniska Högskola 16 januari 2007 Datavetenskap TDA180/TDA181/INN110 Tentamen i kurserna Beräkningsmodeller (TDA181/INN110) och Grundläggande Datalogi (TDA180) Onsdagen
En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan endast finnas om mängderna har samma antal element.
BIJEKTION, INJEKTION, SURJEKTION NUMRERBARA (eller UPPRÄKNELIGA) MÄNGDER Allmän terminologi. I samband med variabelbyte vid beräkning av integraler har vi en avbildning mellan två mängder A och B, dvs
Grundläggande logik och modellteori
Modeller och uttrycksfullhet hos predikatlogik Department of mathematics Umeå university Föreläsning 10 Dagens föreläsning 1 Innehåll på resten av kursen 2 Varför verifikation? Formella metoder för verifikation
Sista delen av kursen
Sista delen av kursen handlar om hur program, delprogram och datatyper deklareras och vad det man åstadkommit egentligen betyder. Innehåll Syntaktisk (hur ser det ut) och semantisk (vad betyder det) beskrivning
Lars-Henrik Eriksson
Välkomna till Programmeringsmetodik DV1 Programkonstruktion I+II http://www.csd.uu.se/kurs/pm1/ht02/www/ Lars-Henrik Eriksson lhe@csd.uu.se, http://user.it.uu.se/~lhe Undervisningstillfällen Föreläsningar:
Föreläsning 5. Deduktion
Föreläsning 5 Deduktion Hur ett deduktivt system fungerar Komponenter - Vokabulär Ett deduktivt system använder ett visst slags språk som kan kallas för systemets vokabulär. I mindre formella fall är kanske
Föreläsning 8 i kursen Ma III, #IX1305, HT 07. (Fjärde föreläsningen av Bo Åhlander)
Föreläsning 8 i kursen Ma III, #IX1305, HT 07. (Fjärde föreläsningen av Bo Åhlander) Böiers 5.3 Relationer. Vi har definierat en funktion f: A B som en regel som kopplar ihop ett element a A, med ett element
Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska kunnas?
Avslutning Anmärkningar inför tentan Vad ska kunnas? Avslutning 1 Vad? Anmärkningar inför tentan 1 Att ha en bra förståelse för det som behandlades på föreläsningarna och gruppövningarna räcker i princip.
Anhållan om ändrad ersättning för vissa HST
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Martin Jacobsson Viceprefekt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 031-786
Sista delen av kursen
Sista delen av kursen handlar om hur program, delprogram och datatyper deklareras och vad det man åstadkommit egentligen betyder. Innehåll Syntaktisk (hur ser det ut) och semantisk (vad betyder det) beskrivning
Programspråkslingvistik. Sista delen av kursen. Ett programspråk
Sista delen av kursen Programspråkslingvistik handlar om hur program, delprogram och datatyper deklareras och vad det man åstadkommit egentligen betyder. Innehåll Syntaktisk (hur ser det ut) och semantisk
10. Mängder och språk
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 10. Mängder och språk Sven Gestegård Robertz Institutionen för datavetenskap, LTH 2013 Rekaputilation Vi har talat om satslogik, predikatlogik och härledning
ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT AVSNITT 4
VSNITT ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT Är det möjligt att jämföra storleken av olika talmängder? Har det någon mening om man säger att det finns fler irrationella tal än rationella? Är det överhuvudtaget möjligt
Universitetet i Linköping Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson
1 2 TDDC66 Datorsystem och programmering TDDC67 Funktionell programmering Programmering i Lisp, examinator TDDC67 föreläsare i Lisp Peter Dalenius examinator TDDC66 kursassistent i Lisp + ett stort antal
Introduktion till formella metoder Programmeringsmetodik 1. Inledning
Introduktion till formella metoder Programmeringsmetodik 1. Inledning Fokus på imperativa program (ex. C, Java) program betyder härefter ett imperativt program Program bestäms i en abstrakt mening av hur
Studieplan för utbildning på forskarnivå i datalogi
Studieplan för utbildning på forskarnivå i datalogi Skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Reviderad version, 28 februari 2008. Gemensamma föreskrifter för utbildningen på forskarnivå vid KTH
Turingmaskiner och oavgörbarhet. Turingmaskinen. Den maximalt förenklade modell för beräkning vi kommer använda är turingmaskinen.
Turingmaskiner och oavgörbarhet Turingmaskinen Den maximalt förenklade modell för beräkning vi kommer använda är turingmaskinen. Data är ett oändligt långt band där nollor och ettor står skrivna: Oändligt
9. Predikatlogik och mängdlära
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 9. Predikatlogik och mängdlära Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2014 Rekaputilation Vi har talat om satslogik naturlig härledning predikatlogik
MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1
Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en
Grundläggande logik och modellteori
Grundläggande logik och modellteori Kapitel 8: Predikatlogik Henrik Björklund Umeå universitet 2. oktober, 2014 Första ordningens predikatlogik Signaturer och termer Första ordningens predikatlogik Formler
Övningshäfte 2: Induktion och rekursion
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2017 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 2: Induktion och rekursion Övning D Syftet är att öva förmågan att utgående från enkla samband, aritmetiska och geometriska,
Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng
GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSPLAN IT-fakultetsstyrelsen 2013-02-14 Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng (Computer Science, Bachelor s Programme, 180 credits) Grundnivå/First level 1. Fastställande
TDDC74 Programmering, abstraktion och modellering. Tentamen
AID-nummer: Datum: 2011-01-11 1 Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson TDDC74 Programmering, abstraktion och modellering Tentamen Tisdag 11 januari
7, Diskreta strukturer
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2015 Modeller Matematiska modeller Kontinuerliga modeller Kontinuerliga funktioner
Föreläsning 9: Turingmaskiner och oavgörbarhet. Turingmaskinen. Den maximalt förenklade modell för beräkning vi kommer använda är turingmaskinen.
Föreläsning 9: Turingmaskiner och oavgörbarhet Turingmaskinen Den maximalt förenklade modell för beräkning vi kommer använda är turingmaskinen. Data är ett oändligt långt band där nollor och ettor står
Lite additioner till Föreläsningsanteckningarna. 1 Tillägg till kapitel 1.
Lite additioner till Föreläsningsanteckningarna. Följande additioner har gjorts till anteckningarna men ligger ändå som ett separat dokument för er som redan har skrivit ut anteckningarna och inte vill
Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg
Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 1: Programmets väg 1 Vad är en dator? En maskin vars beteende styrs av de innehållet (bitmönster) som finns lagrade i datorns minne (inte helt olikt förra
Exempel på typer av datorspråk EXCEL
1 2 TDDB82 Perspektiv på Datateknik Breddgivande föreläsning Datorspråk Programmeringsparadigmer Programmeringsspråk Konstruktioner i programmeringsspråk Litteratur: Brookshear, Computer Science - an overview,
729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS
729G06 Logik FÖRELÄSNING 1 ANDERS MÄRAK LEFFLER IDA/HCS 160127 Vad är logik? Som ämne, område... 2 Läran om korrekta resonemang Följer slutsatserna av ens antaganden? 3 Alla hundar är djur. Alla enhörningar
Explorativ övning 4 ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT. Övning A
Explorativ övning 4 ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT Första delen av övningen handlar om begreppet funktion. Syftet är att bekanta sig med funktionsbegreppet som en parbildning. Vi koncentrerar oss på tre viktiga
Föreläsning 5 5DV086 - Programspråk
Föreläsning 5 5DV086 - Programspråk Petter Ericson (pettter@cs.umu.se) Umeå University 6 februari, 2015 Haskell-frågor? Haskell-tips do-syntax State-monaden Dagens plan Programspråksteori Varför? Vad?
Mängder och kardinalitet
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Melin Specialkursen HT07 28 september 2007 Mängder och kardinalitet Dessa blad utgör skissartade föreläsningsanteckningar kombinerat med övningar. Framställningen
Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar I. v. 2.0, den 24/4 2013
Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar I v. 2.0, den 24/4 2013 Om detta kompendium: Filosofiska institutionen, Lunds Universitet staffan.angere@fil.lu.se Förberedande Det här kompendiet är
Grundläggande datalogi - Övning 9
Grundläggande datalogi - Övning 9 Björn Terelius January 30, 2009 Ett formellt språk är en (oftast oändlig) mängd strängar. Språket definieras av en syntax som är en samling regler för hur man får bilda
Primitivt rekursiva funktioner och den aritmetiska hierarkin
Primitivt rekursiva funktioner och den aritmetiska hierarkin Rasmus Blanck 0 Inledning En rad frågor inom logiken, matematiken och datavetenskapen relaterar till begreppet beräkningsbarhet. En del i kursen
Kursanalys för Programmeringsparadigm 2D1361, läsperiod 1 och 2 läsåret 2005/2006
Leif Kusoffsky 2005 - dec - 07 Nada KTH Kursanalys för Programmeringsparadigm 2D1361, läsperiod 1 och 2 läsåret 2005/2006 Kursdata Momentindelning Kursen genomförd Kursledare Kurslitteratur Antal studenter
DD1350 Logik för dataloger. Fö 7 Predikatlogikens semantik
DD1350 Logik för dataloger Fö 7 Predikatlogikens semantik 1 Kryssprodukt av mängder Om A och B är två mängder så är deras kryssprodukt A B mängden av alla par (a,b), där a A och b B. Ex: A={1,2}, B={3,4},
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Kontextfria grammatiker
Kontextfria grammatiker Kontextfria grammatiker 1 Kontextfria grammatiker En kontextfri grammatik består av produktioner (regler) på formen S asb S T T # Vänsterledet består av en icke-terminal (variabel)
Introduktion till programmering. Programspråk och paradigmer
Introduktion till programmering Programspråk och paradigmer Vad är ett programspråk? Aprogramming languageis a formal constructedlanguagedesigned to communicate instructions to a machine, particularly
Tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, onsdagen den 20 augusti 2014, kl
1 Matematiska Institutionen KTH Tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, onsdagen den 20 augusti 2014, kl 14.00-19.00. Examinator: Olof Heden Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna
Grundläggande datavetenskap 4p
Grundläggande datavetenskap 4p Stefan.Pettersson@mh.se http://www.itm.mh.se/~stepet Kursinformation Planering Läsanvisningar Föreläsningsbilder Övningsuppgifter Laborationer 2004-11-04 IT och Medier 1
Programmering II (ID1019)
ID1019 Johan Montelius Instruktioner Betyg Programmering II (ID1019) 2019-03-08 Svaren skall lämnas på dessa sidor, använd det utrymme som nns under varje uppgift för att skriva ner ditt svar (inte på
Explorativ övning 9 RELATIONER OCH FUNKTIONER
Explorativ övning 9 RELATIONER OCH FUNKTIONER Övningens syfte är att bekanta sig med begreppet relation på en mängd M. Begreppet relation i matematiska sammanhang anknyter till betydelsen av samma ord
Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000
2011-12-21 Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 Kurs 1a och 2a i Gy 2011 jämfört med kurs A och B i Gy 2000 Poängomfattningen har ökat från 150 poäng
1 Föreläsning Implikationer, om och endast om
1 Föreläsning 1 Temat för dagen, och för dessa anteckningar, är att introducera lite matematisk terminologi och notation, vissa grundkoncept som kommer att vara genomgående i kursen. I grundskolan presenteras
Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet
Formell logik Kapitel 1 och 2 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 1: Atomära satser Drömmen om ett perfekt språk fritt från vardagsspråkets mångtydighet och vaghet (jmf Leibniz, Russell, Wittgenstein,
Sanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.
MATEMATISK LOGIK Matematisk logik formaliserar korrekta resonemang och definierar formellt bindeord (konnektiv) mellan påståenden (utsagor, satser) I matematisk logik betraktar vi påståenden som antingen
Rekursiva algoritmer sortering sökning mönstermatchning
Anders Haraldsson 1 Anders Haraldsson 2 Dagens föreläsning Programmering i Lisp Fö 6-7 Rekursiva strukturer rekursiva definitioner rekursiva funktioner rekursiva bevis: induktion - rekursion strukturell
SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.
SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj
SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN I MATEMATIK
SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN I MATEMATIK MATEMATISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS UNIVERSITET Turings maskin, beräkningsbarhet och avgörbarhetsproblemet av Simon Wikander 2009 - No 9 MATEMATISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS
Matematikens grundvalar och programmering av datorer
Matematikens grundvalar och programmering av datorer Bengt Nordström Datavetenskap, Chalmers och Göteborgs Universitet, 14 februari, 2005 Datorerna föddes ur logiken 1870: Cantor: Det finns minst två slags
Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p
Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Skriven av Michael Andersson Introduktion Programmering I högnivåspråk fokuserar på själv problemet (algoritmen) istället
Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska ni kunna?
Avslutning Anmärkningar inför tentan Vad ska ni kunna? Avslutning 1 Vad? Anmärkningar inför tentan 1 Att ha en bra förståelse för det som behandlades på föreläsningarna, inlämningsuppgifterna och gruppövningarna
Grundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare som undervisar i gy eller komvux gy nivå, 7,5 hp
Grundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare som undervisar i gy eller komvux gy nivå, 7,5 hp Dag Wedelin, bitr professor, och K V S Prasad, docent Institutionen för data- och
6 Rekursion. 6.1 Rekursionens fyra principer. 6.2 Några vanliga användningsområden för rekursion. Problem löses genom:
6 Rekursion 6.1 Rekursionens fyra principer Problem löses genom: 1. förenkling med hjälp av "sig själv". 2. att varje rekursionssteg löser ett identiskt men mindre problem. 3. att det finns ett speciellt
1.1. Fördjupning: Jämförelse av oändliga mängder
Kapitel 1 Kardinalitet Den här texten är tagen från boken Diskret matematik av Asratian Björn Turesson (och delvis modifierad) Av den anledningen finns det visa hänvisningar på en del ställen som är ersatta
Datorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker,
Tentamen i. TDDC67 Funktionell programmering och Lisp
1 Linköpings tekniska högskola Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson Tentamen i TDDC67 Funktionell programmering och Lisp och äldre kurser TDDC57 Programmering, Lisp och funktionell programmering
Programmering, grundkurs
DNR LIU-2018-02499 1(5) Programmering, grundkurs Programkurs 8 hp Introduction to Computer Programming TDDE44 Gäller från: 2019 VT Fastställd av Programnämnden för elektroteknik, fysik och matematik, EF
En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan finnas endast om mängderna har samma antal element.
Inversa unktion BIJEKTION, INJEKTION, SURJEKTION Allmän terminologi I samband med variabelbyte vid beräkning av integraler har vi en avbildning mellan två mängder A och B, dvs en unktion : A B Vi har otast
Exempel på typer av datorspråk EXCEL
1 2 TDDC10 Perspektiv på datateknik/datavetenskap TDDC79 Perspektiv på informationsteknologi TDP001 Handhavande av datormiljö (D, IT, C, IP) Breddgivande föreläsning Historik Datorspråk Programmeringsparadigmer
Definition. Mängden av reguljära uttryck på alfabetet Σ definieras av. om α och β är reguljära uttryck så är (α β) ett reguljärt uttryck
Lunds tekniska högskola Datavetenskap Lennart Andersson Föreläsningsanteckningar EDAF10 6 Reguljära uttryck I unix-skal finns ange enkla mönster för filnamn med * och?. En del program, t ex emacs, egrep
Universitetet i Linköping Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson 2
Anders Haraldsson 1 Anders Haraldsson 2 Dagens föreläsning Programmering i Lisp Fö 5 - Funktioner - lambda-uttryck (avs 7.1) - funcall och function (avs 7.2) - Högre ordningens funktioner (avs 7.) - Iteratorer
Instruktioner - Datortentamen TDDE24 och TDDD73 Funktionell och imperativ programmering (i Python)
Instruktioner - Datortentamen TDDE24 och TDDD73 Funktionell och imperativ programmering (i Python) Hjälpmedel Följande hjälpmedel är tillåtna: Exakt en valfri bok, t.ex. den rekommenderade kursboken. Boken
Programmeringsteknik I
Programmeringsteknik I HT18 Lärare: Johan Öfverstedt (johan.ofverstedt@it.uu.se, rum 2144) och ett stort antal labbhandledare Föreläsning 1: Intro till kursen Registrering och avregistrering Undervisningsformer:
Dagens föreläsning Programmering i Lisp Fö 5
Anders Haraldsson 1 Dagens föreläsning Programmering i Lisp Fö 5 - Funktioner - lambda-uttryck (avs 7.1) - funcall och function (avs 7.2) - Högre ordningens funktioner (avs 7.3) - Iteratorer - Egenskaper
Presentation. Curriculum Vitae för Lars Kristiansson, 2004-10-28-1 -
Presentation Jag heter Lars Kristiansson. Jag är född 1963 och har studerat datavetenskap på Göteborgs Universitet. Jag har nu avslutat utbildningen, och är alltså filosofie kandidat i datalogi. Nyligen
I kursen i endimensionell analys är mängden av reella tal (eng. real number), R, fundamental.
Lunds tekniska högskola Datavetenskap Lennart ndersson Föreläsningsanteckningar EDF10 4 Mängder 4.1 Motivering Mängden är den mest grundläggande diskreta strukturen. Nästan alla matematiska begrepp går
Sådana avbildningar kallar vi bijektioner mellan A och B (eller från A till B).
BIJEKTION, INJEKTION, SURJEKTION Allmän terminologi. I samband med variabelbyte vid beräkning av integraler har vi en avbildning mellan två mängder A och B, dvs en funktion f : A B. Vi har oftast krav
SKOLFS. beslutade den XXX 2017.
1 (11) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning
DD1361 Programmeringsparadigm. Carina Edlund
DD1361 Programmeringsparadigm Carina Edlund carina@nada.kth.se Funktionell programmering Grundidéen med funktionell programmering är att härma matematiken och dess funktionsbegrepp. Matematiskt funktionsbegrepp
Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2011
Institutionen för kultur och kommunikation Linköpings universitet Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2011 Kursansvarig lärare: Richard Hirsch (281856) Richard.Hirsch@liu.se Vecka
Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar v , den 24/
Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar v. 2.1.1, den 24/11 2014 Om detta kompendium: Filosofiska institutionen, Lunds Universitet staffan.angere@fil.lu.se Förberedande Det här kompendiet
Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19
Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium IV v. 2.0, den 29/4 2013 III. Metalogik 17-19 Modeller för satslogiken 18.1 Vi har tidigare sagt att en modell är en tolkning av en teori
Dataabstraktion. TDDD73 Funktionell och impterativ programmering i Python Föreläsning 12. Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap
Dataabstraktion TDDD73 Funktionell och impterativ programmering i Python Föreläsning 12 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 2013-11-12 Översikt Vad är abstraktion? Vad är en abstrakt datatyp?
Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 Kursadministration 1. 2 Introduktion 2 2.1 Varför logik?... 2 2.2 Satslogik... 2
Föreläsning 1 Syntax 729G06 Logikdelen Föreläsningsanteckningar i Programmering och logik 21 januari 2014 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 1.1 Innehåll Innehåll 1 Kursadministration 1 2 Introduktion
Datastrukturer och algoritmer
Datastrukturer och algoritmer Föreläsning 5 Algoritmer & Analys av Algoritmer Algoritmer Vad är det? Innehåll Mer formellt om algoritmer beräkningsbarhet Att beskriva algoritmer Analysera algoritmer Exekveringstid,
Programmering för alla!
Programmering för alla! Inspirationsseminarium för lärare i grundskola och gymnasium Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Video http://www.svt.se/nyheter/sverige/krav-pa-att-elever-lar-sig-programmera
Lite Kommentarer om Gränsvärden
Lite Kommentarer om Gränsvärden På föreläsningen (Föreläsning 2 för att vara eakt) så introducerade vi denitionen Denition. Vi säger att f() går mot a då går mot oändligheten, uttryckt i symboler som f()
Formell Verifiering. Hur vet man att ett system fungerar korrekt? Lisa Kaati
Formell Verifiering Hur vet man att ett system fungerar korrekt? Lisa Kaati Innehåll Motivering Formell verifiering Modellkontroll (model checking) Verifiering av kod Forskning Dator system finns överallt
Övningshäfte 3: Funktioner och relationer
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MAM100, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 3: Funktioner och relationer Övning H Syftet är att utforska ett av matematikens viktigaste begrepp: funktionen. Du har
Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 4
Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 4 4.7 Vi visar först att A 2n 3 2 n 2 med ett induktionsbevis. Basfall: n 0 Vi har att 3 2 0 2 A 0, och alltså gäller likheten för n 0. Induktionssteget: Antag
Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Ht-16 Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ÄMNES- OCH ÄMNESDIDAKTISKA STUDIER Kurs: Grundläggande engelska för grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I,
FÖRELÄSNING 2, TDDC74, VT2018 BEGREPP PROBLEMLÖSNING MED HJÄLP AV FALLANALYS PROBLEMLÖSNING MED HJÄLP AV REKURSION
FÖRELÄSNING 2, TDDC74, VT2018 Begrepp och definitioner (delvis från föreläsning 1) Fallanalys som problemlösningsmetod Rekursivt fallanalys Rekursiva beskrivningar och processer de kan skapa Rekursiva
Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2009
Institutionen för kultur och kommunikation Linköpings universitet Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2009 Kursansvarig lärare: Richard Hirsch (281856) Richard.Hirsch@liu.se Vecka
MA2047 Algebra och diskret matematik
MA2047 Algebra och diskret matematik Något om funktioner och relationer Mikael Hindgren 1 oktober 2018 Funktionsbegreppet Exempel 1 f (x) = x 2 + 1, g(x) = x 3 och y = sin x är funktioner. Exempel 2 Kan
DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?
DD1350 Logik för dataloger Fö 1 - Introduktion Vad är logik? Vetenskapen som studerar hur man bör resoneraoch dra slutsatser utifrån givna påståenden (=utsagor, satser). 1 Aristoteles (384-322 f.kr) Logik
7, Diskreta strukturer
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 7, Diskreta strukturer Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2013 1 Inledning 2 Satslogik Inledning Satslogiska uttryck Resonemang och härledningar
Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1
Algoritmer Lars Larsson VT 2007 Lars Larsson Algoritmer 1 1 2 3 4 5 Lars Larsson Algoritmer 2 Ni som går denna kurs är framtidens projektledare inom mjukvaruutveckling. Som ledare måste ni göra svåra beslut
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer. 13. Problem. Sven Gestegård Robertz. Datavetenskap, LTH
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer 13. Problem Sven Gestegård Robertz Datavetenskap, LTH 2014 Rekaputilation Vi har talat om satslogik och härledning predikatlogik och substitution mängder
Mängder, funktioner och naturliga tal
Lådprincipen Följande sats framstår som en fullständig självklarhet: Sats (Lådprincipen (pigeon hole principle)). Låt n > m vara naturliga tal. Fördelar man n föremål i m lådor, så kommer åtminstone en
KURSUTVÄRDERING CD5560 FABER VT2003
KURSUTVÄRDERING CD5560 FABER VT2003 Antal utvärderingar = 24 Datalogi = 20 Datateknik = 1 Övr. = 1 Blank = 2 Fråga 1 - Förkunskaper Ja = 23 Nej = 0 Blank = 1 inga Slutsats: Förkunskaper uppfattas som tillräckliga.
Sats. Om t är en rätvinklig triangel så är summan av kvadraterna på kateterna i t lika med kvadraten på hypotenusan.
Lunds tekniska högskola Datavetenskap Lennart Andersson Föreläsningsanteckningar EDAF10 3 Predikatlogik 3.1 Motivering I satslogiken är de minsta beståndsdelarna satslogiska variabler som kan anta värdena
Föreläsning 9 Exempel
Föreläsning 9 Exempel Intervallhalveringsmetoden DA2001 (Föreläsning 9) Datalogi 1 Hösten 2013 1 / 24 Föreläsning 9 Exempel Intervallhalveringsmetoden Newton-Raphsons metod DA2001 (Föreläsning 9) Datalogi