Fiskeriverkets årsrapport 2008 Lena Bergström F, Ingvar Lagenfelt F, Frida Sundqvist F, Mathias Andersson S. Mars 2009

Fiskeriverkets årsrapport 28 Lena Bergström F, Ingvar Lagenfelt F, Frida Sundqvist F, Mathias Andersson S F Fiskeriverket S Stockholms universitet Mars 29 1

Fiskundersökningar vid Lillgrund - Kontrollprogram för Lillgrunds vindkraftpark. Fiskeriverkets årsrapport 28. Lena Bergström, Ingvar Lagenfelt, Frida Sundqvist (Fiskeriverket), Mathias Andersson (Stockholms universitet). Mars 29. Innehållsförteckning:. Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 2. Provfisken med ryssjor och nätlänkar... 4 2.1 Metodik vid aktuella provfisken... 4 2.2 Resultat från provfiske med ryssjor under våren... 8 2.3 Resultat från provfiske med nätlänkar... 13 3. Ekointegrering (Enkelekoräkning, SED)... 17 4. Telemetri... 18 5. Akustik... 22 5.1 Metodik vid akustiska mätningar... 22 5.2 Lillgrunds vindkraftspark... 24 5.3 Resultat och diskussion... 24 6. Provtagningsprogram... 227 7. Referenser... 28 Appendix 1... 29 Appendix 2... 3. Sammanfattning Regeringen gav 21 tillstånd till uppförande av en vindkraftpark på Lillgrund i Öresund. Underökningarna i det uppföljningsprogram för eventuella effekter på fisk och fiske som tagits fram, omfattar både en period före anläggandet av vindkraftparken och tre år efter idrifttagandet. Programmets provfisken och datainsamling startade med en baslinjestudie under åren 22 till 25. Lillgrunds vindkraftpark, med 48 vindkraftverk, togs i full drift i början av år 28. I föreliggande rapport presenteras de undersökningar som utförts under parkens första driftsår, samt hur dessa förhåller sig till undersökningsresultaten perioden före vindkraftparkens etablering. Utförandet är integrerat med forskningsprogrammet Vindval som finansieras via Naturvårdsverket. Både bentisk och pelagisk fisk ingår i undersökningarna liksom fiskvandring. Provfisken. Provfisken med nät och ryssjor har utförts för att få kunskap om bottenlevande fiskarter har påverkats av närvaron av vindparken på Lillgrund. Parallellt med vindkraftparken studeras två referensområden, Bredgrund och Sjollen, för att kunna identifiera om eventuella förändringar beror på vindkraftparken eller på mer storskaliga sammanhang. Genomförandet under år 28 har kunnat utföras planenligt. Framför allt under fisket med nätlänkar under hösten har fisket dock påverkats påtagligt av att det förekommit stora mängder strandkrabba. Resultaten för år 28 har översiktligt jämförts med motsvarande fisken under baslinjeperioden 22-25. Dessa provfisken kommer att upprepas år 29-21, vilket förväntas ge en mer tillförlitlig bild där även mellanårsvariation beaktas. 2

Inom kontrollprogrammet undersöks effekten av vindkraftparken som helhet. På grund av att de fiskade stationerna var de samma år 28 som under baslinjeperioden, kom endast ett fåtal ryssjor respektive nät att placeras på ett nära avstånd till enskilda vindkraftverk. Pågående undersökningar inom forskningsprogrammet Vindval kommer att ge en bild av om det finns en effekt på närmare avstånd (-2 m) till de enskilda vindkraftverken. På en skala där man jämför parkområdet som helhet med referensområdena har fångstens artsammansättning utvecklas på ett likartat sätt i alla områden. Sjollen och Bredgrund bedöms fungera väl som referensområden till Vindkraftparken. Generella förändringar i Öresundsområdet har sannolikt haft en större inverkan på arternas förekomst än närvaron av en vindkraftpark under 28. Den största förändringen är att fångsten av strandkrabba hade ökat noterbart inom alla tre områden. Vid vindparksområdet var fångsten av stensnultra högre än under baslinjeperioden. Fångsten av torsk var lägre vid alla områden jämfört med under baslinjeperioden, och torsken är även av mindre storlek. Ökningen av strandkrabba kan signalera en mer generell ekosystemförändring i området. Det är sannolikt att strandkrabban gynnas av strukturerna omkring vinkraftverkens fundament. Ekointegrering. Under 28 genomfördes ingen räkning av fiskekon med ekolod, så kallad enkelekodetektion. Undersökningarna genomförs under höstarna 29 och 21. Telemetri. Fyra omgångar med sammanlagt 87 blankålar märkta med individuellt kodade ultraljudsändare sattes ut väster om Falsterbo i oktober november 28. Av dessa passerade preliminärt 31 stycken genom en transekt med registrerande mottagare som placerats från danska gränsen, genom vindkraftparken och in mot land. Detta innebär att 36 procent av de märkta och utsatta ålarna passerat transekten med mottagare. Under baslinjestudien sista år 25 var motsvarande andel cirka 32 procent. Fördelningen av punkterna där ålarna passerat transekten verkar ha förskjutits något österut, in mot land. Denna del av undersökningarna har under 28 helt utförts inom ramen för Vindval. Akustik. Effekten varierade under tiden som mätningarna gjordes. Det detta gör det svårt att från de korta mätserierna som var möjliga att genomföra i denna studie dra några lågtgående slutsats för hur ljudet varierar med effekt eller vindhastighet. Fler och längre mätningar behövs göras för detta. Akustiska mätningar i och utanför parken visar att turbinerna genererar en ljudnivå på 15-18 db rel. 1µPa (RMS) för tonerna vid 1-2 Hz och det bredfrekvensbruset vid 3-8 Hz indelat i 1/3 oktavband, vid en vindhastighet på 8 m/s på ett avstånd av 15 m. Detta är ca 2-25 db över bakgrundnivån. Vid 5 m/s och samma avstånd är nivån 97 db rel. 1µPa (RMS) vid 1-2 Hz men 17 db rel. 1µPa (RMS) vid 3-8 Hz. På ett avstånd av 3,2 km och något lägre vindstyrka (4 m/s) kunde en svag ökning, 3-5 db rel. 1µPa (RMS) mot bakgrundsljudet mätt på 11,6 km avstånd, registreras. Inga mätningar av högre vindstyrkor kunde göras då det inte blåste mer än 8 m/s under mätperioden. 1. Inledning I regeringsbeslutet den 22 mars 21 gavs tillstånd till uppförande av en vindkraftpark på Lillgrund i Öresund. I beslutet angavs att en uppföljning av vindkraftparkens inverkan på fisk och fiske inom etableringsområdet skulle utföras. Undersökningar skall utföras både före och efter anläggandet av vindkraftparken. Fiskeriverket upprättade den 28 september 21 ett undersökningsprogram som godkändes av Länsstyrelsen i Skåne den 26 oktober 21. 3

En baslinjestudie omfattade åren 22 till 25 redovisades under år 26 (Lagenfelt m fl 26). Uppförandet av parken slutfördes under år 27 och parken togs i full drift i början av år 28 då också uppföljningsprogrammet startades. Uppföljningsprogrammets datainsamling löper under perioden från 28 och till och med hösten 21. Ett schema över genomförda och planerade undersökningar finns i slutet av redovisningen. Undersökningarna inom kontrollprogrammet samordnas med de undersökningar av effekter på fisk som finansieras av forskningsprogrammet Vindval (www.naturvardsverket.se). Inom Lillgrunds vindkraftpark samordnas undersökningar av bentisk fisk och telemetriundersökningar av blankål. Undersökningar av pelagisk fisk runt vindkraftverk bedrivs inom Vindval i Kalmarsund. Den information som framkommer där kommer dock att utgöra ett bra komplement till den del av kontrollprogrammet som studerar pelagisk fisk i Öresund. Den första mätningen av ljud och vibrationer i Lillgrunds vindkraftpark har också genomförts under året och kan ge underlag för tolkningen av de andra momenten. 2. Provfisken med ryssjor och nätlänkar I Öresund förekommer ett femtiotal fiskarter och övervägande delen av dessa arter är bentiska. Det finns stora grundområden med ålgräsängar som är uppväxtplatser för till exempel ål, torsk, horngädda och sjurygg. Bland plattfiskarterna hör skrubbskädda och sandskädda till de vanligaste. Grundområden utgör även viktiga lekplatser för ett flertal bentiska arter som sjurygg och piggvar (Birklund m fl 1992; Dahl m fl 1992). Genom att två olika provfiskemetoder, ryssjor och nätlänkar, har undersökningar under baslinjesstudien gett en beskrivning av det bottenlevande fisksamhället innan etableringen av vindkraftparken på Lillgrund. Syftet framöver är att under åren 28-21 undersöka vilken inverkan av vindkraftparken haft på den bentiska fiskfaunans samhällstruktur. Som referensområden har valts två lokaler med så lika yttre förutsättningar till vindparksområdet som möjligt. De valda referensområdena är Bredgrund (cirka 8 km söder om Lillgrund) och Sjollen (cirka 13 km norrut från Lillgrund). Områdena valdes ut så att det ena ligger söder om och det andra norr om vindparken, för att täcka in den starka salthaltgradient som förekommer i området. Vid bedömningen togs även hänsyn till möjligheten att praktiskt genomföra fiskena, huvudsakligen utgående från strömförhållanden, fartygstrafik och djup. Vattendjupet i de fiskade områdena är 6 9 m, vilket gör att de grundare delarna av parken inte omfattas (Figur 4-5). Även riktade provfisken mot arter som kan ha Lillgrund som lekområde har tidigare ingått som en del av baslinjestudien. Lekprovfisken efter piggvar genomfördes 22 24 och efter sjurygg 23-24. Undersökningarna genomfördes under april och maj juni för sjurygg respektive piggvar. Fiskena stördes dock kraftigt av drivande alger under alla år, framför allt vid Lillgrund och Bredgrund. Störningarna fortgick trots försök med att flytta fiskeperioden i tid. På grund av störningarna har det inte varit möjligt att få tillförlitliga baslinjesdata för en studie av om vindkraftparken vid Lillgrund påverkar lek av piggvar. Fisket avslutades därför efter 24. En beskrivning av tillgängliga resultat från de lekprovfisken som utfördes finns i rapporten från baslinjestudien (Lagenfelt m fl 26). 2.1 Metodik vid aktuella provfisken Fiske med ryssjor och nätlänkar har genomförts under baslinjestudien 22-25, samt år 28, efter det att vindkraftparken byggts. 4

Fisken med ryssjor har utförts i maj månad. Ryssjorna som används är modifierade småryssjor för ål som är 55 cm höga med halvcirkelformad öppning, strut med tre ingångar och en fem meter lång arm. Inom varje delområde har under 22 24 ett antal om 24 stationer fiskats med tre sammanlänkade dubbelryssjor (två hoplänkade ryssjor) per station. Under 25 utökades antalet fiskestationer till 36 stationer, och samtliga dessa stationer fiskades även 28 (Figur 1). Fiske med nätlänk har utförts på hösten, under en period i slutet av oktober och början av november. Inom varje delområde har 24 stationer fiskats (Figur 2). Varje station fiskas under ett dygn med en nätlänk. Nätlänken består av fem 27 m långa och 1,8 m djupa nät med maskstorlekarna 22, 3, 38, 5 och 6 mm. Stationerna för fiske inom respektive område bestämdes genom slumpning inför det första fisket, så att det minsta avståndet mellan två stationer var 2 m. Positionen för varje station har därefter varit de samma efterföljande år. För varje station och tillfälle registreras individantal och längd i 1 cm klasser för alla förekommande arter och kräftdjur. Registreringen sker enligt standardiserad metodik för fiske med ryssjor respektive nätlänkar (Thoresson 1996). Vikt i kg registrerades per station och tillfälle för förekommande arter vid ryssjefisket år 28, men ingen vikt har registrerats under baslinjestudien. Även övriga registreringar, inkluderande temperatur vid fisket samt salinitet, utfördes enligt standardiserad metodik (Thoresson 1996) 1. Statistiska analyser På grund av att det ofta finns en stor variation mellan år i förekomsten av olika arter är det svårt att dra några generella slutsatser på basen av ett enda år av effektstudier. En slutlig analys kommer att göras efter det att samtliga tre år av planerade provfisken är avslutade. En preliminär analys har dock utförts här för att grovt ange hur fångsten år 28 förhåller sig till fångsterna under baslinjeåret, genom beräkningar av 1) skillnader i individantal och artantal 2) skillnader i fångstens sammansättning som helhet 3) skillnader i fångst hos de mest allmänt förekommande arterna Skillnader i fisksamhällets artsammansättning som helhet har studerats översiktligt genom MDS-analys (non metric multidimensional scaling, enligt programmet PRIMER 6., Clarke och Warwick 21). Denna typ av analys gör det möjligt att beakta utvecklingen hos flera arter samtidigt. I analysen relateras olika provtagningspunkter till varandra genom ett likhetsindex. Här användes Bray-Curtis index, som beaktar dels vilka arter som förekommer i fångsten, dels hur vanliga de är. Likheten mellan provtagningspunkter åskådliggörs sedan i en graf, så att provtagningspunkter som är mest lika varandra ligger nära varandra medan punkter som är mer olika varandra ligger på ett större avstånd från varandra. Representationen av likheter är flerdimensionell, men projiceras på två axlar. För att illustrera hur bra visualiseringen fungerar anges ett 2D stress värde. Generellt anger stressvärden under.15 att sambandet mellan punkter kan åskådliggöras tillfredsställande i 1 Provfisket har samordnats med provfisken inom forskningsprogrammet Vindval utförda av Fiskeriverket. Parallellt med kontrollprogrammets ryssjefisken har ryssjefisken utförts på fyra olika, givna, avstånd från tio vindkraftverk inom Lillgrunds vindkraftpark. Målsättningen är att studera om det finns en ansamling av vissa arter specifikt vid vindkraftverkens fundament, eller om fisken i stället avskräcks från närområdet, till exempel som en följd av ljudstörning. Parallellt med kontrollprogrammets nätfisken har fisken med nät av mindre maskstorlek utförts, för att särskilt studera förekomsten av småfisk. Detta när var 9 m långt och 1,8 m djupt med maskstorlek på 17 mm. Resultaten av dessa fisken är ännu inte analyserade men kommer enligt överenskommelse att redovisas inom slutrapporten. 5

två dimensioner. Analysen har baserats på information om antal per art och station i medeltal för varje område och år. En kompletterande BIOENV-analys (enligt PRIMER 6.) har använts för att identifiera vilka arter som främst bidrar till de observerade skillnaderna. Analyserna har utförts på fångsten beräknad som antal per område och år, log-transformerade värden. Skillnader i fångst av de vanligast förekommande arterna har analyserats med hjälp av variansanalys (ANOVA) enligt programmet SPSS 15.. Initialt har en två-faktors ANOVA utförts för att studera de integrerade effekterna av område (tre nivåer: Lillgrund, Bredgrund, Sjollen) och år (fem nivåer: 22, 23, 24, 25, 28). I de fall där interaktionen mellan område och år varit signifikant har den fortsatta analysen utförts separat för varje område genom en-faktors ANOVA, för att påvisa om det finns en signifikant skillnad i förekomst mellan olika år inom respektive område. Både för nätfisken och för ryssjefisken var interaktionen signifikant. I de fall en en-faktors ANOVA utförd separat för varje område indikerat en signifikant effekt av år, har ett Bonferroni post hoc test utförts med parvisa jämförelser mellan år, för att se om det finns en signifikant skillnad i fångst mellan år 28 och åren för baslinjestudie (22, 23, 24, 25). Analyserna har utförts på fångsten beräknad som antal per station och år, angivet som (log+1)- transformerade värden. Sjollen Lillgrund Bredgrund Figur 1. Områden vid Lillgrund, Sjollen och Bredgrund där provfisken med nät och ryssjor har utförts under 22 25 och 28. De 36 stationer som fiskades med ryssjor 25 och 28 är angivna med gröna punkter (24 av dessa fiskades under åren 22-24). De svarta kryssen anger positionen för enskilda vindkraftverk. Som framgår av bilden är det ett visst glapp i överlapp mellan provfiskeområdet och vindparksområdet på Lillgrund, vilket delvis beror på att positionerna för fisket fastställdes inom baslinjestudien innan vindparkens slutliga utformning fastställdes. 6

Figur 2. Provfisken med nät har under 22 25 och 28 utförts årligen i november vid de positioner som indikeras med siffror. De gröna kryssen markerar positionen för enskilda vindkraftverk. Fisken utfördes även vid 24 stationer vid Bredgrund och vid 24 stationer vid Sjollen (se Figur 1). Figur. 3 Upptag av ryssja vid vindparken. Foto: Frida Sundqvist Figur. 4. Tömning av ryssja. Foto Frida Sunqvist 7

Figur 5. All fångst registreras och längdmäts. Foto: Mathias Andersson 2.2 Resultat från provfiske med ryssjor under våren Antal individer och arter Vid ryssjefisket under våren uppgick fångsten under baslinjestudien till mellan 7 och 24 individer per station. År 28 uppgick fångsten i medeltal till mellan 21 och 35 individer per station. Ökningen beror främst på att det antalet kräftdjur, framför allt strandkrabbor har ökat (Figur 6). Det finns även en tendens till att antalet individer av fisk har ökat, men denna skillnad är inte statistiskt signifikant. Ökningen av strandkrabba noterades på alla stationer (Tabell 3), men Lillgrund var det enda område där antalet kräftdjur översteg antalet fiskar (Figur 6). Skillnaden mellan områden år 28 är inte statistiskt säkerställd, men utvecklingen bör uppmärksammas eftersom en överdominans av strandkrabbor kan signalera ett ekosystem i obalans. Det är troligt att vindkraftverkens fundament gynnas förekomsten av strandkrabba. Totalt under hela undersökningsperioden har fångsten bestått av 29 fiskarter och 3 arter av kräftdjur. Av dessa fångades 25 fiskarter under åren 22-25, och 21 fiskarter år 28. Antalet arter av kräftdjur har varit oförändrat (Tabell 3, Appendix 1). 8

Antal per station 25 2 15 1 5 Fångst 28 Fisk Kräftjur Bredgrund Lillgrund Sjollen Antal per station 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Fisk Kräftjur Ryssjefisken vid vindparken 22 23 24 25 28 Figur 6: Fångst av fisk respektive kräftdjur inom ryssjefisket på lokalerna Lillgrund, Bredgrund och Sjollen år 28, samt utvecklingen över tid vid Lillgrund. Gruppen kräftdjur innehåller nästan enbart strandkrabbor. Värden anger medel antal per station med standardfel. Den enda lokal där kräftdjur dominerat antalsmässigt är Lillgrund 28. Skillnaden mellan områden är inte statistiskt säkerställd men utvecklingen bör följas upp. 9

Tabell 1: Lista över arter som fångats vid ryssjefisket före (22-25) och efter (28) anläggningen av vidkraftparken vid Lillgrund. För mer detaljerad information, se Appendix 1. Lillgrund Bredgrund Sjollen Art Före Efter Före Efter Före Efter Bergvar X Blankål X X X Grässnultra X Gulål X X X X X X Kantnålsfisk obest. X Oxsimpa X X X X X X Paddtorsk X Piggvar X X Rödspotta X X X X Rötsimpa X X X X X X Sandräka X X X X X Sandskädda X X X X Sandstubb X Sill X Sjurygg X X X X Sjustrålig smörbult X X X X X X Skarpsill X X Skrubbskädda X X X X X X Skärsnultra X Stensnultra X X X X X Storspigg X X Strandkrabba X X X X X X Större havsnål X Större kantnål X Svart smörbult X X X X X X Tejstefisk X X Tobis (kust-/havs-) X Torsk X X X X X X Tånglake X X X X X X Tångräka obestämd X X X X X X Tångsnälla X X Tångspigg X X X X X X Antal arter 19 16 17 19 21 19 Fångstens generella sammansättning En MDS-analys visar att fångstens sammansättning vid Lillgrund generellt är något mer lik den vid Bredgrund än den vid Sjollen. Artsammansättningen vid Lillgrund har dock en mellanställning mellan dessa två områden, vilka är sinsemellan mer olika varandra (Figur 7). Analysen visar att geografiskt område har en större betydelse än år för undersökning för fångstens sammansättning vid provfisket under våren. En viss skillnad över tid kan dock även utskiljas, genom att fisken utförda i början av baslinjeperioden grupperas i bildens övre kant och fisken utförda i slutet av baslinjeperioden är grupperade i bildens nedre kant. Analysen indikerar att Bredgrund och Lillgrund utgör fortsatt lämpliga referensområden till vindparken. Enligt MDS-analysen är artsammansättningen vid Lillgrund år 28 mest likartad den vid Lillgrund år 24 och 23. Enligt en BIOENV-analys styrs denna bild framför allt av förekomsten av stensnultra (som var högst vid Sjollen), torsk (lägst vid Bredgrund), tånglake (lägst vid Sjollen), tångräka (högst vid Bredgrund), samt tångspigg som var vanligare under de första åren av baslinjestudie jämfört med senare år. 1

Figur 7. MDS-plot över likheter mellan områden och år, på basen av fångstens artsammansättning vid provfisket med ryssjor. I bilden har punkter som ligger nära varandra en mer likartad artsammansättning. De olika områdena är tydligt separerade, med Bredgund (B) längst till vänster, Lillgrund (L) i mitten och Sjollen (S) längst till höger, vilket visar att fångsten har en mer likartad artsammansättning inom respektive område än mellan olika år. Man ser även en förändring över tid, så att provfisken utförda under tidiga år av baslinjestudien är belägna i bildens övre kant, medan provfisken år 25 är belägna i bildens nedre kant. Enligt figuren är artsammansättningen vid Lillgrund år 28 mest likartad den vid Lillgrund år 24 och 23. Utvecklingen hos de mest allmänt förekommande arterna Till de arter som utgjort den största andelen av fångsten under alla år, och som studerats närmare i detta sammanhang, hör tånglake (som står för 32 % av fångsten i medeltal), strandkrabba (24 %), torsk (13 %) och gulål (4 %). För samtliga ovanstående arter finns en signifikant interaktion mellan faktorerna område och år 2, vilket betyder att fångstens utveckling över tid sett olika ut beroende på vilket område som studeras. Resultaten av en efterföljande envägs-anova, utförd separat för varje område, presenteras i tabell 2. Fångsten av tånglake år 28 skiljer sig inte från fångsten under åren av baslinjestudien på Lillgrund och Bredgrund. På Sjollen var fångsten signifikant högre år 28 än de tidigare åren, men där har arten förekommit i betydligt lägre täthet under baslinjestudien (Figur 8). Fångsten av strandkrabba år 28 var signifikant högre än under samtliga tidigare år på Lillgrund och Bredgrund, och högre än alla år utom 24 på Sjollen. För de övriga arterna torsk och gulål noteras ingen enhetlig skillnad mellan år 28 och övriga år. 2 Tvåfaktors ANOVA, Faktor område* år : p<.1 för alla arter. 11

En annan art värd att nämna är stensnultran. Denna art var vanligast vid Sjollen under baslinjestudien liksom även 28. Fångsten av stensnultra var dock signifikant högre vid Lillgrund år 28 än tidigare år 3 (Tabell 1). 25 Lillgrund Bredgrund Tånglake 18 Lillgrund Bredgrund Strandkrabba 2 Sjollen 16 14 Sjollen 15 12 1 1 8 5 6 4 22 23 24 25 26 27 28 2 22 23 24 25 26 27 28 6 5 4 3 2 1 Lillgrund Torsk Bredgrund Sjollen 22 23 24 25 26 27 28 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Lillgrund Gulål Bredgrund Sjollen 22 23 24 25 26 27 28 Figur 8: Antal individer per ansträngning för olika arter fångade med ryssjor vid Lillgrund samt referensområdena Bredgrund och Sjollen under åren 22-25 och 28. Värden anges som medelvärde med standardfel. Tabell 2. Skillnader i fångst år 28 i förhållande till tidigare år för fyra målarter inom fisket med ryssjor i maj. Signifikanta skillnader (p<.1) är markerade med fet stil. Den mest enhetliga förändringen är att fångsten av strandkrabba har ökat på alla stationer. Gulål Strandkrabba Torsk Tånglake ANOVA Lillgr Bredgr Sjollen Lillgr Bredgr Sjollen Lillgr Bredgr Sjollen Lillgr Bredgr Sjollen F 6,6 4,4 4,78 49,34 36,61 2,33 1,72 6,37 8,88 14,64 8,9 5,71 p,,4,1,,,,,,,,, df1 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 df2 136 132 139 136 132 139 136 132 139 136 132 139 Bonferroni-test (p) 28 vs 22,1,763 1,,,, 1,,18 1,,,1,6 23,237,95 1,,,, 1,,1 1,,2 1,,2 24,18,8,3,,,162 1,,71,2 1,,126,6 25,,24,27,,,,716,,98 1, 1,,8 3 ANOVA, effekt av år vid Lillgrund, F 4,137 =12,32, p<.1, Bonferroni parvis jämförelse 28 vs 22-25, p<.1 för alla år 12

,8,7 Stensnultra vid Lillgrund Antal per ansträngning,6,5,4,3,2,1 22 23 24 25 28 Figur 9: Utvecklingen av stensnultra vid Lillgrund i maj. Angivna värden är medelvärden per ryssja med standardfel. 2.3 Resultat från provfiske med nätlänkar Antal individer och arter Vid fisket med nätlänkar under hösten uppgick den totala fångsten per område och år till mellan 55 och 4 individer under baslinjestudien. Under 28, efter att vindparken tagits i drift, har mellan 27 och 74 individer fångats i de olika områdena. Ökningen i individantal beror främst på en ökning av antalet strandkrabbor, medan det inte finns någon skillnad i det totala antalet individer av fisk mellan år 28 och åren för baslinjestudie (Figur 1). Totalt under hela undersökningsperioden har fångsten bestått av 21 arter av fisk och 2 arter av kräftdjur. Vid Lillgrund fångades 17 fiskarter under åren 22-25, och 16 fiskarter år 28 (Tabell 3, Appendix 2). CPUE (antal) 4 35 3 25 2 15 1 Fiskar Kräftdjur Lillgrund CPUE (antal) 4 35 3 25 2 15 1 Fiskar Kräftdjur Bredgrund 5 22 23 24 25 28 5 22 23 24 25 28 CPUE (antal) 4 35 3 25 2 15 1 Fiskar Kräftdjur Sjollen 5 22 23 24 25 28 Figur 1: Antal per station av fisk och kräftdjur (enbart strandkrabbor) inom nätfisket inom vindparksområdet (Lillgrund) respektive referensområden (Bredgrund och Sjollen) år 22-25 och 28. Värden anger medelantal per station med beräknat standardfel. 13

Tabell 3: Arter fångade vid Lillgrund, Bredgrund och Sjollen före och efter anläggningen av vindkraftparken vid Lillgrund. För en mer detaljerad bild, se appendix 2. Lillgrund Bredgrund Sjollen Art Före Efter Före Efter Före Efter Abborre X Gulål X X X X Kantnålsfisk obest. X Oxsimpa X X X X X X Piggvar X X X X X Rödspotta X X X X X X Rötsimpa X X X X X X Sandskädda X X X X X X Sill X X X X Skarpsill X X Skrubbskädda X X X X X X Skäggsimpa X X X X X Slätvar X Stensnultra X X X X Strandkrabba X X X X X X Svart smörbult X X X X X X Tobis (kust-/havs-) X Torsk X X X X X X Tånglake X X X X Tångräka obestämd X X Vitling X X X Äkta tunga X X X X X X Öring X X Antal arter 18 16 17 13 14 13 Fångstens generella sammansättning Resultatet från fisket med nätlänkar visar ett något annorlunda mönster än resultatet under våren. Fångstens sammansättning vid Lillgrund under hösten 28 är mer lik den vid referensområde Bredgrund under samma år än den vid Lillgrund under tidigare år (MDS analys, figur 11). Det finns även en relativt hög likhet mellan Lillgrund och Sjollen år 28, vilket gör att resultatet indikerar en mer generell skillnad mellan år 28 och åren för baslinjestudie. Enligt en BIOENV analys styrs bilden framför allt av fördelningen av rötsimpa (lägst vid Sjollen), sill (endast vid Sjollen 28), stensnultra (högst vid Sjollen), strandkrabba (lägst vid Bredgrund), samt torsk (lägst vid Bredgrund, lägre förekomst 28 jämfört med tidigare år). På samma sätt som vid fisket med ryssjor har artsammansättningen vid Lillgrund en mellanställning mellan dessa Bredgrund och Sjollen, vilka är sinsemellan mer olika varandra än de är med Lillgrund. 14

Figur 11. MDS-graf över likheter mellan områden och år, på basen av fångstens artsammansättning vid provfisket med nätlänk under hösten. I bilden har punkter som ligger nära varandra en mer likartad artsammansättning. Enligt analysen har fångstens sammansättning vid Lillgrund (L) en mellanställning mellan Bredgrund (B) och Sjollen (S). En likartad förändring i artsammansättning år 28 syns på att detta år fördelar sig till höger i bilden för alla områden. Utvecklingen hos de mest allmänt förekommande arterna De fyra vanligaste arterna inom fisket med nätlänkar visar en relativt likartad utveckling vid Lillgrund och de två referenslokalerna. Ingen av dessa arter har fångsten varit signifikant annorlunda år 28 i jämförelse med åren för baslinjestudie (Figur 12). Strandkrabban har varit den dominerande arter vid fisket både under baslinjestudien och under år 28 (64-97 % av det totala individantalet). Bland fiskarterna har fångsten dominerats av torsk, skrubbskädda och rötsimpa. Fångsten av strandkrabba vid Lillgrund var signifikant högre år 28 jämfört med åren av baslinjestudie (Figur 12) 4. Något högre fångster observerades även vid de två referensområdena, men denna skillnad var inte signifikant. Fångsten av torsk var låg i hela området år 28. Under baslinjestudien utgjorde torsk cirka hälften av fångsten fisk på alla tre lokaler, men under 28 utgjorde den endast 16 % av den totala fångsten fisk. Antalet torsk är dock inte signifikant lägre år 28 än tidigare år på någon av lokalerna. Inte heller hos skrubbskädda förekommer någon signifikant skillnad mellan fångsten år 28 och åren för baslinjestudie på någon av lokalerna. Skrubbskäddan var dock särskilt vanlig på Lillgrund 28, där den utgjorde cirka hälften av den totala fiskfångsten. Rötsimpa är relativt vanlig vid Lillgrund och Bredgrund, medan den förekommer i lägre täthet vid Sjollen. Sedan baslinjestudien kan det inte urskiljas någon signifikant förändring i fångstantal av rötsimpa. Övriga arter i fångsten förekommer i låga tätheter på samtliga lokaler (Appendix 2). 4 Envägs-ANOVA med Bonferroni post hoc test: 28 testat mot åren 22-25, alla p<.1. 15

4 35 3 25 Lillgrund Bredgrund Sjollen Strandkrabba 16, 14, 12, 1, Lillgrund Bredgrund Sjollen Torsk 2 8, 15 6, 1 4, 5 2, 22 23 24 25 26 27 28, 22 23 24 25 26 27 28 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lillgrund Bredgrund Sjollen Skrubbskädda 22 23 24 25 26 27 28 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lillgrund Bredgrund Sjollen Rötsimpa 22 23 24 25 26 27 28 Figur 12: Antal individer per ansträngning för olika arter fångade med nätlänk vid Lillgrund samt referensområdena Bredgrund och Sjollen under åren 22-25 och 28. Angivna värden är medelvärden med standardfel. Längdfördelningen hos torsk. Torsken vid vindparken var mindre till storleken än den var i samma område under baslinjeperioden 5 (Figur 13). Längfördelningen hos torsk vid vindparksområdet skiljer sig dock inte signifikant från längdfördelningen hos torsk vid Sjollen samma år 6. Ingen jämförelse gjordes med torsken fångad vid Bredgrund, eftersom fångstantalet var så lågt. 5 Tvåsidigt Z-test, Lillgrund; Fördelningen 28 i jämförelse med medelvärde för fördelningen 22-25 n=84, Z=-3.87, p<,1. 6 Tvåsidigt Z-test, 28; Fördelningen vid Lillgrund i jämförelse med fördelningen vid Sjollen, n=84, Z=,375, p=.71. 16

14 12 28 22-25 Lillgrund 14 12 28 22-25 Bredgrund 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 2 7 12 17 22 27 32 37 42 47 52 57 62 67 72 77 82 2 7 12 17 22 27 32 37 42 47 52 57 62 67 72 77 82 längd (cm) längd (cm) 14 12 1 8 6 4 2 28 22-25 Sjollen 2 7 12 17 22 27 32 37 42 47 52 57 62 67 72 77 82 längd (cm) Figur 13: Den totala torskfångstens längdfördelning 28 i jämförelse med ett medelvärde för längdfördelningen 22-25, baserat på fisken med nätlänk. 3. Ekointegrering (Enkelekoräkning, SED) Denna del av undersökningarna är främst inriktade på pelagisk fisk. En viktig del är att studera om vindkraftparken påverkar sillvandring, främst Rügensillens förflyttning till och från sina lekplatser i Östersjön. Ett tredimensionellt ekolod används monterat vertikalt på båt och används för att räkna antalet fiskar per ytenhet på olika avstånd från parken och tvärs genom denna. Individtätheter och storleksfördelning hos förekommande fiskar kan bestämmas. Identifiering av fiskarter, till exempel att särskilja sill, torsk och skarpsill, är dock inte möjligt utan samtidiga fisken. Just i Öresund underlättas tolkningen av att sill helt dominerar inom ekostyrkeintervallet 5 till 4 db och torsk inom intervallet 4 till 35 db. Information från de ordinarie provfiskena kan också användas. Under baslinjestudien har transekter körts i rutnät över det planerade etableringsområdet för vindkraftparken. För år 28 planerades fältarbetet till november. Till skillnad från under baslinjestudien körs endast en höstomgång. Arbetet med de tekniska förberedelserna inleddes planenligt, men långvarig sydvästlig vind och vågor bedömdes medföra en stor risk för dålig kvalitet i insamlade data. Undersökningen uppsköts därför till 29 efter en testkörning. Särskilt i grunda vatten som Öresund finns begränsningar i möjligheten att få acceptabla resultat vid sjögång. Under tidigare körningar i november har arbetet fått avbrytas på grund av att kraftig sjögång piskat ner luftbubblor till flera meters djup, vilket försämrat möjligheterna att tolka resultaten. Hösten 28 var första gången hela körningen inte kunde genomföras. Alternativet med ett genomförande av denna del av projektet i november 29 och 21 kan medföra den fördelen att studien skulle kunna kopplas till samtidiga akustiska mätningar. Baslinjestudien visade på begränsade statistiska möjligheter att detektera 17

förändringar med nuvarande metodutformning. Kompletterande akustiska mätningar skulle troligen öka förutsättningarna att tolka en eventuell påverkan från vindkraftparken. Sådana ljudmätningar, vibrations- och accelerations- mätningar, är dock i dagsläget inte finansierade. 4. Telemetri För att studera eventuell påverkan på vandring hos blankål genom Öresund i relation till vidkraftparken märks ålarna med sändare. Hela studien 28 genomförs i regi av Vindval, där redovisning kommer att ske under 21 och resultaten kommer att ingå i slutrapporten. Ålarna släpps söder om vindkraftparken i det under baslinjestudien etablerade utsättningsområdet väster om Falsterbo. En transekt med dataloggers placerades ut tvärs Lillgrund. Dessa loggers registrerar tidpunkt och position för varje individuell åls passage och därigenom kan ålarnas rörelsemönster i närområdet till vindkraftparken bestämmas. En jämförelse ska göras med rörelsemönstret hos ål innan vindkraftparken togs i drift, under baslinjestudien. Utsättningarna av ål sprids över vandringssäsongen för att också möjliggöra jämförelser av vandringsbeteendet under olika produktionsförhållande i parken. År 28 märktes 87 stycken blankålar av planerade 9, under perioden 1 oktober till 8 november (tabell 4). Fortsatta undersökningar kommer att genomföras 29, under perioden från slutet av september till mitten av november, och beräknas omfatta minst 1 blankålar. Tabell 4. Tidpunkt för märkning och utsättning av blankålar, Datum Antal ålar 28-1-1 25 28-1-3 25 28-1-14 15 28-11-8 22 Figur 14 Blankål Foto Ingvar Lagenfelt 18

Lillgrunds vindkraftpark Figur 15. Utsättningsområde för de märkta blankålarna samt placeringen av registrerande mottagare vid vindkraftparken. Ålarna i försöken märktes med akustiska sändare av fabrikat Vemco modell V13. Sändarna ger en kodad signal med randomiserat tidsmellanrum i intervallet 3 till 6 sekunder vid frekvensen 69 khz och signalstyrkan 15 db re 1µPa, 1 m. Flera olika sändare kan registreras utan att störa varandra även om de befinner sig samtidigt i ett område. Ålarnas rörelser registrerades med hjälp av transekter med hydrofonbojar av modellen VR2 eller VR2W. En datalogger i hydrofonbojen registrerar tid, datum och sändarens identitet när en sändare kommer inom hörhåll. När bojen tas upp kan data överföras till dator med en induktiv länk eller blåtand. Analys av passagetider gjordes huvudsakligen grafiskt med programmet VUE. Detektionsavståndet för hydrofonen testades i anslutning till försöken under baslinjestudien. Under av båttrafik relativt ostörda perioder var detektion möjlig på 7 till 19

9 m avstånd. Vid passage av ett eller två Ro-Ro fartyg på nära håll var detektion inte möjlig under cirka 3 till 6 minuter. Mottagarna sattes ut i Öresund mellan den 14 september och den 1 oktober 28 i en transekt. Transekten bestående av 19 bojar lades över Lillgrund ut till gränsen för svenskt territorialvatten (figur 15). Utsättningsområdet som var beläget cirka 15 km söder om vindkraftparken täcktes med tre bojar för att få en uppfattning om ålens simriktning vid starten. Ålarna fångades i ålbottengarn vid Smygehamn öster om utsättningsområdet. Samtliga ålar mättes och vägdes. Vikten hos ålarna låg mellan 625 g och 1875 g. Ingen ål var mindre än 71 cm vilket innebär att samtliga var honor. Den största individen var exakt 1 meter. För att bedöma graden av blankhet användes bland annat en bedömning av ögonens storlek, ålens färg, sidolinjens utseende, analöppningens igenväxning och bröstfenornas storlek och färg. Märket fästes utvändigt med rostfri sutur. Märkets vikt i vatten är 6 g, vilket är mindre än en procent av ålens kroppsvikt. Gränsen för när man normalt kan observerar effekter av telemetrimärken på fiskens beteende är två procent av kroppsvikten (Jepsen m fl. 22). Ålarna sövdes innan märkningen. Arbetet utfördes dagtid och ålarna släpptes direkt efter märkningen spridda inom utsättningsområdet. Av ekonomiska skäl planerades ingen aktiv telemetrispårning av vandrande ål från båt under driftfasen. Resultaten från baslinjestudien åren 21 till 24 omarbetades för att bli jämförbara med resultaten från 25 och 28 i samband med redovisningen av baslinjestudien. Av de 19 mottagarna i transekten har de fyra som placerades inne i vindkraftparken ännu ej kunnat bärgas, trots att stora ansträngningar har gjorts för att hitta dem. Detta innebär att ålar som eventuellt passerat inom någon kilometer tvärsnitt i en den centrala, grundaste delen av parken ej har registrerats. Mottagarna placerades på samma positioner som tidigare. Liksom tidigare var avståndet mellan mottagarna inne i parken halverat jämfört med utanför. I de 15 mottagare där informationen avlästs har 31 ålar registrerats. Dessa preliminära resultat ger en andel av cirka 36 procent av de märkta och utsatta ålarna passerat transekten med mottagare. Under baslinjestudien år 25 var denna andel cirka 32 procent, tio av 31 stycken. Resultatet av de 31 ålar som passerat transekten 28 visar att fler individer har rört sig på östra sidan av vindkraftparken än på den västra, 24 stycken mot 7 stycken. I dessa antal är de individer som detekterats av de båda mottagarna placerade i parkens yttre avgränsning inkluderade. Under baslinjestudien passerade 9 ålar öster om och 1 ålar väster om området där parken kom att etableras. Två ålar passerade under 25 års baslinjestudie även över den allra grundaste delen av Lillgrund. I Figur 16 illustreras tolkningen av hur många blankålar som passerat vid varje mottagare oavsett det faktiska avståndet mellan dem. Under 28 har två av individerna passerat exakt mitt emellan två mottagare och registrerats som en halv individ på vardera. Notera att sträckan mellan land och vindkraftparken är längre än den mellan parken och danska gränsen (figur 15). För huvuddelen av individerna var platsen för passagen av transekten lätt att fastställa. Svårigheten att bestämma exakta platsen för passage för enstaka individer kan illustreras av en ål som har detekterats i 9 av de 15 avlästa mottagarna. Mellan den 6 och 11 oktober 2

har den rört sig med konstant fart från vindkraftparkens västsida till Klagshamn. Från klockan 3 3 denna dag har den sedan legat still inne på grundområdet till klockan 19 den 18 oktober för att sedan försvinna. För denna individ har tolkningen blivit att den passerat mottagarlinjen den 18 oktober. andel av observationerna 25 2 15 1 Vindkraftpark baslinje driftfas 5 * * * * Mot Drogden Klagshamn Figur 16, Preliminära resultat för 31 individer 28 och 21 individer 21-25. Varje skalstreck på x-axeln motsvarar en mottagare utan korrektion för de faktiska avstånden. För mottagarnas placering se figur 15. * OBS informationen från de fyra mottagarna i vindkraftparken 28 saknas!!! Det högsta antal blankålar som passerar transekten med mottagare på ett dygn var fyra stycken. Detta inträffade både den tredje och den femte oktober i samband med utsättningar. Den fjärde och den sjätte oktober passerar två individer vardera dygnet. Två individer registreras också två dagar i november i samband med denna märkningsomgång. I övrigt förkommer endast enstaka individer spridda över tiden. I figur 17 har dygnsmedelproduktionen i parken markerats med en relativ skala där hela periodens medelvärde satts till 1. En noggrannare analys av vandringen i relation till produktionen kommer att göras i samband med slutrapporten. 21

antal ålar 4 ålar produktion 2 15 Produktion 2 1 5 3 sep 7 okt 14okt 21okt 28okt 4 nov 11nov18nov25nov 2 dec Datum Figur 17. Tidpunkten för passage av blankål förbi transekten genom vindkraftparken. Vertikala linjer markerar dagar med märkning. I diagrammet har också dygnmedelproduktionen angivits med ett relativt mått. 5. Akustik I kontrollprogrammet för Lillgrunds vindkraftpark har man kommit fram till att undervattensbuller från turbinerna är en viktig faktor att mäta. Vibrationer bildas i växellåda och generator uppe i turbinen och sprids sedan genom tornet ner i fundamentet och ut i vattnet. Fiskar har visats vara känsliga för ljud i samma frekvensområde som det ljud som vindkraftverken genererar (Wahlberg och Westerberg 25, Thomsen et al.26). För att kunna uppskatta eventuella stöningseffekter på fisk från detta buller måste ljudmätningar under vatten göras på flera olika platser. De parametrar som behövs bestämmas är ljudets stryka (ljudtryck givet i db), dominerande frekvenser (givet i Hz) på flera platser i och utanför parken samt vindstyrka, vindriktning och effekten från turbinerna vid mättillfället. Detta sammantaget gör att man på generell basis kan uppskatta ljudspridningen från Lillgrund vindkraftspark och därefter bestämma en möjlig störningseffekt på fisk. Öresund är ett område med mycket båt- och fartygstrafik som genererar höga ljudnivåer i havet, därför är bakgrundsmätningar av ljudnivån i kontrollområdena viktiga för att möjliggöra en separation av vindkraftsparkens påverkan från övriga akustiska aktiviteter. Dock finns det stora svårigheter med kraftigt strömmande vatten i Öresund vilket gör akustiska mätningar svåra då det strömmande vattnet genererar vibrationer i hydrofon, stativ och rep. 5.1 Metodik vid akustiska mätningar I kontrollprogrammet finns det endast budgeterat 9 kr för att utför akustiska mätningar i Lillgrundsområdet. Därför gjordes en pilotstudie av Stockholms universitet där nya mätmetoder utvecklades och direkta mätningar av ljudtryck genomfördes 12 till 2 maj 28 med en inhyrd fiskebåt som mätplattform. Båten var ankrad och motorn avslagen, även ekolodet var avslaget vid samtliga ljudinspelningar. För mätningarna användes en kalibrerad hydrofon (Brül & Kjær 811) fastsatt på ett stativ som ställdes på botten och därmed undveks tryckfluktuationer (Figur 18). Ett nytt stativ togs fram under mätningarna eftersom det gamla visade sig generera störande vibrationer på grund av de starka strömmarna i mätområdet. Ytterligare en kalibrering av hydrofonen gjordes efter fältmätningarna. Hydrofonen var kopplad till förstärkare och en AD-omvandlare via en 22

undervattenskabel och stativet firades upp och ner med hjälp av rep. De starka strömmarna gjorde att även kabeln och repet genererade störande ljud som registrerades av hydrofonen. För att förhindra detta sattes vikter på rep och kabeln som tyngde ner dem mot botten och förhindrade sålunda de oönskade vibrationerna. Signalen från hydrofonen leddes via undervattenskabeln till en laptop som spelade in ljudsignalen. Varje mätposition registreras med en handhållen GPS. Information om turbinernas effekt, rotorhastighet (RPM) samt aktuell vindhastighet registrerades parallellt med ljudmätningarna via en hemsida på Internet som Vattenfall tillhandahöll. För att vara säker på att de ljud som registrerades under vattnet verkligen hade sitt ursprung från vindkraftverken, gjordes mätningar av tonvibrationer med en treaxlig trådlös accelerometer som monterades på ett av gravitationsfundamenten. Accelerometern registrerar de vibrationer som produceras uppe i turbinen och växellådan och som transorteras i tornet ner i fundamentet för att fortsätta ut i vattnet. Signalen togs emot trådlöst av en dator och registrerades. Samtliga analyser av ljudinspelningar och vibrationer gjordes i analysprogrammet MatLab. En handhållen CTD användes för att mäta salinitet och temperatur på olika djup vid mätplatserna. Vibrationsmätningar med accelerometern gjordes under eftermiddagen den 16 maj på vindkraftverket G5s fundament. Mätningar av bakgrundsljud (ambient noise) genomfördes vid Sjollen, 5,1 km norr om Öresundsbron och 11,6 km från vindkraftparken, strax norr om provfiskeplats 1_12 (Figur 1). Inga skepp eller annan aktivitet registrerades visuellt eller med skeppsradarn i samband med inspelningarna. Ljud från hela parken spelades in 3,2 km nordost om parken. Ljudinspelningar på olika avstånd (5 och 15 m) från enskilda vindkraftvek gjordes vid A7, C7 och D7 (Figur 19). Figur 18. Foto av hydrofonen (Brül & Kjær 811) fastsatt på ett stålstativ stående på botten. En nätstrumpa är fäst omkring hydrofonen för att förhindra vattenrörelser vid hydrofonens yta. Foto: Mathias Andersson 23

Figur 19. Översiktskarta över vindkraftparken och de platser där de akustiska mätningarna i parken gjordes. Blå punkter indikerar vindkraftverk och blå flaggor visar mätplatserna. 5.2 Lillgrunds vindkraftspark Parken består av 48 vindkraftverk med enskild effekt på 2,3 MW. Turbinerna är av märket Siemens MKII. Tornen är fastsatta på gravitationsfundament av betong. Djupet i området varierar mellan 6-1 m och bottensubstratet består av sand och lera med vissa inslag av stenar. Strömmen i området varierade mellan nordost och sydväst med en hastighet av,2-,5 m/s. Saliniteten var 9-15 på botten och 8-11 vid ytan och vattentemperaturen var 11-12 C vid botten och 1-12 C vid ytan. Den signifikanta våghöjden varierade mellan,2-,7 meter (Seastate 1-2). 5.3 Resultat och diskussion Under projekttiden blåste det aldrig över 8 m/s och därför kunde inte några mätningar av högre vindstyrkor göras. Vibrationsmätningar på ett torn (G5) visade att ett par toner produceras av turbinen och växellådan (Figur 2). De dominerande tonerna runt 5 Hz och mellan 1-2 Hz syns både på tornet och i vattnet. Men de högre tonerna i området 3-5 Hz återfinns inte i vattnet utan en mera bredfrekvenspuckel är synlig. Att topparna är lite förskjutna beror på att de glider över frekvenserna under den tid som ljudinspelningen sker (Sigray och Andersson 29). 24

Figur 2. Frekvensspektrum över de tornvibrationer som produceras av turbinen och växellådan samt mätningar med hydrofon i vattnet på olika avstånd från en turbin. Y-axeln är inte skalenlig då ljudet i vattnet och vibrationer uttrycks i olika enheter. De olika mätningarna är förskjutna så man blir tydligare vilka frekvenser som är dominerande. Markeringarna i figuren: 1= bakgrund 11,6 km från parken, 2= 55 m, 3= mitt emellan två vindkraftverk). Figuren visar att de frekvenser som registreras i fundamentet återfinns i vattnet (röda cirklar) Man kan endast spekulera om att det är en effekt av fundamentet som gör att endast de lägre tonerna återfinns i vattnet och att en mera bred frekvenshöjning sker vid de högre frekvenserna (Hammar et al. 28). Tydligt är att ljudet som produceras är högre än det bakgrundsjud som uppmättes i denna studie (Figur 21). Dock skall det noteras att samtliga mätningar gjordes under en kort tidsperiod (9 dagar) och flera faktorer som t.ex. båttrafik, regn och vågor har en påverkan på bakgrundsnivån. Trots detta kan de uppmätta värdena användas som ett riktvärde i området då våghöjden inte skiljde sig nämnvärt under mätningarna och inspelningar av både bakgrundsljud och vindkraftsljud gjordes när inga båtar fanns inom synhåll. I närheten av ett vindkraftverk (5 m) och med en vindhastighet på 8 m/s, uppmättes en ljudnivå på 17 db rel. 1µPa (RMS) för tonerna vid 1-2 Hz och bredfrekvensbruset vid 3-8 Hz indelat i 1/3 oktavband (Figur 21). Samma nivåer noterades vid 15 m avstånd från vindkraftverket. Denna mätning gjordes mitt emellan två vindkraftverk så båda tornen borde ge samma bidrag till ljudbilden. Vid de låga frekvenserna (<3 Hz) är det svårt att skilja på våginducerat brus och eventuellt bidrag från vindkraftverken. Det vindkraftsinducerade ljudet ligger ca 2-25 db över bakgrundsljudet (Figur 21). På ett avstånd av 3,2 km registrerades endast en höjning av ljudnivån i havet på 3-5 db rel. 1µPa (RMS) mot bakgrundsljudet. Inga tydliga toner är synliga utan bara ett brett frekvensbrus. Den svaga ökningen av bakgrundsbruset som noteras omkring 1 Hz är det ljud som finns i haven och kommer troligtvis från avlägsen båttrafik och andra antropogena ljudkällor. Inspelningar vid 15 m avstånd från turbin D7, vid 5 m/s och en effekt på omkring 2-4 W, gav en något lägre ljudstyrka, 97 db rel. 1µPa (RMS) vid 1-2 Hz men 17 db rel. 1µPa (RMS) vid 3-8 Hz, dvs. samma resultat som för 8 m/s vindstyrka. 25

Figur 21. Logaritmiskt frekvensdiagram över ljud från ett vindraftverk samt från hela parken liksom bakgrundsnivån mätt på 11,2 km från parken. Data presenteras som db rel. 1µPa (amplitud) i 1/3 oktavband. Se tabell 5 för bakgrundsdata om avstånd, vindhastighet, varvtal (RPM) samt effekt vid de olika mättillfällena. Se tabell 5 för förtydligande av siffror och väder parametrar. Tabell 5. Bakgrundsdata till figur 2 Avstånd Vindhastighet (m/s) RPM Effekt Färg 5 m 8 15 12 W (Enskild turbin) Blå (1) 15 m 7 15 745 W (Enskild turbin) Svart (2) 3,2 km 4 8 2,8 MW (Hela parken) Grön (3) 11,6 km 5 8 6,7 MW (Hela parken) Röd (4) Effekten hos ett enskilt vindkraftverk varierade under tiden som mätningarna gjordes. Detta är ett tekniskt fenomen samt att vindarna var byiga. Det gör det svårt att vid den korta mätperiod som denna studie hade, dra några lågtgående slutsats för hur ljudet varierar med effekt eller vindhastighet. Fler och längre mätningar behövs göras för detta. I Öresund är det en ganska tät båttrafik som bidrar till den omgivande ljudbilden under vattnet. Efter att bakgrundsmätningarna gjorts passerade två fartyg mätplatsen och inspelningar av deras ljudprofil gjordes samt bestämning av passageavstånd (Figur 21). Direkta jämförelser av ljudnivåer mellan fartyg och vindkraftverk kan inte göras då mätningarna gjordes på olika avstånd, men värt att notera är att båtarna genererar relativt mera ljud vid högre frekvenser (3-8 Hz) än vid lägre (<3) jämfört med vindkraftverken. Noggrannare analys (med hög spektral upplösning) visade att lotsbåten genererar flera toppar på högre frekvenser (1-2 Hz) medan den betydligt större lastbåten genererar ett brett frekvensbrus vid samma frekvenser. Detta är med största sannolikhet kopplat till lotsbåtens höga motorvarvtal. Vid lägre frekvenser (<3 Hz) producerar ett vindkraftverk andra toner än vad dessa två båtar gör. 26

Figur 22. Frekvensdiagram av ljudet från olika källor (1: bakgrund, 2: en lotsbåt på 55 m håll, 3: en stor tankbåt på 45 m håll, 4: 5 m från ett vindkraftverk). Ljudnivåer kan inte jämföras då mätningar är gjorda på olika avstånd från källan utan bara frekvensspektrum. Ytterligare mätningar av ljudtryck vid högre vindstyrkor samt längre tidsserier av bakgrundsnivåer är nödvändiga för att kunna fastställa den ljudnivå som Lillgrunds vindkraftpark bidrar med till Öresunds undervattensljudlandskap. Kompletterande mätningar av bakgrundsnivåer från till exempel fartyg kan också genomföras vid själva Lillgrund vid vindstilla. Framförallt behövs det bredfrekvensiga bruset omkring 3-8 Hz utredas ytterligare för att bedöma om det är vindkraftljud eller annat antropogent ljud. Vindkraftverkens bidrag kan sen sättas i samband med fiskars hörselförmåga och vid vilka nivåer de kan reagera med ett undanflyende eller om ljudet maskerar akustisk kommunikation. 6. Provtagningsprogram I tabell 6 ges ett uppdaterat provtagningsschema för hela perioden inkluderande tre år efter färdigställandet av vindkraftparken. Programmets telemetridel finansieras helt och hållet inom Vindval år 28. Möjligheten till finansiering för en utökad akustikmätning undersöks för närvarande. 27