Övergripande energibesparing och hållbara transporter Syfte med lärarhandledningen 2 Energianvändning introduktion 2 Energianvändning i allmänhet 2 Hur stor andel utgör transporter av den totala energiförbrukningen 4 Jämförelse mellan energianvändning i hushåll och transporter 5 Hållbarhet och Gröna transporter 6 Hållbarhet och hållbar utveckling 6 Gröna transporter 6 Fördelar med hållbara transportmedel 7 Transporter och dess klimatpåverkan 10 Följderna av växthusgasutsläpp (klimatförändringar) och luftföroreningar orsakade av transporter 10 Energianvändning och CO 2 utsläpp från olika transportmedel 10 Energianvändning för hållbara transportmedel 10 Transporter och buller 11 Jämförelse av olika bullerkällor vid transporter 12 Transporter och utrymme 13 Utrymmesbesparande transportsystem 13 Transporter och hälsofrågor 15 Fakta och diagram om bilar 16 Allmänna poäng för att gör energianvändande mätbart 24 Aktuell spridning av bilar 16 Biltäthet (bilägande per person) världen över 17 Bilens inverkan på samhället 19 Bilarnas dominans i moderna städer 20 Bilens miljöpåverkan 22 Sammanfattning 24 TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
2 Syfte med lärarhandledningen Denna handledning innehåller grundläggande fakta och information om energibesparing och hållbara transporter och är avsedd för språklärare, utbildare och opinionsbildare. Den har till syfte att bygga upp den bakgrundsinformation som krävs för att genomföra utbildning som ska öka intresset för energibesparing och transporter. En del av informationen behöver inte läsas just nu, men utbildaren bör förstå den för att kunna använda den som referensmaterial vid frågor från deltagarna. Dessutom kan alla delar av denna handbok delas ut som underlag till deltagarna, om så önskas. Energianvändning introduktion Energianvändning i allmänhet Nästan all mänsklig aktivitet leder till energiförbrukning, såsom produktionen av varor, uppvärmning, belysning och transporter. Nästan alla sektorer erbjuder emellertid möjligheter till effektivare energianvändning (renare produktion inom industrin, energibesparande glödlampor, effektiva hushållsapparater, etc.) och användning av hållbarare transportmedel. Vad är energi?»» Energi är en fysikalisk kvantitet (mängd arbete som kan utföras av en kraft)»» Energi mäts till exempel i joule eller kwh (kilowattimmar) Energiförbrukning Energiförbrukning innebär användning av resurser som är förnybara (till exempel vind, sol, biomassa), naturliga (till exempel biomassa) eller fossila (till exempel olja, gas, kol). Dessa resurser mäts i enheter som kilowattimmar (kwh), Joule eller Ton oljeekvivalenter. Elräkningen i ett hushåll ger en väldigt bra bild av hur mycket energi (mätt i kwh) som används i genomsnitt. Följande lista på vad som kan utföras med 1 kwh energi skapar en bild och gör olika typer av energianvändning jämförbara: Du kan: Använda en kokplatta i 40 minuter (och laga 10 tallrikar nudlar) Använda en mikrovågsugn i 40 minuter TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
3 Använda en hårtork i 38 minuter Använda en vattenkokare i 40 minuter (och koka upp 10 liter vatten) Använda en dammsugare i 43 minuter Använda en brödrost i 1 timme Använda en 40W glödlampa i 25 timmar (och läsa några böcker) Använda en lågenergilampa i 111 timmar (och läsa några böcker till) Använda en 42-tums LCD-TV i 8 timmar Köra en genomsnittsbil 1,5 kilometer Köra en elbil 6 kilometer 1 Att gå igenom en normal dag och reflektera över vad vi har gjort, ger oss en bra bild av när och för vad vi använder en viss mängd energi. 1 How far will 1 kwh go? (Hur långt räcker 1 kwh?) Källa: Energimyndigheten (2011) och AEA:s (Association of Energy Auditors, Energirevisionsrådets) egna beräkningar (2011) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
4 Hur stor andel utgör transporter av den totala energiförbrukningen? Ungefär en tredjedel av mänsklighetens totala energiförbrukning går till transporter. Dessutom kommer ungefär 95 procent av denna transportenergi från fossila resurser (huvudsakligen från råolja, naturgas eller kol). Det gör transporter till en av de största källorna för utsläpp av växthusgaser, luftföroreningar och buller. Å ena sida leder detta till global uppvärmning och miljöhot, å andra sidan leder föroreningar och buller från transporter till allvarliga hälsorisker för hela befolkningen. Vissa transportmedel för passagerare (och varor) har hög energiförbrukning, som att köra privatbil eller flyga. Men det finns även hållbara transportsätt, som att gå, cykla och åka kollektivt. och det finns energieffektiva sätt att köra motorfordon, som sparsam körning, samåkning och alternativa bränslen. Energianvändning per sektor i % Källa: Statistics Austria (2009) 2 % Jordbruk Privata hushåll 25 % 29 % Industri 10 % 34 % Tjänstesektorn Transport TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
5 Jämförelse mellan energianvändning i hushåll och transporter Vart går mina pengar? Energiförbrukning Källa: KELAG (2011) bil belysning vitvaror vattenuppvärmning uppvärmning Diagrammet visar tydligt att det (åtminstone i flera europeiska länder) finns två stora energikonsumenter i hushållen:»» Uppvärmning»» Transporter Transportandelen varierar kraftigt om det finns eller inte finns en bil (eller fler) i hushållet. Detta visas väldigt tydligt i följande diagram: Ett normalt hus (med normal isolering och strömkällor) UTAN bil använder MINDRE energi än ett lågenergihus (väldigt bra isolering och förnybara energikällor) MED bil. Dessutom lägger ett hushåll med bil 16 procent av hushållsutgifterna på transporter, medan andelen sjunker till 5 procent i hushåll som inte är bilägare. 1 1 Structure of expenditure on transport towards car availability (Transportutgifter i relation till biltillgänglighet). Källa: Austrian Institute of Economic Research (Österrikiska institutet för ekonomisk forskning) (2007) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
6 Energianvändning i ett hushåll i kilowattimmar (kwh) Källa: VCÖ (Austrian Traffic Club: Österrikiska trafikföreningen) (2006) och Austrian Energy Agency (Österrikiska Energimyndighetens) egna beräkningar (2011) belysning vitvaror vattenuppvärmning uppvärmning bil normalt hus med bil lågenergihus med bil normalt hus utan bil lågenergihus utan bil Detta betyder att energianvändningen för transporter beror väldigt mycket på färdmedlet: hushåll som använder bil, har ett mycket större energibehov än hushåll som använder en blandning av att cykla, gå och använda kollektivtrafik. Dessutom är kostnaderna mycket högre! Hållbarhet och Gröna transporter Hållbarhet och hållbar utveckling Definitionen av hållbar utveckling är utveckling som möter dagens behov utan att inskränka möjligheterna för framtida generationer att uppfylla sina behov. Hållbarhet baseras på de tre förutsättningarna ekologi, ekonomi och sociala aspekter. Gröna transporter Hållbara transporter eller gröna transporter avser transporter med låg miljöpåverkan som är bränsleeffektiva, utrymmesbesparande och främjar en sund livsstil. Gröna transporter inkluderar: Rörlighet med mänsklig kraft, som att gå och cykla Kollektivtrafik Energieffektiva sätt att köra motorfordon (sparsam körning, alternativa bränslen, gröna fordon och drivlinor, men också individualiserade typer av kollektivtrafik som samåkning och bilpooler) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
7 Fördelar med hållbara transportmedel Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare än 5 km, nästan 10 procent är till och med kortare än 1 km. Detta är det perfekta avståndet för att cykla respektive gå. I stadsområden är dessutom cykeln det snabbaste färdsättet att ta sig från punkt A till B upp till 5 km. 1 Du kan använda genvägar, det finns inget behov av parkeringsplats och du kan bestämma själv hur intensiv cyklingen ska vara lugn och rofylld eller snabb och krävande. Kollektivtrafik är lämplig för pendling inom avstånd som är för långa för att gå eller cykla, eller när du är tvungen att ha med dig väskor. Med spårvagn, tåg eller tunnelbanan undviker du även trafikstockningar. Detta är inte alltid möjligt när du tar bussen, däremot löser särskilda bussfiler ofta även detta problem. Hållbara transporter sparar pengar I tider med stigande bränslepriser är det ett perfekt sätt att spara pengar att resa med kollektivtrafik, gå, cykla och använda sparsam körning (energieffektiv körning av motorfordon). Det är bra för alla i samhället eftersom det leder till färre negativa yttre effekter, men speciellt är det bra för varje enskild konsument. Alla hållbarare transporter är vanligtvis billigare än kostnaderna för en medelbil per månad (inklusive inköpspris och avskrivningar). Om du måste använda bil minskar sparsam körning inte enbart bränslekostnaderna. Det minskar även underhållskostnaderna (på grund av mindre användning och slitage) och minskar behovet av reparationer efter olyckor (som är mycket sällsyntare när du kör sparsamt). Hur gynnar det mig? Ökad användning av hållbara transportmedel har många direkta ekonomiska fördelar för dig som konsument. Mer pengar kvar i plånboken. Under en typisk arbetsdag (8 timmar) används din bil i genomsnitt under 1,5 timmar. Om du inte har bil kan du använda pengarna till något annat eller helt enkelt spara dem! Om du äger en bil, använder du 15 procent av dina hushållskostnader till transporter. Om du inte äger en bil är andelen bara 5 procent! Göteborg är kostnaden för ett årskort i lokaltrafiken 4 285 kronor för en vuxen. I Stockholm kostar motsvarande årsbiljett 8 300 kronor. Även en liten bil kostar dig 150 kronor per dag, över 50 000 kronor/år! 1 Cycling: the way ahead for towns and cities (Att cykla: Vägen framåt för städer). Källa: European Commission (Europeiska kommissionen) (1999) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
8 En liter bensin är dyrare än en liter mjölk. Således förser du din bil med dyrbarare bränsle än dig själv eller din familj! Du kan spara minst 100 kronor per dag, om du minskar bilanvändningen och i stället använder hållbara transportmedel! Hållbara transporter är hälsosamma Att gå och cykla är utmärkta sätt att integrera fysisk aktivitet i den dagliga rutinen utan att behöva använda extra tid. En halvtimmes daglig träning i medelhög intensitet halverar risken för hjärtoch kärlsjukdomar! 1 Kollektivtrafik producerar mindre luftföroreningar jämfört med motoriserade individuella transporter, och därmed hålls vår luft renare och våra koldioxidutsläpp lägre. Hållbara transporter är miljövänliga Räknat på medelbeläggningen, använder bilar mycket mer energi (se diagram nedan) och släpper ut betydligt mycket mer växthusgaser och luftföroreningar per passagerarkilometer (pkm) än vad kollektivtrafik gör, för att inte tala om att gå eller cykla. Även sparsam körning minskar markant bilarnas utsläpp av avgaser. Därför är alla dessa transportsätt mer energieffektiva och hållbara än vanlig bilkörning, efter som de hjälper till minska mängden växthusgaser, som koldioxid, och hälsofarliga luftföroreningar, som partiklar. Således förorenar de mindre och håller vår luft renare. Energianvändning i kilowattimmar (kwh) för olika transportmedel (per passagerarkilometer, pkm) Källa: Umweltbundesamt Austria (2009) 0,6 0,5 0,4 kwh 0,3 0,2 0,1 0 car bil train tåg buss spårvagn tram tunnelbana subway bicycle cykel walking gå transportsätt mode 1 Transport and health (Transport och hälsa). Ett informationsmeddelande från BMA:s (British Medical Association, Brittiska läkarsällskapet) vetenskapliga styrelse. Källa: BMA British Medical Association (2009) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
9 Hållbara transporter ökar de sociala kontakterna Hållbara transportmedel är det bästa sättet att lära känna närområdet och att träffa andra människor. När du går eller cyklar, liksom när du åker kollektivt, håller du kontakten med din omgivning och med människorna som bor i din närhet. Hållbara transporter är kommunikativa! Hållbara transporter är roliga Många tycker att speciellt att cykla (men även att promenera) är en fritidsaktivitet. Detta glädjemoment kan utgöra en del av det dagliga livet, när du förenar en arbetsresa med en skön fritidstur. TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
10 Transporter och dess klimatpåverkan Följderna av växthusgasutsläpp (klimatförändringar) och luftföroreningar orsakade av transporter Transporter är en av de huvudsakliga källorna till utsläpp av växthusgaser (koldioxid, CO 2, är den viktigaste av dem), luftföroreningar och buller. Detta leder till global uppvärmning och miljöhot som översvämningar och torka. Dessutom bidrar föroreningar och buller från transporter i hög grad till allvarliga hälsorisker för hela befolkningen (sjukdomar i andningsorganen och hjärt- och kärlsjukdomar). För att dessa negativa konsekvenser ska minska, bör användningen av hållbara transportmedel stärkas och ersätta mindre hållbara transportmedel. Energianvändning och CO 2 utsläpp från olika transportmedel Energiupptag för en medelbil jämfört med andra trafikslag per enhet Källa: Austrian Energy Agency (2008) Cyklar Går Spårvagn Tåg Buss Motorcykel Bil Diesel Bil Bensin Flygplan Energianvändning för hållbara transportmedel Att gå och cykla och all form av kollektivtrafik är:»» mycket effektivare än enskilda motorfordon,»» släpper ut mindre koldioxid. När du går eller cyklar, behövs ingen extern energikälla. Din kropp använder helt enkelt energi som den får från mat och dryck. De krävs betydligt mindre energi per kilometer än till exempel användning av motorfordon. TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
11 Kollektivtrafik kräver mindre energi än privatbilar eftersom fler personer transporteras i samma fordon (enligt medelvärde eller beläggningsgrad). Detta betyder att dessa transportmedel är hållbarare och påverkar miljön mindre. De släpper ut mindre växthusgaser, såsom koldioxid, och mindre hälsofarliga luftföroreningar, såsom partiklar. Transporter och buller Kan du föreställa dig fallet att de tillåtna utsläppsvärdena för nya bilar inte hade ändrats under de senaste 30 åren? Det skulle inte enbart vara skadligt för hälsa och miljö, det skulle vara absurt med tanke på framstegen inom bilteknik och bränslen under samma period. Men denna situation existerar för en bortglömd form av transportförorening. En typ av förorening som påverkar oss så mycket att den skadar vår hälsa. Precis som för andra typer av föroreningar finns det allmänt tillgänglig teknik för att dramatiskt minska denna påverkan, men tråkigt nog har inte EU-reglerna förändrats med tiden. Problemet är buller från transporter. 1 Bilar orsakar väldigt mycket buller och detta buller leder till hälsoproblem. Upp till 40 50 km/ tim är det motorbullret som är den dominerande källan, men vid högre hastigheter är det bullret från däcken som rullar på körbanan som dominerar. Således kan trafikbuller undvikas speciellt i stadsområden genom att man använder andra trafikslag än bilar eller genom att man kör med låga varvtal. Buller från bilar En bil som färdas med 4 000 varv per minut (rpm) producerar lika mycket buller som 32 bilar som körs med 2 000 rpm. Källa: ECOWILL/www.ecodrive.org 1 Transport and noise (Transport och buller). Källa: www.transportenvironment.org TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
12 Jämförelse av olika bullerkällor vid transporter Hörseln kan skadas om det mänskliga örat utsätts för en viss ljudnivå under en längre tid. Men det har även negativt inflytande på den psykiska och fysiska hälsan. Ett flygplan som startar motsvarar runt 130 till 140 decibel (db), vilket motsvarar det absoluta tröskelvärdet för smärta. Men negativa hälsoeffekter uppkommer vid betydligt lägre nivåer, speciellt vid längre exponeringstider (vilket är typiskt till exempel vid vägar med tät trafik). En ganska stor andel av Europas befolkning lider av buller från transporter. Följande figur visar bullernivåer från olika källor: Bullernivåer i olika miljöer Ljudtryck Start av jetflygplan (25 meters avstånd) Ljudtrycksnivå Smällare Rockgrupp Tryckluftsborr Bullrig arbetsplats Genomsnittlig gatutrafik Kontor Samtal Vardagsrum Bibliotek Sovrum Skog Källa: Brüel & Kjaer (2011) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
13 Transporter och utrymme I allmänhet tar infrastruktur för transporter väldigt stort utrymme med omfattande nät av trafikleder och stora parkeringsutrymmen. Utrymmen som för bara några decennier sedan endast användes av de gående har helt anpassats till bilen, och människan har trängts undan på gatornas ytterkanter. En bilist behöver cirka 28 gånger mer utrymme än en person som förflyttar sig kollektivt med buss och tåg, eller som cyklist och gående. Utrymmesbesparande transportsystem Med dagens medelantal personer per bil (genomsnittsvärdet är runt 1,3 personer per bil):»» kan en buss ersätta upp till 50 bilar»» kan ett tåg ersätta upp till 1.300 bilar! I de fall då det är ont om utrymme, speciellt i stadsområden, innebär detta att kollektivtrafik liksom fotgängare och cyklister kräver betydligt mindre utrymme än bilförare. Titta på följande exempel: Hur stor plats behöver 60 personer? Källa: anders reisen (2009) 60 personer på en bro 60 personer i en buss 60 personer i bilar Exemplet visar att 60 bilar (eller det utrymme som de kräver, bilden till höger) tar upp hela utrymmet på bron, medan en buss som transporterar samma antal personer endast tar upp en väldigt liten del av utrymmet. Om alla åkte buss i stället för bil skulle det bli möjligt att omfördela utrymmet, särskilt i städer, så att det återgår till fotgängare, cyklister, lekande barn, etc. TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
14 Ett annat exempel visar 40 hopfällbara cyklar på en parkeringsruta: Källa: Gizmodo (2009) Bilar som är parkerade eller i rörelse kräver således mycket mer värdefullt utrymme än hållbarare transportmedel. En parkeringsruta för en bil tar upp lika mycket utrymme som upp till 12 normala cyklar. Cyklar på en bilparkeringsruta Källa: Karma Konsum (2011) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
15 Transporter och hälsofrågor Transporter påverkar hela befolkningens hälsa, både direkt och via föroreningar i miljön, och koldioxidutsläppen från transporter är en av huvudfaktorerna till klimatförändringen. De huvudsakliga hälsoeffekterna omfattar:»» Övervikt och fetma som en följd av minskad fysisk aktivitet»» Andningsproblem på grund av luftföroreningar»» Skador från trafikolyckor»» Obehag på grund av buller Enligt WHO:s (World Health Organisation, Världshälsoorganisationen) studier dör upp till 8 gånger fler personer av bristen på fysisk aktivitet än av trafikolyckor (och dubbelt så många jämfört med dödsfall på grund av luftföroreningar)! 1 Med andra ord, är det hälsosammare att gå längs med en förorenad gata än att inte gå överhuvudtaget! Jämförelse av hur många människor som dör av trafikolyckor, luftföroreningar och bristen på fysisk aktivitet i Frankrike, Schweiz och Österrike Källa: Martin Eder, BMLFUW, Graphic: JMP (2012) Hur vi rör på oss och vilket transportmedel vi använder har direkt inverkan på vår hälsa! Transportmedel som medför fysisk aktivitet, såsom att cykla och gå, enbart eller i kombination med kollektivtrafik, medför betydande positiva hälsovinster. Vid planering och beslut har man emellertid ofta förbisett dessa fakta. 1 Transport and health. Facts and figures. Physical activity. (Transport och hälsa. Fakta och diagram. Fysisk aktivitet). Källa: WHO World Health Organization (Världshälsoorganisationen) (2009) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
16 Över 30 procent av bilresorna i Europa är kortare än 3 km; 50 procent är kortare än 5 km. Dessa sträckor tar 15 20 minuter med cykel eller 30 50 minuter till fots i rask takt. I EU är många resor korta och de flesta av dem utförs med bil. Detta leder till att över 30 procent av den vuxna befolkningen inte är tillräckligt aktiv under en typisk vecka, och förekomsten av fetma har ökat med 10 40 procent mellan slutet av 1980-talet och slutet av 1990-talet. 1 En halvtimmes måttlig fysiskaktivitet per dag, såsom att gå eller cykla, minskar risken för hjärtattack med 50 procent! 2 Att gå eller cykla (till exempel till arbetet) kan således bli till ett personligt gym för att komma eller hålla sig i form och spara pengar! Fakta och diagram om bilar Aktuell spridning av bilar År 2010 var det totala antalet fordon (bilar, lastbilar och bussar) på världens vägar 1,015 miljarder. 3 När detta antal uppnåddes översteg för första gången antalet funktionsdugliga fordon i världen miljardstrecket. I dag finns det runt 850 miljoner bilar (inkluderat skåpbilar och lättare fordon) i världen. 4 Detta betyder att på jorden finns det mer än en bil per tio invånare. Det är emellertid stora skillnader mellan världens olika länder. I länderna i Europeiska unionen, finns det 470 bilar per 1 000 invånare. I USA finns det 444 bilar per 1 000 invånare. I motsats till det finns det endast 19 bilar per 1 000 invånare i Kina och 8 bilar per 1 000 invånare i Indien. 5 Om Kina hade lika många bilar per person som Europa, skulle dess bilflotta ensam bestå av ungefär en miljard bilar. 1 Transport and health. Facts and figures. Physical activity. (Transport och hälsa. Fakta och diagram. Fysisk aktivitet). Källa: WHO World Health Organization (Världshälsoorganisationen) (2009) 2 Transport and health. A briefing note from the BMA Board of Science (Transport och hälsa. Ett informationsmeddelande från BMA (British Medical Association: Brittiska läkarsällskapet) vetenskapliga styrelse). Källa: BMA British Medical Association (2009) 3 World Vehicle Population Tops 1 Billion Units (Världens fordonspark överstiger 1 miljard enheter). Källa: WardsAuto (2011) 4 Transport Outlook 2011. Meeting the Needs of 9 Billion People (Transportutsikter 2011. Möte 9 miljarder människors behov). Källa: International Transport Forum (2011) 5 The Automobile Industry Pocket Guide (Bilindustrin fickhandbok). Källa: ACEA European Automobile Manufacturers Association (2011) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
17 Det förutspås att antalet bilar i världen kommer att tredubblas till 2,5 miljarder år 2050. Denna tillväxt förutspås ske nästan uteslutande i utvecklingsländerna. 1 2010 producerades 58,3 miljoner bilar i världen. 2 Biltäthet (bilägande per person) världen över Följande illustrationer visar antalet bilar per person i olika världsdelar: 3 Totala antalet fordon mindre än 47 inga värden per 1 000 invånare (År, Senast tillgängliga) Land/region Bilar per 1 000 invånare I världen 132 Europeiska unionen 470 USA 444 Sverige 465 Kina 20 Indien 9 1 Källa: International Transport Forum (2011) 2 Källa: ACEA (2011) 3 World-wide Passenger Cars (per 1,000 people) (Passagerarbilar världen över (per 1 000 invånare)). Källa: ChartsBin/The World Bank Group (2011) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
18 Skillnaden i biltäthet i olika världsdelar syns ännu tydligare i följande illustrationer. Den verkliga världskartan jämförs med en fiktiv världskarta, där storleken på territoriell ytan motsvarar biltätheten. Den verkliga världskartan Worldmapper (Världskartor). Källa: SASI Group, University of Sheffield (2006) Världen enligt biltätheten Worldmapper (Världskartor). Källa: SASI Group, University of Sheffield (2006) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
19 Följande diagram illustrerar antalet bilar per 100 invånare världen över: Bilar per 100 invånare antal bilar per hundra invånare Sydöst Afrika Nordafrika Södra Asien Stillehavs-Asia Mellanöstern Östra Asien Sydamerika Östeuropa Nordamerika Västeuropa Japan Worldmapper (Världskartor). Källa: SASI Group, University of Sheffield (2006) Exempel på dålig tillgänglighet med bil I Madagaskar har ungefär 30 procent av befolkningen inte tillgång till tillförlitliga vägar i alla väderförhållanden. 1 I Kina finns det 184 städer och 54 000 byar som inte har tillgång till bilanvändning (eller vägar över huvud taget). 2 Bilens inverkan på samhällen Bilens framgångssaga startade för 90 år sedan när T-Forden introducerades. Denna var relativt överkomlig för medelklassen. Inom bara några årtionden hade bilens snabba utveckling haft stor genomslagskraft som ledde till storskaliga förändringar i landskap och stadsplanering, tillverkningsprioriteringar, inköpsvanor och sociala interaktioner, vilket följande bilder tydligt visar: Förortsgata i USA Ancaster, USA. Källa: Jakebelder (2010) 1 Madagascar: The Development of a National Rural Transport Program. (Madagaskar: Utvecklingen av ett nationellt program för landsbygdstrafik) Källa: The World Bank (Världsbanken) (2010) 2 China Through a Lens: Rural Road Construction Speeded Up (Kina genom linsen: Byggande av landsbygdstrafik påskyndas). Källa: www.china.org.cn TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
20 Gågata i Argentina Downtown Buenos Aires, Argentina. Källa: Galio (2007) Gågata i Brasilien Curitiba, Brasil. Källa: Mathieu Bertrand Struck (2005) Livliga kvarter med öppna ytor samt massor av barer, butiker, och restauranger är vanligtvis belägna vid gågator eller gator med begränsad trafik. Bilarnas dominans i moderna städer Våra städer är mer och mer utformade efter bilarnas behov i stället för efter fotgängarnas behov. På gator som domineras av bilar försvinner små kvartersbutiker och lokala barer, på grund av att det inte finns några fotgängare som kommer in. Småbutiker ersätts av butiker i utkanten av städerna och bilvänliga stora köpcentrum, eftersom hushåll med bil har möjlighet att resa längre bort. Nedläggningen av småbutiker leder till social uteslutning för personer utan bil. Förlusten av gångvänliga städer och byar har också brutit gemenskapen i stadsdelar och samhällen. Många människor i I-länderna går sällan utan kör vanligtvis direkt från hemmet till arbetet och till andra destinationer. Därför har de mindre social kontakt med sina grannar. 1 1 From Highway to Superhighway: The Sustainability, Symbolism and Situated Practices of Car Culture (Från motorvägar till Superhighways : Hållbarheten, Symbolism och praxis skapad från bilkulturen). Källa: Graves-Brown, Paul (1997) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
21 Rusningstrafik i Brasilien Motorvägen Prestes Maia i San Paulo. Källa: Bruno Takahashi Carvalhas de Oliveira (2005) Motorväg i USA Anslutning till centrum i Atlanta, USA: Källa: Scott Ehardt (2004) Statlig motorväg i Houston/Texas, USA. Källa: Dhanix (2006) TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
22 Bilens miljöpåverkan Bilavgaser. Källa: Ruben de Rijcke (2009) Transporter producerar luftföroreningar, som bland annat innehåller följande giftiga ämnen: Kväveoxider (NOx) Kväveoxiderna, kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 ), är huvudsakliga oönskade biprodukter från förbränningen av bränslen och drivmedel vid hög temperatur, som i bilens förbränningsmotor. Den definitivt största källan till utsläpp av kväveoxider är vägtransporter. Kvävedioxid (NO 2 ) är särskilt skadlig för människan eftersom den skadar på lungfunktionen och följaktligen orsakar luftvägssjukdomar. Kväveoxiderna bidrar dessutom till surt regn och till marknära ozon. Kväveoxider (NOx) bildas i bilarnas förbränningsmotorer. Kolmonoxid (CO) Cirka 80 procent av kolmonoxidutsläppen i Sverige härrör från trafiken. Kolmonoxid (CO) bildas huvudsakligen vid ofullständig förbränning av bränslen och drivmedel. Kolmonoxid är en luftförorening som är hälsofarlig för människan och bidrar dessutom till bildandet av marknära ozon. Även små mängder kolmonoxid påverkar det centrala nervsystemet och kan ge effekter på människors hälsa vid inandning. Kolmonoxid (CO) bildas vid ofullständig förbränning av bränslen och i bilens förbränningsmotor. Deliklar Deliklar är små delar av fast material. De orsakar och förvärrar luftvägssjukdomar och de tros vara cancerframkallande. Vägtransporter är en av de huvudsakliga källorna till partiklar, speciellt i tätorter. TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
23 Deliklar bildas huvudsakligen vid förbränning av drivmedel. Deliklar kan också släppas ut genom bland annat mekanisk nötning och korrosion, till exempel däckslitage, bromsslitage och slitage av vägytan. Deliklar bildas huvudsakligen vid bränsleförbränning i bilar. Koldioxid och klimatförändring Vägtransporter bidrar väsentligt till den globala uppvärmningen genom utsläpp av koldioxid (CO 2 ). Transportsektorn är den snabbast växande källan till koldioxidutsläpp, och inom sektorn är vägtransporter den största bidragskällan till global uppvärmning. Vägtransporter bidrar väsentligt till global uppvärmning på grund av utsläpp av koldioxid. Miljöbestämmelser i olika länder har minskat utsläppen från enskilda fordon. Detta har emellertid uppvägts av att såväl antalet fordon som användningen av varje fordon har ökat. TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf
24 Allmänna poäng för att gör energianvändande mätbart Du kan använda rese- och energidagböcker för att göra energianvändningen mätbar och jämförbar och för övningar, där deltagarna antecknar sin energiförbrukning under en viss tidsperiod. I energidagböckerna kan deltagarna fylla i olika aktiviteter som leder till energiförbrukning (som användning av elektriska apparater och uppvärmning, tvätt, matlagning, ätande, etc.). Dessa aktiviteter kan jämföras med användningen av olika transportmedel och kan kompletteras genom att deltagarna jämför restider för olika trafikslag på samma sträcka, för att få en allmän känsla av hur lång tid dagligt resande tar. På det sättet kan man räkna ut skillnaden mellan objektivt uppmätt restid och subjektivt upplevd restid. Angivna utsläppsfaktorer gör det också möjligt jämföra utsläppen av koldioxid och energianvändning för olika trafikslag på angivna sträckor. Dessutom kan du anordna olika typer av energitävlingar, för att undersöka varje deltagares individuella energiförbrukning på ett lekfullt sätt. Det finns olika typer av dagböcker, mallar och webbverktyg som kan göra energianvändning jämförbar. Sammanfattning I tider med stigande bränslepriser och klimatförändringar är det ganska enkelt att minska den negativa miljöpåverkan genom att använda hållbara transportmedel. Du kan arbeta med enkla och positiva exempel, till exempel hoppa över bilanvändningen en dag i veckan och upplev fördelarna med att cykla i stället. Dessutom är kollektivtrafik, att gå och cykla och att köra energieffektivt ett perfekt sätt att spara pengar och att förbättra din hälsa och livskvalitet. Tyngdpunken för denna utbildning ligger på att ge deltagarna den relevanta bakgrunden och möjligheterna att byta till gröna transporter, som leder till en positiv inställning till energibesparing hos utbildare och deltagare. TOGETHER_Energibesparing_2_.pdf