IT ordlista Svensk -Engelsk Begreppsförklaringar



Relevanta dokument
IT DRIFTTJÄNSTER 2010

Bilaga Begrepp IT DRIFT

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8)

Allmänna villkor. för Mina meddelanden. Bilaga 4 Servicenivåer (SLA) version 1.0 (Gäller fr.o.m )

Bastjänsterna ovan avser driftfasen. Införandet genomförs som ett projekt som drivs av Cygate i samarbete med kunden.

Arbetsplatstjänsten / SUA

Bilaga 1. Definitioner

TJÄNSTEBESKRIVNING SERVICE MANAGEMENT

Sweden ICT Week. Avtala IT och möjliggör en god relation mellan verksamheten och IT. Anita Myrberg BiTA Service Management.

Riktlinje för Systemförvaltning

Examinering i ITIL Foundation

Checklista för Driftsättning - Länsteknik

Handläggningsordning för förvaltning av IT-system vid Högskolan Dalarna

ITIL Service Management

Förnyad certifiering av driftleverantörerna av Ladok

Processbeskrivning Configuration Management

Systemdrift och Systemförvaltning Centrala verksamhetssystem Service Desk

Systemförvaltningshandbok

Ansvar och roller för ägande och förvaltande av informationssystem

Datacentertjänster IaaS

Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet. Publiceringsdatum Juni 2007 ( rev. September 2011)

5 VAD RAMVERKET BETYDER FÖR DIG SOM ANBUDSGIVARE

Service Management Tjänstebeskrivning

Riktlinjer för informationssäkerhet

Configuration Management Vägen till ordning och reda med rätt stöd!

SLA-användning i kommunerna

ADDING VALUE CONSULTING AB ITIL FOUNDATION KURS

Riktlinjer för informationssäkerhet

VERVA. Fujitsu Services Kenneth Landérus F

effekt nu Kunskapsinitiativet

Visionen om en Tjänstekatalog

GRUND - SLA. Beslutsdatum Detta dokument syftar till att beskriva grund SLA vid Göteborgs universitet STYRDOKUMENT

I det här dokumentet beskriver IT-mästarens tjänsten Applikationsdrift, dess ingående komponenter och dess tillägg.

Tjänsten baseras på realtidsövervakning av era utskriftsenheter samt tydliga rutiner för problemlösning och effektivisering.

Bilaga 9 Säkerhet Dnr: /2015 Förfrågningsunderlag

Mittuniversitetets riktlinjer för systemförvaltning

ATEA. Tjänstekoncept. Arbetsplats och utskrift som funktion. Ateas tjänsteleverans till Kammarkollegiet. Version

Bilaga 3 Säkerhet Dnr: /

ISO med kundfokus

TJÄNSTEBESKRIVNING SERVICEDESK

Remote Access Service

Processbeskrivning - Incident Management

Processbeskrivning - Incident Management

Systemförvaltningsmodell för LiU

Tjänstebeskrivning Service Desk

Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet. Beslutsdatum (rev )

INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2

Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun

Service Level Agreement mall för kommunalt IT-stöd

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Regelverk. Infrastrukturen för vidareförmedling av grundläggande uppgifter om företag. Bilaga B. Servicenivåer konsument, SLA. Version: 1.

IT-SÄKERHETSPLAN - FALKÖPINGS KOMMUN

Bygg bro mellan ITIL v2 och v3 - Bridgekurser - DF Seminarium

IT-SÄKERHETSPLAN - FALKÖPINGS KOMMUN

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT

VGR-RIKTLINJE FÖR KOMMUNIKATION OCH DRIFT

Regelverk. Infrastrukturen för vidareförmedling av grundläggande uppgifter om företag. Bilaga C. Servicenivåer Producent, UC. Version: 1.

Karlstads kommuns IT-verksamhet

Sjunet standardregelverk för informationssäkerhet

Kravspecifikation IT-drift, helhetsansvar

Informationssäkerhetspolicy för Ånge kommun

Guide inför ett. storageprojekt. Viktiga överväganden inför lagringskonsolidering

Riktlinjer för Informationssäkerhet Falkenbergs Kommun Kommunledningskontoret

Sourcingdagarna, 8-9 Februari

Koncernkontoret Avdelningen för Digitalisering och IT

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Gymnastik- och idrottshögskolan 2010.

Ledningssystem för IT-tjänster

Bilaga 4b. Underhåll. Upphandling av IT-stöd för barn- och elevregister inom Skolplattform Stockholm UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Förfrågningsunderlag

Sjunet Anslutningsavtal Standardregelverk för informationssäkerhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

Utarbetat av Område Informationsklass. Teknisk standard Ånge Kommun...1. Syfte med beskriven it-miljö...3. Hårdvara...

Hjälpmedel: Hjälpmedel som finns på plats: Valda artiklar del 1 och del 2 (gäller för del 2 av tentan) Inga övriga hjälpmedel

Carina Wikstrand DNR: MIUN 2016/2116 IT: 2016/009. Mittuniversitetets systemförvaltningsmodell

Version Datum Kommentar Utfärdare. 1.0a Första utkastet Joakim Jenhagen. 1.0b Andra utkastet Thomas Norlin Joakim Jenhagen

Helhetsåtagande underhåll och drift

Processbeskrivning Problem Management

Förslag till SLA (Service Level Agreement) avseende datordrift av Ladok

Informationssäkerhet är ett medel som bidrar till att uppnå kommunens övergripande mål.

Bilaga 9. Överenskommelse om tjänstenivåer (SLA)

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0)

Vad är molnet? Vad är NAV i molnet? Vem passar NAV i molnet för? Fördelar med NAV i molnet Kom igång snabbt...

Yrkesmässig certifiering för ITIL PRAXIS FÖR TJÄNSTEHANTERING. ITIL Foundation-certifikat inom Hantering av IT-tjänster KURSPLAN

IT-säkerhetsinstruktion Förvaltning

TJÄNSTEBESKRIVNING DATACENTER

Hjälpmedel: Hjälpmedel som finns på plats: Valda artiklar (gäller för del 2 av tentan) Inga övriga hjälpmedel

PIMM PROFECTO INFRASTRUCTURE MANAGEMENT MODEL ETT WHITEPAPER OM PIMM

BILAGA 6 DEFINITIONER. Dokument och Ärendehanteringssystem Dnr: SUN 59/2013 Bilaga 6 Definitioner

Bilaga 8D Tjänster för Stadens Pedagogiska Verksamheter

IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna. Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ Agenda

RUTIN FÖR DRIFTSÄTTNING

EXEMPEL. Informationssäkerhetsinstruktion: Kontinuitet och Drift (Infosäk KD)

Systemdrift och Systemförvaltning Centrala verksamhetssystem Service Desk

Om ITSM-barometern. Vi hoppas att även du tycker att rapporten är intressant och att du vill delta även nästa år. Tack än en gång för ditt deltagande!

Software Asset Management (SAM) Licenshantering i Göteborgs Stad

BILAGA 3 TJÄNSTENIVÅ SLA ÖVERENSKOMMELSE OM TJÄNSTENIVÅ

Upphandling 1-1 Datorer. Bilaga 4: Service Level Agreement (SLA)

Informationssäkerhetsanvisningar Förvaltning

Bilaga Funktionshyra Vårdval Gynekologi sida 1 (5) FUNKTIONSHYRA. Vårdval Gynekologi

Systemdrift och Systemförvaltning Centrala verksamhetssystem Service Desk

DFC bild 1

Transkript:

IT ordlista Svensk -Engelsk Begreppsförklaringar IT-AVDELNINGEN

A Användarsupport I Incidentansvarig Incidenthantering Incidentkontroll Incidentärende Internt servicenivåavtal K Konfigurationsdatabas Konfigurationsenhet Konfigurationshantering Kontinuitetsplan M Mjukvarubibliotek P Prioriteringsnivå Problemhantering Problemkontroll Problemärende R Riskanalys Riskhantering S Servicefönster Servicenivå Servicenivåansvarig Servicenivåavtal Servicenivåhantering Servicenivåkontrakt Servicenivåkrav Servicenivåmålsättning Servicenivå åtagande Supportansvarig Supportnivå Help Desk eller Service Desk Incident Manager Incident Management Incident Control Incident Record Operational Level Agreement (OLA) Configuration Management Database (CMDB) Configuration Item (CI) Configuration Management IT Service Continuity Plan Definitive Software Library (DSL Severity Level Problem Management Problem Control Problem Record Risk Analysis Risk Management Service Window Service Level Service Level Manager Service Level Agreement (SLA) Service Level Management (SLM) Service Level Contract (SLC) Service Level Requirements (SLR) Service Level Objectives (SLO) Service Level Agreement (SLA) Service Desk Manager Support Line/Level

T Tillgänglighetsansvarig Tillgänglighetshantering Tillgänglighetsplan Tjänstekatalog Availability Manager Availability Management Availability Plan Service Catalogue (SC) Begreppsförklaringar Acceptans Formell överenskommelse att rutiner och IT-tjänster uppfyller avtalade specifikationer. Godkännande föregås vanligen av ett accepptanstest som måste uppfyllas av leverantören. Accepptanstest Den test som genomförs med syfte att undersöka om rutiner, IT-tjänster mm fungerar enligt avtalade specifikationer. Användare De personer som dagligen nyttjar avtalade IT-tjänster. Applikation Programvara som utför specifika funktioner direkt mot användare, eller mot andra applikationer. En applikation körs på en eller flera servrar och/eller klienter. En applikation använder en dators operativsystem eller andra systemprogram. Applikationsdrift Med applikationsdrift menas här s.k. teknisk applikationsdrift, vilket innebär att IT-avdelningen ansvarar för de lägre nivåerna av en applikations drift, såsom serverutrustning, systemprogram och filsystem. Vanligen ingår också att sköta övervakning av applikationsserver och databasserver, samt att kunna stoppa/starta desamma. Däremot ingår inte uppgifter på nästa nivå såsom inställning av parametrar inne i Applikationen eller ansvar för felprogrammering ( buggar ) i applikationen. Arkivering Tjänst för att långtidslagra data, t ex med hierarkisk lagring där lagringssystemet själv identifierar information som sällan begärs och flyttar över denna till långsammare, säkrare och mer kostnadseffektivt lagringsmedia. Asset Management Tjänst för att följa upp och rapportera värdet och ägandet av finansiella tillgångar under deras livscykel. En särskild del av detta är Software Asset Management (SAM), vilket är tjänster för att hantera programvarulicenser i första hand med speciella produkter avsedda för detta.

Avbrott Förlusten av förmågan att fungera enligt specifikation eller att leverera det resultat som krävs. Termen kan också användas när man åsyftar IT-tjänster, processer, aktiviteter, konfigurationsenheter etc. Ett avbrott orsakar ofta en Incident. Benchmark Den fastställda statusen av någonting vid en specifik tidpunkt. Ett benchmark kan skapas för en konfiguration, en process eller vilken annan mängd data som helst. Ett benchmark kan till exempel användas: För att fastställa nulägessituation inför förändringar. För att kunna jämföra lösningar. För att dokumentera prestandaegenskaper eller kostnader under normal drift. Benchmarking Att jämföra ett prestandavärde med ett referensvärde eller med bästa praxis. Termen benchmarking används också när en serie av benchmark (prestandavärden) skapas för att jämföra resultat över tiden för att bl.a. kunna visa på framsteg eller förbättringar. Certifiering Att utfärda ett certifikat för att bekräfta att något uppfyller standard. Certifiering innebär en formell revision gjord av ett oberoende, ackrediterat organ. Termen certifiering används också för företeelsen att dela ut ett certifikat till någon som ett bevis för en kvalifikation. Datalagring Med Datalagring avses utrustning inklusive systemprogramvara för lagring av data. Due Diligence Med Due Diligence avses att göra en begränsad genomgång av ett område. 1. Myndighetens genomgång av hur leverantören avser att utföra erbjudna tjänster, med syfte att kontrollera trovärdigheten. 2. Leverantörens genomgång av det underlag som tillhandahålls inför anbudsgivning, underlaget kan dels vara skriftligt men också visningar av driftmiljöer, driftdokumentation etc. Drift Den dagliga hanteringen av IT-tjänster i form av leverantörens åtgärder, i eller i anslutning till aktuellt IT-objekt (t ex Server, Klient eller Applikation), med syfte att objektet ska fungera enligt avtalad överenskommelse mellan myndighet och leverantör.

Förvaltningsobjekt I dagligt tal används termen system som en beskrivning av maskin- och programvaror som sätts ihop för att utföra en uppgift i en verksamhet. Men ett system är mer än bara dessa två delar. Ett förvaltningsobjekt är ett vidare begrepp och består sammantaget av flera definierade delar. Delar som ingår är SLA, applikationsdokument, rutiner och processer. Övriga beroenden, t ex internet uppkoppling eller brandväggsregler är generella och styrs av ITavdelningens organisation. Ett förvaltningsobjekt innehåller samtliga förvaltningsdelar, och övriga beroenden styrs via förvaltningsobjektets SLA. Etablering av ett förvaltningsobjekt Med etablering menas den process som skapar ett förvaltningsobjekt och en förvaltningsorganisation. Normalt är detta en del av genomförandeprojektet för ett nytt system. För att förenkla för verksamheten har IT-avdelningen tagit fram en guide över vad som behöver tänkas på inför etablering av ett förvaltningsobjekt. Checklistor finns också för nytt system, avveckling av system och integrationer av system. En etablering ska resultera i följande Definierat förvaltningsobjekt via applikationsdokumentationen Upprättad förvaltningsorganisation som systemägare, systemförvaltare och systemtekniker Upprättat avtal mellan systemägare och leverantören. Att ett SLA upprättas mellan IT avdelningen och systemägaren Förvaltningsorganisationen Förvaltningsorganisationen är en grupp som har den övergripande bilden över våra olika förvaltningsobjekt. Här diskuteras integrationsfrågor och systemsamband. Här förs också diskussioner när det gäller förändringar av system för att säkerställa att detta inte påverkar andra förvaltningsobjekt. Som stöd till systemägare/systemförvaltare i sin roll som IT-beställare finns förvaltningsgruppen System och Integration. Denna ger stöd åt systemägarna i deras arbete mot intern (IT-avdelningen) eller extern leverantör. Förvaltningsrutiner Beroende på förvaltningsobjekt ska det alltid finnas ett antal rutiner dokumenterade. Dessa varierar naturligtvis mycket mellan olika objekt. Om det finns krav från andra system som påverkar detta förvaltningsobjekt fångas detta upp i förvaltningsgruppen.

Förändringshantering Ett av huvudområdena kring systemförvaltning är att se till att vi har system som svarar mot verksamhetens krav. Förvaltningsgruppen System och Integration samlar in synpunkter och utvecklingsbehov på systemet från användare, detta sker ofta i de olika roller som finns definierade. Systemtekniker framför i samråd med systemförvaltaren eventuella behov av förändringar i den tekniska miljön Om det finns krav från andra system som påverkar detta förvaltningsobjekt fångas detta upp i förvaltningsgruppen. Help -Service Desk Help -Service Desk är kontaktytan mellan leverantören och användarna och navet för hantering (registrering, uppföljning mm) av ärenden (incidenter, servicebegäran, klagomål mm). Incident Ett oplanerat avbrott i en IT-tjänst eller reduktion av kvalitén för en IT-tjänst. Ett fel i en Konfigurationsenhet som ännu inte påverkat tjänsten är också en incident, till exempel fel på en speglad disk. Incidenthantering Hantering av incidenter under dess livscykel, bland annat för att minimera tiden som incidenten påverkar användarna. Informationssäkerhet Att säkerställa konfidentialitet, integritet och tillgänglighet för tillgångar, information, data och ITtjänster hos en organisation. Utöver den elektroniska hanteringen inkluderar begreppet också hanteringen av papper, tillträde till lokaler, telefonsamtal etc. Införandet Vid Införandet planeras och utförs de aktiviteter som krävs för att kunna inleda driftfasen. Införandefasen indelas i stegen etablering, accepptanstest och övertagande. Etablering innebär att leverantören etablerar den driftmiljö (Servrar, nätverk, säkerhetslösningar, stödsystem, etc.) som krävs, kommunikationsplaner skapas, leverantörens driftorganisation bemannas, utbildas och förbereds för att överta tjänsterna. Accepptanstest innebär att tester genomförs med syftet att undersöka om rutiner och tjänsterna fungerar enligt avtalet. Införandeplan Den detaljerade plan som styr Införandet. Innehåller vanligen tid-, resurs- och aktivitetsplanering, ansvarsfördelning mellan berörda parter, organisation och bemanning av Införandeprojektet. Införandeprojekt Införandet genomförs vanligen i projektform, detta projekt kallas införandeprojektet.

ITIL (IT Infrastructure Library) ITIL är en mängd bästa praxis/riktlinjer för hantering av IT. ITIL ägs av OSC (Office of Government Commerce) och består av en serie publikationer som ger ledning rörande leverans av kvalitativa ITtjänster och de processer och faciliteter som behövs för att stödja dem. Se även http://www.itil.co.uk/ för mer information. Klienter Med Klienter avses såväl mobil som fast IT-utrustning som användare nyttjar direkt. Utrustningen är klientdatorer (med kringutrustning), multimedia utrustning (med kringutrustning) och skrivare (med kringutrustning). I gruppen skrivare accepteras även utrustning för inläsning och multifunktionsenheter. Klienter indelas i klientutrustning och klientprogramvara. I klient begreppet inkluderas den systemprogramvara (operativsystem, BIOS etc.) som krävs för att klienten ska fungera som fristående enhet. Kommunikation Med Kommunikation avses utrustning inklusive systemprogramvara för datakommunikation inklusive systemprogramvara, exempelvis utrustning för LAN/WAN, internetåtkomst, fjärråtkomst och säkerhet. Konfiguration En generisk term som används för att beskriva en grupp av Konfigurationsenheter som samverkar för att leverera en IT-tjänst eller en betydande del av en IT-tjänst. Termen används också för att beskriva parameterinställningar för en eller flera konfigurationsenheter Alla komponenter som måste hanteras för att en IT-tjänst ska kunna levereras. Information om varje Konfigurationsenhet lagras i en konfigurationspost i Konfigurationshanteringssystemet (CMS) och underhålls under sin livscykel. Konfigurationsenheter kan bestå av IT-tjänster, hårdvara, mjukvara, byggnader, människor och formell dokumentation. Konfigurationshantering Hantering av den information om Konfigurationsenheter och deras relationer som behövs för att leverera IT-tjänster. Denna information administreras under hela Konfigurationsenhetens livscykel. Kontinuitetsplan En plan som definierar de steg som behövs för att återställa en eller flera IT-tjänster. Planen ska också innehålla startpunkter för verkställande av plan, vilka människor som skall involveras, kommunikation etc. Samverkan Den samverkan som krävs mellan myndigheten och driftleverantören för att säkerställa att drifttjänster levereras enligt avtal och att uppställda mål med uppdraget uppnås. Detta inkluderar en rad frågor på olika nivåer inom den kontaktyta som finns mellan parterna, som ofta formaliseras med olika forum för olika typer av frågor. Exempel på aktiviteter i denna samverkan: Operativa frågor, avtalsuppföljning, kvalitetsuppföljning, säkerhetsfrågor, strategiarbete, eskalerade frågor, avtalstolkning, relationsfrämjande aktiviteter, avtalsförhandlingar.

Servicefönster Servicefönster är tid då det utföras planerade underhållsåtgärder på avtalade funktioner, produkter och tjänster. Servrar Med Servrar avses utrustning inklusive systemprogramvara för datakraft med central eller distribuerad placering. Servicenivå (Service Level) En viss nivå som tjänsterna ska uppnå per mätområde, t ex svarstid i Help -Service Desk Servicenivåavtal (Service Level Agreement - SLA) Avtalade servicenivåer, mätområden, mätmetoder mm. Synkronisering Begrepp inom datalagring för att spegla (kopiera, replikera) data mellan Konfigurationsenheter, t ex för disklagringssystem, databaser eller för att åstadkomma ned/uppladdning av filer till mobila enheter innan de används fristående. Systemprogram Den programvara som behövs för att en dator ska fungera, t ex operativsystem, BIOS och drivrutiner. Säkerhetskopiering -Backup Kopiering av data för att skydda mot förlust av originalets integritet eller tillgänglighet eller då data oavsiktligt raderats. Tjänsteförfrågan En begäran från en användare om information, råd om handhavande, inställningar, beställningar för tillgång till viss IT-tjänst etc. Till exempel att nollställa ett lösenord eller att leverera IT-tjänster av standardtyp till en ny användare. En tjänsteförfrågan behandlas ofta av en Service Desk. Tjänstekatalog (Tjänstebeskrivning) En databas eller ett strukturerat dokument med information om de avtalade IT-tjänsterna. Tjänstekatalogen innehåller vanligen information (per tjänst) om utrustning, licenser, ansvarsfördelning mellan myndighet och leverantör, och förutsättningar för tjänsternas leverans (t ex volymer). Tjänstekatalogen fokuserar vanligen på vad som ska levereras och inte hur detta ska utföras. Övervakning Kontinuerlig övervakning av en Konfigurationsenhet, en IT-tjänst eller en process för att upptäcka problemhändelser mm och för att säkerställa att nuvarande status är känd.