Rikspolischefens inriktning

Relevanta dokument
Rikspolischefens inriktning. I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras.

Grafisk profil styrande dokument. En manual från Rikspolisstyrelsen

Handlingsplan Trygg och säker

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010

Nästa steg. för svensk polis

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

Handlingsplan Trygg och säker

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

1. Strängnäs kommun tillsammans med Polismyndigheten avger medborgarlöften 2017.

Resultat av enkätundersökningar

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan.

höja förmågan att delta i operativt, internationellt polissamarbete mot organiserad tillgreppsbrottslighet.

Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn

Verksamhetsplan 2012

Satsning mot livsstilskriminellas brottslighet

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

Från ord till handling

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Verksamhetsplan Polismyndigheten i Norrbotten

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun

Polisens planeringsförutsättningar. Rikspolisstyrelsen februari 2014

Polisens planeringsförutsättningar (prel.) Rikspolisstyrelsen juni 2012

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016

Polisens planeringsförutsättningar. Rikspolisstyrelsen februari 2013

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE med bilaga : Handlingsplan för 2017

Polisens trafiksäkerhetsarbete.

Polisens medarbetarpolicy

Polismyndighetens strategi för arbete i utsatta områden

Brottsförebyggande DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET SAMT HANDLINGSPLAN POLIS-KOMMUN Kommunstyrelsen

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

AA /10. Verksamhetsplan

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Verksamhetsplan 2011

Jämställt, modernt, marknadsanpassat och begripligt hur många ideal ryms i det svenska myndighetsspråket?

POLISENS CHEFSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM mot strategisk nivå

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Verksamhetsplan Polismyndigheten i Örebro län

Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker

Polismyndighetens verksamhetsplan för 2016

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Verksamhetsplan. Rikspolisstyrelsen år 2014

Strategi. för Sveriges yttre gränskontroll och inre utlänningskontroll för perioden

Chef för verksamhetsstyrning och analys vid rikspolischefens kansli

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation

A /13 APG /13

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11)

Brottsförebyggande Delprogram till handlingsprogram trygghet och säkerhet samt handlingsplan Polis-kommun

Verksamhetsplan 2013 VERKSAMHETSPLAN

Sveriges Kommuner och Landsting. Greta Berg SKL Trygghet & säkerhet

Verksamhetsplan 2013 AA /13

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Trygghetskommission - Direktiv

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013

Verksamhetsplan 2012

Kanslichef, avdelningen för särskilda utredningar

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen

Verksamhetsplan 2012

Medborgarlöfte Essunga 2019

Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121)

VERKSAMHETSPLAN 2008 A /07

POLISMYNDIGHETEN I ÖREBRO LÄN AA /09

Interpellation av Jonas Segersam (KD) om kommunala ordningsvakter

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET Arbetet med Polissamordningen

Verksamhetsplan 2014

POLISENS TRAFIKSÄKERHETSSTRATEGI OCH ARBETE MOT KRIMINELLA PÅ VÄGNÄTET

Avhopparverksamhet Policy

Chef rättslig styrning och stöd vid rättsavdelningen

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Verksamhetsplan 2012 A /12 APG /12

Polisens. Rikspolisstyrelsen juni 2013

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Chef till underrättelseverksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Presschef, Kommunikationsavdelningen

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter

Polisens internationella utvecklingssamarbete

Malmö Trygg och säker stad

Chefer till gemensam HR

Verksamhetsplan Brottsförebyggande rådet i Arboga

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för arbetstagarorganisationer

Polisens årsredovisning 2012

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Verksamhetsplan 2012

Interpellation från Fredrik Ahlstedt (M) om att Uppsala ska vara tryggt

Mot en medborgarnära Polismyndighet Förslag på hur en mer medborgarnära organisation kan skapas

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten - Kartläggning och analys (SOU 2007:22)

Verksamhetsplan 2011

Transkript:

Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad augusti 2013.

Rikspolischefens inriktning 3 Rikspolischefens inriktning Polisens uppdrag från medborgarna är tydligt: vi ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Som rikspolischef har jag tillsammans med länspolismästarna ansvar för att leda Polisen så att vi på bästa sätt kan leva upp till vad som förväntas av oss. I detta dokument redovisar jag min syn på Polisens uppdrag och hur jag tycker att det ska genomföras. Syftet med Rikspolischefens inriktning är att tydliggöra målen för vår verksamhet. Dokumentet ligger till grund för arbetet med andra styrdokument, som till exempel Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar och polismyndigheternas verksamhetsplaner. Jag vill att du som medarbetare ska läsa detta dokument och dess beskrivning av vårt uppdrag och våra mål. Om alla vet vad vi ska åstadkomma och drar åt samma håll ökar våra förutsättningar att lyckas. Det är viktigt att förstå och acceptera den förväntade prestationen som krävs av var och en av oss för att vi ska nå målen. Varje medarbetare, oavsett uppgift och plats i organisationen, har ett ansvar för att bidra till att vi lyckas med vårt uppdrag. I en lärande och utvecklingsinriktad organisation ska det vara en levande dialog om hur vi på bästa sätt genomför vårt uppdrag. Har du som läser detta dokument synpunkter, är du välkommen att skriva till mig. Använd e-postadressen rikspolischefen@polisen.se Bengt Svenson Rikspolischef

Rikspolischefens inriktning 5 Fem mål vi gemensamt ska arbeta för Jag vill utveckla svensk polis tillsammans med länspolismästarna och alla medarbetarna. Det finns stor kompetens och stort engagemang inom Polisen. Jag vill i fem punkter sammanfatta de mål vi ska nå. Färre brott ska begås. Polisen ska genom planlagt brottsförebyggande arbete bidra till att färre brott begås. Fler brott ska klaras upp. Polisen ska genom sin brottsutredande verksamhet bidra till att fler brott klaras upp. Tryggheten ska öka. Polisen ska bidra till att människor känner trygghet och mindre oro för brott. Vi ska vara synliga. Polisen ska vara synlig och tillgänglig för allmänheten. Förtroendet ska vårdas och stärkas. Polisen ska slå vakt om det höga förtroende allmänheten har för oss och arbeta för att det stärks ytterligare. Vi har alla ett ansvar för att bidra till våra gemensamma mål. Om var och en har ett förhållningssätt till uppdraget och utifrån det genomför och utvecklar sitt arbete, kan vi leva upp till vad som förväntas av oss. Polisen ska bedriva verksamheten med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Kravet på kvalitet innebär bland annat att vi ska leva upp till människors förväntningar på god tillgänglighet, korrekt bemötande och snabb handläggning av ärenden. Kravet på effektivitet innebär bland annat att vi ständigt ska sträva efter att utveckla vårt arbete och att vi ska använda de metoder och rutiner som är de främsta vi kan finna. Vårt uppdrag ska utföras inom de ekonomiska ramar som beslutats. Det gäller för Polisen som helhet och för varje polismyndighet. Därför ska våra resurser användas så effektivt som möjligt. Att effektivisera verksamheten handlar i grund och botten om att frigöra resurser till kärnverksamheten förebygga och utreda brott.

Färre brott ska begås och fler brott ska klaras upp För att vårt brottsförebyggande och brottsutredande arbete ska utföras på bästa sätt är det viktigt att vi med kraft inför och använder de metoder som tagits fram, samt att vi strävar efter att utveckla dem vidare. För styrning och ledning av polisverksamheten tillämpar vi Polisens underrättelsemodell, PUM. Modellen beskriver hur vi ska arbeta med brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet baserad på kunskap och underrättelser. Vår brottsutredande verksamhet bygger även på Polisens nationella utredningskoncept, PNU. Viktiga delar i PNU är att brott ska utredas i nära anslutning till händelsen och att den kriminaltekniska verksamheten ska hålla hög kvalitet. I vårt brottsförebyggande och brottsutredande arbete är PUM och PNU grundläggande och med dem som utgångspunkt ska metodutveckling bedrivas. För att utveckla vårt arbete måste vi också genomföra satsningar och använda arbetsverktyg som tagits fram och visat sig stärka verksamheten. Konkreta exempel är lokala brottsplatsundersökare, brottsutredare och förundersökningsledare i tjänst utanför kontorstid. Ett annat exempel är den pågående satsningen på att arbeta än mer fokuserat mot livsstilskriminella. Det är viktigt att alla tar del av utvärderingar av arbetsmetoder och att vi sprider och tillämpar goda exempel från olika håll i landet. Polisen ska vara en lärande organisation och en organisation inriktad på att alltid förbättra sitt resultat. Vi ska utveckla samarbetet med åklagarna och andra brottsbekämpande myndigheter. Tryggheten ska öka Vi ska arbeta strukturerat med vårt trygghetsskapande uppdrag. Det är fler faktorer än brottsligheten som påverkar tryggheten.

Brottsförebyggande rådet beskriver i nationella trygghetsundersökningar hur människor ser på trygghet och risken att utsättas för brott. Den kunskap som samlas i dessa undersökningar ska tas till vara i ledning och styrning av polisverksamheten på alla nivåer. Vi ska också ha en egen god kunskap om hur vårt arbete påverkar människors trygghet. Det trygghetsskapande perspektivet ska vara en naturlig del i planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Våra arbetsmetoder ska utvecklas för att bidra till trygghet. Vi ska utifrån underrättelser, erfarenhet och trygghetsundersökningar ha god kunskap om på vilka tider och platser vi gör störst nytta för att såväl bekämpa brott som bidra till ökad trygghet. Kampen mot brottsligheten och arbetet för att skapa trygghet kräver samverkan med övriga samhället. Polisen ska utöka sin samverkan med landets kommuner. Polisen och kommunerna kan tillsammans ta fram lägesbilder av lokala problem och utifrån dessa problembilder vidta åtgärder. Vi ska vara synliga och tillgängliga Polisen ska vara synlig och tillgänglig för allmänheten. Det bidrar till ökad upplevd trygghet och det stärker våra möjligheter att förhindra och utreda brott. Vi är synliga och tillgängliga genom att vara ute till fots eller i fordon på rätt tider och platser. Vi är också synliga och tillgängliga genom att vara aktiva i vår kommunikation i egna och andras medier. Inte minst är det viktigt att vi fortsätter utveckla vår närvaro i sociala medier utifrån vårt uppdrag. Polisens serviceverksamhet är också betydelsefull för synligheten och tillgängligheten. Vi ska därför sträva efter att utveckla serviceverksamheten och öka tillgängligheten för allmänheten.

Xxxxxx Xxxxxx Förtroendet ska vårdas och stärkas Polisen har ett stort förtroende hos allmänheten. Det ska vi vara stolta över, samtidigt som vi ska vara medvetna om att förtroende är något som ständigt måste förtjänas. Att vårda och stärka förtroendet för Polisen är en nyckelfråga för vår verksamhet. Vi ska ha en välgrundad kunskap om allmänhetens bild av oss och vi ska bedöma hur den bilden påverkas av beslut vi tar i verksamheten. Att allmänheten har förtroende för oss är nödvändigt om vi ska klara vårt trygghetsskapande uppdrag. En förtroendefull relation till allmänheten är också ofta en förutsättning för att klara upp brott. Den som utsätts för brott ska våga anmäla och fullfölja sitt ärende. Den som blir vittne till ett brott får inte tveka att vända sig till Polisen och berätta vad hon eller han sett. Det är därför viktigt att vi alltid bemöter brottsoffer och vittnen med yrkesmässig skicklighet och med stor medmänsklighet. Den gemensamma värdegrunden för Polisen är en viktig del av vårt arbete med att vårda och stärka förtroendet för Polisen. Värdegrunden ger alla medarbetare stöd och vägledning i hur vi utför vårt uppdrag.

Rikspolischefens inriktning 9 Viktiga områden för att nå våra mål Jag vill lyfta fram några områden där vi måste arbeta för att göra framsteg och nå våra övergripande mål. Våldet ska minska. En grundläggande uppgift för Polisen är att förebygga och beivra brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Vi ska ha en hög närvaro på platser och tider där risken för våldsbrott är stor. Fler mängdbrott ska klaras upp. Många människor drabbas av tillgreppsbrott och skadegörelse, men för få gärningsmän lagförs. Brotten är integritetskränkande och upprepad utsatthet är vanligt. Vi måste anstränga oss hårt för att utreda fler av dessa brott och lagföra fler gärningsmän. Grov organiserad brottslighet ska bekämpas. Grov organiserad brottslighet drabbar människor och företagsamhet. Det förekommer också att grova brottslingar försöker störa den rättsliga processen. Vi ska göra det allt svårare att bedriva denna brottslighet. Insatserna ska ske på bred front, och i samverkan med berörda myndigheter nationellt och internationellt. Ungdomars brottslighet ska vara i fokus. Tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet motverkar allvarlig kriminalitet i framtiden. Vi ska utreda ungdomsbrott snabbare och vi ska utveckla vår förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en kriminell bana och tillsammans med andra göra insatser för dem. Arbetet med brott i nära relationer ska utvecklas. Vi ska fortsätta att förbättra vårt arbete mot brott i nära relationer och mot brott med så kallade hedersmotiv. Stödet till dem som drabbas ska förbättras och utredningsarbetet utvecklas. Vi ska även klara upp fler brott som gäller grov kvinnofridskränkning samt vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn. Trafiken ska bli säkrare. Vårt arbete för säkrare trafik ska bidra till att antalet dödade och skadade i trafiken minskar. Alla poliser i yttre tjänst deltar i trafiksäkerhetsarbetet. Kontroller ska göras på rätt plats, vid rätt tid och med rätt resurs. Alkoholutandningsprov ska normalt tas vid alla möten med förare. Narkotika ska bekämpas. Vi vet att narkotikan orsakar mänskligt lidande och är en drivkraft för annan brottslighet. Vi ska bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika med ökad inriktning på överlåtelsebrott. Vårt samarbete med andra aktörer ska utvecklas både nationellt och internationellt. It-relaterad brottslighet ska bekämpas. Allt fler brott begås med it som hjälpmedel. Bland annat har antalet bedrägerier som begås via internet ökat kraftigt. Vi måste förstärka vår förmåga att förebygga och bekämpa denna kriminalitet.

Rikspolischefens inriktning 10 Bra polisverksamhet i hela landet Polisverksamheten bedrivs lokalt och formas efter lokala förutsättningar. Problembilder och förutsättningar varierar i olika delar av landet och även i olika delar av en stad. Därför ska polisoperativa beslut fattas så långt ut i organisationen som det är lämpligt och möjligt. Samtidigt är de övergripande målen för Polisen desamma överallt. Människor ska känna sig trygga oavsett var de bor. Det får inte finnas omotiverade skillnader mellan polismyndigheternas resultat. Medborgarna har rätt till en likvärdig polisverksamhet oavsett var de bor. Det är därför nödvändigt att polismyndigheterna jämför sig med varandra och lär av varandra. Vi ska arbeta i enlighet med gemensamt framtagna metoder, noga analysera verksamhetsresultaten och vara en lärande organisation. Samtidigt som vi utvecklar det lokala och nationella polisarbetet, måste vi ha ett internationellt perspektiv. I takt med att den gränsöverskridande brottsligheten ökar krävs att Polisen ständigt utvecklar samarbetet med andra länders brottsbekämpande myndigheter och med de internationella polisorganisationerna. Genom ett aktivt samarbete skapar vi förutsättningar för att fler brott kan klaras upp, i Sverige och utomlands. Polisen ska den 1 januari 2015 bli en myndighet. Det är en välkommen organisationsförändring som kommer ge oss ökade möjligheter att arbeta effektivare och enhetligare, genom att myndighetsgränser försvinner och vi kan organisera oss mer rationellt. Polisorganisationskommittén arbetar med hur omorganisationen ska genomföras. Under 2013 och 2014 har vi inom Polisen två viktiga uppgifter under omorganisationen. Den ena uppgiften är att genomföra kommitténs beslut. Det ska vi göra på ett professionellt sätt så att omorganisationen kan ske så smidigt och effektivt som möjligt. Den andra uppgiften är att bedriva polisverksamheten med full kraft parallellt med att omorganisationen genomförs. Samtidigt som Polisen organiseras om, ska det vid Rikspolisstyrelsen och i polismyndigheterna bedrivas ett utvecklingsarbete som stöder den operativa verksamheten såväl i dagens organisation som i den kommande. Jag ser särskilt att vi ska utveckla följande områden. Ändamålsenligt stöd till kärnverksamheten. Högt på dagordningen står arbete med att modernisera användningen av it. Rikspolisstyrelsen ska också ge stöd åt utvecklingen av polisiära och administrativa arbetsmetoder samt främja erfarenhetsutbyte mellan polismyndigheterna. Utvecklat medarbetarskap och ledarskap. För att Polisen ska nå sina mål krävs engag erade medarbetare och goda ledare. Satsningar på chefs- och ledarutveckling ska fortsätta. Polisens chefer ska utveckla sin förmåga att använda kommunikation för ledning och styrning, i syfte att skapa förståelse och förankring av de mål som finns. Viktigt är också tydliga förväntningar och krav på medarbetarskapet. Tydligare verksamhetsstyrning och utvecklad resultatanalys. Polisens verksamhetsstyrning och ekonomistyrning ska utvecklas. Polisen ska fortsatt klara målet om en ekonomi i balans med en effektiv resursanvändning. De krav som ställs på verksamhetsresultat ska vara tydliga och Polisen ska arbeta med såväl kvalitativa som kvantitativa mål. Formerna för resultatanalys ska fortsatt utvecklas.

Rikspolischefens inriktning 11 Analys av brottsstruktur. Brottslighetens struktur förändras över tid. Under senare år har det exempelvis skett en kraftig ökning av bedrägeribrott via internet. Vi måste ständigt analysera brottslighetens utveckling och anpassa vår verksamhet. Beredskapen mot terrorism ska öka. En analys har gjorts som visar att svensk polis har god förmåga att hantera terrordåd och andra stora våldsdåd, men att beredskapen kan höjas. Det ska vi göra bland annat genom fler övningar och förstärkningar i ledningsförmågan.

Rikspolischefens inriktning 13 Med gemensam styrka Vi inom Polisen har ett omfattande uppdrag. Vi ska utföra en lång rad arbetsuppgifter och nå många olika mål. Vi är över 28 000 anställda som tillsammans har en bred och djup kompetens inom många områden. Jag vet att vi med vårt yrkeskunnande och vårt engagemang kan utföra uppdraget på bästa sätt. Bengt Svenson Rikspolischef

Utgivare Rikspolisstyrelsen Produktion Polisens verksamhetsstöd, Informationsenheten Beställning Rikspolisstyrelsen Kundcentrum, telefon 114 14 Diarienummer A179.678/2013. Upplaga 400 ex Tryck RPS Tryckeriet, 2013 Grafisk form Citat Foto Rikspolisstyrelsen

www.polisen.se