Verksamhetsplan 2012

Transkript

1 Verksamhetsplan 2012

2 INNEHÅLL 1 LÄNSPOLISMÄSTARENS INRIKTNING AV VERKSAMHETEN Vårt uppdrag ligger fast Vår verksamhet Vår organisation Avslutningsvis LEDNING OCH STYRNING Arbetsgivarpolitik (Prioriterade statliga verksamhetsområden) Intern styrning och kontroll Tidredovisning Uppföljning Vision BROTTSBEKÄMPANDE VERKSAMHET Våldsbrott Mängdbrott Organiserad brottslighet Livsstilskriminella Ungdomsbrottslighet Trafik Narkotika Internationell verksamhet Brottsofferarbete Personsäkerhetsarbete Krisberedskap Service och polisrätt GEMENSAM VERKSAMHET Ekonomi HR Verksamhetsskydd Kommunikation Utveckling av IT Miljöledning LOKAL VERKSAMHETSUTVECKLING Trygghetscenter Ledning BILAGOR Ordlista

3 1 Länspolismästarens inriktning av verksamheten 1.1 Vårt uppdrag ligger fast Vårt uppdrag att minska brottsligheten och öka tryggheten ligger fast. Uppdraget ska vi utföra med kvalitet och effektivitet. I denna verksamhetsplan för 2012 preciseras och tydliggörs målen för oss vid Polisen i. Verksamhetskraven är höga och ekonomin fortfarande ansträngd varför det är viktigt att vi hela tiden ser till våra framgångsfaktorer och utvecklar vår verksamhet. Vi fortsätter att bedriva vår utveckling med Vision 2014 som riktmärke, vilket bland annat innebär att vi i vårt beslutsfattande ska ha visionen i fokus. 1.2 Vår verksamhet Vår brottsbekämpningsmiljö har blivit alltmer komplicerad och svåröverskådlig. Detta ställer krav på våra förmågor. Vi ska finnas närvarande i lokalsamhället med förväntningar på både förebyggande och repressiva åtgärder, samtidigt ska vi kunna hantera grov brottslighet och gränsöverskridande kriminalitet. Allt detta måste samordnas och koordineras av en ledning anpassad till dagens krav. För att lösa vår uppgift ska vi fokusera på hur-frågorna, d.v.s. hur vi ska jobba och utföra våra arbetsuppgifter för att nå bästa resultat. Vi avgör själva hur vi ska jobba under verksamhetsåret De prioriterade brottsområdena för året är mängdbrotten, ungdomsbrottsligheten, livsstilskriminella och den organiserade brottsligheten. Kvar i fokus finns således mängdbrotten (särskilt berörs brott i nära relationer, ungdomsbrott och bedrägerier). Ungdomsbrotten är ett särskilt angivet och prioriterat område. För oss är det aktiva arbetet med att bekämpa bruket av alkohol och narkotika särskilt angeläget bland ungdomar, liksom att utredningstiderna hålls! Vi fortsätter det prioriterade arbetet mot den organiserade brottsligheten. En för året särskilt angiven prioritering är de livsstilskriminella som står för en stor del av brottsligheten i samhället, både beträffande organiserad brottslighet och mängdbrott. Att drabbas av vardagens brott eller händelser är för många djupt integritetskränkande. Ofta präglas brottsoffrens situation av ensamhet, oförståelse och hopplöshet. Vår syn på och vår förmåga att ta hand om brottsoffer är många gånger avgörande för hur vi ska lyckas lösa våra utredningsuppdrag. 3

4 En av våra viktigaste samarbetspartners är våra kommuner. Samarbetet med länets kommuner ska utvecklas. Etablerandet av trygghetscenter är en grundpelare i arbetet med att över tid bli en integrerad del i lokalsamhället. Gränssamarbetet med den norska polisen och den norska tullen ska utvecklas ytterligare. Polismyndigheten ska fortsätta att verka på olika nivåer för ett ökat samarbete. Vi fortsätta att jobba med inriktningen att Polisen i ska vara och agera som en operativ enhet, d.v.s. vi fortsätter att utveckla vår förmåga att jobba integrerat. Som stöd i detta arbete har vi nu tillskapat en gemensam planeringsfunktion som står till hela den operativa organisationens förfogande. Vi fortsätter också att utveckla vår förmåga och verksamhet inom internetvärlden, inte minst gäller detta sociala medier. 1.3 Vår organisation Vi har anpassat vår organisation till större enheter och dessa, de fyra polisområdena och de länsgemensamma enheterna, har nu bättre förutsättningar att under koordinering av den operativa ledningen tillsammans utföra en effektivare polisoperativ verksamhet. Vår organisation ligger i allt väsentligt fast, varför vi ska se in i organisationen och smörja både styrsystem och andra delar av organisationen för att uppnå en så optimal effekt som möjligt. Rutiner, samverkan, ansvarstagande m.m. ska tydliggöras. Organisationens olika delar ska tas tillvara och användas på bästa sätt. 1.4 Avslutningsvis Våra ansträngningar ska leda till att vi även fortsättningsvis bedriver och genomför en verksamhet där vi ger människorna i en av de bästa polisverksamheterna i landet. Alla våra ansträngningar och genomlysningar ska därför ha som fokus att stödja och utveckla den operativa verksamheten; Vår polisoperativa kärnverksamhet ska stå i centrum! Vi jobbar vidare med vår lokala förankring, utvecklar vår förmåga inom internetvärlden och effektiviserar vår verksamhet mot bland annat de prioriterade brottsområdena. ska även under 2012 framstå som den polismyndighet som löser sitt uppdrag på bästa sätt över hela den polisiära händelseskalan! Dan Persson Länspolismästare 4

5 2 Ledning och styrning Polismyndigheten ska hela tiden sträva efter att arbeta effektivt och hålla verksamhetsresultatet på en fortsatt hög nivå. En god resultatkultur och resultatutveckling ska stå i fokus för samtliga chefer och medarbetare. Verksamhetsresultatet ska bearbetas för att kunna presenteras på ett relevant sätt på allt nivåer i myndigheten. 2.1 Arbetsgivarpolitik (Prioriterade statliga verksamhetsområden) Polismyndigheten ska ha en tydlig inriktning avseende de statliga verksamhetsområdena med syfte att över tid ha en effektiv verksamhet. Områdena ska genomsyra alla verksamhetsfrågor. Polismyndighetens prioriterade inriktning kan sammanfattas enligt följande: Fokus på jämställdhets- och diskrimineringsfrågor Verksamhetens behov av kompetensförsörjning Löne- och arbetstidsavtal ska bidra till effektiv verksamhet Samspel mellan chefer och medarbetare En god arbetsmiljö 2.2 Intern styrning och kontroll Länspolismästaren ansvarar enligt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll för att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav som gäller för verksamheten utifrån statsmakternas krav. Den interna styrningen och kontrollen ingår som en naturlig del i myndighetens arbete med verksamhetsplanen. De brister som påtalats vid myndighetens självutvärdering har omhändertagits både i denna verksamhetsplan och i den plan för kontrollåtgärder som upprättats. Planen för kontrollåtgärder följs upp kontinuerligt och de åtgärder som vidtas dokumenteras. 2.3 Tidredovisning Tidredovisningen ska utgöra underlag för att kunna prioritera och leda verksamheten på såväl strategisk som operativ nivå i myndigheten. Genom en tidredovisning av god kvalitet blir det möjligt att följa upp och analysera prestationer, effekter och uppsatta mål jämfört med resursinsatsen. Under 2012 kommer stort fokus att läggas på att få en tidredovisning som håller hög kvalitet. Genom införandet av COPS ansvarar varje enhetschef för att månadsvis kontrollera och bedöma att den tid som redovisats överensstämmer med arbetad tid. 5

6 2.4 Uppföljning Uppföljning av all verksamhet på alla nivåer i myndigheten ska vara ett ständigt närvarande och naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Tidigare verksamhetsresultat och annan kunskap ska utgöra grunden för den kommande planeringen, goda exempel och erfarenheter ska spridas inom myndigheten. På myndighetsnivå kommer månadsvis utfallet för ett antal resultatmått, de kvantitativa målen i planeringsförutsättningarna, mängdbrott, regleringsbrevets indikatorer och det ekonomiska utfallet jämfört med budget att följas upp. Detta tillsammans med uppföljning av resursanvändning kommer att ge oss information om både verksamhet och kostnader. Uppföljningsmöten kommer att hållas där fokus ska ligga på avvikelser såväl positiva som negativa. 2.5 Vision 2014 De åtgärder som genomförs under 2012 tar sikte på vår Vision 2014 som säger följande: Vi ska vara en framstående och modern polis samt en attraktiv arbetsplats - med intressanta och stimulerande arbetsuppgifter - som kännetecknas av förtroende, trygghet och ansvarstagande, med syfte att ge länets medborgare och andra som vistas här en mycket bra polisverksamhet oberoende av gränser. Riktlinjer: 1. God förberedelse; vi ska vara väl förberedda på en kommande förändring av polisorganisationen. 2. Operativ förmåga; vår operativa förmåga ska i detta sammanhang öka, inte minska. 3. Ledningsförmåga; vår ledningsförmåga ska utvecklas och vara stark. 4. Norge; vi ska ha förmåga och möjlighet att bedriva en integrerad verksamhet över hela den polisiära händelseskalan med norsk polis, företrädesvis med Hedmark politidistrikt. 5. Profilera spolisen; samarbetet med Norge ska ge Polisen i en tydlig profil. 6. Karriärmöjligheter; som polisanställd i ska man också från 2014 och framåt ha goda karriärmöjligheter. 7. Anpassning; vår verksamhet, vår organisation och vår kompetens ska anpassas till de kommande förutsättningarna. 6

7 3 Brottsbekämpande verksamhet Myndighetens brottsbekämpande verksamhet innefattar såväl brottsförebyggande som utredande arbete. Arbetet är mycket komplext och kräver samarbete både med andra polismyndigheter och andra myndigheter inom rättskedjan. Ett bra och snabbt initialt arbete är en förutsättning för att klara upp brott. Fu-ledare ska finnas tillgänglig för att direkt kunna granska anmälan samt ge återkoppling till polis på plats. Utredningsresurs ska finnas tillgänglig på de tider då verksamhetens behov så kräver. Inledande förhör och vittnesutsagor ska vara så noggrant och detaljrikt dokumenterade att kompletterande förhör inte ska behöva göras i efterhand. Ur ett brottsofferperspektiv är det av särskild stor vikt att brott utreds skyndsamt. 3.1 Våldsbrott En grundläggande uppgift för Polisen är att förebygga och beivra brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Vi ska ha en hög närvaro på platser och tider där risken för våldsbrott är stor. 1 De anmälda våldsbrotten har legat på samma nivå under perioden Under 2011 har däremot en minskning på 6 % skett. Antalet redovisade ärenden till åklagare har minskat och kan till viss del förklaras av det minskade inflödet. Ärendebalansen visar däremot på en positiv utvecklig både vad gäller antal ärenden i balans och andelen ärenden äldre än sex månader. I området våldsbrott ingår brott i nära relationer, våld i offentlig miljö och grova våldsbrott Brott i nära relationer Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete mot brott i nära relationer. Stödet till dem som drabbas ska förbättras och utredningsarbetet utvecklas. Vi ska även klara upp fler brott som gäller grov kvinnofridskränkning samt vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn. 2 Efter den informationsinsats som genomfördes bedömer myndigheten att anmälningsbenägenheten för brott i nära relationer har ökat och mörkertalet har minskat. En ny informationskampanj är på gång och det är viktigt att myndigheten är förberedd på de konsekvenser som detta kan innebära. De anmälningar som görs ska tas omhand och utredas på ett rättssäkert och kvalitetssäkert sätt. Utbildningsinsatser för all polispersonal och användande av bland annat videoteknik för bevissäkring ska sörja för att utredningsarbetet hålls på en hög nivå och att lagföringen ökar. 1 Ur Rikspolischefens inriktning 2 Ur Rikspolischefens inriktning 7

8 - Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande brott i nära relationer ska inte understiga 26,9% vid utgången av Vid utredningar av brott mot barn är det viktigt att de lagstadgade tidsfristerna hålls samt att barns rättigheter tillvaratas både juridiskt och ur en social aspekt (14 kap. 1 socialtjänstlagen ). Under 2012 ska alla kvinnor som blir utsatta för brott i nära relation bli föremål för en SARA-bedömning som bearbetas av brottsofferoch personsäkerhetsgruppen så att en bedömning om fortsatt brottsofferarbete kan göras. Polismyndigheten ska fortsätta att utveckla sin samverkan med åklagare, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt kvinnohus och kvinnojourer. Områden som särskilt ska beaktas är snabbare kontaktväg till kvinnohus, förutsättningar för barnahusmodell för brott i nära relation samt möjlighet till särskild ingång vid behov av sjukhusbesök. Dokumentation av skador på person och brottsplats är viktig och videodokumentation ska ske i möjligaste mån Våld i offentlig miljö Myndigheten uppmärksammade redan 2007 den negativa brottsutvecklingen med ökat antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö varför ett intensivt arbete inleddes för att bryta utvecklingskurvan. Efter genomförd kartläggning och analys konstaterades att den främsta orsaken till våld i offentlig miljö var alkohol och berusningsdrickande. Beslutet att rikta polisinsatserna, såväl preventiva som repressiva, mot detta fenomen har sedan stått fast. Arbetsmetoderna 4 har under senaste året visat positiva resultat genom att antalet anmälda brott minskar. Antalet ärenden redovisade till åklagare har minskat och kan till en del förklaras av det minskade inflödet. Trots minskning ligger andelen redovisade på en för riket hög nivå. Positivt är att antalet ärenden i balans har minskat mellan och det har även andelen öppna ärenden äldre än sex månader. - Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska inte understiga 30,5% vid utgången av Procentandelen i målet är framtagen nationellt enligt en metod som RPS tagit fram. 4 Såväl Kronobergsmodellen som den egenutvecklade Cirkelmodellen har använts i detta arbete. 5 Procentandelen i målet är framtagen nationellt enligt en metod som RPS tagit fram. 8

9 Åtgärder att öka lagföringen och därmed personuppklarningen ska vidtas bland annat ska de initiala utredningsåtgärderna göras mer omfattande och hålla en högre kvalitet. Teknisk bevisning såsom övervakningsfilmer, beslag av mobiltelefoner mm ska säkras i den utsträckning som gällande lagstiftningen tillåter. Vittnesutsagor ska vara så noggrant och detaljrikt dokumenterade att kompletterande förhör inte ska behöva göras i efterhand. Fu-ledare ska finnas tillgänglig för att direkt kunna granska anmälan samt ge återkoppling till polis på plats Grova våldsbrott Avgörande för en polismyndighets förmåga att klara upp grova brott är att myndigheten snabbt vidtar initiala åtgärder och hanterar stora informationsmängder på ett strukturerat sätt. Därutöver måste det finnas rättskompetens och en förberedd organisation som kan organisera samt leda spanings- och utredningsarbetet. - Handläggningen av grova våldsbrott ska förbättras och utvecklas. Detta ska ske i samråd med Åklagarmyndigheten. Myndigheten ska ha en handlingsplan för att säkerställa att utredningsarbetet bedrivs i enlighet med det nationella metodstödet för utredningar av grova våldsbrott (PUG). En uppbyggd och väl fungerande samverkan med andra polismyndigheter, Åklagarmyndigheten och andra relevanta myndigheter ska finnas. Effektiva rutiner för att snabbt larma ledig personal när grova våldsbrott inträffar ska finnas. Sådana rutiner ska utvecklas i samråd med chefen för Operativa staben. Insatsplaneringen för grövre våldsbrott och andra brott som kräver särskilda utredningsinsatser ska revideras. 3.2 Mängdbrott Många människor drabbas av tillgreppsbrott och skadegörelse, men för få gärningsmän lagförs. Brotten är integritetskränkande och upprepad utsatthet är vanlig. Genom att använda våra utredningsmetoder bättre ska vi klara upp fler mängdbrott. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot inbrott i bostad. 6 Mängdbrotten utgör drygt 80 % av den totala anmälda brottsligheten.. Antalet anmälda mängdbrott har minskat mellan Den kategori som minskat mest är tillgreppsbrotten däremot har en ökning 6 Ur Rikspolischefens inriktning 9

10 skett av bedrägeribrotten. Antal ärenden redovisade till åklagare har minskat något mellan och det kan till en viss del kan förklaras av det minskade inflödet. Då de flesta mängdbrott är integritetskränkande för de som drabbas är det viktigt att myndigheten fortsätter att arbeta så att färre mängdbrott begås, fler mängdbrott klaras upp och att antalet lagförda brottsmisstankar ökar Tillgrepp genom inbrott Antalet anmälda brott för tillgrepp genom inbrott har minskat mellan Denna minskning har även fortsatt under januari augusti Antal ärenden redovisade till åklagare har däremot ökat under vilket har lett till en betydande ökning av andelen redovisade av inkomna. Både ärenden i balans och andelen äldre ärenden har minskat vilket ökar möjligheterna att utreda färska ärenden. - Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska inte understiga 6,3% vid utgången av Polismyndigheten ska ha en aktiv förundersökningsledning som ger direktiv om att snabbt vidta adekvata och initiala utredningsåtgärder på brottsplatsen såsom spårsäkring, dörrknackning och förhör. Lokala brottsplatsundersökare ska finnas tillgängliga på brottsfrekventa tider. Den operativa brottsanalysen ska utvecklas för att ligga till grund för planering och prioritering av polisresurserna. Det forensiska analysteamet ska genom att söka samband mellan spår och tillvägagångssätt identifiera fler gärningsmän. 3.3 Organiserad brottslighet Grov organiserad brottslighet drabbar många människor och företagsamhet. Det förekommer också att grova brottslingar försöker störa den rättsliga processen. Vi ska göra det allt svårare att bedriva grov organiserad brottslighet i Sverige. Insatserna ska ske på bred front, och i samverkan med andra myndigheter Grov organiserad och systemhotande brottslighet Polismyndigheten arbetar på tre fronter med den grova organiserade brottsligheten. Myndigheten arbetar gemensamt med andra polismyndigheter som ingår i samverkansområdet Bergslagen. I det regionala 7 Procentandelen i målet är framtagen nationellt enligt en metod som RPS tagit fram. 8 Ur Rikspolischefens inriktning 10

11 underrättelsecentrat (RUC) bereds ärenden och därefter initieras operativa åtgärder av Operativa rådet. Myndigheten agerar även i det gränsoperativa rådet som består av Tullen och Polisen i Norge och Sverige, Internationella åklagarkammaren samt norsk motsvarighet. Myndigheten har dessutom ett antal olika samverkansparter beroende på ärendets art och om det har nationell eller internationell karaktär. - Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige ska försämras. Myndigheten ska under 2012 förbättra kunskapen kring tillgångsinriktad brottsbekämpning och möjligheten att spåra och återföra brottsutbyte. Kompetensutvecklingen ska ske i samråd med Kronofogdemyndigheten. Den arboristiska modellen 9 ska utvecklas och användas i större utsträckning för att förbättra underrättelsematerialet. Myndigheten ska utveckla rutinerna gällande inhämtning att använda och skapa stor del av personalen i inhämtningsstadiumet. 3.4 Livsstilskriminella Med livsstilskriminella avses den grupp personer som notoriskt begår nya brott. De står för en stor volym mängdbrott, ofta i kombination med ett pågående missbruk av alkohol och narkotika. Denna kategori kriminella personer är en liten andel av alla brottslingar, men de står för en oproportionerligt stor andel av den sammanlagda brottsligheten. De är inte sällan välkända i sin närmiljö. - Under 2012 ska polismyndigheten arbeta enligt de fem punkterna i Rikspolisstyrelsens nationella direktiv. 10 En lokal struktur med ansvar för genomförandet av Rikspolisstyrelsens satsning ska skapas. Kriterier för livsstilskriminella ska tas fram och dokumenteras. Lokalt beprövade metoder för arbete mot livsstilskriminella ska användas. 9 Den kriminalarboristiska metoden går ut på att kartlägga specifika individers kriminella kontaktnät. Dessa kontaktnät bildar tillsammans ett stort nätverk. Genom att kartlägga nätverket och arbeta mot strategiska personer kan Polisen effektiv försvaga nätverket. 10 De fem punkterna är: 1. Identifiera livsstilskriminella, 2. Genomföra underrättelseinhämtning, 3. Hindra brottslig verksamhet, 4, Vidta brottsreducerande åtgärder, 5. Motivera och lotsa vidare till vård och behandling. 11

12 3.5 Ungdomsbrottslighet Tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet motverkar allvarlig kriminalitet i framtiden. Vi ska utreda ungdomsbrott snabbare och vi ska utveckla vår förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en kriminella bana och göra insatser för dem Unga lagöverträdare Myndigheten har infört ungdomsgrupper med unga lagöverträdare som arbetsområde. Dessa så kallade ungdomspoliser rör sig i de riskmiljöer som ungdomar kan befinna sig i eller lockas till. Personkännedom, god kommunikation och dialog mellan polis och ungdomar ska bidra till högre personuppklarning. Då ungdomspoliserna hanterar hela utredningskedjan från anmälda brott till färdig utredning uppnås en snabbare lagföring och tidskrävande överlämningar undviks. - Polismyndigheten ska utveckla sin förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en vanekriminell livsstil. - Lagstadgade tidsfrister ska hållas. Möjligheten att genomföra bekymmersamtal enligt Årjängsmodellen 12 ska prövas i hela länet. Det fortsatta arbetet med ungdomsbrottsligheten ska inriktas på ökad kvalitet i utredningsarbetet genom aktiv förundersökningsledning (fu-ledning) samt införande av ny teknik såsom PUST. Detta ska bidra till snabbare lagföring. Myndigheten ska tidigt identifiera ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet eller missbruk. Dopningsproblematiken bland unga män ska särskilt uppmärksammas. Polisen ska i ökad utsträckning använda sociala medier i såväl kontaktskapande verksamhet som i underrättelse- och spaningsarbete. 3.6 Trafik Vårt arbete för säkrare trafik har utvecklats de senaste åren och vi ska fortsätt att bidra till att antalet skadade och dödade i trafiken minskar. Alla poliser i yttre tjänst deltar i trafiksäkerhetsarbetet. Kontroller ska genomföras på rätt plats, vid rätt tid och med rätt resurs. Alkoholutandningsprov ska normalt tas vid alla möten med förare. 13 Antalet anmälda trafikolyckor har minskat under perioden Antalet döda i trafiken har minskat med 27% mellan åren Ur Rikspolischefens inriktning 12 Årjängsmodellen innebär att polisen i samverkan med socialtjänsten tidigt fångar upp ungdomar som finns i destruktiva miljöer och riskerar att hamna i kriminalitet och missbruk. 13 Ur Rikspolischefens inriktning 12

13 (6 färre döda i trafiken) Även antalet svårt- och lindrigt skadade har minskat. Denna utveckling har fortsatt under Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. För att bidra till målet ovan får myndigheten årligen ett antal kvantitativa åtaganden 14 inom trafikområdet. Eftersom det finns ett starkt samband mellan brottslig verksamhet och inblandning i trafikolyckor är det viktigt att den underrättelsebaserade verksamheten fungerar och att kriminalunderrättelseverksamheten vid myndigheten aktivt engageras i trafiksäkerhetsarbetet. Rattfyllerimisstänkta ska motiveras att ta emot samtal med beroendevården i sin hemkommun enligt den överrenskommelse om samverkan som finns i SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken). För att effektivisera arbetet hos polisen enligt SMADIT ska all personal i yttre tjänst genomgå utbildning i motiverande samtal samt en enhetlig och tydlig organisation skapas för kvalitetssäkring av arbetet. Cyklister är den största gruppen svårt skadade i trafiken, vilket särskilt ska beaktas i trafiksäkerhetsarbetet. Polismyndigheten ska införa ett likartat arbetssätt i hela myndigheten och bidra till att höja regelefterlevnaden för cyklister. Utöver det kontinuerliga arbetet mot cyklister ska under året ska två länsgemensamma insatser genomföras, en på våren och en på hösten. Insatserna ska vara årstidsanpassade och ha fokus på cykelns utrustning och cyklistens regelefterlevnad. 3.7 Narkotika Vi vet att narkotika orsakar mänskligt lidande och är en drivkraft för annan brottslighet. Vi ska de kommande åren bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika med ökad inriktning på överlåtelsebrott. Vårt samarbete med andra aktörer ska utvecklas både nationellt och internationellt Narkotikabrott De anmälda narkotikabrotten har ökat något under åren medan överlåtelsebrotten har minskat under samma period. Under januari augusti 2011 har däremot både antal brott totalt och överlåtelsebrotten ökat. Antalet ärenden redovisade till åklagare har ökat under perioden Alkoholutandningsprov, kontroll av kör- och vilotider på väg samt kontroll av farligt gods. 15 Ur Rikspolischefens inriktning 13

14 - Polisen ska arbeta så att tillgången på och användningen av narkotika i samhället minskar genom att ha ett ökat fokus mot överlåtelsebrott. Polismyndighetens arbete med att förebygga och utreda brott ska fokuseras på att i ett tidigt stadium kartlägga och identifiera ungdomar som är på väg in i ett narkotikamissbruk. De inrättade ungdomsgrupperna har ett särskilt ansvar för att även samverka med andra myndigheter och organisationer i det brottsförebyggande arbetet. Ungdomsgrupperna ska vara aktiva när det gäller att söka information om ungdomar på sociala medier. Kriminalunderrättelsetjänsten ska utveckla sin verksamhet i form av internetspaning med fokus på överlåtelsebrott av narkotika till ungdomar. 3.8 Internationell verksamhet Den ökade internationaliseringen ger polisen nya möjligheter men ställer också nya krav. För att myndigheten ska kunna möta dessa krav och dra nytta av de möjligheter som det gränsöverskridande samarbetet ger måste de internationella aspekterna uppmärksammas, nyttjas och integreras i verksamheten. Polismyndigheten ser även fram emot de utökade möjligheter till gränsöverskridande samarbete som till exempel Prümrådsbeslutets 16 genomförande medför. - Myndigheten ska ha förmågan att förebygga, upptäcka, utreda brott oavsett om brottet har lokal, regional, nationell eller internationell karaktär. I den dagliga verksamheten ska myndigheten i större utsträckning använda sig av de möjligheter som det internationella samarbetet medför. Möjligheter till informations- och underrättelseutbyte, sökning av information (t.ex. fingeravtryck och DNA) samt för operativt samarbete ska nyttjas i de fall det är aktuellt. 3.9 Brottsofferarbete Ett brottsoffers rättigheter och behov ska tillgodoses under hela rättskedjan.. Polismyndigheten ska kunna erbjuda brottsoffer och deras anhöriga ett gott bemötande präglat av respekt och empati samt ge till- 16 Prümrådsbeslutet är ett samarbete för att bekämpa brottslighet. Prümrådsbeslutet antogs 2008 och är en överenskommelse mellan EU:s medlemsstater om ett fördjupat samarbete för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och terrorism. 14

15 räckligt stöd och skydd så att utsatta personer i högre grad vågar anmäla brott, medverka i förundersökningar och vittna. - Andelen brottsoffer som är nöjda med Polisen ska öka och minst 70 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda. Den förstärkta brottsofferorganisationen, där personsäkerhetsorganisationen är integrerad, ska fokusera på de identifierade förbättringsområden som finns angivna i myndighetens åtgärdsplan. Dessa områden är information, tillgänglighet, bemötande och effektivitet. Rätt information ska lämnas vid anmälningstillfället om hur ärendet kommer att handläggas, vilka möjligheter till skadestånd med anledning av brott och vilka brottsofferstödjande organisationer och myndigheter samt övrigt stöd som finns Personsäkerhetsarbete Hot och våld mot människor i samhället kan utgöra hinder i det brottsbekämpande arbetet och är därmed ett hot mot en effektiv rättsskipning. Polismyndigheten ska ta hand om de som utsätts för hot och så långt som möjligt förebygga hotbilder mot bl.a. anställda vid rättsvårdande myndigheter, målsägande, vittnen eller andra personer som är i behov av skydd. Hotsituationer ska förebyggas genom kartläggning, analys och uppföljning. Personsäkerhetsarbetet i ska präglas av professionalism och respekt för skyddspersonernas integritet. - En beredskap, för att vidta personsäkerhetsåtgärder för anställda och anhöriga ska finnas, så att alla medarbetare i myndigheten kan känna sig trygga. - Tryggheten och säkerheten för hotade personer och deras anhöriga ska säkras. Personsäkerhetsarbetet ska komplettera och avlasta utredningsverksamheten. Polismyndighetens personsäkerhetsarbete ska grundas i en väl fungerande brottsofferverksamhet. Brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten ska verka som en väl fungerande enhet och ska vara organisatoriskt placerad som beslutsstöd på den övergripande operativa nivån. Polismyndigheten ska ha en hög förmåga att garantera våld- och hotutsatta brottoffer ett fullgott skydd. Ett tillräckligt antal personsäkerhetshandläggare ska finnas utbildade för uppgiften. 15

16 För att säkerställa uthållighet i personsäkerhetsarbetet ska samverkan sökas med övriga polismyndigheter inom region Bergslagen Krisberedskap Polisen har en viktig roll i samhällets krishanteringssystem och har ett tydligt krav från samhället att ha förmåga att verka oavsett vad som än inträffar. - Polismyndigheten ska vid utgången av 2012 ha en god krisberedskapsförmåga som i alla delar ska grundas i en hög förmåga att verka oavsett inträffad händelse. Polismyndigheten ska säkerställa att både organisation och verksamhet har den flexibilitet och kapacitet som krävs för att både höja och därefter bibehålla en god förmåga att hantera särskilda händelser och kriser. Polismyndigheten ska säkerställa ledningsförmåga inom alla ledningsnivåer vid kris och särskild händelse med uthållighet i minst en (1) vecka. Polismyndigheten ska under 2012 genomföra en serie övningar i syfte att höja myndighetens grundförmåga att hantera kriser och särskilda händelser. Polismyndigheten ska säkerställa redundans och kapacitet avseende de verksamhetskritiska systemen, inom IT, el, tele och radiosamband Service och polisrätt En betydande del av allmänhetens kontakt med Polisen sker inom ramen för både service och polisrättsärenden genom mottagning och registrering av brottsanmälningar, tillståndsärenden och passansökningar. Genom en effektiv ärendehandläggning, hög tillgänglighet och ett professionellt bemötande kan förtroendet hos allmänheten fortsatt hålla en hög nivå. - Antalet servicemottagare som är nöjda med Polisens service dvs. tillgänglighet, bemötande och utförande ska öka och minst 85 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda. - Polisen ska öka sin förmåga att handlägga polisrättsärenden på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt. Polisen ska också ordna sin verksamhet så att det blir möjligt för sökanden att följa sitt ärende från ansökan till beslut. 16

17 - För delgivningsuppdrag gäller att Polisen ska klara minst 85 procent av de uppdrag som inte behöver redovisas inom två veckor. 17 Polisen ska göra det möjligt för tingsrätterna att i så stor utsträckning som möjligt kunna använda sig av förenklad delgivning vid stämning i brottmål och kallelse till huvudförhandling Medarbetarnas kompetens inom området offentlighet och sekretess ska öka. Många servicefunktioner är årstidsberoende och genom att se över detta kan arbetet utvecklas och myndigheten få större möjlighet att personalmässigt möta de variationer som uppstår. Polismyndigheten ska arbeta för att handläggningen av polisrättsärenden sker på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt. Ett funktionsansvar för områdena tillstånd enligt ordningslagen och djurärenden har beslutats om under 2011 och ska under 2012 realiseras. Polismyndigheten ska aktivt arbeta för att tolka olika författningar och sträva efter att uppnå en rättstillämpning där lika fall behandlas lika. Utbildning rörande offentlighets- och sekretesslagen, offentlighetsprincipen och akthantering ska hållas i myndigheten i syfte att ge medarbetarna större insikt i och djupare kunskap inom dessa områden. 4 Gemensam verksamhet Myndighetens gemensamma verksamhet ska vara ett stöd till den operativa verksamheten så att den kan bedrivas effektivt samt bidra till att resurser frigörs till kärnverksamheten och därigenom förbättra verksamhetsresultatet. 4.1 Ekonomi All verksamhet inom myndigheten ska bedrivas effektivt och inom ramen för tillgängliga medel. Alla möjligheter till att effektivisera verksamheten ska prövas. Syftet är primärt att frigöra resurser till kärnverksamheten så att Polisens verksamhetsresultat kan förbättras. Myndigheten har tilldelats 382,6 mkr för år 2012 vilket är en ökning med 2,9 % jämfört med föregående år. 3,4 mkr av anslaget är öronmärkt för satsning på ny och mer kompetens. - Myndigheten ska ha en ekonomi i balans. 17 I dessa ska inte räknas in uppdrag som återkallats eller där den som ska delges flyttat från landet eller avlidit kap 6 Rättegångsbalken 17

18 Ett fortsatt delegerat ekonomiskt ansvar till budgetansvariga chefer ska bidra till att väl övervägda ekonomiska beslut fattas nära verksamheten. Kontinuerlig uppföljning av det ekonomiska utfallet i relation till budget ska ske. 4.2 HR Den samlade HR-kompetens som finns i myndigheten ska på ett professionellt och engagerat sätt stödja verksamheten för att bidra till ett förbättrat verksamhetsresultat. Förutom stöd vid såväl kompetensförsörjning, rekrytering och hälsofrämjande arbete ska medarbetarna känna stöd i att policydokument och rutiner hålls uppdaterade och aktuella. - Polismyndigheten ska ha en systematiserad och enhetlig kompetensförsörjning vid utgången av Under 2012 ska kompetensförsörjningsprocessen tydliggöras och förankras. - All utbildning och kompetensutveckling ska samordnas och prioriteras utifrån verksamhetens behov på kort och lång sikt. - Skriftliga rutiner för arbetsmiljöinformation ska tas fram och förankras hos samtliga chefer med arbetsmiljöansvar. Krav på kompetens ska vara tydliggjorda i verksamheten och möjliga vägar för utveckling ska finnas. En långsiktig verksamhetsanalys ska ge framförhållning för kompetensförsörjning. Chefer ska få stöd i arbetet med att införa den nationella kompetensplaneringsmetoden i myndigheten. Erfarenheter av internationell verksamhet ska att tas om hand på ett organiserat sätt. I allt rekryteringsarbete ska såväl mångfald som genusperspektiv beaktas. Avgångssamtal ska hållas med alla som lämnar myndigheten. Avgångsorsakerna ska dokumenteras. 4.3 Verksamhetsskydd Polismyndigheten ska tillse att det finns ett ändamålsenligt och anpassat skydd för verksamheten så att myndigheten kan planera och genomföra sina arbetsuppgifter utan störningar och på så sätt bidra till att de övergripande målen för polisens verksamhet uppnås. - Polismyndigheten ska säkerställa att ett anpassat och ändamålsenligt skydd finns för myndighetens medarbetare, information, utrustning och lokaler. 18

19 Polismyndigheten ska ha ett tillräckligt antal utbildade riskanalysledare. Riskanalyser ska ligga till grund för beslut i större organisatoriska- och verksamhetsmässiga förändringar samt i säkerhetsrelaterade ärenden. Polismyndigheten ska tillse att samtliga medarbetare vid myndigheten har genomgått både en informationssäkerhetsutbildning och en av Verksamhetsskyddssektionen framtagen säkerhetsutbildning innan 2013 års utgång. Polismyndigheten ska årligen genomföra säkerhetsronder i samtliga lokaler där myndigheten bedriver polisverksamhet. Utkomsten av säkerhetsronderna ska ligga till grund för verksamheternas arbete med att höja säkerhetsmedvetandet vid den egna arbetsplatsen Polismyndigheten ska tillse att det inom hela myndigheten bedrivs ett väl fungerande systematiskt brandskyddsarbete. 4.4 Kommunikation Polismyndighetens förmåga att kommunicera internt med chefer och medarbetare, extern med allmänheten, medierna, samverkanspartners och andra målgrupper, är av stor vikt för utvecklingen av verksamheten. - En planerad kommunikation ska bidra till att stärka bilden av polismyndigheten och därmed bibehålla eller förbättra polisens förtroende. Informationsenhetens pressinformatörsfunktion ska vara en tydlig kontaktpunkt mellan myndigheterna och medierna under vardagar. Medarbetarnas kommunikationskompetens stärks genom en fortsatt satsning på att utveckla ledningskommunikationen. Polismyndigheten ska etablera en sida på plattformen Facebook. Kommunikationen vid särskilda händelser och kriser ska utvecklas och stärkas. 4.5 Utveckling av IT Polismyndigheten har infört en ny IT-förvaltning under år En viktig uppgift är att få användarna att förstå de olika systemens möjligheter till en effektivare verksamhet. Under de närmaste åren kommer många nya system att spridas. - Under 2012 ska den nya klientplattformen (NKP) införas i myndigheten. 19

20 Myndigheterna ska ha en mycket god mottagarorganisation som kan klara uppgiften att ta emot nya system. Verksamheten ska snabbt kunna anpassa nya arbetsmetoder som blir en följd av den fortsatta snabba IT-utvecklingen. 4.6 Miljöledning Miljöledningsarbetet ska fokusera på de betydande miljöaspekterna inom verksamheten vilka för Polisen bland annat är resor och transporter i tjänsten samt el- och energianvändning i våra fastigheter. - Myndigheten ska bidra till en hållbar utveckling och uppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen genom att integrera miljöhänsynen i den ordinarie verksamheten och ständigt förbättra miljöarbetet. Myndighetens miljöpolicy ska revideras och aktualiseras. Polismyndighetens miljöledningsarbete ska vara en integrerad del av övrig verksamhet. Detta ska leda till att höja medarbetarnas kompetens och ansvarskännande för det egna arbetsområdets miljöpåverkan. Vid halv- respektive endagskonferenser bör alltid möjligheten till telefon- eller videokonferens prövas som ett alternativ såväl internt inom myndigheten som utanför. Pappersanvändningen i myndigheten ska minskas och detta ska bland annat ske genom dubbelsidiga utskrifter. 5 Lokal verksamhetsutveckling Verksamhetsutveckling skapas genom ett samspel mellan chefer och medarbetare som gemensamt förstår hur uppdrag, verksamhetens resurser, mål och resultat hänger ihop. 5.1 Trygghetscenter För många betyder trygghet att inte behöva känna oro och rädsla för att drabbas av brott. I det avseendet är ett förhållandevis tryggt län. I anmäls inte fler brott än i andra jämförbara län. Men trots det finns det människor som känner otrygghet och som exempelvis inte vågar gå ut under kvällstid och det gäller särskilt kvinnor och äldre. Det är viktigt att motverka detta och att alla människor i ska känna sig fria att vistas var de vill utan att känna otrygghet. Därför har Polisen tagit initiativet till att skapa Trygghetscenter i fler kommuner, enligt den modell som finns i Karlstad, men anpassade till respektive 20

21 kommuns unika förutsättningar, dit medborgarna kan vända sig och få råd och stöd i trygghetsfrågor. Där ska finnas, såväl polisiär som andra samhällsaktörers, kompetens samlad på ett och samma ställe. Det blir samtidigt en naturlig mötesplats för samverkan mellan kommun och Polis. 5.2 Ledning Kraven och förväntningarna på Polisens förmåga att leda har ökat. Kraven ska i förlängningen leda till förbättrade verksamhetsresultat. I Polisens underrättelsemodell (PUM) ställs stora krav på ledning av planlagda insatser. Polismyndighetens förmåga att leda såväl inre som yttre operativ verksamhet ska förbättras. Ett förnyat ledningssystemet ställer krav på kunskaper hos berörda befattningshavare om myndighetens övergripande planering, operativa inriktningar och andra prioriteringar. En sådan kunskap ska kunna sammanlänkas med och anpassas till de konkreta operativa behoven och dess genomförande. Kraven på att samordna och aktivt leda planlagda insatser kan underlättas om beroendet av den händelsestyrda ledningskapaciteten minskar till fördel för en ledning med inriktning på planlagd verksamhet. En förbättring av ledning och styrning i den yttre verksamheten är i sin tur en förutsättning för att kunna rationalisera och effektivisera verksamheten i Länskommunikationscentralen med bibehållen kvalitet och säkerhet. Syftet är att ge förutsättningar för polismyndigheten att även efter 2014 självständigt och i allt väsentligt kunna leda polisoperativ verksamhet. Den nyinrättade planeringsfunktionen vid Operativa staben ska arbeta för att på ett enhetligt sätt hantera arbetstider, enligt de nationella riktlinjerna, och ha en god överblick över såväl minutoperativ verksamhet som planerade insatser. Den centrala planeringsfunktionen ska även inrikta myndighetens resurser mot polisverksamheten med rätt utformning, vid rätt tidpunkt och med rätt resurs. Enhetliga rutiner ska ge en förbättrad kvalitet i de underlag som utgör grund för ledning och styrning av myndighetens verksamhet. 21

22 6 Bilagor 6.1 Ordlista APT Arbetsplatsträff ATK Automatisk trafikkontroll BRÅ Brottsförebyggande rådet CBRNE Kemiska Biologiska Radiologiska Nukleära Explosiva ämnen COPS Central Operativt Planerings System CSG Central samverkansgrupp FAP Föreskrifter och Allmänna råd för Polisväsendet FU-ledare Förundersökningsledare GOB Grov Organiserad Brottslighet HR Human Recources (samlingsnamn för arbete inom personalområdet) Kronobergsmodellen Kronobergsmodellen innebär att polisen ingriper snabbt och effektivt när det gäller alkohol och ungdomar. KUT Kriminalunderrättelsetjänst LKC Länskommunikationscentral NMI Nöjd-Kund-Index (modell för nöjdhetsmätningar) NTU Nationella Trygghetsundersökningen OLG Operativ ledningsgrupp PKC Polisens Kontaktcenter PNU Polisens Nationella Utredningskoncept PUG Polisens metodstöd för Utredning av Grova våldsbrott PUM Polisens Underrättelse Modell PUM-A PUM-Applikation (system för planlagd verksamhet) PUST Polisens Utrednings Stöd RAKEL Radiokommunikation för Effektiv Ledning RB Rättegångsbalken RPS Rikspolisstyrelsen RUC Regionalt Underrättelse Center SARA Spousal Assault Risk Assessment Checklista för bedömning av risk för framtida partnervåld SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken VPOP Verktyg för planlagd operativ verksamhet (ersatt av PUM-A) VUP Verksamhetsuppföljningssystem 22

23