Nuvarande sjukresereglemente är otidsenligt Det nuvarande sjukresereglementet gäller sedan 2008 och även ni politiker har ansett det som otidsenligt varför en översyn av det nu görs av landstingets utvecklingsavdelning. HSO har då inbjudits för information och dialog utifrån ett brukarperspektiv. Vi anser det synnerligen angeläget att få ändringar i följande: Ersättning för resa med egen bil lämnas med endast 1,20 kr/km. Vid sjukresa med egen bil görs idag avdrag för två egenavgifter a 60 kr vid tur och returresa till vårdinrättningen. Det innebär i sin tur höga kostnader för resenärerna som ofta inte får någon ersättning för resan. Permissionsresor ersätts inte. Utdrag ur bestämmelser från angränsande län: I angränsande län, Dalarna och i Uppsala ersätts resa i privatbil med det skattefria belopp som rekommenderas av skatteverket, det vill säga 1.85 kr/km. I Dalarna tillämpar man inte heller någon egenavgift vid resa med egen bil. HSO i borg föreslår därför följande: Ersättning för sjukresa med egen bil ska lämnas med 1.85 kr/km och företas resorna inom det egna länet ska ingen egenavgift tas ut. Det är ofta svårt sjuka patienter som beviljas permission och den både minskar belastningen på sjukhuset och vårdkostnaderna för landstinget, därför bör permissionsresor ersättas på samma sätt som övriga sjukresor. Delar du och ditt parti de föreslagna ändringarna i sjukresereglementet? Hur kan ni arbeta för att genomföra HSO borgs förslag? SVP och M och SD ville ändra sjukresereglementet i huvudsak som i HSO:s önskemål. M framhöll dessutom att man idag, de facto reser med egen bil men får ingen ersättning för resan. Det skall vara enkelt att resa sa de! Även V ställde sig till stora delar bakom HSO:s önskemål men ville betona att kollektivt resande skall stimuleras. MP ville att kollektivtrafiken skulle prioriteras. FP ansåg att vi skulle ha det som i angränsande län. S ansåg att man borde rätta till problemen men ändå inte justera ersättningen för resorna. KD var glad att få en diskussion med funktionshinderrörelsen och framhöll samtidigt resan har bara börjat! Sida 1 av 6
Brister i hygienen leder till vårdskador Nyligen har vi kunnat läsa om att sjukhus drabbats av den besvärliga tarmbakterien VRE och att cirka 200 patienter smittats, de flesta troligen inom sjukvården. Hygienbrister till följd av minskad städning och rengöring resulterar i en ökad smittspridning. Sjukhusen måste skärpa rutinerna och bli bättre på att förhindra smittspridning anser Folkhälsomyndigheten efter flera lokala utbrott av (VRE) bland annat i. Enligt myndigheten bör sjukhusen nu se över tillgången till enkelrum, nivån på bemanningen och basala hygienrutiner. Kräksjuka och överbeläggning SKL:s mätningar visar att borg ligger högst i landet dec -13 (tidningen Ljusnan 12.2 2014). Personal missar att desinficera händerna - var 5:e patient drabbas av liggsår var 10:e av infektion = vårdkostnader i miljonbelopp, uttalat av Staffan Gullsby, Landstinget borg (tidningen Ljusnan 1.2 2014). Nu minskas också vårdplatserna på våra sjukhus och många patienter får ligga i sköljrum och korridorer - ändå går man ut och säger att det kan dras ner ännu mer. Flest patienter vårdskadas i vårt län, vad beror det på? Är det brist på personal som medför stress? Dålig städning? I dag förväntas sjuksköterskor utföra en stor del av städningen. Vi anser det vara en lyx av landstinget borg att använda viktig tid och kompetens som ska gå till vård av patienter och all annat administrativt som ingår i deras yrkesroll. En lösning vore att upphandla mer lokalvård än den man har i dagsläget. Vad vill du och ditt parti göra för att komma till rätta med dessa problem? Samtliga partier ville förbättra städningen! S och SD framhöll dessutom att det behövs fler enkelrum och SVP ansåg också att det behövs fler vårdplatser. FP betonade att det skulle vara en 0-vision på vårdskador. M ville ta bort korridorvården! Sida 2 av 6
När blir Framtidens Vård verklighet i vårt län? Av tidningsartiklar den senaste tiden har vi kunnat läsa att den amerikanska sjukvårdsorganisationen Kaiser Permanente som består av ett försäkringsbolag och en läkarorganisation anses vara en av världens bästa sjukvårdsorganisationer. Det de har lyckats med är att få en helhet i vården. Genom ett stort gemensamt datasystem där patienterna och vårdpersonalen har tillgång till journaler och annan information binds vården ihop. Läkarna och patienterna har tät kontakt genom mejl och videomöten. Deras IT-system utgår från patientens perspektiv och patienterna kan lätt följa sin vårdplan på nätet och komma i kontakt med dem som sköter olika delar av deras behandlingar. De strävar hela tiden efter att ge patienten den optimala vården. När en patient söker för en skadad armbåge och läkaren också får veta att patienten har problem med själen, kontaktar läkaren på en gång en annan specialist som kan hjälpa patienten med den mentala vården. Lanstingsdirektören Svante Lönnbark säger att det är framtidens vård! Sannolikt skulle det i sin tur innebära att bristen på vårdpersonal och läkare skulle försvinna och patienterna skulle känna sig mer tillfredställda. Både vårdskador och landstingets kostnader skulle samtidigt minska. I det här sammanhanget kommer givetvis en aktuell frågeställning upp om patientens rätt till journal på nätet. Som framgått av Kaiser Permanentes rutiner har de mycket goda erfarenheter av det och rutinen kan binda ihop vården. HSO är självklart tilltalade av de beskrivna lösningarna på många av dagens problem under förutsättning att den kan genomföras utan privata försäkringar eller andra för patienterna fördyrande eller ojämlika lösningar. Är du och ditt parti beredd att arbeta för införandet av en liknande modell inom vårt landsting utan privata försäkringar som kan leda till en eventuell diskriminering för personer med funktionsnedsättningar? Här fanns en stor samstämmighet från politikerna om att vi till stora delar skall kopiera Kaisers koncept men samtidigt, allt skall vara skattefinansierat och inte bygga på någon försäkringslösning. Det viktiga är att patienterna blir delaktiga i vården och att de kan läsa sin journal på nätet. Att kunna få tillgång till sin journal på nätet kan bli aktuellt 2016 eller rent av tidigare. Kaiser har också med sitt upplägg visat att de räddat 14 000 liv på 10 år, bara genom sitt förbyggande arbete. Sida 3 av 6
Varför har så få personer med funktionsnedsättning arbete i landstinget? Alla människor har utifrån sina förutsättningar en arbetsförmåga, och det är viktigt att arbetslivet är tillgängligt för alla. Som stora arbetsgivare har kommuner och landsting ett särskilt ansvar att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att finna en plats i arbetslivet. Var femte person i Sverige har en nedsättning som påverkar det dagliga livet och arbetslösheten är nästan dubbelt så stor som för befolkningen i sin helhet. Det är angeläget att vända den utvecklingen. I Sveriges Kommuners och Landstings (SKL:s) inriktningsmål för kongressperioden 2012 2016 har slagits fast att förbundet ska verka för att medlemmarna tar ett särskilt ansvar i rollen som arbetsgivare för personer med funktionsnedsättning. Många gånger saknas centrala beslut för att öka möjligheter för anställning. Femton procent av kommunerna och landstingen har tagit centrala politiska beslut. Vissa beslut är mer övergripande, andra rör konkreta arbetssätt. Ibland sitter man fast i fördomar och felaktiga föreställningar, det finns många olika arbetsuppgifter inom landstingets revir. I en stickprovsundersökning via Arbetsförmedlingen våren 2011 undersökte SKL hur många personer med olika typer av stöd (exempelvis lönebidrag, trygghetsanställning mm) som var anställda i kommuner och landsting en specifik dag i maj 2011. Stickprovet visade att kommunerna svarade för 22 procent och landstingen för 1 procent av anställningarna. I den Landstingsövergripande handlingsplanen för likabehandling vad gäller personer med funktionsnedsättning - finns en aktivitet som HR direktören ansvarar över. Under flertalet år vid varje revision har tidsplanen i aktiviteten flyttats fram utan åtgärd och vi känner att den tas för lätt på. Handlingsplanen är fastställd i Hälso- och Sjukvårdens ledningsgrupp och aktiviteten handlar om att utarbeta en rutin som säkerställer att personer med funktionsnedsättning inte diskrimineras vid rekrytering till Landstinget. HSO önskar att Landstinget blir ett gott exempel och strävar efter att snabbt genomföra aktiviteten och förslagsvis att ni politiker tar ett inriktningsbeslut som exempelvis Uppsala Läns Landsting gjort. Mer info i länk! http://www.skl.se/mediabinaryloader.axd?mediaarchive_fileid=b3c085c0-348c-4922-8a9e-043127c8d0a1&filename=funktionsneds%e4ttning+och+arbete.pdf Hur ställer Ert parti sig till ett sådant beslut och hur kan ni arbeta för att driva frågan framåt? Källa: Funktionsnedsättning och arbete vad gör Kommuner och Landsting SKL 2012 isbn: 978-91-7164-791-7 Sida 4 av 6
HSO GÄVLEBORG Alla deltagande partier beklagade bristen och ansåg att det nu var hög tid att åtgärda det. Det är enkelt att titta på vad man gjort i Uppsala län framhöll SVP. KD tog David Lega som ett bra exempel på vad en person med svår funktionsnedsättning kan klara och sade: Man måste se vad som är möjligt i stället för att leta efter hindren. Perspektivet funktionsnedsättning i upprättad checklista I vårt samverkansavtal där syfte och förutsättningar beskrivs mellan HSO och Landstinget står inskrivet att - Vid omfattande verksamhetsförändringar och ombyggnationer involvera handikapprörelsen via handikappkonsulenten i alla processer. I Landstingets handlingsplan för likabehandling för personer med funktionsnedsättning tydliggörs viljan till samverkan genom konkreta aktiviteter som tjänstemän ansvarar för. En aktivitet i handlingsplanen under punkten 4.2.5 tillgänglighet handlar om att: Till upprättad checklista för konsekvensbeskrivning inför verksamhetsförändringar tillföra perspektivet funktionsnedsättning. Aktiviteten har flyttats fram flertalet år och nu har Landstingsdirektören ansvar över att det genomförs innan 30/6 2014. Vi anser att denna aktivitet skulle underlätta vår samverkan - tidsramar för remisser, synpunkter från våra medlemsorganisationer och borde genomförts redan det år det första samverkansavtalet skrevs 2010. Hur kan ni politiker påverka att detta nu genomförs och inte skjuts på framtiden igen? Checklistan används vid verksamhetsförändringar. Frågan har också skjutits upp vid ett flertal tillfällen. Om perspektivet funktionsnedsättning tillförs checklistan kommer den att underlätta vår samverkan! S framhöll att frågan kommer att behandlas under kommande torsdag. M uttalade då att om så inte sker kommer frågan att tas upp på landstingsfullmäktige. Sida 5 av 6
Mellan HSO och Landstinget har en successiv utveckling av samverkan skett de senaste åren. I FN konventionen för personer med funktionsnedsättning, artikel 4, allmänna åtaganden, står det att konventionsstaterna nära ska samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning genom det organisationer som företräder dem. HSO borg anser att samverkan är god mellan politiker och tjänstemän i vårt Landsting. Vår ambition är att våra dialoger och möten ger personer med funktionsnedsättningar deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra. Genom Länshandikappkonsulentens viktiga roll i Er organisation ges vi möjlighet till att arbeta för att säkerhetsställa tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster med beaktande av jämställdhetsperspektivet. Ombudsman Karin Östling Sida 6 av 6