Göteborgs universitets Studentbarometer Resultat från en undersökning av studenternas arbetsmiljö

Göteborgs universitets Studentbarometer 2007 Resultat från en undersökning av studenternas arbetsmiljö

Göteborgs universitets studentbarometer 2007 Resultat från en undersökning av studenternas arbetsmiljö Marianne Leffler, Joseph Schaller och Lennart Weibull

Göteborgs universitets studentbarometer 2007 Resultat från en undersökning av studenternas arbetsmiljö Marianne Leffler, Joseph Schaller och Lennart Weibull Första upplagan Första tryckningen 2007 Författarna Tryckning Elanders Infologistics Väst AB 2

Studentbarometern Arbetsmiljö 2006/2007 - en viktig och återkommande undersökning av studenternas arbetsmiljö vid Göteborgs universitet Göteborgs universitets första studentbarometer föreligger nu. Resultaten grundar sig på en undersökning som gjorts om studenternas arbetsmiljö och avser höstterminen 2006. Drygt 4 300 studenter från universitetets samtliga fakulteter har besvarat en omfattande enkät. Göteborgs universitet har tidigare genomfört två arbetsmiljöundersökningar med universitetets samtliga anställda 2002 och 2005. Syftet har varit öka kunskaperna om arbetsmiljön vid universitetet. Resultatet av undersökningarna har bidragit till att det arbetas med arbetsmiljöförbättringar kontinuerligt inom en rad områden. På motsvarande sätt är syftet med studentundersökningen att öka kunskaperna om studenternas studieförhållanden vid Göteborgs universitet och utifrån undersökningens resultat arbeta med att förbättra deras arbetsmiljö. För att stödja en positiv utveckling av akademin krävs att Göteborgs universitet är en god och attraktiv arbetsplats för såväl studenter som personal. Att verka för en god arbetsmiljö är en gemensam uppgift för universitetets ledning, anställda och studenter vi är alla varandras arbetsmiljö. Även om det är en uppgift för alla aktörer inom universitetet att verka för en god arbetsmiljö är det arbetsgivaren som har ansvar för arbetsmiljön och utvecklingen av densamma. Det är en väsentlig uppgift att ständigt förbättra och utveckla arbetsmiljön. Det är många olika faktorer som har betydelse för vår arbetsmiljö, både sådana som vi själva kan bestämma över men också faktorer som vi har svårare att påverka. Studentundersökningen visar till exempel att ekonomi är en viktig extern faktor för många av våra studenter och de har fört fram synpunkter på att stöd och bidrag är otillräckliga. Särskilt gäller det kanske studenter som har familj och barn, en situation som många anser försvårar möjligheterna att vara en traditionell student. De för också fram synpunkter på att universitetsstudier i alltför liten är anpassat för studenter som har familj och barn. Möjligheterna att ha bra studieförhållanden såsom att kunna läsa i lugn och ro utanför hemmet blir särskilt viktiga för dessa studenter men är också en arbetsmiljöfaktor som många studenter lyfter fram som väsentlig. Studenternas uppfattningar om de fysiska studieförhållandena vid universitetets fakulteter och institutioner varierar och ett syfte med undersökningen är också att på en organisatorisk nedbruten nivå se var förbättringsåtgärder behöver sättas in. Det kan gälla såväl fakultetsnivå som programnivå. Den psykosociala arbetsmiljön är tydligt fokuserad i undersökningen och ett stort antal frågor berör denna. Vi kan konstatera att det finns en förbättringspotential även för de psykosociala arbetsmiljöaspekterna men också att till exempel våld eller hot om våld, mobbning, sexuella trakasserier och diskriminering förekommer i mycket begränsad omfattning. För dessa områden är dock även låga förekomster allvarliga och det är därför nödvändigt att aktivt arbeta för att eliminera dem i så stor som möjligt. Målet är att ingen i sin arbetsmiljö skall utsättas för kränkande beteenden. Trots att studenterna påtalar områden där studiearbetsmiljön vid Göteborgs universitet kan bli bättre är det ändå mycket positiva omdömen som ges om universitetet och om de utbildningsprogram och fristående kurser som finns i vårt utbud. En jämförelse med de uppfattningar som universitetets anställda fört fram i sin Arbetsmiljöbarometer visar att studenterna är mycket nöjda eller ganska nöjda i samma, eller till och med något

större, som de anställda både när det gäller Göteborgs universitet i stort och när det gäller den institution där de bedriver sina studier. En jämförelse mellan studenternas och de anställdas uppfattningar om arbetsmiljön vid Göteborgs universitet är möjliga att göra på en rad områden. Det är i många fall samma frågor som har ställts i både studentundersökningen och arbetsmiljöundersökningen om universitetets anställda. Resultaten från undersökningarna ger därför unika möjligheter att få fördjupade kunskaper om arbetsmiljön vid Göteborgs universitet och ökar också kraven på att ständigt arbeta med förbättringar och utveckling av arbetsmiljön. Vi ber att avslutningsvis få tacka alla studenter som tagit sig tid till och lagt ner arbete och möda på att besvara enkäten och på så sätt bidragit till ett värdefullt underlag för bedömningar av universitetets arbetsmiljö. Pam Fredman rektor Göteborgs universitet Caroline Öhman ordförande Göteborgs universitets studentkårer 4

Innehåll Inledning 7 Rapportens disposition 7 Metod 7 Population och urval 7 Frågeformulär 8 Praktiskt genomförande 9 Svarsfrekvens 9 Sammanfattning 19 Studenter vid Göteborgs universitet 11 Kön och ålder 11 Civilstånd 11 Arbetslivserfarenhet 12 Social och geografisk bakgrund 12 Studiebakgrund och studier 14 Motiv för val av utbildning 17 Finansiering av studierna 18 Förvärvsarbete 19 Fritidsaktiviteter 19 Studiemiljö, arbetsklimat och arbetsbelastning 21 Studiemiljö 21 Arbetsklimat 22 Krav och arbetsbelastning 23 Examination och kursvärderingar 25 Schema och examination 25 Kursvärderingar 26 Delaktighet och inflytande 26 Delaktighet 26 Inflytande och "takhöjd" 27 Samarbete, konflikter och konflikthantering 28 Konflikter 28 Hot och mobbning 28 Sexuella trakasserier 28 Diskriminering 28 Hälsa och hälsorisker 30 Subjektiv hälsa 30 Studierelaterade besvär 30 Upplevda hälsorisker 30 Kontakt med Studenthälsan 31

Studentekonomin 31 Att studera vid Göteborgs universitet 34 Synen på utbildningen 34 Intresse av utlandsstudier 36 Synen på universitetet 36 Förtroende för universitetsledning och studieadministration 36 Upplevd samhörighet 37 Studenternas sammanfattande bedömning 38 Synen på framtiden 38 Studenter och anställda vid Göteborgs universitet 39 Socialt stöd 40 Arbetsklimat 40 Samarbete 41 Hälsa och hälsorisker 41 Synen på Göteborgs universitet 43 Förtroende för universitetsledningen 43 Upplevd samhörighet 44 Sammanfattande bedömning 45 Bilaga 1 Studerandets villkor allmänna kommentarer Bilaga 2 Resultaten i tabeller Bilaga 3 Enkät 6

Inledning Syftet med undersökningen av studenternas arbetsmiljö är att öka kunskaperna om studenternas studieförhållanden vid Göteborgs universitet. Universitetet har under senare år genomfört två arbetsmiljöundersökningar bland sina anställda. Det är drygt 5 000 personer som vid två olika tillfällen 2002 och 2005 har fått besvara en postenkät om arbetsmiljön vid universitetet. Resultaten har vid varje tillfälle avrapporterats i dels en samlad rapport och dels med detaljerade resultat till Göteborgs universitets fakulteter eller motsvarande. Efter analyser av resultaten har också åtgärdsprogram utarbetats och förbättringsarbeten av arbetsmiljön pågår som en följd av detta vid samtliga fakulteter idag. I stor delar de anställda sin arbetsmiljö med studenterna vid Göteborgs universitet och det är därför angeläget att undersöka även studenternas arbetsmiljö. Undersökningen avser studenter på grundutbildningen och är den första i sitt slag. Resultatet presenteras övergripande i föreliggande rapport och har också tagits fram för universitetets fakulteter och för de större programmen. Resultatet skall ligga till grund för förslag om förbättringar i studenternas arbetsmiljö både för Göteborgs universitet övergripande och för universitetets olika fakulteter. Rapportens disposition Rapporten inleds med en redogörelse för hur studien har lagts upp och genomförts. Därefter följer ett avsnitt som beskriver vilka Göteborgs universitets studenter är och något om deras tidigare och nuvarande studier. Vidare beskrivs deras bakgrund, familjesituation och vad de gör när de inte studerar, t ex förvärvsarbetar eller ägnar sig åt fritidsaktiviteter av olika slag. Därefter följer ett antal avsnitt om hur studenterna upplever såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön vid Göteborgs universitet. Många studenter har kommenterat de ekonomiska villkor man har som student och ett särskilt avsnitt ägnas denna fråga. Därefter följer några avsnitt om hur studenterna uppfattar Göteborgs universitet mer övergripande och hur de ser på samhörigheten inom universitetet. Studenternas förväntningar på framtiden och studiernas betydelse för deras framtida arbete avrundar rapporteringen av studentundersökningen. Undersökningen av studenternas arbetsmiljö innehåller en del frågor som också har ställts till universitetets anställda ca ett år tidigare. En jämförelse mellan de båda undersökningarnas resultat får därför avsluta föreliggande rapport. I studentundersökningens sista fråga fick studenterna möjlighet att med egna ord uttala sig om sin studiesituation. I bilaga 1 finns en sammanställning av dessa synpunkter. I bilaga 2 är undersökningens samtliga resultat återgivna i tabellform för universitetets åtta fakultetsområden. Enkäten i sin helhet finns i bilaga 3. Metod Population och urval Nästan 10 000 studenter (9 852) finns med i det slumpmässiga urval som gjordes för studentundersökningen. Urvalet är gjort utifrån de studenter som var registrerade i det studieadministrativa systemet LADOK och utgör ca 30 procent av antalet registrerade studenter för höstterminen 2006. 7

Tabell 1 Urvalets studenter från olika fakultetsområden och fördelat med avseende på kön totalt män kvinnor antal % antal % antal % Naturvetenskaplig fakultet 939 10 415 44 524 56 fak. 1984 20 558 28 1426 72 Sahlgrenska akademin 1612 16 329 20 1283 80 fak. 1646 17 314 19 1332 81 Humanistisk fakultet 1665 17 618 37 1047 63 Konstnärlig fakultet 351 4 140 40 211 60 Handelshögskolan 1367 14 664 49 703 51 IT-universitetet 288 3 227 79 61 21 Totalt 9852 100 3265 33 6587 67 Kvinnorna är i majoritet inom samtliga fakulteter bortsett från IT-universitetet där 79 procent är män (tabell 1). Naturvetenskaplig fakultet och Handelshögskolan har en relativt jämn könsfördelning med 56 procent respektive 51 procent kvinnliga studenter. Högst andel kvinnor har fakultet med 81 procent följt av Sahlgrenska akademin med 80 procent. Fördelning av studenterna vid Göteborgs universitet i ålderskvartiler visar att 27 procent är mellan 19 och 23 år, 23 procent är mellan 24 och 26 år, 25 procent är mellan 27 och 37 år och 25 procent är 38 år eller äldre (tabell 2). Bland de som är 38+ finns hela skalan upp till 65 år. Kvinnorna dominerar i samtliga åldergrupper och andelen kvinnor är störst i gruppen 38+ med 76 procent. Andelen män är störst i gruppen 24-26 år med 38 procent. Tabell 2 Urvalets studenter i olika ålderskvartiler (procent) män kvinnor alla 19-23 år 27 28 27 24-26 år 25 22 23 27-37 år 27 24 25 38 år och äldre 21 26 25 Frågeformulär Vid konstruktionen av frågeformuläret har arbetsmiljöundersökningarna för de anställda varit en viktig utgångspunkt. Det är värdefullt att kunna jämföra studenternas uppfattningar om sin arbetsmiljö med de anställdas uppfattningar. Andra inspirationskällor har varit studentundersökningar som till exempel STUG (STUdenter vid Göteborgs universitet) som i samband med att den första arbetsmiljöundersökningen för universitetets anställda presenterades 2003 återanvände tidigare insamlade data från studenter och sammanställde dessa med särskild inriktning på arbetsmiljörelaterade frågeområden (STUG7: Studenternas arbetsmiljö ), regelbundna studentundersökningar genomförda av SOM-institutet vid Göteborgs universitet samt Högskoleverkets återkommande Studentspegel. Frågeformuläret består av 66 frågor och är inriktat på följande områden: program, kurser, tidigare studier och aktivitetsgrad studiearbetsmiljö samarbetsklimat hälsa 8

uppfattningar om, förtroende för och samhörighet inom Göteborgs universitet bakgrund, fritid och framtid Praktiskt genomförande Undersökningen avser höstterminen 2006. Frågeformuläret sändes ut per post i vecka 8, 2007 och följdes av ett antal påminnelser per post. Fältarbetet pågick fram till och med vecka 19. Kinnmark Information AB har ansvarat för hanteringen av utskick och påminnelser samt scanning eller inskrivning av inkomna svar. Data från LADOK har funnits med som ursprungsdata men studenterna har också tillfrågats om vilken kurs eller vilket program deras svar avser. I de fall som studenterna till exempel har läst flera kurser under terminen är det den kurs som de läste senast under terminen som svaren skall avse. En hel del studenter läser dock flera kurser parallellt och det är då inte möjligt att utläsa denna information av LADOK. En matchning av det som studenterna har svarat har därför gjorts med registerdata och variabler för korrekt fakultet, institution respektive program har tagits fram. Svarsfrekvens Det är totalt 4 322 studenter som har besvarat enkäten, vilket motsvarar en bruttosvarsfrekvens på 44 procent. Med det kända bortfallet blir det en nettosvarsfrekvens på 47 procent. Om man beaktar att en del studenter anmäler och registrerar sig för en utbildning eller kurs som man sedan inte påbörjar är svarsfrekvensen något högre. I urvalet finns det dessutom studenter som inte har några poäng registrerade för höstterminen 2006 och också studenter som inte har några registrerade poäng över huvud taget. Man kan misstänka att en del av dessa studenter har anmält sig till kurser som de sedan aldrig har påbörjat alternativt har hoppat av efter en tid. Det kan också finnas studenter som fullföljt kurserna men inte tenterat, alternativt inte fått godkänt resultat på tentamen. Med en försiktig tolkning av de studenter som inte har några poäng skulle svarsfrekvensen därför kunna sägas närma sig 50 procent. Det är en svarsfrekvens som är jämförbar med andra genomförda studentundersökningar. Arbetsmiljöundersökningarna med universitetets anställda har haft en svarsfrekvens på drygt 70 procent. Skillnaden i svarsfrekvens mellan anställda och studenter kan troligen förklaras av att studenterna finns inom universitetet inom en begränsad period och därför sannolikt har en mindre benägenhet att deltaga i detta slags undersökningar. De förklaringar som studenterna har angett för varför man har valt att inte besvara enkäten är att man inte har tid, att man inte har fullföljt sina studier, att man studerar utomlands, att man går en begränsad utbildning eller att man studerar på distans. Svarsfrekvensen varierar med drygt 20 procentenheter mellan universitetets olika fakulteter. Sahlgrenska akademin har högst svarsfrekvens med 53 procent följt av a fakulteten (50 procent). Lägst svarsfrekvens har IT-universitetet med 31 procent och Handelshögskolan med 34 procent. Av de 4 322 studenter som har svarat på enkäten är 26,5 procent män och 73,5 procent kvinnor. I urvalet är 33 procent män och 67 procent kvinnor och ser man till svarsfrekvensen inom grupperna så är det 35 procent av männen som har svarat och 48 procent av kvinnorna som har svarat. En rangordning av svarsfrekvensen med avseende på kön följer med undantag för någon enstaka procentenhet den totala svarsfrekvensens rangordning för fakulteterna (tabell 3). 9

Tabell 3 Svarsfrekvens med avseende på fakultet och kön (procent) totalt män kvinnor Sahlgrenska akademin 53 47 54 fakultet. 50 39 52 fakultet 44 38 47 Konstnärlig fakultet 44 37 49 Naturvetenskaplig fakultet 43 38 46 Humanistisk fakultet 41 33 46 Handelshögskolan 34 28 40 IT-universitetet 31 30 37 Svarsfrekvensen är störst bland de yngsta studenterna med 49 procent och lägst bland studenterna i åldern 27-37 år med 39 procent (tabell 4). Bland männen är det gruppen med de äldsta som har högst svarsfrekvens med 41 procent och ålderskvartilen 27-37 år som har lägst svarsfrekvens med 32 procent. Bland kvinnorna är det de yngsta som har högst svarsfrekvens med 55 procent och lägst andel svar bland kvinnorna har samma grupp som männen, 27-37 år med 44 procent. Tabell 4 Svarsfrekvens med avseende på ålder (procent Totalt män kvinnor 19-23 år 49 26 74 24-26 år 44 30 70 27-37 år 39 29 71 38 år och äldre 44 23 77 Sammanfattning Man kan konstatera att svarsfrekvensen i föreliggande studentundersökning vid Göteborgs universitet är betydligt lägre än motsvarande undersökning bland universitetets anställda. Trots detta är det en stor mängd studenter som har tagit sig tid att besvara enkäten (4 322 studenter). Det stora antalet svarspersoner innebär att man trots den begränsade svarsfrekvensen har tillräckligt många svarande för att möjliggöra nedbrytningar i olika grupper. Resultaten visar att studenterna vid Göteborgs universitet i stor domineras av kvinnor och att de åldersmässigt har en relativt stor spridning. Den typiska studenten kommer inte enbart direkt från gymnasiet utan ungefär lika många finns i åldersgruppen 38 år och äldre och då med en större livserfarenhet och annan livssituation. En närmare beskrivning av dessa och andra bakgrundsförhållanden finns med i undersökningen för att öka förståelsen för studenternas uppfattningar om sin studiesituation och om arbetsmiljön vid Göteborgs universitet. 10

Studenter vid Göteborgs universitet Kön och ålder Det är totalt sett 4 316 studenter som har besvarat frågan om könstillhörighet och det är 73,5 procent kvinnor och 26,5 procent män. Fördelningen på fakultetsområde och fördelningen inom fakulteterna med avseende på kön anges i tabell 5. Tabell 5 Undersökningsgruppen med avseende på fakultet och kön totalt män kvinnor antal % antal % antal % Naturvetenskaplig fakultet 398 9 157 39 241 61 fak. 876 20 210 24 666 76 Sahlgrenska akademin 841 19 152 18 689 82 fak. 811 19 120 15 691 85 Humanistisk fakultet 680 16 200 29 480 71 Konstnärlig fakultet 154 4 52 34 102 66 Handelshögskolan 467 11 186 40 281 60 IT-universitetet 89 2 67 74 22 25 Totalt 4316 100 1144 27 3172 74 Åldersfördelningen är relativt jämn inom flera fakulteter (tabell 6). fakultet har dock förhållandevis många av sina studenter i de äldre åldersgrupperna och Handelshögskolan har många av sina studenter i de två yngsta åldersgrupperna. Inom Naturvetenskaplig fakultet finns den största åldersgruppen bland de allra yngsta och inom Konstnärlig fakultet är det åldern 24-26 år som är den största gruppen. Tabell 6 Undersökningsgruppen med avseende på fakultet och ålder (procent) 19-23 år 24-26 år 27-37 år 38 år och äldre Naturvetenskaplig fakultet 36 28 23 13 fakultet 24 23 27 25 Sahlgrenska akademin 26 22 28 25 fakultet 18 14 27 41 Humanistisk fakultet 31 20 22 27 Konstnärlig fakultet 23 40 28 9 Handelshögskolan 42 32 17 10 IT-universitetet 24 28 29 19 Totalt 27 23 25 25 Civilstånd I undersökningsgruppen är 45 procent av studenterna ensamstående, 33 procent sambo, 23 procent gifta/partnerskap och 0,1 procent änka/änkling. Av männen i undersökningsgruppen är 55 procent ensamstående, 28 procent sambo och 17 procent gifta/partnerskap. Motsvarande siffror för kvinnorna är 41 procent ensamstående, 34 procent sambo och 25 11

procent är gifta/partnerskap. Ser man till civilståndet för olika åldersgrupper är det i fallande skala de yngre studenterna som i störst är ensamstående (64 procent i den yngsta gruppen) medan de äldre (38+) i störst är gifta/partnerskap (58 procent). De studenter som lever i samboförhållanden finns huvudsakligen i mittengrupperna i åldern 24-26 år är det 41 procent som är sambo och i åldern 27-37 år är det 42 procent. Studenternas civilstånd inom de olika fakulteterna varierar, av ensamståendes genomsnitt på 45 procent är det endast Sahlgrenska akademin (39 procent) och fakultet (30 procent) som ligger under medelvärdet. Handelshögskolans studenter är de som i störst är ensamstående (58 procent). Samboförhållanden för fakulteternas studenter är mer jämnt fördelat. Det finns flest studenter med samboförhållanden inom Sahlgrenska akademin (34 procent) och minst andel samboförhållanden har studenterna vid IT-universitetet (26 procent) och Konstnärlig fakultet (29 procent). Handelshögskolans studenter är de som i minst är gifta/partnerskap med 9 procent följt av Naturvetenskaplig fakultet med 12 procent. Störst andel gifta/partnerskap finns bland a fakultetens studenter med 37 procent att jämföra med genomsnittet gifta/partnerskap som är 23 procent. 31 procent av studenterna vid Göteborgs universitet bor ensamma och 69 procent bor med/delar sitt hushåll regelbundet med någon. Av dessa bor 44 procent med flera vuxna och 69 procent med ett eller flera barn. 36 procent anger att de delar sitt hushåll med ett barn, 41 procent delar med 2 barn och 15 procent med 3 barn. Kvinnorna delar i större hushåll med någon (73 procent) jämfört med männen (60 procent) och 52 procent av männen delar med flera vuxna jämfört med kvinnornas 42 procent. Det är relativt jämn fördelning mellan könen bland de som delar hushåll med ett eller flera barn - 64 procent av männen och 70 procent av kvinnorna. Barnens antal skiljer sig något i så motto att kvinnorna i större än männen delar hushåll med två eller tre barn (58 procent jämfört med 47 procent). Arbetslivserfarenhet 34 procent av studenterna vid Göteborgs universitet har mer än 5 års arbetslivserfarenhet och ungefär lika många (37 procent) har mindre än två års arbetslivserfarenhet. 10 procent har ingen arbetslivserfarenhet alls. Skillnaderna mellan män och kvinnor är små och ligger inom några procentenheter. Skillnaderna mellan olika ålderskvartiler är däremot stora och bland de två yngsta grupperna som inte har någon arbetslivserfarenhet är det 22 procent respektive 11 procent. Omvänt gäller att bland de två äldsta grupperna som svarat mer än 5 år är det 40 procent respektive 94 procent. Skillnaderna är också stora mellan fakulteterna. De studenter som har angett mer än 5 års arbetslivserfarenhet varierar från fakultet (53 procent) till Konstnärlig och Naturvetenskaplig fakultet (16 procent respektive 18 procent). Naturvetenskaplig fakultet har flest studenter som saknar arbetslivserfarenhet (18 procent) och och fakultet minst andel med 4 procent respektive 6 procent. Social och geografisk bakgrund För att beskriva den familj som studenterna har vuxit upp i har de fått välja mellan fem olika familjeslag arbetarfamilj, jordbrukarfamilj, företagarfamilj, tjänstemannafamilj respektive högre tjänstemanna-/akademikerfamilj. Det är i stort sett ingen skillnad mellan vad män och kvinnor 12

anger för familjebakgrund. Ser man till olika åldersgrupper finns det bland 38+ en något högre andel än genomsnittet av samtliga familjeslag förutom högre tjänstemanna-/akademikerfamilj som där avviker från genomsnittet med 9 procentenheter (tabell 7). 19-23 åringarna och 27-37 åringarna följer relativt nära medelvärdet för samtliga svarande, medan 24-26 åringarna har något lägre andel arbetarfamilj och något högre andel högre tjänstemanna-/ akademikerfamilj. Fördelningen är följande: Tabell 7 Studenternas uppväxtfamilj i olika åldersgrupper (procent) arbetar- jordbrukar- företagar- tjänste- högre tjänstemanfamilj familj familj manna- na/akademikerfamilj familj 19 23 år 40 2 10 24 24 24 26 år 36 3 9 26 26 27 37 år 41 3 8 24 24 38 år ochäldre 44 5 11 27 13 Totalt 41 3 9 25 22 Studenternas uppväxtfamilj skiljer sig åt en del mellan fakulteterna men man kan konstatera att arbetarfamilj är den vanligaste uppväxtfamiljen för studenterna vid samtliga fakulteter undantaget IT-universitetets studenter som anger tjänstemannafamilj som något vanligare (tabell 8). Tabell 8 Studenternas uppväxtfamilj på de olika fakulteterna (procent) arbetar- jordbrukar- företagar- tjänste- högre tjänstemanfamilj familj familj manna- na/akademikerfamilj familj Naturvetenskaplig fakultet 41 3 11 23 22 fak. 36 4 8 28 23 Sahlgrenska akademin 39 3 8 25 25 fak. 52 3 9 21 14 Humanistisk fakultet 43 3 9 24 21 Konstnärlig fakultet 38 6 9 22 25 Handelshögskolan 31 2 14 28 25 IT-universitetet 37 0 7 39 17 Totalt 41 3 9 25 22 För att placera in varifrån studenterna kommer rent geografiskt har vi valt att låta dem välja bland sju olika kategorier av geografiskt område som går från ren landsbygd i Sverige till land utanför Europa. Det är inga större skillnader mellan vad män och kvinnor anger. Det vanligast förekommande är storstäder och mindre tätorter i Sverige och det minst vanligt förekommande är annat land i Norden följt av andra länder i övrigt (tabell 9). Bland de olika åldersgrupperna är fördelningen ganska jämn men det är något fler bland de två äldsta åldergrupperna som har en bakgrund utanför Norden. Störst avvikelse är 38+ som har en bakgrund i land utanför Europa med 7 procent (genomsnitt 3 procent). 13

Tabell 9 Studenternas och deras föräldrars uppväxt olika geografiska områden (procent) student fader moder Stockholm, Göteborg eller Malmö 28 23 22 Mindre tätort i Sverige 28 23 24 Stad eller större tätort i Sverige 22 18 19 Ren landsbygd i Sverige 15 20 19 Land utanför Europa 3 7 6 Annat land i Europa 3 7 6 Annat land i Norden 1 4 4 När det gäller föräldrarnas uppväxt är det påfallande små skillnader mellan mödrar och fäder. Tätorter och städer i Sverige ligger lägre än för studenterna medan ren landsbygd i Sverige och samtliga alternativ om uppväxt utanför Sverige ligger högre än för studenterna själva. När det gäller fäders uppväxt kan man konstatera att det finns viss avvikelse för 38+, där fäders uppväxt i ren landsbygd i Sverige och stad eller större tätort i Sverige skiljer sig från medelvärdet, 26 procent respektive 14 procent. Motsvarande avvikelse finns också för mödrars uppväxt i åldersgruppen 38+. Ser man till studenternas bakgrund inom de olika fakulteterna finns en något större spridning. Störst avvikelser är Handelshögskolans studenter där 38 procent har vuxit upp i Stockholm, Göteborg eller Malmö och Konstnärliga fakultetens studenter där 21 procent har vuxit upp på ren landsbygd i Sverige. IT-universitetets studenter sticker också ut med 7 procent som vuxit upp i land utanför Europa. På fakultetsnivå finns också vissa skillnader om man ser till föräldrarnas bakgrund Handelshögskolans studenter har i störst fäder som vuxit upp i Stockholm, Göteborg eller Malmö (32 procent) och i mindre fäder som vuxit upp på ren landsbygd i Sverige (14 procent). Motsvarande förhållanden gäller mödrars uppväxt. Spridningen mellan svaren avseende stad eller större tätort i Sverige är mellan IT-universitetets 15 procent och Konstnärliga fakultetens 24 procent. Konstnärliga fakultetens studenter har också den lägsta andelen med fäder födda i annat land i Europa (3 procent) medan Naturvetenskapliga och Humanistiska fakulteterna har högst värden i det avseendet med vardera 9 procent. Motsvarande fördelning gäller även mödrars uppväxt. Fäder som vuxit upp i länder utanför Europa är högst bland IT-universitetets studenter med 11 procent och lägst bland Konstnärliga fakultetens studenter med 3 procent. Även här gäller att mödrars uppväxt i stort är densamma som fäders. Studiebakgrund och studier Av de svarande studenterna är det 14 procent som inte har studerat vid universitet eller högskola tidigare, 71 procent har läst vid Göteborgs universitet tidigare terminer och 36 procent anger att de har studerat vid annat universitet eller annan högskola. På frågan om hur många terminer man har studerat vid Göteborgs universitet anger 4 procent mindre än en termin, 27 procent 1-2 terminer, 22 procent 3-4 terminer, 21 procent 5-6 terminer och 27 procent anger 7 terminer eller fler. Studenterna fördelar sig således relativt jämnt över terminsindelningen om man bortser från de som har allra minst erfarenhet av studier vid Göteborgs universitet. Göteborgs universitets utbud av utbildning är uppdelad på programutbildning eller fri- 14

stående kurser. Studenterna som har besvarat enkäten fördelar sig mellan dessa kategorier med 66 procent programstudenter och 34 procent studenter som läser fristående kurser. Skillnaderna mellan män och kvinnor är liten men kvinnor läser i något högre program än vad männen gör. Åldersaspekten visar på betydligt större skillnader där 38+ studenterna väger ganska jämnt mellan program och fristående kurs (49 respektive 51 procent). Högst andel programstudenter är det i åldersgruppen 24-26 år med 74 procent följt av 19-23 år och 27-37 år med 72 procent respektive 67 procent programstudenter. Mellan fakulteterna är det en mycket stor spridning mellan 96 procent och 25 procent som är programstudenter, vilket också avspeglar de olikheter i programutbud fakulteterna har (tabell 10). Tabell 10 Andel programstudenter vid de olika fakulteterna (procent) programstudenter Konstnärlig fakultet 96 Sahlgrenska akademin 84 IT-universitetet 83 fakultet 81 Naturvetenskaplig fakultet 72 Handelshögskolan 65 fakultet 56 Humanistisk fakultet 25 Programstudenterna återfinns på olika terminer i sin utbildning (tabell 11). Programmen är också olika långa. Av de svarande är det flest som läser på termin 1-2 (32 procent) och därefter i minskande antal hela vägen till termin 9-11 (7 procent). Skillnader mellan män och kvinnor är försumbara. Tabell 11 Programstudenter i olika åldrar fördelade på olika nivåer i utbildningen (procent) totalt 19-23 år 24-26 år 27-37 år 38 år och äldre termin 1 2 32 46 21 29 32 termin 3 4 26 32 26 21 25 termin 5 6 22 18 25 22 25 termin 7 8 12 4 20 15 12 termin 9 11 7 0 9 13 6 På fakultetsnivå är det relativt jämnt bland termin 1-2 med undantag för Humanistiska fakulteten med 22 procent. På termin 7-8 finns det en viss spridning där Humanistisk fakultet ligger högst med 20 procent och Konstnärlig fakultet och Sahlgrenska akademin ligger lägst med vardera 7 procent. För termin 9-11 ligger flertalet fakulteter runt medelvärdet men Naturvetenskapliga fakulteten ligger lågt med 2 procent och Sahlgrenska akademin högt med 12 procent. De som läser fristående kurser kan i vissa fall göra det på helfart eller halvfart. Fördelningen mellan hel- och halvfart är 56 procent helfart och 44 procent halvfart. Det är något fler män än kvinnor som läser på helfart, 64 procent mot 53 procent. Att läsa kurser på helfart minskar med stigande ålder och det är 86 procent av 19-23 åringarna som läser på helfart mot 24 procent av 38+ som gör det (tabell 12). 15

Tabell 12 Studenter i olika åldrar som läser fristående kurs på helfart totalt 19-23 år 24-26 år 27-37 år 38 år och äldre % %(antal) % (antal) % (antal) % (antal) Läser sin fristående kurs på helfart 56 86 (332) 80 (236) 55 (218) 24 (133) Spridningen mellan fakulteterna är också stor när det gäller hel- och halvfartsstudier, mellan Handelshögskolans och Sahlgrenska akademins studenter där 87 procent respektive 26 procent läser fristående kurser på helfart (tabell 13). Tabell 13 Andel studenter inom fakulteterna som läser sin fristående kurs på helfart % antal Handelshögskolan 87 152 Konstnärlig fakultet 75 9 Naturvetenskaplig fakultet 64 95 Humanistisk fakultet 60 304 fakultet 59 233 fakultet 35 81 IT-universitetet 35 8 Sahlgrenska akademin 26 36 Merparten av studenterna läste sin fristående kurs på grundkurs/a nivå (55 procent) och därefter fördelar sig övriga nivåer relativt jämnt på mellan 13 och 17 procent. Det gäller Fortsättning/B, Fördjupning/C respektive Påbyggnad/D. Inga större skillnader förekommer mellan män och kvinnor. Åldersmässigt finner vi den högsta andelen grundnivåstudenter bland 19-23 åringarna (78 procent) och den högsta andelen påbyggnadsstudenter bland 38+ (19 procent). På fakultetsnivån avviker IT-universitetet och Konstnärlig fakultet för andel grundnivåstudenterna på 20 procent vardera (mot genomsnittet som är 55 procent) samt Sahlgrenska akademin (27 procent). Högsta värdet finner vi på Humanistisk fakultet med 68 procent. Fortsättning/B har en jämnare fördelning på fakulteterna medan både Fördjupning/C och Påbyggnad/D uppvisar stor spridning mellan 10 procent ( fakultet) och 33 procent (IT-universitetet) respektive mellan 5 procent (Humanistisk fakultet och 40 procent (Konstnärlig fakultet). Studenterna vid Göteborgs universitet läser i vissa fall flera kurser parallellt och på frågan om man läser annan universitetskurs utöver den kurs som man har i åtanke när man svarar på enkätens frågor svarar något fler män än kvinnor att de gör så, 20 procent män och 13 procent kvinnor. I åldersgruppen 24-26 år är det flest som gör det med 18 procent om man ser till kvinnor och män sammantaget. En fakultetsjämförelse visar att det är lägst andel inom Sahlgrenska akademin (6 procent) och Konstnärlig fakultet (8 procent) och högst andel inom IT-universitetet (29 procent) och Naturvetenskaplig fakultet (27 procent) som läser parallella kurser. 16

Motiv för val av utbildning Studenterna har angett olika motiv till varför de valt att läsa den kurs eller det program som de gjorde under höstterminen 2006. 18 olika påståenden om motiv gavs i frågan och studenterna ombads att instämma i olika. Det motiv som man mest instämmer med (stämmer ganska bra + stämmer helt och hållet) är att man är intresserad av ämnet (tabell 14). Därefter följer motiv som är framåtriktade. På sjunde plats med 63 procent anger studenterna att motivet är att man vill läsa i Göteborg och därefter följer en blandning av motiv som är framåtriktade och som också baseras på nutid eller historia. Tabell 14 Motiv till varför man har valt att läsa sin kurs/sitt program (stämmer helt och hållet + stämmer ganska bra) (procent) För att jag är intresserad av ämnet 88 Min utbildning ökar chanserna att jag får ett arbete jag kommer att trivas med 77 Jag anser att utbildningen vidgar mina vyer 73 Studierna gör mig mer attraktiv på arbetsmarknaden 72 Studierna leder fram till ett yrke som jag vill ägna mig åt 72 Studierna leder fram till en examen 71 Jag ville läsa i Göteborg 63 Jag studerar för att minska risken att bli arbetslös i framtiden 46 Jag visste att jag kunde komma in på den här utbildningen 38 Jag hade erfarenhet inom ämnesområdet 33 Utbildningen ökar mina möjligheter att få arbete utomlands 30 Studierna ingår i mitt arbete 21 Jag vill fortsätta med forskarutbildning 16 Jag kom inte in på det ämne/program jag ville läsa 10 Jag vill bli behörig till andra universitets-/högskolestudier 8 Alternativet till studier är för mig arbetslöshet 8 Jag hamnade här av en tillfällighet 7 Jag vill orientera mig om högskolestudier 5 Skillnaderna mellan män och kvinnor är som mest 8-9 procentenheter - för studierna leder fram till ett yrke som jag vill ägna mig åt respektive studierna gör mig mer attraktiv på arbetsmarkanden. För de första sex angivna motiven ligger kvinnorna mellan 5 och 9 procent högre än männen och för de sex sista motiven är det omvänt förhållanden men skillnaderna är bara mellan 2 och 4 procent. Bland de första sex motiven finns också skillnader mellan åldersgrupperna där 38+ ligger lägre för min utbildning ökar chanserna att jag får ett arbete jag kommer att trivas med (67 procent), för studierna leder fram till ett yrke som jag vill ägna mig åt (58 procent) och för studierna leder fram till en examen (62 procent). Studenterna som är 38 år och äldre anser också i större än övriga att utbildningen vidgar vyerna (83 procent). Bland motiven i övrigt skiljer sig 38+ markant för motivet studierna ingår i mitt arbete (41 procent). En del motiv för varför man har valt att läsa sin kurs/sitt program förändras i takt med stigande eller fallande ålder och har också relativt stor spridning mellan åldrar. Förändring med stigande ålder gäller för motivet jag hade erfarenhet inom ämnesområdet (19 till 55 procent), och förändring med fallande ålder är motiven jag studerar för att minska risken för att bli arbetslös i framtiden (54 till 34 procent) och utbildningen ökar mina möjligheter att få arbete 17

utomlands (40 till 15 procent). Det förekommer en del skillnader mellan fakulteterna och man kan ana samband med fakulteternas inriktning mot programutbildningar respektive fristående kurser för de motiv som handlar om yrken och arbetsmarknad. Som exempel kan nämnas att studenterna från Humanistisk fakultet ligger betydligt lägre än genomsnittet för motiv som min utbildning ökar chanserna att jag får ett arbete jag kommer att trivas med (56 procent), studierna gör mig mer attraktiv på arbetsmarknaden (49 procent), studierna leder fram till ett yrke som jag vill ägna mig åt (50 procent) och studierna leder fram till en examen (43 procent). En relativt stor spridning mellan fakulteterna är det för motiven jag hade erfarenhet inom ämnesområdet där studenterna från Naturvetenskaplig fakultet och Handelshögskolan ligger lågt med 19 respektive 21 procent och Konstnärliga fakultetens studenter högt med 64 procent (medelvärdet 33 procent) och utbildningen ökar mina möjligheter att få arbete utomlands där studenter vid fakultet ligger lågt med 13 procent och studenter vid Sahlgrenska akademin och Handelshögskolan högt med 43 respektive 44 procent (medelvärdet 30 procent) Det är relativt jämnt mellan fakulteternas studenter vid val av Göteborg som studieort förutom vid Konstnärlig fakultet där bara 48 procent anger det motivet som viktigt (medelvärdet 64 procent). Slutligen är det värt att notera den skillnad som finns vad gäller motivet jag vill fortsätta med forskarutbildning där studenterna från Naturvetenskaplig fakultet sticker ut från medelvärdet (16 procent) med 26 procent och åt andra hållet studenter vid Konstnärlig fakultet och Handelshögskolan med vardera 8 procent. Finansiering av studierna Studenterna finansierar sina studier på olika sätt och genom olika kombinationer. Den främsta finansieringsformen är genom studiemedel från CSN som 70 procent anger. Därefter kommer sparade pengar som 32 procent anger, förvärvsarbete (28 procent) och stöd från föräldrar eller släktingar (21 procent). Stödet från föräldrar eller släktingar minskar med stigande ålder och är mest förekommande på Handelshögskolan (30 procent) och minst förekommande på fakultet (14 procent). Kvinnor och män finansierar sina studier på mycket likartat sätt med undantag för två former - sparade pengar där 36 procent av männen anger detta alternativ jämfört med kvinnornas 30 procent samt stöd från sambo/maka/make där 18 procent av kvinnorna anger denna finansieringsform jämfört med 7 procent av männen. Stöd från sambo/maka/make ökar också med stigande ålder och är 21 procent i åldergruppen 38+ men bara 6 procent i åldersgruppen 19-23 år. Mellan fakulteterna varierar andelen som anger stödet mellan ca 20 procent (Sahlgrenska akademin och fakultet) och ca 10 procent (övriga fakulteter undantaget fakultet (15 procent)). Finansiering med studiemedel från CSN sjunker med stigande ålder och endast 32 procent av 38+ anger denna form att jämföra med 19-23 åringar och 24-26 åringar vilka anger 90 procent respektive 88 procent. Andelen som anger studiemedel från CSN varierar också något mellan fakulteterna där a och Humanistiska fakulteterna ligger lägst med 62 procent och Konstnärlig fakultet, Handelshögskolan och Naturvetenskaplig fakultet högst med 84 procent, 81 procent respektive 79 procent. Även sparade pengar sjunker med stigande ålder och 48 procent av19-23 åringar anger denna finansieringsform jämfört med 12 procent av 38+. Variationen mellan fakulteterna i detta avseende är mellan Handelshögskolans studenter där 46 procent anger sparade pengar jämfört med a fakultetens studenter där 22 procent anger denna finansieringsform. Förvärvsarbete för att finansiera sina studier är vanligast i åldersgruppen 24-26 år där 33 18

procent anger detta och minst förekommande i gruppen 38+ med 22 procent. Lön från arbete och där man läser på fritiden är däremot vanligast bland 38+ - 30 procent anger detta alternativ jämfört med de två lägsta ålderskvartilerna där endast 8 procent respektive 7 procent anger detta. Bland fakulteterna är förvärvsarbete vanligast hos studenterna på fakultet och Handelshögskolan med 39 procent respektive 33 procent och minst vanligt bland studenterna på IT-universitetet där 16 procent anger detta alternativ. Förvärvsarbete 44 procent av studenterna har inte förvärvsarbetat parallellt med pågående studier medan 10 procent anger att de har arbetat 40 timmar eller mer per vecka. Lika många anger att de har förvärvsarbetat 9-16 tim/vecka och 24 procent att de har arbetat 1-8 timmar/vecka. Skillnaderna mellan män och kvinnor i detta avseende är relativt små och ligger inom några procentenheter. Förekomsten av förvärvsarbete parallellt med studierna följer exakt med åldersgrupperna, de yngsta arbetar inte alls (57 procent) eller lite och de äldsta arbetar mest 49 procent av 38+ förvärvsarbetar mer än 24 timmar/vecka. 61 procent av Naturvetenskapliga fakultetens studenter förvärvsarbetade inte alls jämfört med a (36 procent) och a (37 procent) fakulteternas studenter. Nej-svaret på frågan om förvärvsarbete är det vanligaste svaret för samtliga fakulteters studenter. Följaktligen är det relativt få studenter som anger att de måste avstå från att gå på lektioner på grund av förvärvsarbete. Det gäller även de som har förvärvsarbetat 8 procent säger att de måste avstå från att gå på lektioner mycket ofta eller ganska ofta. Förvärvsarbetet har stor betydelse för den personliga ekonomin. Av de förvärvsarbetande studenterna anger 83 procent att det har mycket eller ganska stor betydelse för ekonomin, i något högre för kvinnor (84 procent) än för män (80 procent). Betydelsen för den personliga ekonomin är jämnt stor för alla åldersgrupper men ökar dock något med stigande ålder. Betydelsen är mycket stor eller ganska stor för samtliga fakulteters studenter men varierar mellan 72 procent (Naturvetenskaplig fakultet) och ca 85 procent (a, a och Humanistiska fakulteterna). Fritidsaktiviteter Göteborgsstudenterna är i hög grad fritidsaktiva, både när det gäller aktiv och social fritid. Vi kan skilja ut några olika typer av aktiviteter. I fråga om motion och sport kan vi notera att 57 procent motionerar eller idkar friluftsliv åtminstone någon gång per vecka. Det är relativt små skillnader mellan olika fakulteter. ITuniversitetets studenter skiljer möjligen ut sig med 46 procent. Att utöva sport eller idrott ligger på ungefär samma nivå som att träna på gym (styrketräning, aerobics) med 36 respektive 34 procent. Fakultetsskillnaderna är begränsade. Handelshögskolans studenter är något aktivare än övriga när det gäller både sport och gymträning, medan Humanistiska fakultetens studenter ligger lågt på båda. Åldern spelar här en viss roll: det är främst de lite äldre studenterna som motionerar och idkar friluftsliv 65 procent bland dem som är 38 år och äldre i jämförelse med 57 procent bland de yngsta, medan de yngre sportar och går på gym 39 respektive 41 procent bland dem som är 23 år eller yngre i jämförelse med 33 och 26 procent i den äldsta åldersgruppen. I fråga om sociala aktiviteter kan vi notera att 20 procent av studenterna varit på restaurang, bar eller pub på kvällstid åtminstone någon veckan, 27 procent har lika ofta druckit sprit, vin eller starköl och 6 procent varit på privat fest. Handelshögskolans studenter är något mer aktiva när det gäller restaurangbesök etc och dricker alkohol något mer regelbundet än 19

övriga. I övrigt är skillnaderna små. Det är de yngre som oftare deltar i uteliv medan det finns endast små åldersskillnader i alkoholkonsumtionen. Den senare är dock mer frekvent bland män (33 procent anger minst en veckan) än bland kvinnor (25 procent). Det vanligaste är i övrigt att umgås med vänner 74 procent gör det minst en veckan, 44 procent flera gånger i veckan. Siffrorna är höga för alla fakulteters studenter. Samtidigt finns det även här en åldersfaktor i bakgrunden: i åldersgruppen 19-23 år umgås 60 procent med vänner flera gånger i veckan, bland dem som är 38+ är andelen 20 procent. Åldersfaktorn återkommer när det gäller att umgås med familjen. Det gör 57 procent av studenterna åtminstone någon veckan. Detta har ett uppenbart samband med familjebildning och är därför betydligt vanligare bland äldre än bland yngre studenter; tendensen är som väntat den motsatta i förhållande till att umgås med vänner. Nöjeslivet för studenter är i övrigt cafébesök 26 procent minst någon veckan (oftare konst-, humanist- och samhällsvetarstudenter), biobesök 30 procent någon månaden (oftare handels- och samhällsvetarstudenter) och teater 20 procent någon kvartalet (främst konst- och humaniorastudenter). Dessa fritidsvanor är klart vanligare bland yngre än bland äldre studenter. Andra fritidsintressen är att läsa skönlitteratur som 33 procent gör minst någon veckan. Inte oväntat är det klart vanligare bland humanistiska fakultetens studenter (49 procent), medan det är mindre vanligt bland Handelshögskolans och IT-universitetets studenter (26 respektive 27 procent). 29 procent av studenterna ser dramaserier på TV flera gånger i veckan och 22 procent ser samhälls- och faktaprogram. TV-tittandet, oavsett programtyp, ligger lägst bland konststudenterna (21 respektive 16 procent), medan det i övrigt är små skillnader. Datorspel engagerar 14 procent åtminstone någon veckan. Här skiljer föga överraskande IT-universitetets studenter ut sig med 34 procent. 46 procent chattar med bekanta på nätet via MSN, ICQ mm; här är andelen bland IT-universitetets studenter hela 73 procent. Dessutom noteras att fem procent har spelat nätpoker någon gång under terminen 19 procent bland IT-universitetets studenter. Aktiviteter kan också uttrycka olika slag av intressen och värderingar. När det gäller att handla miljömärkta varor gör 38 procent av studenterna det minst någon veckan. Intresset ligger klart högre hos konststudenterna (52 procent) och lägre hos handelsstudenterna (28 procent). Tio procent av studenterna äter vegankost minst någon veckan och fem procent flera gånger i veckan. Även här är det vanligast bland konststudenter och minst vanligt bland handelsstudenter. 28 procent av studenterna har besökt någon gudstjänst eller religiöst möte under terminen, 11 procent minst någon månaden. Fakultetsskillnaderna är relativt små. Diskuterar politik gör 39 procent åtminstone någon veckan. Som väntat är det mest vanligt bland samhällsvetarstudenter (54 procent). Minst förekommer det bland IT-studenter (27 procent). Nio procent har tecknat, målat eller skrivit poesi åtminstone någon gång under veckan, bland Konstnärliga fakultetens studenter är det 54 procent och bland studenter från Humanistisk fakultet respektive IT-universitetet är det 14 procent. Handlande med aktier är ovanligt: 19 procent har gjort det under den gångna terminen. Handelshögskolans och IT-universitetets studenter ligger dock på 35 procent och t o m fyra procent för minst någon veckan. Teknikintresset i form av att meka med bil, moped är cykel är inte särskilt stort bland studenter. En majoritet (57 procent) har inte gjort det någon gång under den senaste terminen alltså är det 43 procent som mekat och då oftast någon enstaka gång. Endast bland Naturvetenskapliga fakultetens studenter finns det en svag majoritet för att ha mekat (52 procent). 20

Studiemiljö, arbetsklimat och arbetsbelastning I detta avsnitt behandlas både den fysiska arbetsmiljön, såsom lokaler, utrustning, stödaktiviteter av olika slag och arbetsklimatet, andan i arbetsgruppen samt de krav och arbetsbelastning som på ett betydande sätt påverkar studenternas dagliga liv. Studiemiljö Nästan tre av fyra studenter (72 procent) är nöjda med tillgången på undervisningslokaler, men andelen nöjda sjunker då studenterna bedömer olika aspekter av lokalerna. 62 procent är nöjda med undervisningslokalerna utformning, 58 procent nöjda med utrustningen, 46 procent med temperaturen och 38 procent med luften i undervisningslokalerna. Mest nöjda med lokalerna är studenter på IT-universitetet och fakultet. Drygt en tredjedel av studenterna är nöjda med tillgången på studentarbetsplatser (38 procent), tillgången på uppehållsutrymmen (38 procent) och tillgången på matplatser (36 procent). På sex av åtta fakulteter bedömde studenterna förhållandena i dessa avseenden på ett likartat sätt, medan det finns mycket stora skillnader mellan IT-universitetet (klart positiva) och Handelshögskolan (mindre positiva). Andelen nöjda på dessa två fakulteter är: när det gäller studentarbetsplatser 62 procent respektive 19 procent, uppehållsutrymmen 63 procent respektive 17 procent och när det gäller tillgången på matplatser 68 procent respektive 17 procent. 60 procent av studenterna är nöjda med det arbetsmaterial de får, 43 procent är nöjda med kopieringsmöjligheterna och 44 procent är nöjda med tillgången på datorer. Studenterna på Konstnärlig fakultet är klart mer nöjda (68 procent) med kopieringsmöjligheterna än studenterna på Naturvetenskaplig respektive Humanistisk fakultet (36 procent nöjda). Även ifråga om andelen nöjda med tillgången på datorer finns det en stor variation. Andelen nöjda är, i fallande ordning: Konstnärlig fakultet (80 procent), IT-universitetet (72 procent), Sahlgrenska akademin (63 procent), Naturvetenskaplig fakultet (51 procent), fakultet (38 procent), fakultet (36 procent), Handelshögskolan (34 procent) och Humanistisk fakultet (28 procent). Hälften av programstudenterna (50 procent) och ungefär var tredje (32 procent) student på fristående kurser är nöjda med tillgången på datorer. 64 procent är nöjda med bemötandet på institutionen/programmet, men endast 35 procent är nöjda med det intresse de uppfattat att lärarna har för deras utveckling. När det gäller bemötande är det två fakulteter som avviker i positiv bemärkelse, Konstnärlig fakultet (76 procent nöjda) och Humanistisk fakultet (72 procent nöjda). Variationen är mycket större när det gäller hur nöjd man är med det intresse lärarna visat för studenternas utveckling, där störst andel nöjda finns inom Konstnärlig fakultet (66 procent) och lägst andel på Handelshögskolan (17 procent). Knappt var tredje student (32 procent) är nöjd med tillgången på studievägledning, 23 procent med tillgången på studentstöd/mentorer, 13 procent på tillgången på karriärvägledning och 11 procent med tillgången på språkhandledning. Högst andel nöjda med tillgången på studentstöd/mentorer finns inom Konstnärlig fakultet (42 procent) och lägst andel på Handelshögskolan (15 procent) och högst andel nöjda med tillgången på studievägledning finns inom Naturvetenskaplig fakultet (47 procent) och lägst andel på Sahlgrenska akademin (23 procent). Instuderingsuppgifter, grupparbeten mm förläggs i första hand till bostaden (87 procent), i andra hand till institutionen där studierna bedrivs (48 procent), något av universitetets 21